Thematische Bibliographien / Socialpedagogik och socialt arbete

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Socialpedagogik och socialt arbete“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 4. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 11. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Socialpedagogik och socialt arbete" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Socialpedagogik och socialt arbete"

Pösö, Tarja. „Socialt arbete och pappersgöra. Mellan klient och digitala document“. Nordic Social Work Research 10, Nr. 4 (16.09.2020): 382–83. http://dx.doi.org/10.1080/2156857x.2020.1821533.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Linderborg, Henrik. „Socialt arbete och kriminalvården: repression och stöd i samhällspåföljdsarbetet“. Nordisk sosialt arbeid 27, Nr. 02 (26.06.2007): 134–47. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2007-02-05.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Andersson, Gunvor, Maria Bangura Arvidsson, Bodil Rasmusson und Karin Trulsson. „Missbrukande Föräldrar, Utsatta Barn och Socialt Arbete“. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 23, Nr. 1 (Februar 2006): 45–56. http://dx.doi.org/10.1177/145507250602300103.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Björngren Cuadra, Carin, und Pernilla Ouis. „Grönt och hållbart socialt arbete - Miljörättvisa, social rättvisa och ekosociala interventioner“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 3-4 (22.04.2021): 207–26. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.3-4.3662.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This article introduces an approach within social work called green social. It is argued that this approach has a critical potential in its ability to respond to urgent issues concerning people’s current and future living conditions. It is further argued that in addition to its traditional involvement in problematic distribution of resources, social work can act upon linkages between social issues and issues concerning environmental and climate crisis when integrating areas of knowledge from other disciplines. Such linkages imply a revision of the construct ”person-in-environment” that traditionally denote a delimited notion of environment as the ”social environment”, thereby disregarding the biophysical environment that human beings are a part of. The article discusses concepts such as ”sustainable welfare”, ”de-growth” and ”transition” and presents examples of so-called ecosocial interventions while also making an argument for strengthening community work in Sweden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mattsson, Tina. „Möjligheter och svårigheter för kritisk forskning i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 3-4 (22.04.2021): 329–41. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.3-4.3674.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Järvinen, Margaretha. „Mötet mellan klient och system - om forskning i socialt arbete“. Dansk Sociologi 13, Nr. 2 (03.04.2006): 73–84. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v13i2.493.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Margaretha Järvinen: The meeting between clients and the system: on research in social work This article is based on the inaugural lecture by the first professor of social work in Denmark. Although coming later than in many other countries, the professorship symbolizes the fact that the field of social work is about to develop into a scientific field of research. The article focuses on social work as a meeting between clients and social welfare institutions. Although it has become popular to describe citizens who come into contact with social welfare institutions as “comsumers” or “users”, this article argues for retention of the idea of client, since these are people with limited freedom of action. Social workers are described as representatives of the welfare state, not as representatives of, or advocates for clients, as they sometimes describe themselves. The article discusses three aspects of the meeting between the client and the system, and is inspired by the work of Pierre Bourdieu. The first is how the system creates the client. Social work is constructed as a field in which clients and their problems are constructed in accordance with the system and its doxa, rather than the other way around. The second aspect is the janus face of help. The article questions the idea that social workers “help” their clients. The traditional helping relation between social workers and their clients is described as a relationship of symbolic power that tends to underline rather than relieve the client’s ‘otherness’. Finally, the article discusses Bourdieu’s concept of practical reason. The field of social work represents rituals, routines and rationalities that may be difficult to put into a neat scientific formula. It argues though, that this concept should not be used (as some social workers have done) as a bulwark against scientific inquiries into the doxa and symbolic power mechanisms of the field.