Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Rekrytering“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Rekrytering" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Rekrytering"

1

Forsberg, Eva, und Sara Levander. „Kollegial bedömning vid rekrytering av universitetslärare“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 2-3 (27.09.2021): 24–34. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.0203.03.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Streijffert, Helena. „Kvinnor, klasser och generationer“. Tidskrift för genusvetenskap 5, Nr. 1 (27.06.2022): 26–36. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v5i1.5701.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Skillnader i livscykeln och socialt-historiskt betingade generationsolikheter påverkar kvinnoorganisationernas rekrytering. En analys av generationsmotsättningarna är därför strategiskt viktig för kvinnorörelsen. Dessutom bidrar den till en fördjupad förståelse av hur åldersstruktureringen verkar i manssamhällets tjänst.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Häggström, Margaretha, und Anna Udén. „Praxisteori i kölvattnet av breddad rekrytering – scaffoldingmodell som stöd för att förstå sambandet mellan teoretiska perspektiv och praktisk verksamhet“. Acta Didactica Norge 12, Nr. 1 (09.03.2018): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5457.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Som en följd av breddad rekrytering till högre utbildning har antalet studenter i Sverige fördubblats under de senaste tjugo åren. Studenterna utgör i flera avseenden en mer heterogen grupp än tidigare. Det ställer nya krav på våra utbildningar och på oss som undervisar. I denna artikel presenteras en modell för hur teoretiska perspektiv från högskoleförlagd lärarutbildning kan förstås och länkas samman med det praktiska arbetet i skolverksamhet. Modellen diskuteras med utgångspunkt i scaffolding theory. I texten framhålls inkludering och hur vi praktiskt kan arbeta för att inkludera alla studenter. Utgångspunkten är de svårigheter att länka samman teori och praktik många lärarstudenter ger uttryck för, och hur vi kan stödja studenter i sin lärprocess. Modellens potential som medierande verktyg diskuteras. När studenter aktivt använder modellen får de möjlighet att kritisera modellen som sådan men också de teorier och undervisningsmetoder de möter i den högskoleförlagda såväl som verksamhetsförlagda utbildningen. Därigenom kan studenter få en djupare förståelse för undervisningens komplexitet, vilket kan bidra till studentens utveckling av en egen professionell praxisteori baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.Nyckelord: breddad rekrytering, scaffolding, inkludering, praxisteori, undervis¬ningsmetoderPractice theory in the wake of widening participation:Using a scaffolding model as a support for understanding the link between theoretical perspectives and practical activities in teacher educationAbstractAs a result of widening participation in higher education, the number of students has doubled over the last twenty years in Sweden. Students are in many respects a more diverse group than in the past. Hence, new demands are being put on courses and lecturers. This article presents a model of how theoretical perspectives learnt from teacher education can be understood and be linked with practical training in schools. The model is discussed on the basis of scaffolding theory. This text stresses the importance of inclusion in education and how we can work on a practical level to include all students. The starting point is the difficulties many students express regarding linking theory and practice, and how we can support students’ learning processes. Finally, we discuss the model’s potential as a mediating tool for students and as a planning tool for teacher trainers. The area of application for this model is professional training courses in general, and teacher education in particular. When students actively use the model, they are given the opportunity to question and critically examine the model as such but also the theories and methods they encounter during their training. Thus, a deeper understanding of the complexity of teaching and learning may occur. This in turn may help students to develop a practice theory based both on research and on proven experience.Keywords: widening participation, scaffolding, inclusion, practice theory, teaching methods
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Hansson, Lena, und Britt Lindahl. „Apropå Fuglesang - Världsbilder och rekryteringen till naturvetenskapliga/tekniska utbildningar“. Nordic Studies in Science Education 3, Nr. 2 (29.06.2012): 99–106. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.373.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
