Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Multimodalt.
Dissertationen zum Thema „Multimodalt“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Multimodalt" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Sundström, Jessica. „Multimodalt skrivande - förutsättningar och lärandemöjligheter : Litteraturstudie om mellanstadieelevers lärandemöjligheter vid multimodalt skrivande inom svenskämnet och förutsättningar för en multimodal skrivundervisning“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-18956.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kursplanen i svenska förklarar att eleverna ska utveckla det multimodala skrivandet inom svenskämnet. Det multimodala skrivandet innebär att ord, bild och ljud kombineras och samspelar. Huvudsyftet med den här litteraturstudien har varit att undersöka hur det multimodala skrivandet inom svenskämnet för årskurs 4-6 kan se ut, vilka kompetenser och resurser som krävs för att bedriva en multimodal skrivundervisning, samt vilket slags lärande det multimodala skrivandet kan ge upphov till hos eleverna. Litteraturstudien visar att det multimodala skrivandet kan förekomma såväl analogt som digitalt. Vidare visar den att svensk forskning på området är mycket begränsad. De artiklar och avhandlingar som inkluderats i litteraturstudien visar att forskare är eniga om att lärare behöver utveckla sina kunskaper om olika teckenvärldar, såsom auditiva och visuella, för att göra elever medvetna om teckenvärldarnas meningspotential och samspel. Det multimodala skrivandet ger upphov till en form av samordnat lärande, eftersom det multimodala skrivandet är en komplex process, som kräver att eleverna får explicit undervisning om aktuell digital programvara och teckenvärldarnas meningsskapande. Multimodalt skrivande är ett vanligt inslag utanför skolan, men bör få tillträde in i skolvärlden. Det förutsätter att digitala resurser finns tillgängliga och att lärare är positivt inställda till den multimodala skrivutvecklingen.
2
Awla, Sara. „Visualitet och multimodalt lärande“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30078.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att metoderna multimodalitet, metakognition och visualitet skallanvändas för att observera hur ämnet bild kan förmedlas lättare bland lärare och elever. För attutföra en studie utifrån dessa metoder har material i form av forskningsartiklar,forskningsstudier och böcker använts. Resultatet från materialet har redovisats och förklaratsbåde ytligt och detaljerat.Resultatet redovisade olika förklaringar kring ämnet bild och hur ämnet skall tillämpas ipraktiken. Olika framtidsvisioner och utveckling framfördes i studierna och om vad som skallfokuseras på framöver inom läraryrket.The purpose of this study is that the methods of multimodality, metacognition and visuality will be used to observe how the subject image can be conveyed more easily among teachers and pupils. In order to conducting a study based on these methods has materials in the form of research articles, research studies and books were used. The results from the material have been reported and explainedboth superficial and detailed.The result presented various explanations regarding the subject image and how the subject should be applied in practice. Various visions of the future and development were presented in the studies and also what is to come focused on the future in the teaching profession.
3
salman, karam, und Mikkel Lind. „Multimodalt meningsskapande i bildundervisningen“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-40794.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Kunskapsöversikten syftar på att belysa det multimodala filmskapandets betydelse i bildundervisningen. Översikten innehåller nio artiklar och två doktorsavhandlingar där författarna på olika sätt gjort undersökningar om vilken betydelse filmskapande har i undervisningen. Forskningsresultatet visar att kreativitet, engagemang och motivation gynnas av filmskapande då elever tillåts att fritt få skapa multimodala filmer genom digital produktion, även elevers meningsskapande och ämneskunskap fördjupades. Forskningsresultatet framhäver även vikten av att lärare besitter digital kunskap för att kunna lära ut digital produktion till sina elever.
4
Sundström, Jessica. „Multimodalt skrivande i praktiken : Sex lärares beskrivningar om och hur det multimodala skrivandet på Åland sker samt deras upplevelser av och attityder till multimodalt skrivande“. Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20765.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Huvudsyftet med denna empiriska studie har varit att undersöka om och hur några lärare på Åland praktiskt arbetar med multimodalt skrivande i årskurs 4-6, samt deras upplevelser av och inställning till det multimodala skrivandet i skolan. Det multimodala skrivandet har i denna studie definierats som att skriftlig, visuell och auditiv teckenvärld kombineras på ett eller annat sätt. Skrivuppgifter där text kombinerats med bild och ljud är exempel på detta. Genom halvstrukturerade intervjuer visar studien att det multimodala skrivandet förekommer relativt ofta, främst det som innefattar text och bild. Dessutom förekommer både analoga och digitala multimodala skrivuppgifter i undervisningen. Det visar sig att möjligheterna är många med lärare som generellt är positiva till det multimodala skrivandet i skolan. Det är snarare lärarna själva som begränsar den multimodala skrivundervisningen på grund av egen osäkerhet. Den digitala tekniken kan stundtals också ställa till med bekymmer. Vidare visar studien att lärare behöver utveckla och förstå att den multimodala skrivprocessen är en integrerad process där helheten är det centrala. Lärare behöver även utveckla den multimodala skrivkompetensen eftersom den granskande aspekten av texters budskap är lika viktig som att låta olika teckenvärldar samspela. Trots en obekanthet med begreppet så inkluderar lärare multimodalt skrivande i sin undervisning.Svenska
5
Sandell, Frida, und Julia Kinnbo. „Matematikundervisning ur ett multimodalt perspektiv“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35790.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Med utgångspunkt från svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning på att höja matematiklärares didaktiska kunskaper, ansåg vi att vi behövde stärka våra kunskaper kring matematisk didaktik för att på så sätt stimulera våra framtida elevers inlärning i ämnet. För att få svar på vår frågeställning har vi utgått från relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lärarenkäter. Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lärarna vi observerat använt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen. Utifrån våra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrån våra två huvudfrågor. Utifrån våra erfarenheter från vår undersökning diskuterade vi vårt resultat i en slutsats. Där kom vi fram till att genom att låta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lärandet.
6
Sjöö, Johan, und Gustav Lind. „Engelskundervisning genom multimodalt material : Hur multimodalt material kan påverka elevers engelskinlärning samt lärares undervisning i årskurs 4–6“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-48827.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna litteraturstudie belyser forskning kring olika multimodala material inom engelskundervisning med fokus på barn och ungdomar. Enligt studiens problemformulering, behövs metoder för att ge stöd till en komplicerad språkinlärningsprocess, bidra till elevers motivation samt skapa anpassning för elevers skilda behov vid inlärning i engelskämnet. Litteraturstudies syfte är att belysa vad samtida forskning säger gällande användningen av multimodalt material inom undervisning av engelska i mellanstadiet. Forskningsfrågorna fokuserar på de positiva- och negativa effekter användningen av olika multimodala material kan ha för engelskinlärningen samt hinder och möjligheter de kan innebära för lärares engelskundervisning. Studiens metod har bestått i att söka vetenskaplig forskning via databaser där tidiga sökord gav upphov till viss litteratur som i sin tur bidragit med vidare sökord och kedjesökningar. Materialet studien använt sig av innefattar artiklar och bokkapitel vilka behandlat drama, digitala berättelser, multimodala texter och kollage som pedagogiska multimodala material för engelskundervisning. Studien är inriktad mot elever i årskurs 4–6, men i brist på åldersenlig forskning har material som behandlar elever i både aktuell, yngre och äldre åldrar använts. Resultatet visade på en övervägande del positiva effekter för elevers engelskinlärning, gällande motivation, språkförståelse och kontextuellt meningsskapande. De negativa effekterna som uppmärksammats berör distraktion och sjunkande intresse för visst material relaterat till elevers åldrar. Resultatet visade en jämnare fördelning mellan möjligheter och hinder för engelskundervisningen till följd av materialen. Möjligheterna är att materialen kan skapa samarbete mellan elever i klassrummet och då vissa material baseras på teknik kan de bidra till en innovativ användning av elever. Hindren är att materialen kan skapa missriktad motivation och distraktion som avleder eleverna från undervisningens syfte. Dessutom är materialen baserade på teknik, beroende av att läraren besitter den kompetens som behövs för att använda dem effektivt för undervisningens syfte. Litteraturstudiens slutsats är att multimodala material främst visar på positiva effekter för elevers engelskinlärning men att det även finns påtagliga hinder för engelskundervisningen. Dessutom har studien belyst en rådande brist på svensk forskning inom området.
7
Hansson, Emelie, und Mallak Amad. „Digitalisering i förskolan ur ett multimodalt perspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35250.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om vad digitaliseringen i förskolan innebär och hur den fungerar i praktiken. Vi vill försöka klargöra hur uppdraget om digitaliseringen i läroplanen ska bli relevanta för all personal i förskolan. Vilka tankar och farhågor har pedagogerna om digitalisering, personliga eller professionella, som utgör de förutsättningar arbetet med det digitala ska utgå ifrån. Genom ett multimodalt perspektiv tolkar vi pedagogernas arbete med digitalisering för att även med hjälp av det ge barnen en utökad inlärning. Vi har tagit del av detta arbete genom intervjuer och observationer. Resultatet i examensarbetet är att förskolornas pedagoger är villiga att använda sig av de digitala verktygen men att det saknas riktlinjer kring vad digitalisering egentligen är och hur användandet ska ske. Det gör att pedagogerna blir osäkra eftersom de vill att barnens utbildning på förskolan ska ske på ett säkert och utvecklande sätt. De som styr förskolan inom kommunerna och privata förskolor måste satsa mycket på att utbilda personalen.The purpose of this essay is to increase the knowledge about digitalization in preschools and how it works in practice. We are trying to clarify how the digitization of the curriculum will be relevant for all preschool staff. What thoughts and fears do the educators have about the conditions that the digitalization is based on, either personal or professional?Through a multimodal perspective, we interpret how the educators' work with digitization to expand the children’s learning. We have through interviews and observations got an insight in the work with digitalization that is taken place in the preschools. The result of the essay is that the preschool educators are willing to use the digital tools that is available for them. They experience a lack of guidelines about how the digitization is to be used properly. This makes the educators insecure because they want the children's preschool education to be safe and developing. The school board and principals, in both the municipality and private preschools must invest in educating the staff.
