Dissertationen zum Thema „Rekrytering“

I denna uppsats kommer jag att undersöka försvarsmaktens rekryteringsprocess och om denna har utvecklats i takt med försvarsmaktens omstrukturering. Den metod som jag har valt att använda mig av i uppsatsen är komparation eftersom jag har för avsikt att jämföra hur Försvarsmaktens rekryteringsprocess har sett ut tidigare med hur den ser ut idag. Bakgrunden till denna uppsats är ett intresse för försvarsmaktens förändringar mot ett insatsförsvar och hur detta påverkar rekryteringsprocessen.

Den ökade konkurrensen mellan bankerna kräver att de har rätt person på rätt plats. För att möta kundernas behov måste de ha rätt koncept som står upp mot konkurrenternas koncept. De anställda inom banken blir ”Bankernas öga ut mot kunderna” och är en av de viktigaste delarna i det rätta konceptet. För att ha rätt person på rätt plats är det därför viktigt att bankerna har en effektiv rekryteringsprocess. Vid en vakant tjänst kan de antingen rekrytera externt eller internt inom den befintliga personalen. I vår studie har vi valt att studera den interna rekryteringen. Bankerna tenderar generellt till att rekrytera personal internt men alla kontor kanske inte har samma möjlighet att ta del av den interna rotationen inom banken. Genom att studera sex olika bankkontor vill vi besvara vår problemformulering;

Vårt huvudsyfte med denna uppsats är att beskriva den interna rekryteringsprocessen för tre olika banker med kontor belägna i norra Sverige. Det första delsyftet är att urskilja om det finns skillnader mellan bankerna och i så fall vilka samt att beskriva hur tre inlandskontor i norra Sverige berörs av intern rekrytering.

Vi har utifrån ett mer positivistiskt synsätt försökt att besvara våra syften utifrån ett deduktivt angreppssätt. De teorier som ligger till grund för studien behandlar rekryteringsprocessen och intern rekrytering, vilka vi försökt koppla ihop med det empiriska materialet. Vårt perspektiv utgår från de inom bankerna som rekryterar personal och vi har använt oss utav en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie för att genomföra studien.

Det empiriska materialet har vi tagit del av genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter, tre för vardera bank. Slutsatserna vi kan dra är att alla banker arbetar aktivt med intern rekrytering där vi kan se att de olika bankerna har en liknande intern rekryteringsprocess där vi kan urskilja stegen, jobbanalys, val av rekryteringskanal samt urval och bedömning. Bankena prioriterar även intern rekrytering framför extern rekrytering i normalfallet. Vi har även uppmärksammat en del skillnader mellan bankerna i de olika stegen i den interna rekryteringsprocessen.

De olika bankerna följs även åt i inlandet. Alla tre inlandskontoren har inte så stor del i den interna rotationen inom banken. De har inte haft så många interna rekryteringar till kontoren. Detta innebär att de mestadels fått rekrytera personal externt. Det kan bero på att orten har svårt att attrahera folk då problemet finns hos alla bankerna. Trots att bankerna har uttalat att intern rekrytering ska förespråkas kan detta inte uppfyllas på den orten vi undersökt och jobbet i sig blir inte avgörande. Medarbetarnas krav på privatlivet och intressen måste även bli uppfyllda.

”Hur arbetar banker med intern rekrytering?”

Följande studie har till syfte att undersöka aspekter kring personlighetstest som metod i rekryteringsprocesser. De problemformuleringar som ligger till grund för studien är dels i vilket syfte personlighetstest används och vilka argument som finns för användningen samt hur ser processen kring testen ut? Samt hur uppfattar och vilka upplevelser har rekryterare och arbetssökande om personlighetstest som metod i rekryteringssammanhang? Empirin är hämtad från åtta intervjuer utförda på fyra rekryterare från olika rekryteringsföretag i en mellanstor stad i Sydsverige samt fyra arbetssökande, en från varje rekryterares rekryteringsföretag. Resultatet av intervjuerna har sammanfattats, diskuterats och sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorier. Viktiga aspekter som diskuteras är information, objektivitets- och rättviseaspekten, ”faking” samt etik och testgranskning. Studiens analys och diskussion pekar på att personlighetstestprocessen inte är optimal, utan går att förbättra. Det som tydligast framkommit är vikten av och bristen på information, problematiken kring hur personlighetstest används i rekryteringsprocessen, påverkansgraden av miljön testet genomförs i samt bristen på insikt kring riskerna för fusk.