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sawyer, Lena, Hanna Wikström, Adrián Groglopo und Maimuna Abdullahi. „En dialog om kolonialitet och socialt arbete som akademiskt ämne“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 3-4 (22.04.2021): 343–55. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.3-4.3672.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lidström, Allan. „EBP och verksamhet med personligt ombud“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 95–118. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4076.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bergmark, Åke, und Tommy Lundström. „Socialvård i aktiebolagsform – om privatiseringar och marknadsreformer i svenskt socialt arbete“. Nordisk sosialt arbeid 25, Nr. 04 (08.02.2006): 325–36. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2005-04-05.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Regnér, Margareta, und Lisbeth Johnsson. „Ensamma föräldrar och vanliga familjer – om familjen som hjälpresurs i socialt arbete“. Nordisk sosialt arbeid 26, Nr. 02 (18.05.2006): 98–109. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2006-02-02.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Socialpedagogik och socialt arbete"

Andersson, David, und Elin Smeds. „Existentiell mening : och dess relevans för det sociala och socialpedagogiska arbetet“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-14171.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna kvalitativa studie är att mot bakgrund av Viktor Frankls teori kring existentiell mening undersöka diakoners erfarenheter av hur människor de möter upplever existentiell mening samt på vilket sätt existentiell mening kan relateras till det socialpedagogiska fältet. Detta eftersom vi under vår utbildning samt i yrkeserfarenheter från fältet upplevt att det existentiella perspektivet saknats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med diakoner från Svenska Kyrkan. Studiens resultat visade att det finns stora likheter mellan det diakonala och socialpedagogiska fältet. Resultatet visade även att de människor diakonin möter har spörsmål av existentiell karaktär, men att dessa är särskilt framträdande då människor befinner sig i en utsatt eller svår livssituation. Samt att diakonin ofta får träda in när samhällets resurser brister och informanterna efterfrågar ett större samhälleligt ansvar vad gäller att kunna möta människors existentiella spörsmål.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mattsson, Anna. „Socialpedagogik i tvångsvård : professionellas syn på delaktighet och motivation inom LVM“. Thesis, Högskolan Väst, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3442.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen. Som metod för studien används kvalitativ forskningsintervju med utgångspunkt i Kvale och Brinkmanns (2009) halvstrukturerade forskningsintervju som har sin inspiration i den fenomenologiska filosofin. Analysen genomfördes utifrån vad Kvale och Brinkmann kallar bricolage, mening skapas utifrån olika ad hoc-metoder. Tolkningen gjordes genom olika teman som var framtagna dels ur syfte och frågeställningar, men även från teman som utmärkte sig i intervjuerna. Resultatet visar att man ser på socialpedagogik – delaktighet på olika sätt beroende på profession. För vissa av informanterna kom lagstiftningen i första hand, det var viktigast att hindra en människa från att dö, därefter kunde motivationsarbetet komma. Dock lyftes individen fram, arbetssättet var ofta att hitta alternativa lösningar om risken fanns att personen skulle hamna mellan stolarna. Min slutsats av studien är att ett socialpedagogiskt förhållningssätt kan se olika ut. Om jag försöker att bemöta en människa på hans/hennes nivå och göra dem delaktiga i vårt möte, i vår process arbetar jag socialpedagogiskt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Nilsson, Chorin. „Vad och vilka har betydelse? : en studie om att sluta med kriminalitet och bli drogfri“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-13981.