In connection to the astronaut Christer Fuglesang’s space flight, different stakeholders have expressed a hope that this event will increase the interest among youths for science and technology studies. The modernistic and technique positive discourse that is used is however not unproblematic in this situation. In the article this is exemplified with students’ views concerning the possibility that humans in the future will be able to live on other planets. This is something that, during an interview, was mentioned by Fuglesang as the main reason for space flights.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Nieminen, Mika. „Universiteten och forskarna –från stagnation till förnyelse. Universitets forskare, forskarutbildning och forskar rekryterin“. Science & Technology Studies 11, Nr. 1 (01.01.1998): 79–83. http://dx.doi.org/10.23987/sts.55114.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Kreitz-Sandberg, Susanne, und Björn Pernrud. „Att ta hänsyn till eller bortse från kön? Ett nationellt nätverk kring genus och jämställdhet i lärarutbildningar“. Venue 2, Nr. 1 (14.11.2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13216.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Ofta hörs påståenden som ”vi behandlar alla lika” eller ”jag vill bara ta hänsyn till individens behov”. Samtidigt visar ett stort antal studier att pojkar och flickor trots sådana ambitioner behandlas olika. De beter sig också olika och i skolan presterar de olika. Spridningen pojkar respektive flickor sinsemellan är samtidigt mycket stor och en förenklande kategorisering gör mera skada än nytta, när det gäller att skapa jämställda förutsättningar i utbildningen. Även rekryteringen till olika delar av utbildningsväsendet är ojämn mellan kvinnor och män och i den internationella forskningen talas ofta om en feminisering av förskollärar- och läraryrket (Murray och Maguire 2007). Hur kan vi gemensamt möta de utmaningar som vi ställs inför, i arbetet med att skapa skolor och lärarutbildningar där alla elever, studerande och lärare får jämlika förutsättningar för sin utveckling?
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Hagerlid, Mika. „Att handleda och inkludera normbrytande doktorander“. Journal of Teaching and Learning in Higher Education at Malmö University 3, Nr. 2 (23.09.2022). http://dx.doi.org/10.24834/jotl.3.2.758.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
I takt med att den högre utbildningen demokratiserats genom breddad rekrytering tar personer som bryter mot akademins mansnorm, heteronorm och vithetsnorm allt större plats i den högre utbildningen. Denna trend syns både i studentgrupper men också bland universitetets forskare och lärare. I den föreliggande artikeln diskuteras tidigare forskning och preliminära resultat från en pågående studie med syfte att undersöka hur man som handledare kan arbeta proaktivt för att inkludera normbrytande doktorander.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Lundberg, Susanna. „Rekrytera och behålla personal i den kommunala äldreomsorgen under covid-19“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 4 (03.06.2022). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.4.4370.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Covid-19-pandemin under 2020 och 2021 har satt intensivt ljus på arbetsförhållandena inom äldreomsorgen. Denna bransch har en lång historia av svårigheter med bemanning och kompetensförsörjning. God personalförsörjning är en förutsättning för omsorg av god kvalitet, och för att rekrytera, skapa och utveckla rätt kompetens behöver arbetsgivarna ha långsiktiga strategier. Denna artikel bygger på en intervjustudie av 15 större och mindre kommuner i Sverige, genomförd under hösten 2020 och våren 2021, som fokuserar på rekrytering och organisation av personal i den kommunala äldreomsorgen. Studien visar på vikten av kompetent personal och god organisation för att hantera en krissituation. Att rekrytera och behålla personal är processer som kräver ett gott arbetsgivarvarumärke, och detta hanteras väldigt olika av de undersökta kommunerna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Jansson, Olle. „”Utspädningen av den svenska läkarkåren med utländska element”. Sveriges läkarförbunds argument mot rekrytering av läkare från Österrike 1950“. Scandia : Tidskrift för historisk forskning 87, Nr. 2 (03.12.2021). http://dx.doi.org/10.47868/scandia.v87i2.23698.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Artikeln studerar argument framförde av Sveriges läkarförbund (SLF) mot regeringens planer att rekrytera läkare från Österrike 1950. Syftet är att beskriva och analysera SLF:s argument mot dessa planer. Argumenten har hittats i SLF:s arkiv och veckoblad Svensk Läkartidning. Analysen är baserad på det teoretiska perspektivet att fackliga organisationer som representerar professionella yrken använder olika strategier och metoder mot invandrare jämfört med dem som representerar andra yrkesgrupper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Rekrytering"