8
Palmquist, Jens. „Förstå bråk : Läromedelsanalys utifrån ett multimodalt perspektiv“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för matematik och ämnesdidaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40429.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur bråk introduceras utifrån ett multimodalt perspektiv. Multimodal teori använder modaliteter för att hjälpa människor att förstå omvärlden. Modaliteter är olika resurser som till exempel bild, text och symboler. Matematikboken har ett inflytande på hur matematikundervisningen planeras och genomförs. Bråkområdet kan sorteras in i olika kategorier. Dessa är del av helhet, del av antal, bråk som skala, bråk som proportion, bråk som tal och bråk som andel. I den här studien analyserades tre olika läromedelsserier för att visa hur olika läromedel presenterar bråk samt vilka representationer och modaliteter de använder. Resultatet visade att inget av de läromedel som valdes ut till studien presenterade alla aspekter av bråk. De två kategorier som inte togs upp var bråk som proportion och bråk som skala. Utifrån vilket bråkområde som presenterades kombinerade läromedlen olika mängd modaliteter. De bråkkategorier som skiljde mest var bråk i blandadform och bråk som decimaltal när det gäller kombination av modaliteter. Det vanligaste motivet för att beskriva vardagliga situationer i läromedlen var bilder på mat. Min slutsats är att eftersom läromedlen inte presenterar alla aspekter av bråk kan det leda till att bråkförståelsen blir sämre.
9
Sjödén, Camilla. „Vika och skära : ett multimodalt hantverk i praktiken“. Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6113.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I den här studien har jag undersökt vilka pedagogiska möjligheter och begränsningar somfinns i att använda pappersteknikerna origami och pappersskärning i bildundervisning pågymnasiet. Frågan har besvarats med hjälp av underfrågorna:Vilka multimodala läroresurser finns att tillgå i ett arbete med teknikerna origami ochpappersskärning?Vilka estetiska lärprocesser går att urskilja i ett gestaltningsarbete i teknikerna origami ochpappersskärning?Syftet med studien har varit att få ökade kunskaper om hur estetiska lärprocesser kringpappersskärning och origami verkar genom att undersöka och definiera teknikernaspedagogiska möjligheter och begränsningar. Jag undersökte inledningsvis origamins ochpappersskärningens historiska bakgrund, och vilka multimodala och digitala resurser somfinns att tillgå i teknikerna. Jag har genomfört arbetet genom en metodkombination: dels enteoretiskt kvalitativ metod för att ge arbetet en akademisk stringens, och dels en konstnärligforskning i en gestaltande process för att möjliggöra reflektioner kring estetiska lärprocesser.Resultatet visar att ett arbete med origami är krävande med avseende på sekventiellt tänkandeoch förmåga att följa instruktioner. Att arbeta i pappersskärning kräver endast direktainstruktioner om syftet är tillämpning i ett specifikt projekt eller material. Tekniken ger godamöjligheter att arbeta i projekt tillsammans med digitala bildframställningsmetoder.
10
Daulin, Linn, und Jonna Wedegård. „Digitala verktyg i multimodalt textskapande : En litteraturstudie om relationen mellan digitala verktyg och multimodalt textskapande för elever i årskurs F-3“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-52395.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Skolan präglas av det digitaliserade samhälle vi lever i idag. I och med det har digitala verktyg på senare år integrerats i undervisningen. De digitala verktygen möjliggör för multimodala arbetssätt vilket bidrar till en varierad undervisning. Litteraturstudien presenterar hur tidigare forskning belyser användandet av digitala verktyg i relation till multimodalt textskapande i årskurserna F-3. Studien har utifrån tidigare forskning lyft fram möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling samt undersökt hur digitala verktyg påverkar elevers motivation och vilja att skapa texter. I bakgrunden beskrivs definitioner av de begrepp som behövs för att förstå studiens resultat och diskussion, där presenteras även ämnet med kopplingar till styrdokumenten. Svenska och internationella vetenskapliga publikationer har hittats genom databassökningar och kedjesökningar. Analysen av de vetenskapliga publikationerna ingår i studiens metodavsnitt. Resultatet visar att det både finns möjligheter och utmaningar med digitala verktyg i elevers skrivutveckling. Tidigare forskning hävdar att elevers motivation och vilja till att skapa texter ökar med användandet av digitala verktyg. Studien belyser multimodalt textskapande där valet av olika modaliteter har visat sig ha en positiv påverkan på elevers engagemang och kreativitet. I litteraturstudiens diskussion presenteras reflektioner om studiens metod och resultat och hur det kan tillämpas i yrkesverksamheten. Vidare forskning inom området beskrivs i slutet av resultatdiskussionen.
11
Borgman, Therese, und Anna Olsson. „Förskolebarns meningsskapande genom musik som uttryckssätt : - Ett multimodalt perspektiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21760.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne. Förskollärarna som har intervjuats i denna studie ser positivt på barnens inflytande i verksamheten och ser gärna att deras intressen och idéer blir uppmärksammade. Detta för att barnen ska få möjlighet till att skapa mening och forma kunskapen utifrån sina egna erfarenheter.
12
Hjalmarsson, Anna. „Att utvärdera AdApt, ett multimodalt konverserande dialogsystem, med PARADISE“. Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1831.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This master’s thesis presents experiences from an evaluation of AdApt, a multi- modal, conversational dialogue system, using PARADISE, PARAdigm for Dialogue System Evaluation, a general framework for evaluation. The purpose of this master’s thesis was to assess PARADISE as an evaluation tool for such a system. An experimental study with 26 subjects was performed. The subjects were asked to interact with one of three different system versions of AdApt. Data was collected through questionnaires, hand tagging of the dialogues and automatic logging of the interaction. Analysis of the results suggests that further research is needed to develop a general framework for evaluation which is easy to apply and can be used for varying kinds of spoken dialogue systems. The data collected in this study can be used as starting point for further research.
13
Sandin, Julia. „Effekt av multimodalt rehabiliteringsprogram på patienter med långvarig smärta“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för arbets- och folkhälsovetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24610.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie var att undersöka associationen mellan förändringar i självskattad smärta enligt visuell analogskala (VAS) och fysisk aktivitet hos patienter med långvarig smärta som genomgått ett multimodalt rehabiliteringsprogram. Metoden för denna studie var redan insamlade enkäter vid en rehabiliteringsmottagning. Data är från rehabiliteringsprogrammen som gick år 2015 - 2014. Totalt inkluderades 63 respondenter i samplet varav 22 föll bort på grund av interna bortfall då alla enkäter inte var ifyllda. Enkätsvar erhölls direkt innan patienterna påbörjade rehabiliteringsprogrammet, direkt efter programslut och 12 månader efter programslut. Vid de tre tillfällena användes samma enkätfrågor. Huvudresultatet visade att förändringar i självskattad VAS smärta och förändringar i medel och högintensiv fysisk aktivitet under tiden från program start och till 12 månader uppföljning uppvisade en negativ signifikant korrelation med varandra. Individer som angett ökad grad av medel eller hög fysisk aktivitet uppvisade ett mönster av minskad smärta. Inga individer finns som samtidigt uppvisade en ökad grad av fysisk aktivitet och ökad smärta. De individer som angett att deras grad av fysisk aktivitet minskat uppvisade ett mönster av ökad smärta. Ett fåtal individer som var mer fysiskt aktiva angav ändå en ökad smärta under de gångna 12 månaderna. Det fanns ingen statistisk signifikans mellan lågintensiv fysisk aktivitet och självskattad smärta.
14
Larsson, Emma. „Att arbeta estetisk och multimodalt med barn med flerfunktionsnedsättningar“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33770.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Under våren 2013 har jag genomfört ett estetiskt och multimodalt projekt tillsammans med pedagoger och barn på en specialförskola för barn med flerfunktionsnedsättningar. I läroplanen för förskolan står det att alla barn skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska” och detta var utgångspunkten i projektet. (Lpfö 98 rev 2010, s. 7). Mitt syfte med det här arbetet är att synliggöra det projekt som genomfördes samt barns, vårdnadshavares och pedagogers uppfattningar av projektet. Jag har sökt litteratur kring hur pedagoger kan arbeta estetiskt med barn med flerfunktionsnedsättningar. Vidare har jag använt mig av kvalitativa metoder i form av intervjuer, enkäter, observationer samt fältanteckningar för att samla in empiri. Utifrån det material jag samlat in och analyserat har jag kommit fram till att informanterna ställer sig positiva till att arbeta estetiskt på det vis som barn, pedagoger och jag tillsammans gjort. Resultaten visar även att pedagogerna menar att det hade varit mer givande att arbeta med projektet under en längre tidsperiod för att verkligen kunna nå fram till barnen. Flera av informanterna talar även vikten av att låta barnen arbeta estetiskt. Det framkommer även att en film av det här slaget, som ämnar synliggöra barnens styrkor, inte nödvändigtvis väcker enbart positiva känslor. Min slutsats är att projektarbeten av det här slaget är av otrolig vikt och att de bör sträcka sig över en längre tidsperiod. Jag menar även att det är angeläget att minnas att projekt kan väcka känslor som man inte räknat med – hos såväl barn, som vårdnadshavare eller pedagog. Vidare anser jag att det är otroligt viktigt att ge barn möjlighet att uppleva och utveckla sin identitet på det här viset samt att fokus läggs på process och inte på produkt.
15
Malmberg, Lovisa, und Sara Stensils. „Multimodala texter i skolan : En multimodal läromedelsanalys av läseböcker i svenskämnet för årskurs F-3“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434737.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap om hur modaliteter samspelar i analoga läseböcker för årskurs två i svenskämnet samt hur dessa böcker kan utgöra didaktiska resurser i ett multimodalt arbete. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i sociosemiotiken samt ett designteoretiskt multimodalt perspektiv på lärande. De frågeställningar som studien grundar sig i är: Vilka modaliteter rymmer läseböckerna och hur ser samspelet ut mellan dessa modaliteter? Hur kan dessa läseböcker användas som didaktiska resurser i ett multimodalt arbetssätt? För att samla in data genomfördes en kvalitativ textanalys av tre valda läseböcker. Textanalysen genomfördes med det analysverktyg som arbetats fram utifrån Danielsson och Selanders (2014) modell för ämnesdidaktiskt arbete med multimodala texter. Analysverktyget innehåller fem analyskategorier som berör samspelet mellan textens olika delar samt hur böckerna är didaktiska resurser för multimodalt lärande. Gällande samspelet mellan modaliteterna har studien fokuserat på samspel mellan följande kategorier: verbal text och rubrik, verbal text och bild samt den visuella närheten mellan modaliteterna. Studiens resultat visar att böckerna innehåller många olika modaliteter såsom exempelvis bilder, fotografier, rubriker, brödtext, bildtext, kartor, symboler och pilar. Dessa olika modaliteter bygger på ett tydligt samspel mellan varandra. Rubrikerna ger oftast läsaren en indikation på vad kommande kapitel ska handla om och består av ett elevnära språk. Bilderna i böckerna samspelar med brödtexten i form av att de illustrerar innehållet i brödtexten, de tillför information till brödtexten eller att de är dekorativa. De didaktiska resurser som studien visar på är bildanalys, samspel mellan modaliteter, omvandling av modaliteter samt lärande i samspel med andra.