Denna uppsats undersöker om det kan finnas behov att ändra något i grundutbildningen för att de värnpliktiga i svenska flottan skall vara bättre förberedda för att rekryteras till de marina insatsstyrkorna. Det undersöks också huruvida det finns behov att förändra sättet att rekrytera personal till de marina insatsstyrkorna. För att belysa hur väl systemet fungerar som det ser ut idag har en fallstudie på den svenska marina missionen ML i Libanon år 2006-2007 gjorts. Där presenteras erfarenheter från missionen som sedan analyseras med hjälp av delar av det undervisningsmaterial som används under grundutbildningen, GU.

Av undersökningen har det framkommit att förändringar kan göras i grundutbildningen för att förbereda de värnpliktiga bättre. Ett exempel på förslag som kommit fram är att i större utsträckning implementera internationella reglementen och tillvägagångssätt under grundutbildningen. Förslag på förändringar som kan göras i sättet att rekrytera har också framkommit. Ett exempel på ett sådant förslag är att vid rekrytering testa individens fysiologiska lämplighet likt det sätt som flygvapnet testar sina blivande flygförare.

Basic training to be recruited to the naval rapid reaction forces.

This paper examines if there might be a need of change in the basic training so that the conscripts in the Swedish navy will be better prepared to be recruited to the naval rapid reaction forces. It also examines if the way to recruit personnel to the naval rapid reaction forces needs to be changed. To show how well the system, as it is today, works, a case study have been made on the Swedish naval mission, ML, in Lebanon during 2006-2007. It presents experiences from the mission that later has been analyzed with the help of parts of the educational material that is used in the basic training.

By this research it has emerged that changes could be made in the basic training to better prepare the conscripts. One example of the suggestions that has evolved is that to a greater extent involve international regulations and procedures in the basic training. Suggestions to change the way of recruiting personnel has also evolved and one example of such a suggestion is that the recruiting process could include a test where the person’s physiological suitability is being tested. A test similar to the one the Air force let’s you do before becoming a pilot.

Personer med funktionshinder har svårt att få anställning. Tidigare forskning visar att arbetsgivare styrs av stereotypa uppfattningar om denna grupp. Lagen om förbud mot diskriminering av funktionshindrade är ett försök att synliggöra rättigheten att få sina meriter sakligt bedömda. Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats nå ny förståelse för området funktionshinder och rekrytering. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med åtta personalchefer, hälften var statligt anställda och hälften privat. Resultatet styrker tidigare forskning om ett schablonmässigt tänkande kring människor med funktionshinder. Genom induktiv tematisk analys framkom att personalchefernas attityd till att rekrytera en funktionshindrad präglas av osäkerhet inför vilka konsekvenser detta kan få. I kontrast till detta visar resultatet också på en önskan och vilja till förändrade attityder. Okunskap i kombination med rädsla för det som är annorlunda utgör dock en välkänd grogrund för diskriminering. Ytterligare forskning på området funktionshinder och rekrytering är därför av stor vikt.