1

Wallin, Tomas. „Försvarsmaktens framtida rekrytering : en rekrytering i förändring“. Thesis, Swedish National Defence College, Swedish National Defence College, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:fhs:diva-119.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

I denna uppsats kommer jag att undersöka försvarsmaktens rekryteringsprocess och om denna har utvecklats i takt med försvarsmaktens omstrukturering. Den metod som jag har valt att använda mig av i uppsatsen är komparation eftersom jag har för avsikt att jämföra hur Försvarsmaktens rekryteringsprocess har sett ut tidigare med hur den ser ut idag. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för försvarsmaktens förändringar mot ett insatsförsvar och hur detta påverkar rekryteringsprocessen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Hall, Erika, und Anja Hollanti. „Rekrytering leder till kompetens : Arbetsgivares perspektiv på kompetensbaserad rekrytering“. Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-45854.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Rekrytering och kompetens är två områden som är aktuella inom arbetslivsforskning idag, vi önskar i denna uppsats att forska kring relationen mellan dessa två områden. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för relationen mellan kompetens och rekrytering. För att uppnå syftet har vi använt oss av befintlig teori på områdena rekrytering, kompetens, bemanningsplanering och kompetensförsörjning. Den befintliga teorin används som underlag för att sedan relatera den till de verksamheter som varit föremål för studien. Studien har bedrivits ur ett arbetsgivarperspektiv och vi har lagt mest vikt vid att finna arbetsgivarens strategier för att bedriva kompetensbaserad rekrytering. Vi har genomfört denna undersökning utifrån en kvalitativ metod, och inhämtat data genom intervjuer. Objekten för studien har varit sju olika verksamheter inom områdena Karlstad och Hammarö. Verksamheterna vi valde behövde arbeta aktivt med rekrytering och kompetensförsörjning, verksamhetens rekryteringsansvarig var respondenten i vår undersökning. Resultaten visar att arbetsgivare behöver definiera och konkretisera vad de anser att kompetens är. Arbetsgivare behöver även ha en förståelse för vilket kompetensbehov verksamheten har för att få bästa förutsättningar att bedriva kompetensbaserad rekrytering. Samtliga verksamheter redogör för att de främjar intern rekrytering före extern rekrytering. Anledningar till att de främjar den interna rekryteringen har vi funnit är på grund av ett behov av säkerhet hos arbetsgivaren. Våra respondenter uppger att en säkerhet med intern rekrytering är att den individ som anställs redan är känd för verksamheten, och det minskar risken för felrekrytering. Intern rekrytering är enligt våra respondenter enklare då det i relation till extern rekrytering är en mindre omfattande process, vilket resulterar i att verksamheten spar tid. Resultaten har visat att kompetens ligger till grund för beslut om intern- eller extern rekrytering kommer att ske. Arbetsgivare väljer extern rekrytering när intern rekrytering inte är möjligt eftersom den kompetens som efterfrågas inte finns inom verksamheten. Ett ytterligare resultat av vår undersökning visar att kompetensförsörjning av verksamhetens arbetskraft i kärnan leder till ett minskat rekryteringsbehov. Det minskade rekryteringsbehovet uppstår som ett resultat av att individerna som utgör kärnan väljer att stanna i verksamheten, då individernas kompetens förvaltas av arbetsgivaren. Respondenterna uppger att kompetensförsörjning av arbetskraft i den sekundära gruppen inte påverkar individerna att de stannar längre i verksamheten. Att individerna i den sekundära gruppen inte stannar länge medför att rekryteringsbehovet förblir detsamma i den gruppen oberoende om verksamheten arbetar med kompetensförsörjning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Rydholm, Johan, und Jakob Melin. „Rekrytering och kompetensförsörjning : - En studie om hur bostadsbristen påverkar rekryteringen i gasellföretag“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31270.