16
Magnusson, Petra. „Läsning i ny tid : pappersburen skrift i ett multimodalt perspektiv“. Licentiate thesis, Lunds universitet/Malmö högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15171.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis investigates a practice at an upper secondary school in Sweden. The starting point is the teachers’ questions concerning the possibilities of supporting the development of the students’ reading abilities through texts that are long, alphabetical and printed, and in this study, non-fictional. The thesis suggests that by applying a multimodal and multiliteral approach the possibilities are widened. The purpose of the study is to investigate how teachers handle the challenge of teaching using lengthy alphabetical printed texts in the text realities of today, and to describe such teaching through a multimodal framework. Data was collected through ethnographical methods and includes information gathered in interviews with three teachers, observations of lessons, and group discussions on texts. The data also include the texts used in the history and social science classes. Three analyses were made. Firstly, the practical theory of the teachers was analysed using the discourse analytical tool suggested by Roz Ivanic. She presents two dynamic models, one showing four layers of language and one providing a framework of six discourses for understanding the layer in focus. The models were used in this study to examine each of the teachers’ approaches to reading, reading development, and learning as a whole. In the first analysis the teachers are shown to be focusing on different discourses but they all result in explicit, structured teaching. In the second analysis, the texts used in the history and social science classes are categorised and discussed from a multimodal point of view, and the questions used to influence the students’ reading strategies are examined in terms of what kind of meaning-making they promote. The third analysis focuses on the students’ group discussions, with and without the teacher. The discussions are described through a didactic designing model as a learning sequence. The results show that the teachers’ approach offers possibilities for working with lengthy alphabetical printed texts: in applying a multimodal view of text the teachers try to incorporate the text worlds of today. Through structured teaching they aim to develop the students’ skills in meaning-making processes in a multimodal world, which includes designing through texts that are alphabetical and printed. By using modelling in text conversations the teacher is pointing out reading paths to the students, guiding them through the questions. By using the field of multimodality in describing what is taking place in the study the thesis points to possibilities when the fields of didactics and multimodal research come closer together. It is suggested that by putting reading into a multimodal perspective it is possible to empower the students’ design authority and by using a didactic approach to other texts multimodal meaning-making is put in a broader perspective.
17
Nord, Nylund Bino. „Skolungdomars användning av virtuell verklighet : - VR som ett multimodalt gränssnitt“. Thesis, Konstfack, Institutionen för Bildpedagogik (BI), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-4865.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie har undersökt hur en grupp elever använder ett virtuellt rum som klassrum. Effekten blev att de lärde sig fakta med hela kroppen. Det virtuella klassrummet kan bli ett nytt pedagogiskt redskap för skolungdomar där de kan vara med och bygga upp eller påverka innehållet. Studien är en etnografisk undersökning där jag har studerat multimodalitetsteorier av bl.a. Gunther Kress i vilken man tar hänsyn till alla teckenvärldar som ljud, bild, gester och kroppens rörelse i rummet. Undersökningen har behandlat frågorna; Vad produceras när barn och ungdomar använder virtuell verklighet i klassrummet? Vilka diskurser framträder när VR används som resurs för lärande? Hur kan designen i en virtuell klassrumsmiljö komma till uttryck? Hur kan virtuella läromedel distribueras? Jag har undersökt hur diskurser kan förändras efter platsens förutsättningar och hur designen av en VR-undervisning kan beskrivas. Studien innefattar en multimodal produktion under en bildlektion i ett virtuellt klassrum, undersökningen inkluderar även distribution av virtuell konst i lärmiljö. Jag har vidare funderat på vilka förutsättningar som krävs för att virtuell verklighet skall bli en standard i framtidens klassrum.
18
Pettersson, Emma. „"Begreppet multimodala arbetssätt är nytt för mig..." : En kvalitativ studie över hur verksamma lärare i förskoleklass och årskurs 1-6 arbetar multimodalt“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-36133.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Att låta elever uttrycka sig på flera olika sätt i skolan blir allt viktigare eftersom eleverna redan innan skolstart vistas i miljöer med oändliga kommunikationsmöjligheter. Eleverna behöver därför kunskap om hur och varför de olika uttrycks- och kommunikationssätten används, detta för att kunna bli fungerande medborgare i dagens samhälle (Schmidt, 2015). Denna kvalitativa studie har genomförts med hjälp av frisvarsenkäter och handlat om multimodala arbetssätt i undervisningen. Tio lärare som undervisar i förskoleklass och årskurs 1–6 i sydvästra Sverige har deltagit i undersökningen. Syftet med undersökningen är att ta reda på om läroplanens riktlinjer om multimodalt lärande genomförs i skolan och i så fall i vilken omfattning. För att besvara studiens syfte ställs följande forskningsfrågor: Vilka för- och nackdelar upplever lärarna med multimodala arbetssätt i undervisningen? Vad anser lärare påverkar deras val av arbetssätt i undervisningen? Undersökningen gjordes med John Deweys infallsvinkel i pragmatism som utgångspunkt, vars grundtanke är att individ och samhälle påverkar varandra och därmed inte kan skiljas åt och att kunskap befästs vid praktiskt utförande. Teorin belyser därför att lärare behöver vara uppdaterade och förnya sig i sitt arbete. Även en av Europeiska unionens åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande har fungerat som teori: digital kompetens. Resultatet visar att arbete med multimodala arbetssätt i allra största utsträckning genomförs i skolan men med vissa hinder så som resurser, tid, personal och kompetens. Slutsatsen dras att lärare har olika uppfattningar om vad multimodalitet i skolan är. De anser att arbetet kräver guidning och stöttning av lärare med en tydlig planering och ett klart syfte.Letting pupils express themselves in a variety of ways at school is becoming increasingly important, as pupils already reside in environments with infinite communication opportunities before they start school. The pupils therefore need knowledge about how and why the different expressions and communication methods are used, this to become functioning citizens in today's society (Schmidt, 2015). This qualitative study has been carried out using open questionnaires and has been about multimodal working methods in teaching. Ten teachers who teach in pre-school classes and grades 1-6 in the southwest of Sweden have participated in the survey. The purpose of the survey is to find out if the curriculum guidelines for multimodal learning are conducted at school and, if so, to what extent. To answer the study's purpose, the following research questions are asked: What pros and cons do the teachers experience in multimodal working methods? What do the teachers consider affects their choice of working methods in teaching? The study was made with John Dewey's approach to pragmatism as a starting point, whose basic idea is that individuals and society influence each other and, therefore, cannot be separated. The approach also says that knowledge is consolidated in practical execution. The theory therefore explains that teachers need to be updated and renew their work. One of the European unions’ eight key competences for a lifelong learning has also worked as a theory. The result shows that multimodal working methods it is carried out to the greatest extent in school but with certain obstacles such as resources, time, staff and skills. The conclusion is that teachers have different views on what multimodality in school is. They consider that work with multimodality requires guidance and support from teachers with a clear plan and a clear purpose.
19
Hvit, Lindstrand Sara. „Små barns tecken- och meningsskapande i förskola : Multimodalt görande och teknologi“. Doctoral thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26423.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis explores how activities that young children are engaged in within the preschool environment, can be understood in terms of early language and literacy processes. The overall aim is to construct knowledge about young children’s spontaneous sign processes as well as meaning making and early literacy processes in preschool. A wider aim is to contribute to the theoretical understanding of young children’s multimodal use of language. More specifically, there is an interest to show how preschool educators describe and analyse young children’s literacy and how young children construct language in interaction with other children and technology. The overall theoretical view of is a social constructionist perspective of language and knowledge. Young childrens’ early literacy is seen from Early Childhood Literacy and multimodal views. The results are presented in four studies that together construct knowledge about the overall aim. The first two studies, based on focus groups, give insight into preschool educators’ views, and professional language about young children’s literacy. Young children’s interactions with each other and an interactive board (IWB), were then explored by video recordings in the third and fourth studies. The interactions are discussed in relation to sign- and meaning making, imagination and creativity. The professional language of Swedish preschool educators is eventually discussed as a dialogism of earlier theoretical and leading voices. The use of concepts such as bodily alliterations and pictographic writing are proposed as ways to expand the theoretical approach to young children’s literacy processes in preschool. By observing childrens interactions and view their bodily activities and their use of resources as doing literacy- and language their literacy could be challenged in preschools in its own right, and seen as literacy education.
20
Roos, Helena, und Andreas Ebbelind. „Lärande i bråk - transformationer mellan representationsformer ur ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10783.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie presenterar ett preliminärt ramverk för analys av lärande i bråk inom ramen för transformationer mellan olika former av representationer. Ramverket används i en empirisk studie där åtta 10-åriga elever genomför uppgifter i bråk, som utvecklats för att utmana dem att reflektera över olika sätt att representera aspekter av begreppet bråk. Ramverket bygger på socialsemiotikens multimodala perspektiv. Analysen belyser hur ramverket hjälper till att strukturera förståelse för samspelet mellan representationer i inlärningen av bråk. Specifikt såg vi hur konkret fysiskt material och gester kompletterar symboliskt representation och talat språk i elevernas lösningar.This study presents a tentative framework for the study of learning fractions in the context of transformations between different forms of representations. The framework is used in an empirical sample of how eight 10-year-old students express understanding of mathematics tasks, which were developed to challenge them to reflect on different ways to represent aspects of the concept of fractions. The framework is based on a social semiotic perspective of multimodality. The analysis discloses how the framework helps in structuring understanding of the interplay between representations in the learning of fractions. Specifically we saw how concrete physical material and gestures complemented the symbolic and spoken language in the students’ solution strategies of different tasks.