Syftet med denna rapport är att undersöka om det finns något gemensamt samband eller bakgrund som dessa personer delar, t ex sociala förhållanden, uppväxtmiljöer etc. Vi vill på detta sätt se om det finns gemensamma nämnare över landet rörande de personer som rekryteras av kriminella MC gäng i Sverige i dag. Bakgrunden till denna rapport är att vi tror att det finns ett intresse av denna kunskap bland blivande poliser samt att denna kunskap inte är så väl dokumenterad i den litteratur som vi sökt rörande ämnet. När litteraturen inte svarar på de frågor vi har i denna rapport har vi sökt svaren genom intervjuer med poliser som är väl insatta i problemet vid respektive polisområde. De polisområden som vi har valt i denna rapport är Skåne, Stockholm och Västerbotten detta för att få en geografisk spridning över landet, samt att vi inledningsvis tror att mängden MC relaterad brottslighet i de olika polisdistrikten är betydande. Det som blir tydligt i vår rapport är att Hells Angels rekryterar personer senare i livet, samt att många av dessa personer inte är kriminellt belastade sen tidigare. Detta är ett tydligt resultat av vår rapport. Vi hoppas att denna rapport kan vägleda i kommande yrke som polis, samt även leda till en debatt i samhället om strukturen runt ungdomar.

Abstract

This study shows the process of recruiting personnel at six HVB-institutions (Home for treatment and housing). The purpose of the study was to explore what competencies the managers were searching for when employing new personnel. The questions at issue were if the recruiting process was relying on scientific grounds and how the final evaluation of the candidates was made. The study was carried out on basis of theories on recruiting process, competencies, intelligence and personality. Six managers or assistant mangers were interviewed about the recruiting process at each institution. The results show that the recruiting process didn’t rely on scientific grounds but instead on practice and experience. The evaluation of the candidates was made partly on fixed criteria’s like education, experience and personality but also regarding the managers’ gut-feeling during the employment interview. The competencies required by the managers were personal abilities like personal maturity, energetic, stable and social skills like ability to cooperate, ability to form relations and verbal communication. The results show that successful recruitment can be carried out with limited work effort but a more structured and extensive procedure, as prescribed in recruitment literature, provides greater possibilities to predict work performance and hire the right co-worker.

Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Bakgrund: Förmågan att attrahera kompetent personal har blivit allt viktigare på de konkurrentutsatta arbetsmarknaderna. Ett sätt att marknadsföra företag som arbetsgivare och därmed locka till sig arbetskraft är genom användningen av företagets egen webbsida.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företag använder den egna webbsidan för att tillgodose behovet av att attrahera kompetent personal. Vidare beskrivs marknadsföringens roll i denna process.

Teori: Uppsatsen bygger på teorier kring attraktionsfasen i rekrytering, kopplingen mellan marknadsföring och rekrytering, viktiga aspekter i skapandet av virtuella rekryteringsmiljöer samt teorier kring kvantitet och kvalitet i kandidatbasen.

Metod: Uppsatsens empiriska undersökning baserar på en kvalitativ ansats. Tre intervjuer har genomförts hos Fazer i Finland.

Slutsats: Det huvudsakliga sättet Fazer använder den egna webbsidan för rekrytering är i form av rekryteringsportalen ”Gott arbete ger mersmak”. Vid lanseringen av denna portal använde Fazer diverse marknadsföringsinsatser.

ABSTRACT

Title: First steps towards successful recruitment – A study about a small Swedish firm’s recruitment strategy

Course: Bachelor Dissertation - Leadership

Authors: Filip Agby, Damir Macanovic and Thomas Mennerdahl

Advisor: Anders Billström

Key Words: Recruitment in small firms, recruitment strategy, wrong fit recruitment, HRM, right staff

Problem enunciation: What pros and cons could the choice of recruitment strategy mean for a small Swedish firm.

Purpose: The purpose of this thesis is to give recruiters a better understanding of how a small Swedish company could use different recruitment strategies, together with systematic preparations, to affect the experienced recruitment result. Another purpose is to study if earlier mentioned international research about small firms’ recruitment strategies is applicable to a small Swedish firm.

Theoretical framework: The section initiates by introducing the reader to the subject through describing Human resource management with a focus on recruitment. Then we point out the importance of systematic preparations prior to recruiting. Thereafter we present five common recruitment strategies. The chapter ends with reasoning about successful recruitment and wrong fit recruitment.

Method: We have used a qualitative approach to gather profound data for the study.