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Today’s housing situation is hotly debated, and housing shortage has become a key word in the debate. The problematic housing situation affects both individuals and the society. The housing crisis contributes to lock-in effects and low mobility in the housing market. A balanced housing market is a prerequisite for a well functioning economy. Gazelles have a large and crucial impact for the addition of new jobs in the Swedish economy and are thus important for Sweden’s growth. Qualified staff is important for the gazelles opportunity to grow. It is important that the housing crisis is not an obstacle for companies to recruit staff with the right competence. We formulated the following problem: How is the recruitment affected by the housing shortage for Swedish gazelle companies in the construction industry in Greater Malmö? The study’s primary purpose has been to explain and describe the eventual recruitment difficulties and competence issues that the housing shortage causing. To create a deep understanding we have chosen a qualitative study with a deductive approach. The study’s empirical data were collected through interviews with construction companies, Sydsvenska Handelskammaren and Tillväxtverket. The theoretical framework consists of scientific articles and literature that is relevant for the study. The results of the study show that all companies indicate competent staff as the main resource for growth. Thus, would mean that growth will be hampered unless the companies can secure the competence. The results find that the housing crisis has no impact on the recruitment possibilities, but instead there is a mismatch on the labour market.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Brandt, Emma. „Rekrytering till islamiska staten : En kvalitativ intervjustudie om IS-rekryteringen i Sverige“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-22037.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur IS-rekryteringen går till i Sverige samt att ta reda på möjliga anledningar till varför vissa personer från Sverige ansluter sig till IS. Jag ämnade även undersöka den nya lagstiftningens eventuella påverkan på IS-rekryteringen. För att uppnå mitt syfte genomförde jag sju semistrukturerade intervjuer med personer som i sina yrkesroller kommer i kontakt med frågor som rör våldsbejakande islamistisk extremism. IS-rekryteringen i Sverige sker både på sociala medier och i fysiska miljöer. Sociala medier och Internet utgör dock främst en inspirationskälla medan den största delen av rekryteringen sker på fysiska platser. Ofta sker rekryteringen inom informella grupper men det finns även specifika rekryterare. Det är främst unga personer som rekryteras. Ofta handlar det om en kombination av olika orsaker till varför dessa personer ansluter sig. Vissa gemensamma riskfaktorer har identifierats, exempelvis utanförskap, identitetssökande och sociala orättvisor men anledningarna är ofta väldigt individuella.
The aim of this study was to examine the recruitment to the Islamic state as well as viewing possible reasons and motives for joining the Islamic state. Furthermore I also intended to examine the impact of the new amendment of the law concerning terrorist crimes. The study is based on seven semi-structured interviews with persons who work with this kind of questions. Social media is an important part of the radicalization and recruitment to the Islamic state. General motives for joining the Islamic state are for example alienation, social injustice or a search for identity. Nevertheless the process of radicalization and recruitment are individual and vary between different persons.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Reinholdz, Cassandra. „Kompetensbaserad rekrytering? : En intervjustudie om användandet av personlighetstest vid rekrytering“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-169147.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Studien syftar till att vi bättre kan förstå varför personlighetstest implementeras vid personalrekrytering och vilka funktioner de fyller ur ett organisa­tionssociologiskt perspektiv. Fråge­ställningarna som undersökts i studien är: 1) I vilka avseenden påverkas rekryteringen positivt eller negativt av personlighetstest enligt informanterna? 2) Blir rekryteringsprocessen mer kompetensbaserad med användning av personlig­­hetstest? 3) Vilka organisationssociologiska funktioner uppfyller personlighetstesten? 4) Hur mycket förlitar sig rekryterarna på personlighetstesten? För att undersöka frågorna gjordes intervjuer med fem personer som har arbetat eller arbetar med rekrytering där de använder eller har använt sig av personlighets­test vid rekrytering. Jag har tagit hjälp av organisations­sociologiska teorier för att belysa anledningarna till att personlighetstest används vid rekrytering.    Studien visar på att omgivningen samt organisationsformen är betydelsefull eftersom personlighetstesten bedömdes som i varierande grad effektiva i rekrytering beroende på kontexten. Informanterna vittnade om att det t.ex. kan uppstå svårigheter att använda sig av personlighetstest där organisationen rekryterar till en extern tredje part. Svårigheterna ökar här eftersom den som ska besluta om anställning då oftast inte har en certifiering i att tolka personlighetstesters resultat. Den främsta orsaken till användandet av personlighetstest verkade ändå vara att användarna trodde att dess användning skulle borga för en mer kompetensbaserad rekryteringsprocess. Även med den utgångspunkten verkade det dock inte vara okomplicerat att sätta en relevant kravprofil för anställningarna som skulle fyllas. Intervjuerna gav oss skäl att tro att kandidater som skulle ha passat för anställningar missgynnades av de satta kravprofilerna, som ofta sammankopplades till personlighetstests utformning.