21
Hellberg, Erika. „Läsförståelse och multimodala texter : En kvalitativ studie om lågstadielärares erfarenheter av att arbeta med multimodala texter och läsförståelse“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Läs & skriv, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42331.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att undersöka verksamma 1-3-lärares uppfattning om användningen av multimodala texter i undervisningen och hur multimodala texter kan stödja elevers läsförståelse. För att kunna besvara syftet har följande forskningsfrågor besvarats: · Vilka medier förekommer i lärarnas undervisning? · Vilka modaliteter förekommer i multimodala texter som lärarna använder? · Hur integrerar lärarna multimodala texter för att utveckla elevers läsförståelse? Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv som har som utgångspunkt i tecken och deras egenskaper och funktioner. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in med semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna har tre lärare från en stor kommun deltagit och två från en mindre kommun. Resultatet visar på att samtliga lärare använde multimodala texter i undervisningen däremot var det bara en av lärarna som hade förkunskaper om begreppet. För övriga lärare var multimodala texter ett nytt begrepp. De deltagande lärarna använde sig av multimodala texter för att bland annat kunna variera undervisningen och på det visset kunna nå ut till alla elever. De multimodala texterna användes även för att förstärka undervisningens syfte genom att kombinera olika sociala modaliteter. Resultatet visade även på att de multimodala texter som förekom mest inrymde de semiotiska modaliteterna bild och typografisk text.The aim of this study is to examine how primary teachers use multimodal texts in their Swedish education and how they can be used to further pupils reading comprehension in order to elucidate how multimodal texts can be used to enhance pupils reading comprehension. To answer this aim the following questions has been answered: · Which kind of media do teachers use in their education? · Which semiotics modes are used in multimodal texts that teachers use in their education? · Howe dose the teachers integrate multimodal texts to enhance pupils reading comprehension? The study proceeds from a social semiotics perspective which assuming signs and their characteristic and functions. The study is based on qualitative method and the material was collected with semi-structured interviews. Three teachers from a larger municipality and two teachers from a smaller municipality. The result shows that all the teachers used multimodal texts in their education, but it was only one of the teachers that had previous knowledge about the word multimodal texts. To the rest of the teachers was the word multimodal texts new. The teachers used multimodal texts in their education to crate variation and to reach out to all de pupils. Multimodal texts are also used for strengthening the educations purpose with help of various modes. The result also show that the most common multimodal texts consisted of the modes image and typographic text.
22
Åman, Katarina. „Jag kände en utställning! : Sinnesintryckens betydelse för förståelsen av en utställning“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121863.
Der volle Inhalt der Quelle
23
Wikström, Maja. „”Nu är Barbie död” En sagoskapandeprocess med ljudeffekter ur ett multimodalt perspektiv“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29100.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Studien har utformats ur problematiken kring förskolans blivande skolbarns brist på kommunikation, och skapandet av aktiviteter som möjliggör att barngruppen utmanas till att samarbeta. Syftet med studien var att undersöka och analysera en sagoskapandeprocess med ljudeffekter där dessa förmågor har utmanats. Studien är ett studentinitierat utvecklingsarbete där Gröntes (2013) material och läromedel har justerats för att anpassa en yngre målgrupp. Diverse teckenvärldar har använts för att tillge barnen resurser för att transformera och därpå gestalta egna representationer, dessa representationer har legat grund för det som slutligen utformat sagan som slutprodukt. Denna kreativa process förklaras som meningskapandeprocesser vilka tolkats och analyserats med hjälp av socialsemiotikens multimodala perspektiv. Gruppens samarbetsförmågor och samspel har studerats utifrån ett multimodalt interaktionsanalytiskt perspektiv. Detta har resulterat i tre forskningsfrågor som osystematisk besvarats i resultat och analyskapitlet samt mer övergripande och strukturerat i diskussionskapitlet. Resultateten påvisar vilka erfarenheter en sagoskapandeprocess med ljudeffekter kan bidra med utifrån de egenvalda teckenvärldar studien utgår ifrån, teckenvärldarnas effektivitet att frambringa meningsskapande sammanhang samt vad som skett då barnen utmanats till att samarbeta och förstå varandras meningsskapande. Slutsatsen påvisar hur produktiv en individanpassad undervisning kan vara men också hur detta förhållningssätt kan vara en anledning till att barns samarbetsförmågor försämras. Dessutom påvisar slutsatsen att den mångfald av beslut som barnen skulle fatta i sagoskapandeprocessen snarare skapade konflikter, vilket visserligen utmanade barnen för att samarbeta, men försämrade gruppens samkonstruktion.
24
McCormick, Emma, und Magdalena Sjöwall. „Utredning och behandling av långvarig orofacial smärta i multidisciplinärt och multimodalt smärtteam“. Thesis, Malmö högskola, Odontologiska fakulteten (OD), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-19793.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %). Enkäten omfattade patienternas nuvarande orofaciala smärtintensitet och dess på-verkan på det vardagliga livet, behandlingsresultat, käkfunktion och övriga smärtor.Resultat. Patienter från ROS hade signifikant fler övriga smärtor än patienter från Odontolo-giska smärtgruppen innan kontakt med respektive smärtteam (p = 0,017). Patienterna från ROS ansåg att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande än patienter-na från Odontologiska smärtgruppen (p = 0,025). Hög grad av depression eller ångest (oro, nervositet, ängslan, lite glädje eller intresse av att göra saker) på grund av smärtan under de senaste två veckorna påverkade det vardagliga livet (rs = 0,60, n = 23, p = 0,003) och behand-lingsresultatet negativt (rs = -0,55, n = 26, p = 0,004) samt begränsade käkfunktionen (rs = 0,50, n = 26, p = 0,004). Slutsats. Studien tyder på att patienter som utreds i ROS har fler andra smärtor än patienter från Odontologiska smärtgruppen. Patienter som utreds i ROS förefaller anse att smärtteamets bemötande var av större vikt för deras tillfrisknande. Gemensamt för alla deltagande patienter var att depression och ångest påverkar det dagliga livet negativt, att behandlingsresultatet blir sämre och att käkfunktionen är mer begränsad.Objective. The purpose of this study was to evaluate two pain groups (“Odontologiska smärtgruppen” at the Faculty of Odontology, Malmö University and “Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta” (ROS), Kalmar) and to investigate patients’ experiences regarding communication and treatment effects.Material and methods. All patients examined by the Odontologiska smärtgruppen the last two years and ROS the last three years were invited to participate in a questionnaire study. Fifteen patients from Odontologiska smärtgruppen and thirteen from ROS responded (67 %). The questionnaire assessed current pain intensity, the impact of pain on everyday life, treatment outcome, jaw function and number of pains.Results. Patients from ROS had significantly higher number of other pains before contact with their pain group (p = 0,017). Patients from ROS considered the personal communication with the pain group to be of greater importance for their recovery (p = 0,025) then the patients from the Odontologiska smärtgruppen. Common to all patients was that depression or anxiety (nervousness, uneasiness, little pleasure or interest in doing things) due to orofacial pain the last two weeks had a major negative impact on activities of daily life, treatment result and jaw function limitation.Conclusion. This study suggests that patients evaluated at ROS have higher number of other pains before contact with their pain group. The personalized contact with the pain group was of greater importance for the recovery for the patients of ROS. Common to all patients were that depression and anxiety have a major negative impact on activities of daily life, treatment result and limitation of jaw function.
25
Larsson, Johanna. „Multimodala texter : En intervjustudie med lärare och elever i årskurs 1-3“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78140.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dagligen möter eleverna multimodala texter både i skolan och på fritiden. Digitaliseringen har medfört en förändring i hur texter läses och produceras. Dessutom bidrar digitaliseringen till både möjligheter och svårigheter för såväl lärare som elever. Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare och elever arbetar med multimodalt berättande texter i svenskundervisningen i årskurs 1-3 samt vilka möjligheter och svårigheter som finns i arbetet. Lärares och elevers syn på arbetet med multimodalt berättande texter kommer även att jämföras med varandra. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv då de multimodalt berättande texterna skapas i ett socialt sammanhang. Metoden som används för att samla in material är intervju, lärarna intervjuas personligen och eleverna intervjas i grupp. Resultaten i studien visar att skrift och bild är de modaliteter som används mest. Årskurserna arbetar på lite olika sätt men samtliga lärare använder bilder som stöd för att förstärka elevernas förståelse. Digitala verktyg används flitigt i svenskundervisningen, projektor används vid genomgångar och redovisningar, datorer används som sökmotor och att producera text på och iPads används på samma sätt som datorn men även till att spela in ljud och film. Lärarna planerar vad eleverna ska göra medan eleverna får planera vad de vill skriva om. Men det är inte alltid så lätt att komma på vad de ska skriva om. Lärarna upplever att många elever har brist på fantasi vilket även eleverna själva lägger märke till.On a daily basis, students encounter multimodal texts both at school and at leisure. Digitization has led to a change in how texts are read and produced. In addition, digitization contributes to both opportunities and difficulties for both teachers and pupils. The purpose of this study is to find out how teachers and students work with multimodal narrative texts in the Swedish subject in grades 1—3 and what opportunities and difficulties exist in the work. Teachers´ and pupils' opinion on the work with multimodal narrative texts will also be compared with each other. The study is based on a sociocultural perspective which considers the multimodal narratives as constructs in a social context. To collect material to my study I use the method interview, the teachers are personally interviewed and the students are interviewed in groups. The results of the study showes that writing and image are the most common modalities. The grades work in slightly different ways, but all teachers use pictures to support students' understanding. Digital tools are used extensively in Swedish teaching, projectors are used in reviews and reports, computers are used as search engines and to produce text on, and iPads are used in the same way as the computer but also to record audio and film. Teachers plan what students should do while students plan what they want to write about. But it's not always easy to figure out what to write about. The teachers feel that many students have a lack of imagination which the students themselves notice.