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Föreliggande studie syftar att besvara vad det är som kan få en livsstilskriminell att sluta med kriminalitet och bli drogfri. Vidare vilken betydelse närstående och socialt umgänge kan spela för att detta ska ske samt vilken påverkan relationer i behandling kan ha på behandlingsresultatet. Empirin har samlats in med kvalitativ ansats: fyra semistrukturerade intervjuer med före detta livsstilskriminella män inom åldersspannet 25-47 år har gjorts. Perspektivet är relationellt och tolkningen av empirin görs utifrån teorin symbolisk interaktionism. Resultaten visar att socialt umgänge spelar roll både för initiering och avvänjningsförfarande av droger. Behovet av att tillhöra en gemenskap blir en drivkraft som leder till droganvändande varför identiteter behöver omskapas vid en livsstilsförändring. Vidare kan spirituella upplevelser, domar och föräldraskap vara sådant som leder till insikter samt sysselsättning. Stöd från professionella kan "så ett frö" och påverka den egna självbilden positivt. Att en klient får vara med och utforma sin tillvaro genererar samarbetsvillighet. Gruppterapi hjälper vissa enormt medan det avskräcker andra. Individuella samtal kan anses värdefulla för att få verktyg och mer självkännedom. Även att föreläsa om sin historia kan leda till sistnämnda. Framkommit har också att en sådan här livsstilsförändring är en stegvis process. Trots att allt som nämnts har betydelse är det först när en person tar steget in i ett aktivt aktörskap, som en hållbar förändring sker. Vad vidare forskning beträffar skulle det vara relevant att undersöka samma frågeställningar ur ett kvinnligt perspektiv samt effekter av bemötande hos professionella och hur närstående upplever sin roll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Gaugere, Linda, und Karolina Sranka. „Att bli integrerad, delaktig och empowered : en studie om samhällsorientering utifrån tidigare deltagarnas perspektiv“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11198.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under 2016 ökade invandringen till Sverige till rekordsiffran 163 005 personer. I Sverige finns det en tvåårig introduktionsperiod, ibland benämnd integrationsperiod. För alla nyanlända flyktingar är varje kommun skyldig att erbjuda minst 60 timmars samhällsorientering under flyktingarnas introduktionsperiod. Den här studien undersöker hur tidigare deltagarna i samhällsorientering uppfattat integrationsinsatsen Samhällsorientering för nyanlända. Det handlar mer specifikt om de nya kunskaperna som de inhämtar om det svenska samhället i kursen gör att de upplever sig vara mer integrerade och delaktiga i det nya samhället. Studien undersöker även om deltagarnas empowerment har ökat efter att de genomgått kursen. Studien har en kvalitativ ansats och studiens data är inhämtad genom semistrukturerade intervjuer med tidigare deltagare i kursen samhällsorientering. Respondenterna är vuxna kvinnor och män som har deltagit i kursen samhällsorientering för nyanlända i Västerviks kommun. Resultat av denna studie visar att deltagarna upplever att samhällsorientering har gett dem goda förutsättningarna för att bli integrerade och delaktiga i det svenska samhället. Samtliga respondenter upplever att efter att de tagit del av kursen har de mer kontroll över sitt liv i Sverige då de vet hur det svenska samhället fungerar, vilket innebär att deltagandet i samhällsorientering har stärkt deras empowerment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Samuelsson, Anna, und Lovisa Näslund. „Svårigheter och förtjänster med diffusa riktlinjer : En kvalitativ studie socialarbetares upplevelse av att tillämpa serviceinsatser till barn och familj“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för socialpedagogik och sociologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-9992.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Diskussionen om serviceinsatser inom socialtjänsten har länge pågått och det finns stora variationer kommuner emellan till följd av de diffusa riktlinjer som anges för insatsen. Ämnet aktualiseras i och med den rättsprocess som behandlat serviceinsatsers utformning och omfattning. Denna studie är ett bidrag till debatten om serviceinsatser och den fortsatta utvecklingen av socialt arbete. Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter och förtjänster serviceinsatser medför, samt vilken betydelse organisationsstrukturen har för socialarbetarens handlingsutrymme. Resultatet bygger på intervjuer med fem socialarbetare som tillämpar serviceinsatser till barn och familj. De begrepp och teorier som används för att analysera det insamlade materialet är individualism, gräsrotsbyråkrati, handlingsutrymme och empowerment. Det framgick att socialarbetarna uppfattar riktlinjerna för serviceinsatsen som diffusa och ospecificerade, vilket vidgar socialarbetarnas handlingsutrymme. Kunskap och erfarenhet visar sig vara viktiga redskap för att hantera handlingsutrymmet och forma serviceinsatsen efter den hjälpsökandes behov. De förtjänster som framhålls är tillgänglighet, mobilitet, den hjälpsökandes delaktighet, motivation och frivillighet. Vidare belystes avsaknaden av dokumentation som positiv då socialarbetarna menade att de får mer tid för den hjälpsökande. Resultatet indikerade även att dessa faktorer var av betydelse för relationen. Det framgick att det skett en relationell maktförskjutning mellan socialarbetare och hjälpsökande, där den hjälpsökande ålagds det yttersta ansvaret. Socialtjänstens rykte visade sig vara ett hinder för att nå målgruppen. Vidare påträffades svårigheter att informera om serviceinsatser och socialarbetarna upplevde att människor trots marknadsföring inte var medvetna om att hjälpen fanns att söka. Det framkom även att det kunde vara problematiskt att inte göra uppföljning eller utvärdering av serviceinsatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Björkum, Klara, und Marcus Gustavsson. „Mellan SoL och LVM : en kvalitativ studie om dilemman i arbetet med tvångslagstiftning“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-11142.