Dissertationen zum Thema „Socialpedagogik och socialt arbete“

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en av skolans vanligaste diagnoser och det uppskattas att omkring 2-3 procent av den svenska skolans elever tillhör denna kategori. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka tolkningar som finns för begreppet ADHD. Det har även varit ett syfte att undersökt hur en kommun i Stockholms län, en grundskola i den valda kommunen och grundskolans idrottslärare arbetar utifrån styrdokumenten för att skapa en individualiserad undervisning för elever med diagnosen ADHD.

Intervjuer har genomförts med en kommunanställd specialpedagog, rektorn på den valda grundskolan samt tre av grundskolans idrottslärare för att spegla arbetet i den dagliga verksamheten.

Det studien har kommit fram till är att begreppet ADHD är ett väldigt komplicerat begrepp som skolan, kommunen och forskare har svårt att enas om gemensamma förklaringar till. Enligt grundskolans styrdokument är diagnoser inte nödvändiga, men de kan ses som en stor hjälp för skolan och skolans lärare när det kommer till deras förståelse för elevens beteende. Diagnosen ADHD kan ses som ett fenomen i sig för att ge förståelse för personer runt omkring eleven. Om diagnosen ADHD skall användas i skolan bör den endast användas för att hjälpa eleven att på bästa sätt utvecklas kunskapsmässigt och personligt.

En slutsats är att det behövs mer utbildning om begreppet ADHD i skolan för att undervisningen skall individanpassas till eleven med diagnosen ADHD på bästa möjliga sätt. Intervjupersonerna i studien har samtliga ansett att de själva skulle behöva mer utbildning för att öka förståelsen för en av skolans vanligaste diagnoser, ADHD.

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande. KASAM-begreppet är högst närvarande i de metoder som används inom verksamheterna, även om personalen inte talar om det i termer av KASAM.

This study illustrates the views of working socialpedagogues when it comes to socialpedagogical and social work within compulsary schools. The focus of the study is on how social problems can be prevented and get noticed among children and youths in compulsary school, and what possibilities of development there are in preventive social work. The socialpedagogue’s capability for supporting this development, together with people that are important in the children’s and youths’s lifes, opens up new possibilities in the future for the social work in schools. The main concepts in the study is treatment and attitude, interaction and cooperation with different people inside and outside the school as well as individual- and grouporientated work.

Social work is a social phenomenon, existing in most societies, that has given rise to a multitude of special organizations and professions. For that reason social work is dealing with a complex identity. The purpose of this study is to illustrate how social workers and the scientific discourse interpret the concept of social work. In addition to that the study intends to show similarities and differencies. The research process containes two studies, one based on qualitative interviews with five social workers and the other consisting a surway of academic litterature. To enable a comparison of the results the studies start out of some, deliberatly choosen, themes. These are “definitions of social work”, “socialworkers”, “society, law and organization” and “ethics”.

In summary, the results, reviled a surprising unity in the interpretations of social work. Social workers, as well as the scientific discourse, manifest social work as a profession that promotes social change and problem solving in human relationships. The differencies concern social work beeing interpret normative by the social workers and more descriptive by the scientific discourse.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ”Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?

I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck.

Different forms of organization in the field of social work, creates different conditions of the individual social workers occupation. This affects not only the people who carry out this work, but also the clients who come in contact with social services.

   This survey was based on six interviews executed during spring in the year 2010. The respondents were social workers within economic aid and their nearest executive manager at two municipalities in Kalmar County. The overall aim for this survey was to examine how these social workers were influenced by various ways to organize the municipal work activity. This through following questions:

• How was respective social service in the municipalities organized?
• How were the social worker effected in their daily work by the organization?
• Where there any specific up- or downsides in the way that economic aid was organized in the aspect of the social workers daily work?

  The result of this survey was synonymous with a lot of the previously executed research in the area in the sense that the larger municipalities were more specialized in its organization than the smaller. Interesting though was that the larger municipality was reorganized and had taken a turn towards a more integrated organization. The underlying reasons for the changes in the organization structure were recourses, control, interchangeability and effectiveness.

   The survey also indicated that cooperation with external operators as well as other authorities, healthcare and private institutions had a large impact on the social workers everyday existence. Even the vicinity to colleagues within the wider aspect of social services was significant.

Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva primärvårdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Hur ser historiken ut för primärvårdskuratorer? Vilka ramar styr primärvårdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primärvården? Vilken roll har kuratorn i primärvårdsteamet? I vilka slags ärenden kopplas primärvårdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primärvården?

Det empiriska materialet består av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och två kvalitativa intervjuer med primärvårdskuratorer som arbetar på två olika vårdcentraler. Empirin har analyserats utifrån teorin psykosocialt behandlingsarbete.

Resultatet har visat att kuratorns roll i primärvårdsteamet är att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nätverket fungerar. Några av de vanligaste arbetsområdena för primärvårdskuratorer i patientarbetet är; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem. De ramar som styr primärvårdskuratorernas arbete är främst hälso- och sjukvårdslagen, Sekretesslagen och Patientjournallagen.

Denna uppsats fokus ligger på den praktik inom socialt arbete där kategorier produceras, upprätthålls, modifieras och bryts. Huvudsyftet har varit att studera professionell retorik i relation till det kategoriseringsarbete som sker inom välfärdsstatliga miljöer. En diskursanalytisk metod har valts som grund i form av en kategoriseringsanalys. De teoretiska förutsättningarna har varit poststrukturalism, social konstruktionism och diskurspsykologi och mer specificerat i form av institutionell kategorisering, medan Jonathans Potters (1996) metodologiska retoriska verktyg kring faktakonstruktion tillämpats för att analysera hur respondenterna framställt sina utsagor som trovärdiga och faktamässiga.