26
Lindahl, Camilla. „Tecken av betydelse : En studie av dialog i ett multimodalt, teckenspråkigt tvåspråkigt NO-klassrum“. Doctoral thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119363.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Ett gemensamt meningsskapande i skolans naturvetenskapliga klassrum förutsätter en interaktion som i allt högre grad kommer att präglas av ett naturvetenskapligt språkbruk. Utvecklingen av ett naturvetenskapligt ämnesspråk innebär ofta en stor utmaning för flerspråkiga elever som lär sig naturvetenskap på sitt andraspråk och vars behov av stöttning därför är särskilt stort. Denna studie utforskar döva och hörselskadade elevers lärande naturvetenskap i ett tvåspråkigt NO-klassrum där meningsskapandet sker genom svenskt teckenspråk och skriven svenska. Avhandlingens övergripande frågor är hur svenskt teckenspråk och svenska används i dialogen och hur dessa språk, i interaktion med andra modaliteter, bidrar till meningsskapandet i naturvetenskap. En grupp på två lärare och åtta elever, alla döva och teckenspråkig tvåspråkiga, filmades i totalt sjutton NO-lektioner. Klassrumskommunikation i denna teckenspråkigt tvåspråkiga miljö med naturvetenskapliga artefakter som modeller, tabeller och övrig naturvetenskaplig utrustning analyseras sedan från ett multimodalt socialsemiotiskt perspektiv där språk och modaliteter diskuteras som potentiella resurser i meningsskapandet. Resultaten visar en komplex dialog där språk och modaliteter hela tiden växlar på ett sätt som starkt bidrar till att driva dialogen framåt. Vidare framstår det visuella-gestuella teckenspråket som en kraftfull modalitet. I synnerhet spelar avbildande tecken en framträdande roll i dialogen och i det naturvetenskapliga meningsskapandet. Språkväxlingar i den teckenspråkiga dialogen sker dynamiskt i form av sömlösa och spontana växlingar men utnyttjas även som pedagogiskt verktyg. Teckenspråkets kontextbundenhet kräver dessutom ibland tvärspråkliga resonemang på metanivå där oklarheter såväl som likheter och skillnader mellan olika språkliga uttryck kan redas ut. Resultaten uppmärksammar också lärarnas viktiga roll för att stötta eleverna i det naturvetenskapliga meningsskapandet liksom för utvecklingen av ett naturvetenskapligt språk. I diskussionen lyfts behovet av pedagogiska strategier som stärker stöttningen av döva och hörselskadade elevers teckenspråkiga tvåspråkiga meningsskapande i naturvetenskap.A collaborative meaning-making process in the natural science classroom presupposes an interaction that to an increasing extent is characterised by scientific language usage. Developing a scientific subject-oriented language is often a great challenge for multilingual pupils learning natural science in their second language and whose consequent need of scaffolding is especially great. This study examines how natural science is learned amongst deaf and hard-of-hearing students in a bilingual science classroom where the meaning-making is conveyed through sign language and written Swedish. The primary questions of the thesis are how Swedish Sign Language and Swedish are used in dialogue and how these languages, in interplay with other modalities, contribute to the meaning-making process in the teaching of natural science. A group consisting of two teachers and eight pupils, all deaf or hard-of-hearing and sign bilingual, were filmed during a total of seventeen science lessons. Communication within the classroom, consisting of a sign bilingual environment with natural science artefacts, such as models, tables and other science equipment, is then analysed from a multimodal social semiotic perspective, where language and modalities are discussed as potential resources in the meaning-making process. The results depict a complex dialogue where languages and modalities are shifted between in a manner highly conductive to the further progress of dialogue. In addition, the visual-gestured aspects of the sign language appear as a potent modality. Especially depicting signs play a prominent role in the dialogue and the scientific meaning-making process. Dynamic language shifting occurring in the signed dialogue in the form of seamless and spontaneous transitions and used actively as a pedagogical tool is analysed and discussed within a framework of translanguaging. The contextual restrictions of sign language also require cross-linguistic discussions on a meta-level in instances where uncertainties as well as differences and similarities between various linguistic expressions are sorted out. The results also emphasise the important role of teachers in supporting pupils in the scientific meaning-making process as well as in the development of a scientific language. In the discussion, the need for pedagogical strategies is stressed in order to strengthen support for the sign bilingual scientific meaning-making process of deaf and hard-of-hearing pupils.
27
Svedén, Moa, und Camilla Östlund. „Jag är med i superhjälteteamet : En studie om populärkultur i förskolan ur ett multimodalt perspektiv“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7890.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I dagens samhälles rika informationsflöde färgas barns intressen och kunskaper av det massiva populärkulturella utbud som råder, där de möter karaktärer i en mängd resurser så som tv-spel, filmer, leksaker och kläder. Då dessa populärkulturella karaktärer är så frekvent närvarande i barns liv används de flitigt i lek och i samtal med andra barn. Kunskapen barn besitter om dessa karaktärer och det som omger dem är stor och de populärkulturella resurserna blir på grund av detta en bidragande del av det som formar barns gemensamma kultur. Den kunskap barn äger om populärkulturella karaktärer och resurser borde i större utsträckning tas tillvara på i vår förskola, då dessa kunskaper ger oändliga möjligheter till lärande och meningskapande. Vi frågar oss därför i denna studie vilken plats barns populärkulturella intressen har i förskolan, hur deras kunskaper kan visa sig samt vilka fördelar det finns med att använda populärkulturen som en resurs för lärande. Den teori som genomsyrar studien är socialsemiotikens multimodala perspektiv som ser alla resurser till meningskapande som lärande och betydelsefulla för de som innefattas i det rådande sammanhanget. Vilket passar samman med de kunskaper och det meningsskapande populärkulturen möjliggör. Vi har i studien använt oss av två former av metod: kvalitativa barnintervjuer och observationer. Detta för att i vår studie uppnå ett mer trovärdig material då dessa två metodformer ger olika perspektiv på våra frågeställningar. Slutsatsen i arbetet är att användande av populärkultur som en resurs för lärande har en stor potential då det ses som både intressant och meningsfullt för barnen. Studien visar även att det förekom aktiviteter med anknytning till populärkultur i förskolan, men att dessa aktiviteter mestadels initierades av barnen och ej hade någon plats i den planerade pedagogiska verksamheten.
28
Blomén, Amanda, und Rebecka Anderberg. „Läsförståelse och estetiska uttrycksformer : En litteraturstudie om sambandet mellan läsförståelse och multimodalt eller estetiskt textarbete“. Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-39207.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Många elever uppvisar svårigheter i utvecklingen av sin läsförståelse, vilket är oroande då denna förmåga kan ses som avgörande för det fortsatta lärandet och ett fungerande samhällsliv. Både styrdokument och tidigare forskning belyser vikten av att erbjuda elever en variation av uttrycksformer att visa sin förståelse på, inklusive estetiska uttrycksformer såsom bild, drama och musik. Utifrån detta är syftet med denna studie att kartlägga eventuella samband mellan multimodala gestaltningar eller estetiska uttrycksformer och läsförståelse, genom att presentera och analysera tidigare forskning inom det didaktiska området. Följande frågeställning har formulerats för att uppnå syftet:
29
Masreliez, Marie-Louise. „Digital Humaniora Pedagogik : Digitalisering av text och konsekvenser för lärande“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-91987.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här studien undersöker hur förutsättningar för lärande förändras genom digital humanities.Utgångspunkt för lärande hämtas ur designteoretiskt multimodalt perspektiv. Teoretiskutgångspunkt för att uppnå förståelse inom digital humanities är hermeneutisk teori. Studien hargenomförts med den öppna metoden litteraturanalys och analyserar antologin DigitalHumanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics. Studien belyser digital humanities utifrånolika kunskapsskapande aktiviteter inom lärande och hur lärande kan främjas genom digitalaverktyg och inlärningsmiljöer. Studien belyser exempel på hur digital humanities ställer nyakrav på undervisning och den lärande samt att digitala öppna universitet med fri tillgång tillmaterial och undervisning, förändrar förutsättningarna för institutioner.New digital open universitites with free access to knowledge change the conditions of how learning occurs. This is a study into the new conditions of learning through the digital humanities. A designtheoretical multimodal perspective as well as hermeneutic thoery have been deployed to problematize the digital humanities. The study has been performed with the open method of literature analyses and the anthology Digital Humanities Pedagogy: Principles, Practices, Politics has been the object of study. The study questions the digital humanities from knowledge creating activities within learning and, at the same time, how learning may benefit from interacting with the digital. The study concludes what the effects of the digital humanities may be on theories of learning, on the student and on the institutions
30
Westlund, Elin. „Tio tecknarpositioner : En semiotisk analys av elevers tidiga multimodala textskapande“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-198758.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie ingår i ett forskningsprogram under ledning av professor Caroline Liberg vid Uppsala universitet. Programmet syftar till att utforska nya sätt att se på elevers tidigatextskapande, bland annat genom att fokusera samspelet mellan texters funktion, innehåll och form. Studien utgår från ett vidgat textbegrepp och en dialogisk syn på språkande, där även barn aktivt intar olika sociala positioner gentemot sina medspråkare. Syftet med studien är att studera elevers (årskurs ett) tecknarpositioner i multimodala elevtexter, i termer av dels hur eleverna skapar mening i sina teckningar, dels hur teckningar och det skrivna är relaterade. Sammanlagt har 57 multimodala elevtexter från två olika skrivsituationer i årskurs ett bearbetats i en kvalitativ semiotisk textanalys med en hermeneutisk metodologisk ansats. Analysen har genomförts med Hopperstads (2010) analyskategorier för barnteckningar – inspirerande av Kress och van Leeuwens (2006) funktionella semiotiska grammatik – samt de av Norman (2012) beskrivna relationerna mellan illustrationer och skrift. I studiens resultat introduceras tre nya interpersonella uttryckskategorier: Inbjudande, konceptuell och hindrande. Utifrån identifierade uttryckskombinationer och teckningarnas relation till skriften identifieras sedan åtta tecknarpositioner och ytterligare två tilläggspositioner bland de analyserade elevtexterna: presenterande, kontaktförmedlande (relationsstärkande), kontakthindrande (relationshotande), försäkrande-betryggande, lockande, berättande, beskrivande samt skriftorienterad tecknarposition. Diskussionen pekar på multimodalitetens betydelse för kategorisering av semiotiska uttryck samt tecknarpositioneringens relevans för textrörelsebegreppet. Vidare diskuteras resultaten i termer av coding orientations och egen röst, och att elevernas textmässiga förebilder påverkar vilka tecknarpositioner de intar. Dessutom argumenteras för att tecknarpositionerna kan utgöra ett verktyg i explicit literacyundervisning, som främjar elevers metakognitiva textmedvetenhet. Avslutningsvis diskuteras behovet av ytterligare studier av tecknarpositionering.