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bakgrund: Människor som har en allvarlig missbruksproblematik kan komma att vårdas med hjälp av LVM-lagstiftningen, vilket är en tvångslagstiftning. Detta kan komma i konflikt med socialtjänstens andra uppdrag som bygger på frivillighet enligt SoL, vilket gör det angeläget att undersöka hur socialsekreterare uppfattar de dilemman som finns mellan tvång och frivillighet. Socialsekreterare i studien handlägger och utreder klienters behov av att få hjälp enligt SoL och LVM, i de lagstiftningarna blir delaktighet, valfrihet och makt betydelsefulla begrepp. Syfte: Att undersöka vilka dilemman socialsekreterare uppfattar att det finns i arbetet mellan SoL och LVM. Metod: Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 6 socialsekreterare. Intervjuerna transkriberades och analyserades i två steg, den första delen är en empiriskt kopplad analys utifrån IPA. Den andra delen av analysen är teoretiskt kopplad och analyseras utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med hjälp av begreppen: Pastoralmakt, disciplinering, paternalism och delaktighet. Resultat: Studien visar att det finns en gråzon mellan frivilligheten i SoL och tvånget i LVMutredningar. I denna gråzon finns det utrymme för socialsekreterarens bedömningar, men också ett stort ansvar. I gråzonen handlar det mycket om att motivera klienter, motivationsarbetet kan innebära ett underliggande hot och en maktposition som socialsekreterare behöver förhålla sig till. Dilemman i arbetet mellan SoL och LVM uppstår främst i bedömningar om att handla mot klientens vilja. Studien visar att socialsekreterare arbetar mot en norm eller mittfåra, där det som är rätt är normen och det som är fel ligger utanför normen. Studien visar att skapandet av "de andra" kan ses som en begränsning för klienters delaktighet och medverkan i missbruksvården. Vi har med hjälp av begreppet pastoralmakt problematiserat socialsekreterarnas vilja att hjälpa och funnit att det skulle kunna förstås som en del i medskapande av disciplinära processer i utförandet av pastoralmakt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Abbasi, Rezgar. „Grupparbetens pedagogiska och socialpedagogiska betydelse : En kvalitativ studie om socionomstudenters erfarenheter och upplevelser av grupparbete“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43370.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The purpose of this study is to investigate group-oriented pedagogy and its effects, based on the subjective experiences of social students, i.e. to study the pedagogical and special educational significance of the group work. This has been done through a qualitative approach where the selection was turned towards a targeted group, and then semi-structured interviews were conducted. The result shows that group-oriented pedagogy was perceived positively, instructively and educating in large part among the respondents despite some conflicts and different views. Furthermore, characteristics such as acceptance, responsiveness, adaptation and openness are highlighted and emphasized as something that is bred or refined by working in groups. Other aspects that emerged from the results were prerequisites for a functional group work, where the respondents listed some criteria such as willingness to cooperate, group size and constellation as important conditions for a well- functioning group work. In summary, the study's content highlights that there are great opportunities for development within group work, but that it is also important to continuously develop and keep an eye on the group processes.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wandt, Simon, und Yigit Sammi Asci. „"Utan en tillitsfull relation har vi inga ungdomar att arbeta med" : En kvalitativ studie om relationens betydelse mellan fältarbetare och ungdomar i uppsökande socialt arbete“. Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-12529.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det finns tecken på att uppsökande socialt fältarbete på senare tid har gått ifrån att vara process- och relationsinriktad till att bli allt mer programinriktad, baserad på färdiga modeller och specifika insatser. Detta för att få mer mätbara resultat som kan motivera fältarbetets ofta hotade existens. Denna förskjutning kan innebära att relationen och dess betydelse undermineras. Syftet med denna studie är att undersöka hur fältarbetare tar kontakt och skapar relationer med ungdomar, vilka förutsättningar som påverkar relationsskapandet och vilken betydelse relationen mellan fältarbetare och ungdomar har. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats. Empirin bygger på två fokusgruppsintervjuer med sammanlagt åtta informanter, som alla är verksamma fältarbetare. Socialpedagogik, erkännande, relationskapital och bärande relationer är de begrepp som lägger grunden för studiens teoretiska ram. Studien visar att fältarbetets speciella förutsättningar, t ex att arbetet ofta utförs i miljöer som fältarbetarna själva inte kontrollerar, kräver specifika strategier i kontakttagandet och relationsskapandet. Fältarbetarna använder sig ofta av indirekt kontakttagande och ödmjukhet, nyfikenhet och öppenhet är ledord i arbetet. En tillitsfull relation till ungdomarna ses som en förutsättning för förändringsarbete och ger fältarbetarna legitimitet att ifrågasätta och utmana ungdomarna och ger dem tillträde till ungdomarnas arenor. Fältarbetarnas strategier för kontakttagande, deras salutogena förhållningssätt och deras processinriktade arbetssätt möjliggör en form av bärande relation som kan vara stärkande för ungdomen och ha betydelse för ungdomens utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Basic, Allisa, und Zorica Andric. „SOCIALPEDAGOGISKT ARBETSSÄTT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT I SKOLAN“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26472.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ABSTRAKTBasic, A & Andric, Z. Socialpedagogiskt arbetssätt och förhållningssätt i skolan. Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap (15hp). Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, 2020. Syftet med uppsatsen är att utforska och analysera socialpedagogiskt arbetssätt, samt hur den åskådliggörs i socialpedagogernas arbete i skolan. Syftet är även att göra en undersökning gällande vilka förutsättningar och hinder som bidrar och är påverkningsfaktorer, samt ansluta gemenskap och sociala relationer. Studiens underlag har undersökts utifrån de tre teoretiska termerna, socialpedagogiskt arbetssätt och tillvägagångssätt, socialt nätverk och sammanhållning. I denna studie intervjuades en rektor och tre socialpedagoger. När intervjuerna och transkriberingarna genomfördes användes meningskoncentrering som underlag för att behandla svaren. Det slutliga resultatet visar att inga socialpedagoger har en konkret definition av sitt arbete, men alla tre socialpedagoger uppfyller rektorns förväntan. I skolmiljön arbetar socialpedagoger med eleven i centrum, de anpassar sitt arbetssätt baserat på elevens behov och alla kvalifikationer de har fått under arbetslivet. Socialpedagogernas arbete bygger på att stärka elevernas sociala nätverk och samverkan. Samtidigt som samarbetet med andra professioner och verksamhetens mål är en utmaning som påverkar deras tillvägagångssätt. Sammanfattningsvis är det många elever som lever under svåra omständigheter, därför är skolan en plats där de ska känna sig trygga och kunna bygga relationer med socialpedagoger som hjälper dem på vägen. Fler skolor bör anställa socialpedagoger, eftersom denna profession erhåller en skicklighet i att fylla ut de andra yrkena, tillgodoser elevernas behov och hittar rätt verktyg för att stärka deras välbefinnande.Nyckelord: Social utbildning, socialpedagogiskt arbete, socialt nätverk, samhörighet
ABSTRACTBasic, A & Andric, Z. Social pedagogical work and approach in school. Thesis in Disability- and rehabilitation science (15hp). Malmö University: Faculty od Health and Society, Department of Social Work, 2020. The purpose of this work is to explore and analyze the social pedagogical way of working, as well as how it is illustrated in the work of the social pedagogues in the school. The purpose is also to make a study of the conditions and obstacles that contribute and are influencing factors, as well as connecting community and social relations. The basis for the work has been investigated on the basis of the three theoretical terms, social pedagogical approach and approach, social network and cohesion. In this study, one principal and three social educators were interviewed. When the interviews and transcripts were carried out, meaningful concentration was used as a basis for processing the responses. The final result shows that no social educators have a concrete definition of their work, yet all three social educators meet the principal's presumption. In the school environment, social educators work with the pupil at the center, they adapt their way of working based on the pupil's needs and all the qualifications they have gained during working life. The work of social educators is based on strengthening the students' social network and togetherness. At the same time as the collaboration between the various professions and the business position, it is a challenge and affects their approach. The summary of the work is that many students live in difficult circumstances, which is why the school is a place where they should feel safe and be able to build relationships with social educators who will help them along the way. More social educators should get a job in school, because social educators receive a skill in filling out the other professions, in a way to meet the needs of students and find the right tools to strengthen their well-being.Keywords: Social education, social pedagogical work, social relationship, fellowship