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Gunnarsson, Marie. „Nudging vid rekrytering“. Thesis, Högskolan i Gävle, Besluts-, risk- och policyanalys, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-35819.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Nudging är ett verktyg som används inom fler och fler områden. Så även inom re- kryteringsområdet där nudging bland annat nyttjas för att hjälpa rekryterande chefer att undvika vanliga fallgropar vid urvalsbedömningar och beslut. Uppsatsen granskar och analyserar Thaler & Sunsteins definition av nudging, för att sedan undersöka om några utvalda nudingtekniker inom rekryteringsområdet med rätta kan kallas nud- ging enligt Thaler och Sunsteins definition, samt om de kan matchas in under Sunsteins tio viktigaste nudgingtekniker. Uppsatsen försöker identifiera vilket tanke- system nudgarna är tänkta påverka utifrån Kahnemans koncept om system 1 och sy- stem 2, samt om risken för fallgropar är mer förekommande under vissa delar under rekryteringsprocessen. Slutligen diskuteras om det föreligger en konflikt mellan nyttjande av nudging och statens krav på förtjänst och skicklighet som grund vid stat- lig anställning. Resultatet visar att de utvalda nudgarna i sju fall av åtta kunde kate- goriseras som nudgar enligt Thaler och Sunsteins definition, trots att rekryte- ringsnudgarna är framtagna för specifika tillämpningsområden. Definitionen skulle tjäna på en referens till kognitiva beteendebarriärer för att visa kopplingen till den beteendevetenskapliga grunden. Den skulle också tjäna på att tydligare koppla valar- kitekturen till en i tid närliggande valsituation. Forskningen pekar på att beslutsfat- tare faller offer för snabba system 1-beslut när de rekryterar, samt upplyser om hur detta kan undvikas; genom att antingen nudga system 1 att undvika vanliga fallgro- par eller genom att aktivera beslutsfattarens system 2, så att beslutsfattaren aktivt tänker igenom sina val. Endast tre av åtta valda nudgarna kunde matchas mot Sunste- ins tio viktigaste nudgingtekniker. Ingen konflikt eller etiskt dilemma identifierades i samband med användning av nudgar vid rekrytering i staten, då nudgarna syftar till att säkerställa att det är förtjänst och skicklighet som tillämpas vid urval och beslut.
Nudging is used in more and more situations to help people make better decisions. It is also used in the field of recruitment to help recruiting managers to avoid com- mon pitfalls when making decisions. This thesis reviews and analyses Thaler and Sunstein ́s definition on nudging, then examines whether a few selected nudging techniques qualify as nudging based on Thaler and Sunstein’s definition, criteria and tools, and if they can be matched with Sunstein ́s ten most important nudging tech- niques. The thesis seeks to identify which thought system the nudges are intended to influence based on Kahneman's concept of system 1 and system 2, as well as whether the risk of pitfalls is more prevalent during certain parts of the recruitment process. Finally, the thesis seeks to identify whether there is a conflict between the use of nudging and the state's requirement for merit and skill as the basis for state employment. Theresultsshowthatinsevencasesoutofeight,theselectednudges could be categorised as nudges according to Thaler and Sunstein's definition, even though the recruitment nods are designed for specific application areas. The defini- tion would benefit from a reference to cognitive behavioral barriers to make the connection to the behavioral science basis. It would also benefit from more clearly linking the choice architecture to the time of the decision situation. Research sug- gests that decision-makers fall victim to rapid system 1 decisions when recruiting and shed light on how to avoid it; either by nudging system 1 avoid pitfalls or by ac- tivating the decision maker's system 2, to make them actively think through their choices. Only three of the selected nudges could be matched against Sunstein's 10 most important nudging techniques. No conflict or ethical dilemma was identified in connection with the use of nudges in recruitment in the state, since the nudges aim to ensure that it is merit and skill that are the basis for all decisions.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Karlsson, Lena, und Jenny Johansson. „En studie om intern rekrytering : Hur arbeter banker med intern rekrytering?“ Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-20913.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:

Den ökade konkurrensen mellan bankerna kräver att de har rätt person på rätt plats. För att möta kundernas behov måste de ha rätt koncept som står upp mot konkurrenternas koncept. De anställda inom banken blir ”Bankernas öga ut mot kunderna” och är en av de viktigaste delarna i det rätta konceptet. För att ha rätt person på rätt plats är det därför viktigt att bankerna har en effektiv rekryteringsprocess. Vid en vakant tjänst kan de antingen rekrytera externt eller internt inom den befintliga personalen. I vår studie har vi valt att studera den interna rekryteringen. Bankerna tenderar generellt till att rekrytera personal internt men alla kontor kanske inte har samma möjlighet att ta del av den interna rotationen inom banken. Genom att studera sex olika bankkontor vill vi besvara vår problemformulering;

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att beskriva den interna rekryteringsprocessen för tre olika banker med kontor belägna i norra Sverige. Det första delsyftet är att urskilja om det finns skillnader mellan bankerna och i så fall vilka samt att beskriva hur tre inlandskontor i norra Sverige berörs av intern rekrytering.

Vi har utifrån ett mer positivistiskt synsätt försökt att besvara våra syften utifrån ett deduktivt angreppssätt. De teorier som ligger till grund för studien behandlar rekryteringsprocessen och intern rekrytering, vilka vi försökt koppla ihop med det empiriska materialet. Vårt perspektiv utgår från de inom bankerna som rekryterar personal och vi har använt oss utav en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie för att genomföra studien.

Det empiriska materialet har vi tagit del av genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter, tre för vardera bank. Slutsatserna vi kan dra är att alla banker arbetar aktivt med intern rekrytering där vi kan se att de olika bankerna har en liknande intern rekryteringsprocess där vi kan urskilja stegen, jobbanalys, val av rekryteringskanal samt urval och bedömning. Bankena prioriterar även intern rekrytering framför extern rekrytering i normalfallet. Vi har även uppmärksammat en del skillnader mellan bankerna i de olika stegen i den interna rekryteringsprocessen.

De olika bankerna följs även åt i inlandet. Alla tre inlandskontoren har inte så stor del i den interna rotationen inom banken. De har inte haft så många interna rekryteringar till kontoren. Detta innebär att de mestadels fått rekrytera personal externt. Det kan bero på att orten har svårt att attrahera folk då problemet finns hos alla bankerna. Trots att bankerna har uttalat att intern rekrytering ska förespråkas kan detta inte uppfyllas på den orten vi undersökt och jobbet i sig blir inte avgörande. Medarbetarnas krav på privatlivet och intressen måste även bli uppfyllda.

 

 

 

”Hur arbetar banker med intern rekrytering?”

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Najem, Ghada. „Beslutsfattande och rekrytering : En studie om tillämpning av bedömningsmatriser vid rekrytering“. Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för datavetenskap och samhällsbyggnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36089.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Chefers beslutsfattande i samband med rekrytering har studerats av många forskare och inom många discipliner. I flera fall kritiseras chefer på grund av att de låter sitt beslutsfattande bygga på magkänsla och intuition istället för att tillämpa utvecklade modeller och processer som används av professionella rekryterare vid en mer strukturerad rekrytering. Bedömningsmatriser beskrivs som ett sätt att strukturera evalueringen av de sökandes meriter och kompetenser och är avsedda för att användas som stöd vid utvärderingen. Ofta kompletteras bedömningsmatriserna med en modell för poängsättning av kandidaternas meriter. En experimentell studie genomfördes på ett fiktivt rekryteringsproblem där fyra chefer fick tillämpa bedömning genom magkänsla samt genom två poängsättningsmetoder. Den ena metoden (här kallat MAUT-A) tillåter fri poängsättning från 0 och uppåt och bygger på Multi-Attribute Utility Theory (MAUT) och den andra metoden använder en fast poängskala från 1–5. Syftet med detta arbete var att genomföra en komparativ analys mellan dessa två metoder, genom att analysera respondenternas upplevelse av att tillämpa metoderna och deras svar i termer av förhållanden mellan nyttodifferenser. En viss samstämmighet fanns mellan respondenternas olika bedömningar, men i flera fall hade bedömningsmetoden stor påverkan på hur olika skillnader i lämplighet förhöll sig till varandra. För två av de fyra respondenterna skilde sig dessa förhållanden så mycket åt mellan de två metoderna att rangordningen av kandidaterna påverkades. Men respondenterna upplevde att deras beslut blev säkrare och mer genomtänkta vid tillämpningen av poängsättningsmetoder än vid bedömning genom magkänsla. En fast poängskala 1–5 uppfattas av respondenterna som enkel att förstå och tillämpa men samtidigt begränsad och rigid. MAUT-A ger å andra sidan större flexibilitet vid den normativa bedömningen vilket uppskattas av användaren vid val av kandidat men samtidigt gör metoden något svårhanterlig. En tydligare förklaring och en fastare inramning kan göra metoden mer hanterbar då den kräver god insikt i hur den fria poängsättningen fungerar och vad olika poängskillnader egentligen innebär.
Managers' decision-making in connection with recruitment has been studied by many researchers and in many disciplines. In several cases, managers are criticized for allowing their decision-making to be based on gut feeling and intuition instead of applying developed models and processes used by professional recruiters in a more structured recruitment. Assessment matrices are described as a way of structuring the evaluation of the applicants' merits and competencies and are intended to be used as evaluation support. The assessment matrices are often supplemented with a model for scoring the candidates' merits. An experimental study was conducted on a fictitious recruitment problem where four managers had to apply assessment through gut feeling and through two scoring methods. The first method (here called MAUT-A) allows free scoring from 0 and up and is based on Multi-Attribute Utility Theory (MAUT) and the second method uses a fixed score scale from 1-5. The purpose of this work was to conduct a comparative analysis between these two methods, by analyzing the respondents' experience of applying the methods and their answers in terms of utility difference proportions. There was some coherence between the respondents' different assessments, but in several cases the assessment method had a major impact on how various differences. For two of the four respondents, these proportions differed so much between the two methods that the ranking of the candidates was affected. However, the respondents experienced that their decisions became more secure and well-reasoned in the application of scoring methods than in assessment through gut feeling. A fixed score scale 1–5 is perceived by the respondents as easy to understand and apply but at the same time limited and rigid. MAUT-A, on the other hand, provides greater flexibility in the normative assessment, which is appreciated by the user when choosing a candidate, but at the same time makes the method somewhat difficult to handle. A clearer explanation and a firmer framework can make the method more manageable as it requires good insight into how the free scoring works and what various scoring differences actually mean.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Sandh, Camilla, und Jörgen Danielsson. „Rekrytering i bemanningsbranschen : – betydelsen av sociala nätverk och socialt kapital vid rekrytering“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-37764.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Nyström, Emma. „Rekrytering och etnisk diskriminering“. Thesis, Umeå universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-93406.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Rekrytering"