Addiction Severity Index (ASI) manualen har använts som utgångspunkt för insamlandet av empiri, men även som ett sätt att försöka fånga in professionell hjälpverksamhets generella ambition att standardisera och säkra sitt arbetssätt. Sammanlagt har tio yrkesverksamma professionella hjälpare som aktivt använts sig av ASI manualen i sitt dagliga arbete intervjuats, dessa kom även från en och samma institution.

Analysresultatet visar att de professionella hjälparna beskriver två olika huvudkategorier som relevanta för deras verksamhet, nämligen sexualbrottslingen och missbrukaren. Kategorierna skildras även på vitt skilda sätt avseende motivation, vilja och samarbete, där olika moralarbeten leder till att de professionella hjälparna agerar mot sexualbrottslingen och missbrukaren på skilda sätt. Det som stått på spel i intervjusituationen har varit professionalitet, moralarbete och säkerhet inom välfärdsstatliga miljöer. Där de professionella hjälparna byggt upp sina påstående så att de kan hantera dessa frågor, både för att kunna styrka sin professionalitet inför sig själva och inför mig som forskare, men även för att visa att de kan hantera frågor kring moral och ansvar och att arbetet de utför är säkert ur ett klientperspektiv, dvs. att besluten som tas grundas på säkra bedömningar och omdömen från de professionella hjälparnas sida.

Syfte med denna uppsats var att jämföra vad tidigare forskning säger om förhandsbedömningar med socialsekretares beskrivning av vad en förhandsbedömning innebär för dem. Särskilt fokuseras vilka faktorer som enligt litteraturen och socialsekreterarna leder till att en utredning öppnas respektive inte öppnas. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie av forskning gällande förhandsbedömning samt fokusgruppintervju med en grupp socialsekreterare. Undersökningen utfördes på en mottagningsgrupp som arbetar med barn 0-12 år och ungdom 13-18 år. Resultatet visade att förhandsbedömningar kännetecknas av en helhetsbedömning där familjen sätts i fokus av socialsekreterarna. Gränsen mellan förhandsbedömning och utredning upplevdes flytande av socialsekreterarna. Förutom nationella riktlinjer har mottagningsgruppen utarbetat egna riktlinjer som används vid förhandsbedömning av anmälan eller ansökan. Vid förhandsbedömning av en anmälan finns det både externa och interna faktorer som kan påverka beslutet om att inleda eller inte inleda utredning. Dessa är föräldrarnas, barnets eller ungdomens inställning, barnets eller ungdomens ålder, om familjen är känd sedan tidigare samt organisationsform och ekonomi. Slutsats: Socialsekreterarnas gemensamma uppfattning är att en förhandsbedömning inte är en miniutredning vilket inte överensstämmer med tidigare forskning. När det gäller faktorer som påverkar till att utredning inleds överensstämmer det i stort överens med vad tidigare forskning visar, med undantag av organisationsformen. Tidigare forskning visar att nackdelen med specialiserade enheter var att helhetssynen kunde gå förlorad. Socialsekreterarna tyckte i motsats till tidigare forskning att organisationsformen för med sig ett helhetstänkande utifrån de varierande ärenden som inkommer samt att organisationsformen effektiviserar arbetet. Helhetstänkandet innebär att socialsekreterarna får en samsyn och en gemensam grund att stå på som påverkar vilket beslut en förhandsbedömning får. I jämförelse med tidigare forskning är det på mottagningsgruppen tydligare vilket tillvägagångssätt, vilken information, samt kontakttagande som behöver samlas in vid förhandsbedömningar. Alla socialsekreterare på mottagningsgruppen utgår från lika bedömningsgrunder för att komma fram till ett beslut. Detta för att underlätta arbetet vid förhandsbedömningar samt säkra klientens rättssäkerhet.

Denna studie har till syfte att genom kvalitativa intervjuer studera om brottsofferstödjare upplever att deras hälsa påverkas av arbetet, och i så fall hur detta yttrar sig. Detta är ett ganska nytt område att forska inom, därför finns det ett stort behov av ytterligare kunskap inom området, och därav kommer mitt intresse.

Uppsatsen redogör för utvecklingen inom brottsstatistiken och uppkomsten av några olika brottsofferstödjande verksamheter. Tidigare forskning visar på att personer som arbetar med brottsofferstöd löper en stor risk att drabbas av negativa hälsoeffekter till följd av arbetet, dessa symptom benämns som compassion fatigue.

I studien intervjuades sex personer som arbetar inom brottsofferstödjande verksamhet, varav tre är anställda och tre arbetar ideellt. Intervjuerna analyserades utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell. Resultaten av dessa intervjuer visar att dessa personer ibland känner att arbetet har en negativ inverkan på hur de mår, men detta är bara under korta perioder och inträffar inte särskilt ofta. Genom erfarenhet och stöd från arbetskamrater har man lärt sig att hantera de jobbiga situationer som kan uppstå, så att de inte ger någon långvarig inverkan. Det visats att trots att det finns brister i verksamheterna, t.ex. när det gäller ekonomi och möjligheten till handledning i arbetet, så upplevs arbetet ändå generellt sett som positivt. Den störta anledningen till detta är den glädje man upplever i och med att man lyckas hjälpa någon annan. Det goda överväger det onda. Det var dock en intervjuperson som skilde sig från de andra, genom att hon en gång hade blivit sjukskriven p.g.a. utbrändhet som följd av arbetssituationen, denna person var en av de som arbetade med brottsofferstöd som fast anställd. Detta är 17% av alla intervjupersonerna, och 33% av de anställda.