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bergqvist, Susanne, und Peter Höglander. „Tillsammans tar vi ett glas vin : Samtal om relation och inställning till gemenskaper, rolltransaktioner och alkohol på äldre dagar“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15298.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Att åldras handlar om att genomgå olika transaktioner i livet vilket innebär att roller tillkommer under livscykeln. Kroppen åldras i samklang med hur individen rör sig genom tid och rum. Alkoholen kan vara en del i människans liv vilket kan innebära att transaktioner kan förändra inställningen och relationen till alkohol. Det socialpedagogiska samtalet kan vara ett sätt att uppmärksamma alkoholens inverkan på äldre individer i transaktion från arbete till pension. Syftet med studien var att få en djupare förståelse om vad ålderspensionärer har för relation och inställning till gemenskaper, rolltransaktioner och alkoholkonsumtion. Frågeställningar var vilken betydelse har gemenskaper för ålderspensionärer i samband med rolltransaktioner, vad har gemenskaper för betydelser i relation till det egna åldrandet, hur beskriver ålderspensionärer sin inställning och relation till den egna alkoholkonsumtionen. Åtta personer intervjuades i studien med två olika nationaliteter vilka alla definierade sig som pensionärer. Kvalitativ metod användes i form av semi-strukturerade intervjuer. Analysen av materialet gjordes med hjälp av tematisk analys. De teorier som användes var rollteorier och gemenskapsbegreppet. Resultat visade att det var av vikt att känna sig delaktig i samhället och ha en känsla av att ingå i en gemenskap. Vidare visade det sig att alkohol inte ansågs vara en viktig faktor hos deltagarna men att det var en naturlig del i vardagen och livet. Att uppleva det egna agentskapet som pensionär med en känsla av frihet var viktigt. Delaktigheten i gemenskaper får deltagarna att uppleva sig vara del av ett större sammanhang och inte bli definierad utifrån normer i samhället om vad äldre bör och inte bör göra. Pension innebär förändringar livet vilket innebär nya roller och ändrade relationer till alkoholkonsumtion.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Socialpedagogik och socialt arbete"

Svensson, Kerstin. Socialt arbete med brottsoffer: Sympati, empati och organisering. Stockholm: Carlssons, 2006.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sandström, Stefan. Hot & våld i vård, omsorg och socialt arbete. Stockholm: Gothia, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sandström, Stefan. Hot & våld i vård, omsorg och socialt arbete. Stockholm: Gothia, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wahlberg, Stefan. Samhällsarbete: Strategier för ett radikalt och humanistiskt socialt arbete. Stockholm: Norstedts juridik, 1998.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Walls, Georg. Legitimering, människosyn och kvalifikationer i socialt arbete: Tre sammanfattande studier. Helsingfors: Forskningsinstitutet, Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet, 1992.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Daniel, Brigid. Recognizing and helping the neglected child: Evidence-based practice for assessment and intervention. London: Jessica Kingsley Publishers, 2011.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ofahengaue, Vakalahi Halaevalu F., und Kiernan-Stern Mary, Hrsg. 101 careers in social work. New York: Springer Pub. Co., 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

author, Sharp Pam joint, und Woolliams Mary joint author, Hrsg. A beginner's guide to critical thinking and writing in health and social care. Maidenhead: Open University Press, 2011.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Holgersson, Leif. Socialpolitik och socialt arbete: Historia och ideer. Norstedts juridik, 1997.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Hanne, Heickell-Henriksson, und Finland Ammatinvalinnanohjaustoimisto, Hrsg. Arbete och framtid: Socialt arbete : att ha som yrke, att hjälpa och stöda. [Helsingfors]: Arbetsministeriet, Avdelningen för arbetskraftsservice, Yrkesvägledningsbyrån, 1989.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!