31
Eriksson, Amanda, und Porat Sanna Von. „Flerspråkighet i förskolan : ur förskollärarnas perspekitiv“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48593.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
English title:Multilingualism in preschool – from the pre-school teachers perspective. Studiens syfte är att belysa förskollärarnas uppfattningar kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod och som undersökningsinstrument har intervjuer använts för att kunna besvara syftet och frågeställningarna samt ge ett resultat. De deltagande i intervjuerna är samtliga utbildade förskollärare och arbetar på flerspråkiga förskolor. Resultatet i studien visar att förskollärarna ser positivt på att arbeta med flerspråkighet i förskolan men understryker även att arbetet är komplext. Förskollärarna använder en mängd olika arbetssätt för att stimulera flerspråkigheten i verksamheterna. Gemensamt för samtliga förskollärare är att de arbetar mycket med att kommunicera med barnen och i samtalen fokuserar förskollärarna medvetet på att benämna och betona ord och begrepp. Ytterligare arbetssätt som samtliga förskollärare betonar är betydelsen av att kommunicera med hjälp av olika tillvägagångssätt såsom bilder, tecken och kroppsspråk. Flertalet av förskollärarna beskriver att samarbete mellan förskola och hem är av stor betydelse för de flerspråkiga barnens möjlighet till modersmålsutveckling och för att stärka barnens flerkulturella identitet. Flertalet av förskollärarna uttryckte en önskan om stöd från modersmålslärare till alla flerspråkiga barn i förskolan oavsett ålder.
32
Bergstaf, Sandra, und Emelie Johansson. „Möjligheten att lära av varandra : Hur elever i årskurs 2 samspelar med varandra när de i grupp samtalar om naturvetenskapligt innehåll“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40034.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Naturvetenskap betonas som en väsentlig del av människans kunskaper, vilket kursplanen belyser att elever behöver få möjlighet att samtala om. Samtidigt påpekar forskning att elever inte upplever att samarbete med andra elever är av vikt utan de anser att kunskaperna ska inhämtas från läraren. Dessutom framgår det att lärare inte ser vikten av att elever arbetar i grupp och att en bidragande orsak kan vara avsaknaden av kunskaper om hur samtal mellan elever behöver utformas för att uppnå fungerande samspel. Ovanstående aspekter utformar studiens syfte om att bidra med kunskap om hur arbete i mindre grupper kan stödja elevers samtal om naturvetenskap och utveckla deras kunskaper om naturvetenskapliga begrepp. Vidare formulerades frågeställningen: “Hur samspelar elever med varandra när de i grupp samtalar om naturvetenskapligt innehåll?” med tillhörande underfråga “Vilka varianter av samtal bidrar till att begrepp används och hur framhålls begreppen?”. Empiri har samlats in genom observation och videodokumentation när eleverna i mindre grupper samtalade om naturvetenskapligt innehåll. Samtalen har kategoriserats och analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Mercers variationer av samtal. Med en kvalitativ ansats och innehållsanalys presenteras studiens resultat som belyser att elevernas samtal tar form i disputerande, kumulativa och utforskande samtal. Genom en fördjupad analys har det även framkommit resultat om att elevernas användning av begrepp har bearbetats beroende på hur samtalen utvecklats. Dessutom synliggör den fördjupade analysen hur det naturvetenskapliga innehållet uttrycks av eleverna, samtalsklimatet dem emellan samt lärarens inverkan. Studiens slutsats är att eftersom begrepp har visats sig bearbetas främst i det utforskande samtalet är det en sådan dialog som lärare behöver eftersträva att elevers samtal uppnår. Att fånga elevernas samtal har bidragit till att synliggöra sådant som kanske annars inte hade blivit märkbart. Studiens resultat kan möjliggöra att lärare blir medvetna om hur elevers samtal kan ske, vilket bidrar till yrkesprofessionen.
33
Ljung, Nyberg Amanda. „Bilden som språkmedierande verktyg i matematik“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79568.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie undersöker huruvida språkmedierande bilder i matematiska textuppgifter kan ha effekt på elevers resultat. De teorier vilka ligger till grund för studien är språkteorin Dual Coding Theory och den psykologiska teorin Cognitive Load Theory.. Studien har ett dubbelt perspektiv i det att både elever med svenska som modersmål och andraspråkselever utgör po- pulationen. Metoden som valdes var ett matematikprov innehållande åtta textuppgifter varav hälften innehöll språkmedierande bilder i form av sekvensbilder. Resultatet antyder att de språkmedierande bilderna positivt påverkat resultaten för elever med svenska som modersmål och för andraspråkselever, i den meningen att antalet godtagbara lösningar och korrekta svar var högre för textuppgifterna innehållande språkmedierande bilder.
34
Cederhag, Pär. „Multimodalt framställningssätt i läromedel : En läromedelsanalys av digitalt läromedel i svensk litteratur för årskurs 7-9“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39301.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Digitaliseringen i skolan med bland annat dess digitala läromedel skapar idag förutsättningar för att arbeta med multimodalitet på ett lättare och ett mer utvecklat sätt än tidigare. Även i skolans styrdokument framgår det att detta är ett område, i vilket eleverna ska få kunskap. Denna studie syftar till att identifiera vilka meningsskapande resurser som används i ett digitalt material med utgångspunkt ur ett multimodalt perspektiv. Materialet omfattar ett urval ur Gleerups digitala läromedel i svenska för årskurs 7-9. Inriktningen är mot berättande texter och lyrik. Materialet analyseras med utgångspunkt från följande frågeställningar: Vilka olika multimodala funktioner används i det digitala läromedlet? På vilket sätt samspelar olika medier? Hur underlättar det multimodala framställningssättet kommunikationen mellan läromedel och elev? Den analysmodell som används i studien utgår från ett antal frågor som ställs till var och en av de artiklar som valts ut ur materialet. Urvalet är hämtat från olika nivåer i den struktur som läromedlet presenterar. Resultatet tyder på att användningen av olika medier är begränsat och att materialet i stort sett håller sig inom teckenvärldarna skriftlig och visuell design. Uppbygganden och strukturen är i mångt och mycket hämtat från den traditionella läroboken i pappersform. Kopplingarna mellan skriftlig verbal text och exempelvis bild är många gånger diffus och svårtolkad och kan kräva en viss förförståelse av användaren för att kunna kopplas på ett sätt som bidrar till meningsskapande. Det begränsade multimodala framställningssättet gör det svårt att besvara hur kommunikationen förstärks och hur det multimodala framställningssättet fungerar som meningsskapande i det material som analyserats.
35
Grundahl, Erika. „Bilder i läromedel, information eller dekoration? : En läromedelsanalys utifrån ett multimodalt perspektiv med inriktning på läsförståelse“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-137226.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här uppsatsen undersöker hur vida två olika läromedel (”En läsande klass” och Läsförståelse start”) använder sig av text och bildsamspel och ifall detta kan främja elevernas inlärning. Med hjälp av multimodala verktyg såsom ideationell, interpersonell och textuell så undersöks dessa aspekter. Studien undersöker också vilka läsförståelsemöjligheter som dessa läromedel erbjuder. Bägge läromedlen har använt bilder som ett visuellt understöd för att förtydliga textens innehåll. De använder också bilderna för att förmedla detaljer som inte nämns i texten. De läsförståelse möjligheter som läromedlen används sig av är gemensam diskussion i klassen angående texten utifrån fem olika dockor/områden (”En läsande klass”). Det andra läromedlet har använt sig av ett flertal olika texttyper där eleven sedan svara på frågor och påstående utifrån det lästa.
36
Ljungkvist, Ida-Marie, und Pauline Gröning. „“Har man aldrig tränat på att rita en varg, så hur ska man veta hur man ska rita en varg? Precis som att skriva, så hur ska man veta hur man skriver?” : En studie om hur några lärare verksamma i årskurs 1–3 resonerar om visuella representationers agens i svenskundervisningen“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21989.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i den sociokulturella och sociosemiotiska teorin undersöka hur sex stycken lärare i årskurs 1–3 resonerar kring visuella representationers agens i svenskundervisning och hur de menar att deras undervisning om visuellt meningsskapande ser ut. Tidigare forskning beskriver ett komplicerat förhållande till de visuella representationernas funktion i svenskundervisningen, de beskrivs både som ett tillägg och som ett viktigt redskap för lärande. Studien är genomförd genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer där elevtexter som informanterna tagit med sig har fungerat som utgångspunkt i samtalen. Empirin analyserades genom tematisk innehållsanalys med våra forskningsfrågor som kategorier. Resultatet visar hur de olika informanterna förhåller sig till visuella representationer i undervisningen och det framgår en skillnad mellan hur lärare talar om de visuella representationernas agens i förhållande till olika ämnen. Resultatet visar även att informanterna finner att de visuella representationernas funktion är viktig på lågstadiet och något som tillskrivs hög agens, men att hur de talar om dem är komplext.