1

Berglund, Folke. Chefen: Från rekrytering till pensionering. Lund: Studentlitteratur, 1988.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Recruiting with social media: Using social networks to drive college admissions. [Förenta staterna]: W1C, 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Wigren, Anders. Från fyrk till urna: Om rösträtt, valdeltagande och politisk rekrytering i småländska byar 1875-1946. Stockholm: A. Wigren, 1988.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

Bernström, Åke. Officerskår i förvandling: Den svenska arméofficerskårens rekrytering, utbildning och tjänstgöringsförhållanden från 1860-talet fram till 1920. Stockholm: Historiska institutionen, 1988.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

Hanström, Maj-Britt. Rekrytering av kvinnor till forskaurutbildning och akademisk karriär: En jämförande studie mellan några institutioner på Kungl. tekniska högskolan och Stockholms universitet. [Stockholm]: Centrum för kvinnoforskning vid Stockholms universitet, 1996.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

Albrecht, Simon L. Handbook of employee engagement: Perspectives, issues, research and practice. Cheltenham, UK: Edward Elgar, 2010.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
7

Peter, Siavelis, und Morgenstern Scott, Hrsg. Pathways to power: Political recruitment and candidate selection in Latin America. University Park, Pa: Pennsylvania State University Press, 2008.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
8

Granquist, Nina. Politisk professionalisering som Anpassning: Rekryteringen till de kommunala centralogranisationernas fortrendemmaorgan i ett kontingensteoretiskt perspektiv. Abo: Stiftelsens for Abo Akademi, 1990.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
9

Engblom, Lars-Åke. Radio- och TV-folket: Rekryteringen av programmedarbetare till radion och televisionen i Sverige, 1925-1995. [Stockholm]: Stiftelsen Etermedierna i Sverige, 1998.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
10

Okad rekrytering till gymnasieskolans industriprogram. Bestallningar, Fritzes kundtjanst, 1996.

Den vollen Inhalt der Quelle finden
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Rekrytering"

1

„Inledning“. In Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid, 1–22. Nordic Academic Press (Kriterium), 2016. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.7.a.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

„Framväxten av ett nytt samhällsproblem“. In Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid, 23–59. Nordic Academic Press (Kriterium), 2016. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.7.b.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

„N-gruppen och ”naturvetarkrisen”“. In Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid, 61–117. Nordic Academic Press (Kriterium), 2016. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.7.c.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
4

„Tekniken, jämställdheten och fritiden“. In Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid, 119–60. Nordic Academic Press (Kriterium), 2016. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.7.d.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
5

„Rekryteringspolitik vid 1900-talets slut“. In Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid, 161–88. Nordic Academic Press (Kriterium), 2016. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.7.e.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
6

„Positiv eller problematisk propaganda?“ In Naturvetarna, ingenjörerna och valfrihetens samhälle: Rekrytering till teknik och naturvetenskap under svensk efterkrigstid, 189–99. Nordic Academic Press (Kriterium), 2016. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.7.f.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Berichte der Organisationen zum Thema "Rekrytering"

1

Engberg, Johanna. Rekrytering, genomströmning och relevans. Nordisk Ministerråd, Juni 2014. http://dx.doi.org/10.6027/tn2014-544.