Empirical perspective: The empirical framework presents the fallout of the interviews we had with the studied company.

Conclusion: Our study implies that earlier international research about the challenges in small firms’ recruitment is applicable to our studied firm. The study also demonstrates that our firm have had and has a lack of resources, structure and discipline which is pointed out by the researchers. Particularly the neglection of systematic preparations, which increases the risk of wrong fit recruitment. Our result also shows that the firm uses advertising, network recruitment, recruitment firms and recruiting through the own website. Network recruitment was earlier considered to be fitting when the staffing requirement was very high and speed was of importance. Recruitment firms were on the other hand considered to have many valueable advantages and tended to generate successful recruitments.

Människan tenderar att bry sig mer om vad andra gör än vad agerandet beror på. Detta för att lättare kunna skapa sig en uppfattning om hur dessa andra människor är. Icke synliga egenskaper som t.ex. begär, tro eller avsikt används för att försöka göra det osynliga synligt. Då observatören tar för givet att aktörens beteende är ett resultat av personliga egenskaper uppstår det fundamentala attributionsfelet. Studenter (n = 104) på en högskola i Mellan Sverige fick läsa en berättelse om nyrekrytering och skattade sina åsikter om huvudpersonen i berättelsen. Syftet med undersökningen var att se om studenterna tenderar att begå det fundamentala attributionsfelet. Resultatet gav inget stöd till studiens hypoteser, dock hittades ett signifikant resultat mellan kvoteringens tillvägagångssätt och den anställdes kön. En anledning till att hypoteserna inte var signifikanta kan vara att stickprovet gav en för smal bild av deltagarnas yrkeserfarenhet och ålder.

Forskningen har i decennier ifrågasatt anställningsintervjuns validitet och reliabilitet. Trots detta så är intervjun ett av de vanligast förkommande urvalsinstrumenten vid rekrytering av personal. Syftet med studien var att undersöka hur rekryteraren tillämpar intervjun som urvals¬instrument vid rekrytering av personal och att få vetskap om hur rekryteraren förbereder och genomför intervjun samt efterarbetet med att bedöma kandidaten. De åtta deltagarna i studien valdes utifrån bekvämlighet och informativitet. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att rekryterarens noggranna förberedelser, i form av en kravanalys, var en förutsättning för att få relevant information om kandidatens personlighetsdrag och sociala förmåga. I bedömningen av kandidaten utgick rekryteraren först och främst från kravprofilen och matchade den mot kandidatens kvaliteter. Resultatet antydde att intervjuförfarandet hade en rad brister där rekryterarens fördomar och kandidatens nervositet kunde ha en viss inverkan på intervjun.

Centrala studiestödsnämnden införde år 2001 en ny studiemedelsreform. Den tid en individ har rätt till studiemedel förändrades inte, men möjligheten till förlängning försvårades. För dem som vill arbeta vid sidan av studierna förbättrades villkoren avsevärt då fribeloppet nästan fördubblades. Återbetalningen påbörjas fortfarande vid årsskiftet efter avklarade studier, fast istället för att grundas på individens inkomst beror den årliga återbetalningen bland annat på lånets storlek. Till följd av reformen avskrivs skulder inte längre då låntagaren fyllt 65, utan hela skulden ska vara återbetalad vid 60 års ålder.

Dessa följder har varit ett hett debattämne. Som för de flesta reformer kunde inte en klar framtid ses utan bara förutspås. Effekterna gissades vara både positiva och negativa. Med syfte att främst analysera huruvida valet att läsa på universitetet ändrades i och med studiestödsreformen har ett slumpmässigt urval av individer i åldern 20 till 24 år studerats före och efter reformen. Huvudresultaten tyder på en ökad snedrekrytering framför allt mellan de individer som är födda i Sverige och de utlandsfödda. De utlandsföddas benägenhet att studera vidare på universitet verkar ha minskat i och med reformen. Vidare har det nya systemets ökade fribelopp lett till att fler studenter utnyttjar möjlighet att arbeta under studietiden.