37
Lestander, Eva. „Att designa en sånglektion : En studie av sångundervisning på högstadie- och gymnasienivå utifrån ett multimodalt, designteoretiskt perspektiv“. Thesis, Karlstads universitet, Musikhögskolan Ingesund, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-28921.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter. Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats. I resultatet beskrivs vilka hjälpmedel och resurser de använder i undervisningen samt hur de kommunicerar med eleven. Sångpedagogerna använder sig själva som förebildare för att visa olika sätt att använda rösten. Dator är ett verktyg som används frekvent för att hitta repertoar samt spela upp bakgrundskomp. En del sångpedagoger ställer frågor till eleverna för att uppmuntra dem till att reflektera över sitt lärande. Sångpedagogerna lägger ned förhållandevis lite tid på interpretation och ger istället större utrymme till teknik. Notläsning används mycket sällan under sånglektionerna. I diskussionen förs ett resonemang kring förutsättning för lärande och hur ramarna för undervisningen sätts.The purpose of this study is to gain further insight into how voice teachers, through the help of communicative resources, address voice lessons. The background chapter presents research within the fields of communication through body language, the pupils’ acquisition and relationship to knowledge, in addition to the teachers’ choice of educational content. Furthermore, multimodality and design theory are presented as points of departure. The study was made using stimulated recall interview and video recordings. Four voice teachers, who teach in Swedish high schools, participated in the study. Voice lessons were videotaped and the voice teachers were interviewed. In the result chapter, the means and recourses applied are described, as well as the ways through which they communicate with the pupils. As role models, the voice teachers have demonstrated various ways in using the voice. Computers are often used during the voice lessons in choosing repertoire and backgrounds. A few voice teachers direct questions to the pupils in order to help them reflect on their own learning process. The voice teachers devoted more time on vocal techniques than interpretation. Fewer resources were spent on sight reading. In the chapter on discussion, the premises of learning and the framework for teaching are discussed.
38
Hansson, Elisabeth. „Meningsskapande i utställningen : En komparativ etnografisk fallstudie av förskolegruppers multimodala kommunikation vid ett Naturhistoriskt museum och ett Science center“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-132979.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Som övergripande syfte vill denna studie undersöka hur två förskolegrupper kan meningsskapa i två olika utställningar genom att beskriva, analysera och jämföra dessa två förskolegruppers multimodala kommunikation vid utställningsbesök. Genom syftet vill denna studie ge ökad kunskap om multimodal kommunikation hos två förskolegrupper i två olika utställningar. I syftet ingår att studien önskar öka kunskapen om hur semiotiska resurser kan användas och vad som fokuseras genom språkbruk, som kommunikativa villkor för lärande i utställningar. Studien har en design av en komparativ etnografisk fallstudie. Videoinspelningar, MP-3 ljudinspelningar, deltagande observation och fältanteckningar har använts som instrument för datainsamling. Genom strategiska urval valdes 11 stycken treåriga förskolebarn och tre pedagoger för att besöka en utställning vid Naturhistoriska Museet och nio femåriga förskolebarn med två pedagoger for att besöka en utställning vid Tom Tits Experiment (science center). Det insamlade materialet transkriberades multimodalt och kunde därefter analyseras som text. Multimodal interaktionsanalys (Norris 2004, 2014) och ett språkbruksraster (Rostvall & West 2001) användes för analys. Resultatet visade markanta skillnader mellan utställningarna. Av den multimodala interaktionsanalysen visade utställningen vid ett science center en bredare användning av semiotiska resurser, då alla artefakters meningserbjudanden var både visuella och taktila, en del artefakter erbjöd även auditiva meningserbjudanden. Språkbruket i samma utställning var mycket varierat och barnen anmodade varandra. Slutsatsen blir av detta att förskolegruppernas a) meningsskapande villkoras av språkbruk och att b) om meningsskapandet ska ske i samarbete ökas den möjligheten dess mer symmetriska de sociala relationerna är.
39
Kallio, Rebecca, und Helen Reuterwall. „Inkludering av barn med läs- och skrivsvårigheter i undervisningen“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24380.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vårt syfte med studien är att ta reda på hur dagens verksamma lärare arbetar för att inkludera barn med läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. Vi valde att fokusera på hur lärare i skolans tidigare år väljer att arbeta samt vilket arbetssätt de anser gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter. För att nå vårt syfte har vi först tagit del av tidigare forskning och offentliga handlingar. Vidare valde vi att genomföra tio intervjuer med verksamma lärare. På så sätt kunde vi jämföra forskningen med hur verkligheten ser ut. Vi kom fram till att många lärare har kunskap om vad barn med läs- och skrivsvårigheter behöver för att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Trots det var det få lärare som nämnde arbetssätt som gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter enligt forskning. Vi kom också fram till att en del lärare känner sig otillräckliga med att finnas där som stöd för varje enskilt barn då de uttryckte att barngrupperna är för stora. Efter att vi utfört denna studie har vi kommit till insikt med hur viktigt det är att erbjuda ett mångsidigt arbetssätt för nå ut till barn samt hur viktigt det är att ge barn med läs- och skrivsvårigheter stöd tidigt i åldrarna.
40
Lemon, Max. „Tänk utanför det fyrkantiga ögat : En studie kring spelens fördelar och nackdelar“. Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5969.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Uppsatsen handlar om hur vi påverkas och utvecklas av TV- eller datorspelande. Genom multimodala tekniker, fokusgruppsforskning och autoetnografiska tekniker har jag funnit att spelandet förändrar spelaren både positivt och negativt. Genom olika spelgenrer utvecklar spelaren olika färdigheter. Frågeställningarna är: Vilka färdigheter utvecklas genom TV- och datorspelande? Hur kan man använda sig av dessa färdigheter? Vilka är nackdelarna med spelande? Syftet med undersökningen är att finna nya användningsområden för spel. Som blivande lärare vill jag kunna använda mig av modern teknik och dess potential att utveckla människors kunskaper. Uppsatsen tar också upp att många spelar för att de har problem av något slag, vilka beteendemönster som indikerar dessa problem och hur dessa kan avhjälpas. I uppsatsen belyses den potentiella utveckling spelandet kan ge spelarna. Som att utveckla förmågan till att fokusera och lösa problem mm. som kan förstärkas eller förvärras om inte undervisningen läggs upp på rätt sätt. Det sägs exempelvis att spelares förmåga att fokusera försämras, detta motbevisas av att spelare oftare har högre koncentrationsförmåga. En enskild spelare kan lätt misstas för att vara ofokuserad, då den i själva verket är uttråkad och understimulerad. Mitt gestaltade arbete behandlar spelandets kreativa tänkande och det jämförs med icke-virtuella kreativa processer och tänkanden. Då utveckling av tankeverksamhet är en viktig del hur spelen påverkar oss har jag klargjort likheter och skillnader mellan de olika kreativa processerna. Detta har arbetats ihop till en film. Där mitt spelande och andra kreativa situationer i min vardag gestaltas. Slutsatsen är att spelen hjälper oss att utveckla många olika färdigheter. Det finns positiva och negativa effekter, men potentialen för användningen av de positiva effekterna är enorm.
41
Anderberg, Rebecka. „Fånga lärandet! : Lärares användning av multimodala- och estetiska lärprocesser i klassrummet“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49757.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Läroplanen belyser att undervisningen ska bidra till elevernas livslånga lust att vilja lära. Utifrån ett varierat arbetssätt kan elevers möjligheter att lära utvecklas och fördjupas. Tidigare forskning visar på att integrationen av estetiska uttrycksformer öppnar upp för kreativitet och fantasi hos eleverna. Forskningen visar även på att en variation av uttrycksformer ökar elevernas språk- och kunskapsutveckling eftersom eleverna får möjlighet att uttrycka sig på flera olika sätt. Syftet med studien är att öka kunskapen om på vilka sätt verksamma lärare i årskurs 2 beskriver multimodala- och estetiska lärprocesser som ett didaktiskt redskap i undervisningen. Fyra lärare från två olika skolor har intervjuats. Resultatet visar att samtliga lärare uttrycker en positiv inställning till multimodala- och estetiska lärprocesser i undervisningen men att mer tid till detta är önskvärt. Lärarna såg även multimodala- och estetiska lärprocesser som ett hjälpmedel till det övriga skolarbetet, eftersom man kan möta alla elever, då alla elever lär olika.The curriculum sheds light on that teaching should support students´ lifelong desire to learn. Based on a varied way of working, every student´s opportunities to learn can be developed and deepened. Previous research shows that the integration of aesthetic forms of expressions opens up the creativity and imagination of the students. The research also shows that a variety forms of expression increases student´s language- and knowledge development as students are given the opportunities to express themselves in a variety of ways. The purpose of this study is to increase the knowledge of how teachers in year 2 describe multimodal- and aesthetic learning processes as a didactic tool in their teaching. Four teachers from two different schools have been interviewed. The result shows that all teachers were positively attuned for multimodal- and aesthetic learning processes in teaching. But that more time for this way is desirable. The teachers also saw multimodal- and aesthetic learning processes as an aid to the other school work, since you can meet all students, then all students learn different.
42
Rockner, Pär. „Färgens Känslomässiga Anknytning : En studie om hur färg påverkar åskådarens känslor i möte med medier“. Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24566.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie behandlar frågorna vad för typ av känslomässig påverkan har studiens utvalda färger på personer som upplever den i möte med andra medier och hur kan färg påverka andra medier? Med syfte att lyfta fram information och ge ökad kunskap kring ämnet. Studien gått ut på att underbygga tidigare forskning för att få en grund i hur en färg känns för att sedan höra under andra människor upplever färg i deras vardag och även testa det på en väldigt liten skala. Studierna har analyserar genom att leta efter mönster som kan sen diskuteras mot den tidigare forskningen. Det som resultatet visar är att färg i vardagen är inget som de personer som intervjuats i studien har tänkt på aktivt tills de blev tillfrågad då de blev mer uppmärksamma och tänkte igenom mer grundligt. Under det testet med färg och musik så visar det att det skulle vara möjligt att fungera men med tanke på hur litet testet var så är det inget slutgiltigt svar om det fungerar.
43
Zätterman, Hanna. „"Ja, de' blir så mycke' bättre" : En självobservation om att engagera funktionsnedsatta i ensembleverksamhet med hjälp av olika semiotiska resurser“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-39023.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie har jag genom att observera mig själv utforskat hur jag som blivande musiklärare undervisar vuxna, som har funktionsnedsättningar, i ensemble. Syftet har varit att undersöka vilka semiotiska resurser jag använder mig av då jag undervisar, hur de används och hur de förändras under arbetets gång. Som metod har jag använt mig av videoinspelning och kompletterande loggboksanteckningar. Ensemblegruppen bestod av ca tio vuxna med funktionsnedsättningar och två till fem lärare som vanligtvis arbetar med gruppen. Tillsammans hade vi fyra lektioner där jag undervisade i sång, instrument och ensemblespel. Resultatet presenteras med hjälp av följande teman: Lektion 1, Lektion 2 & 3 och Lektion 4. Vilka resurser jag använder mig av och hur dessa används beror i dessa fall främst på vilka instrument gruppen spelar. Resultatet diskuteras därefter utifrån vilka förutsättningar jag haft, det multimodala perspektivet och tidigare forskning.In this study I have, by observing myself, analysed how I as a future music teacher educates adults with learning disabilities in ensemble situations. The purpose has been to study which semiotic resources I use during classes, how they are being used and in which way they are changing as the lessons progresses. My method has been video recordings and supplementing logbook notes. The ensemble group consisted of approximately ten adults with learning disabilities and two to five teachers who usually work with the group. Together we had four lessons in which I taught them about singing, instruments and playing in ensemble. In the result I have used the following themes: Lesson 1, Lesson 2 & 3 and Lesson 4. Which resources I use and how they are being used depends in these cases foremost on which instruments the group are playing. The result is discussed subsequently based on preconditions, the multimodal perspective as well as previous research.