Der volle Inhalt der Quelle
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
2

Bergström, Ulf, und Mårten Erlandsson. Spiggens påverkan på rekryteringsområden för abborre och gädda i Östersjön. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.4bb5blrfa9.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Storspigg har visat sig ha en negativ påverkan på rekryteringen av rovfiskar längs Östersjökusten, framför allt gädda och abborre, genom predation på ägg och larver. Detta leder till minskade rovfiskbestånd i kustzonen och en förlust av viktiga ekosystemfunktioner. I den här studien har vi kvantifierat omfattningen av denna störning med hjälp av rumslig och statistisk modellering där vi undersöker hur utbredning och abundans av rovfiskens reproduktionsområden förändrats över tid. I analyserna nyttjar vi data från de omfattande undersökningar av kustfiskens reproduktion längs ostkusten som gjorts med hjälp av tryckvåg från slutet av 1970-talet och framåt. Vi har tillämpat tre olika analysmetoder för att skatta förändringen i reproduktionsområden, i syfte att få en uppfattning om spannet i uppskattningarna. Vi har nyttjat två modeller från redan publicerade vetenskapliga artiklar, och även utvecklat en ny modell. Den ena av de två publicerade modellerna beskriver utvecklingen i täthet abborre och spigg över tid (Eriksson m fl 2021), medan den andra beskriver utvecklingen av ytor med rovfiskdominans (Eklöf m fl 2020). Den nyutvecklade modellen beskriver i sin tur förändringar i ytan lämpliga reproduktionsområden för abborre och gädda. De olika analyserna har i någon mån varierande geografisk täckning, som mest omfattande kuststräckan från norra Skåne län till södra Gävleborgs län. Sammantaget visar analyserna på betydande nedgångar i reproduktionen av abborre och gädda längs centrala Östersjökusten de senaste 30-40 åren. Resultaten visar att ytan fungerande reproduktionsområden för abborre och gädda minskat med i storleksordningen 40-65%, medan tätheten abborryngel kan ha minskat med så mycket som 80 %. Det är framför allt tidigare mycket produktiva rekryteringsområden för abborre och gädda längs öppna kuststräckor och i mellan- och ytterskärgårdar som gått förlorade. De tydliga sambanden mellan spigg och rekrytering av abborre och gädda indikerar att spiggen har varit en starkt bidragande orsak till nedgången, och framför allt att spiggen sannolikt blockerar en återkomst av abborre och gädda till områden där reproduktionen slagits ut. Förlusten av lokala rovfiskbestånd i skärgårdarna har en negativ påverkan inte bara på fisket, utan minskar även kustekosystemets förmåga att motstå de negativa effekterna av övergödning. En angelägen fråga för kommande forskning är att förstå mekanismerna bakom den dramatiska spiggökningen, och att identifiera metoder för att stärka reproduktionen och återetablera bestånd av abborre och gädda i de störda områdena.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
3

Bland, Barbara, und Patrik Börjesson. Trålundersökning av fisk i Västerhavet : International Bottom Trawl Survey 2022 kvartal 3. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.79jolsamav.

Der volle Inhalt der Quelle
Annotation:
Inom ramen för IBTS genomförs trålundersökningar i Skagerrak och Kattegatt och på senare år även vissa områden i östra Nordsjön i kvartal 1 och 3. Under expeditionen utfördes totalt 49 giltiga tråldrag i det undersökta området, 26 i Skagerrak och 19 i Kattegatt samt fyra i Nordsjön. I totalfångsten ingick 61 olika fiskarter, bland annat 10,2 ton sill, 4,1 ton skarpsill, 3,8 ton kolja och 382 kg torsk, totalt 36,6 ton. Biologiska parametrar på individnivå samlas in på sill- och torskfiskar samt rödspätta och tunga. Totalt provtogs 3 883 individer från 11 olika arter med avseende på ålder och könsmognad. Både sill- och skarpsillfångsterna var större i år än föregående år, så också rekryteringen. Torskens 0-grupp i både Skagerrak och Kattegatt ökade kraftigt. Däremot är 2+-guppen av torsk (torsk över ca 37 cm) i stort sett frånvarande. Kolja visar en mycket stor 0-grupp i Skagerrak och 0-gruppen vitling i Kattegatt är avsevärt större än föregående år.
APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen
Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!

Zur Bibliographie