44
Mann, Hilda. „Förskollärares syn på digitala verktyg i verksamheten“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77798.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to contribute with knowledge of how preschool teachers experience the work with digital tools in teaching. The study has been done at a preschool that has been carefully selected because they work in a thoughtful way with digital tools to support childrens learning. Qualitative interviews with audio recording have been used as a data collection method from a phenomenographic perspective. Transcription of data has been carried out using an analytical model. The results show that preschool teachers perceive work with digital tools as an aid to their teaching. Preschool teachers use several digital tools in different subject areas in varying way. There is some withdrawal in the work with the tools and reflections on the purpose of the use with the children. This results in the fact that it looks different in the work with digital tools depending in interest and expertise. The conclusion of the study shows that there is interest in learning more and that the use of digital tools is seen as a natural way for preschool teachers to use for the purpose of teaching.Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare upple- ver arbetet kring digitala verktyg i undervisningen. Studien har gjorts på en förskola som noga valts ut eftersom de arbetar på ett genomtänkt sätt med di- gitala verktyg som stöd för barnens lärande. Kvalitativa intervjuer med ljud- upptagning har använts som datainsamlingsmetod ur ett fenomenografiskt perspektiv. Transkribering av data har genomförts med hjälp av en analysmo- dell. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever arbetet med digitala verktyg som ett hjälpmedel för deras undervisning. Förskollärarna använder flera digitala verktyg i olika ämnesområden på varierande sätt. Det finns en viss tillbakadragenhet i arbetet med verktygen och funderingar kring syftet av användningen tillsammans med barnen. Detta resulterar i att det ser olika ut i arbetet med digitala verktyg beroende på intresse och kompetens. Slutsatsen av studien visar att det finns intresse för att lära sig mer och att användningen av digitala verktyg ses som ett naturligt sätt för förskollärarna att använda sig av i syfte till undervisning.
45
Hallqvist-Lembke, Cecilia, und Veronika Arvidsson. „Digitala verktyg som lärandeverktyg i förskolans undervisning : En studie med anledning av ett förtydligat läroplansuppdrag“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78394.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att bidra med kunskap om hur förskollärare resonerar kring digitala verktyg för lärande med anledning av formuleringarna i förslaget till ny läroplan. Frågeställningarna var: Vilka uppfattningar har förskollärarna om digitala verktyg för lärande? Vilka möjligheter och utmaningar i undervisningen anser förskollärarna att det utökade uppdraget kan innebära? Metoden som användes för undersökningen var semi-strukturerade intervjuer av verksamma förskollärare med särskild kunskap om och intresse för digitala verktyg i förskolan. Det sociokulturella perspektivet användes som teoretiskt perspektiv i analysen. Resultatet visade att digitala verktyg används som lärandeverktyg i olika syften; för dokumentation och reflektion, i direkta undervisningsmoment, för att designa digitala miljöer där digitala verktyg är tillgängliga för barns lek och eget utforskande och som en kompensatorisk aspekt i verksamheten. Resultatet visade också att förskollärarnas resonemang kring vad formuleringarna i kommande läroplan kunde innebära, var positiva. De såg utmaningar men också många möjligheter i uppdraget.
46
Renevall, Camilla. „Bildens betydelse för tolkning av ett recept“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32498.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att undersöka hur bilder i läromedels receptdel i ämnet hem- och konsumentkunskap genom sitt upplägg och sin design utgör en instruktion till hur en maträtt, bakverk eller annat som ska tillagas. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod. Fem elever i årskurs 8 intervjuades med öppna frågor gällande hur de tolkar bild och recept i de två läromedel som finns i hem-och konsumentkunskap.Resultatet visar att eleverna vill ha en tydlig bild på hur slutresultatet förväntas bli, det vill säga av den tillagade måltiden. De vill också ha fler instruerande bilder för att säkerhetsställa att man gör rätt eller som inspiration för att våga prova något nytt. Även bildens placering i förhållande till instruktionen har betydelse för förståelsen och möjligheten att tolka receptet.
47
Erixon, Anders. „Att sitta ner och lyssna : En uppsats i berättelseform om hur NO-undervisningen för utsatta elever kan utformas som multimodalt lärande“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-147540.
Der volle Inhalt der Quelle
48
Ingvarsdotter, Anna, und Maria Walter. „Playful writing i Sverige : Möjligheter och hinder ur verksamma pedagogers synvinkel“. Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-167356.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Metoden Playful writing är utarbetad i Storbritannien utifrån deras läroplan. Metoden bygger på att elever via högläsning och guidad lek med byggande i grupp med 3D material får närma sig narrativt skrivande. Metoden bygger på multimodalt och kooperativt lärande. Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i Sverige uppfattar metoden Playful writings möjligheter och hinder med avseende på inkludering under narrativ skrivundervisning. För att kunna ta del av hur pedagoger uppfattar metoden behöver vi undersöka hur de uppfattar metodens olika delmoment. Vi har därför under hösten 2018 erbjudit två workshoptillfällen till pedagoger för att de ska prova på och bilda sig en uppfattning om metoden. Workshoptillfällena har utgått från vår tolkning av metoden utifrån den engelska handledningen. Efter workshopstillfällena har de deltagande pedagogerna fått en förfrågan om att delta i vår webbenkätstudie. Studiens 46 deltagare är överlag positiva till metoden. De anser att metoden ger elever möjlighet att öka måluppfyllelsen i narrativ skrift. Deltagarna anser också att metoden Playful writing har möjligheter att bidra till alla elevers delaktighet i undervisningen. I enkätsvaren framkommer fler möjligheter än hinder för metoden. Från första juli 2019 gäller läsa, skriva, räkna garantin i alla Sveriges skolor (Regeringskansliet, 2018). Personal med specialpedagogisk kompetens förväntas då tidigt bedöma elevers kunskapsutveckling. Personalen med specialpedagogisk kompetens skall också tillsammans med de pedagoger som arbetar i klasserna erbjuda inkluderande undervisningsmetoder. De metoderna erbjuder ett rikt utbud av variation i undervisningen som bidrar till en väl fungerande skrivundervisning. Utifrån resultatet i vår studie menar vi att Playful writing kan vara en inkluderande undervisningsmetod i narrativ skrift.The method is developed in the UK and based on the UK curriculum. The method is based on pupils being able to approaching narrative writing by reading together and by guided play with building in groups using 3D material. The method is based on multimodal and cooperative learning. The aim with our study is to investigate how educators in Sweden perceive the method Playful writing opportunities and obstacles with regard to inclusion during narrative writing. To be able to find out how the educators perceive the method we need to find out how they perceive the different steps of the method. In the autumn of 2018, we have carried thorugh two workshop opportunities for educators to try and form an idea of the method. The workshops are based on our understanding of the handbook Playful writing. After the workshops the participating educators have been asked to participate in our web survey. The 46 participants of the study are generally positive towards the method. They believe that the method gives pupils the opportunity to increase goal achievement in narrative writing. The participants also believe that the method Playful writing has the opportunity to contribute to all pupils' participation in learning. The answers in the questionnaire suggest that the method has more possibilities than obstacles. From July 1, 2019, reading, writing, counting the guarantee applies to all Swedish schools (Government Offices, 2018). Personnel with special educational skills are expected to assess pupils' knowledge development at an early stage. The staff with special pedagogical competence shall also, together with the educators working in the classes, offer inclusive teaching methods. These methods offer a rich diversity in teaching that contributes to a well-functioning writing instruction. Based on the results in our study, we suggest that Playful writing can be such a method.
49
Nordensvärd, Eje. „Multimodality : An EFL textbook comparison using multimodal discourse analysis“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-6007.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This essay aims to compare two EFL (English as a Foreign Language) textbooks by using a multimodal discourse analysis in order to find out how EFL textbooks have changed in design and visually. In this essay the textual content is treated as one of several pillars making up design, this essay is interested in the visual changes. This analysis is done using two EFL textbooks with twenty years in between them, both are used in the same school by different teachers. A study like this is going to be published later this year but that study includes three subjects (English being one of them) and starts with textbooks from the 1930s up until now. In this essay, two chapters of each textbook will be looked at in a closer analysis to represent each textbook; every page is analyzed without first reading the text. The conclusion of this essay is that the written communication still seem to be the most credible of the different communicative methods of making meaning, however, it is no longer the only credible way of making meaning.
50
Gattzén, Viktor. „Upplevd säkerhet i en digital låslösning : Att designa säkerhet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Design och formgivning, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24613.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det första mekaniska låset dateras till ungefär 4000 år sedan. Sedan dess har lås kommit att bli en allt mer central part av våra dagliga liv. Vad som i början skapades för att säkra skatter och hem utvecklades till att säkra mobiltelefoner, datasystem och kreditkort. Tillsammans med den digitala revolutionen kom ny teknologi och nya möjligheter. En av de möjligheterna är Internet of Things, vilket erbjuder användare att numera låsa up en dörr via sin mobiltelefon. Detta examensarbetet studerar användarupplevelsen och mänsklig respons av modaliteter i samband med en digital låslösning och hur design kan användas för att få användarna att känna sig säkra och trygga. Precis som intentionen var för 4000 år sedan. Resultatet blev en designutveckling av gränssnittet i en digital låslösning, som en adderad funktion till den befintliga produkten. Arbetet resulterade i en utveckling av deras produkt med en multimodal lösning som fokuserade på att öka den upplevda säkerheten.