Zeitschriftenartikel: „Socialpedagogik och socialt arbete“

1

Pösö, Tarja. „Socialt arbete och pappersgöra. Mellan klient och digitala document“. Nordic Social Work Research 10, Nr. 4 (16.09.2020): 382–83. http://dx.doi.org/10.1080/2156857x.2020.1821533.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

2

Linderborg, Henrik. „Socialt arbete och kriminalvården: repression och stöd i samhällspåföljdsarbetet“. Nordisk sosialt arbeid 27, Nr. 02 (26.06.2007): 134–47. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2007-02-05.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

3

Andersson, Gunvor, Maria Bangura Arvidsson, Bodil Rasmusson und Karin Trulsson. „Missbrukande Föräldrar, Utsatta Barn och Socialt Arbete“. Nordic Studies on Alcohol and Drugs 23, Nr. 1 (Februar 2006): 45–56. http://dx.doi.org/10.1177/145507250602300103.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

4

Björngren Cuadra, Carin, und Pernilla Ouis. „Grönt och hållbart socialt arbete - Miljörättvisa, social rättvisa och ekosociala interventioner“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 3-4 (22.04.2021): 207–26. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.3-4.3662.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This article introduces an approach within social work called green social. It is argued that this approach has a critical potential in its ability to respond to urgent issues concerning people’s current and future living conditions. It is further argued that in addition to its traditional involvement in problematic distribution of resources, social work can act upon linkages between social issues and issues concerning environmental and climate crisis when integrating areas of knowledge from other disciplines. Such linkages imply a revision of the construct ”person-in-environment” that traditionally denote a delimited notion of environment as the ”social environment”, thereby disregarding the biophysical environment that human beings are a part of. The article discusses concepts such as ”sustainable welfare”, ”de-growth” and ”transition” and presents examples of so-called ecosocial interventions while also making an argument for strengthening community work in Sweden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

5

Mattsson, Tina. „Möjligheter och svårigheter för kritisk forskning i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 3-4 (22.04.2021): 329–41. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.3-4.3674.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

6

Järvinen, Margaretha. „Mötet mellan klient och system - om forskning i socialt arbete“. Dansk Sociologi 13, Nr. 2 (03.04.2006): 73–84. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v13i2.493.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Margaretha Järvinen: The meeting between clients and the system: on research in social work This article is based on the inaugural lecture by the first professor of social work in Denmark. Although coming later than in many other countries, the professorship symbolizes the fact that the field of social work is about to develop into a scientific field of research. The article focuses on social work as a meeting between clients and social welfare institutions. Although it has become popular to describe citizens who come into contact with social welfare institutions as “comsumers” or “users”, this article argues for retention of the idea of client, since these are people with limited freedom of action. Social workers are described as representatives of the welfare state, not as representatives of, or advocates for clients, as they sometimes describe themselves. The article discusses three aspects of the meeting between the client and the system, and is inspired by the work of Pierre Bourdieu. The first is how the system creates the client. Social work is constructed as a field in which clients and their problems are constructed in accordance with the system and its doxa, rather than the other way around. The second aspect is the janus face of help. The article questions the idea that social workers “help” their clients. The traditional helping relation between social workers and their clients is described as a relationship of symbolic power that tends to underline rather than relieve the client’s ‘otherness’. Finally, the article discusses Bourdieu’s concept of practical reason. The field of social work represents rituals, routines and rationalities that may be difficult to put into a neat scientific formula. It argues though, that this concept should not be used (as some social workers have done) as a bulwark against scientific inquiries into the doxa and symbolic power mechanisms of the field.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

7

Sawyer, Lena, Hanna Wikström, Adrián Groglopo und Maimuna Abdullahi. „En dialog om kolonialitet och socialt arbete som akademiskt ämne“. Socialvetenskaplig tidskrift 27, Nr. 3-4 (22.04.2021): 343–55. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.3-4.3672.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

8

Lidström, Allan. „EBP och verksamhet med personligt ombud“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 95–118. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4076.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Evidensbaserad praktik (EBP) har länge varit föremål för en polariserad debatt inom socialt arbete. De mest uttalade meningsskiljaktigheterna rör EBP:s vetenskapssyn och i debatten accentueras detta ofta genom att EBP associeras med ett snävt metodologiskt fokus. Samtidigt har EBP i praktiken omtolkats på ett sätt som gjort att begreppet riskerar att urvattnas och inte bli förpliktigande. Varken ett snävt metodologiskt fokus eller ej förpliktigande tillämpningar är troligen optimala för att generera förbättringar i social omsorg eller för att ta till vara de reflektioner som gjorts inom socialtjänsten som kan vara värdefulla vid revidering av EBP. Den här studiens syfte är därför att göra delvis ny begreppsbildning tillgänglig och visa vad den kan betyda för att utveckla förhållningssätt och tillvägagångssätt. Det görs genom att analysera relationen mellan EBP:s grundläggande tillvägagångssätt och en socialtjänstpraktik (personligt ombud) som uppvisar den komplexitet som anses typisk för socialt arbete. Ett vidare syfte är att bidra med reflektioner om vilka element i EBP som behöver revideras respektive tas till vara för att EBP ska vara ett potentiellt önskvärt projekt i en sådan verksamhet. Det empiriska materialet utgår ifrån intervjuer i en ombudsverksamhet och det analyseras med teoretisk utgångspunkt i teknik- och vetenskapsstudier. Resultatet visar att den typ av kognitiva formaliseringar som tillämpas i strävan efter mekanisk objektivitet inom EBP kan vara problematiska i ombudsverksamheten. Samtidigt är formaliseringar i sig inte problematiska eftersom ombudsverksamheten, trots intryck av komplexitet, är mer formaliserad än vad den först verkar. De mest betydelsefulla formaliseringarna i verksamheten är dock inte kognitiva utan sociala och analysen pekar på att det kan vara värdefullt att komplettera EBP med medveten och strukturerad användning av sådana sociala formaliseringar för att stärka disciplinär objektivitet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

9

Bergmark, Åke, und Tommy Lundström. „Socialvård i aktiebolagsform – om privatiseringar och marknadsreformer i svenskt socialt arbete“. Nordisk sosialt arbeid 25, Nr. 04 (08.02.2006): 325–36. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2005-04-05.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

10

Regnér, Margareta, und Lisbeth Johnsson. „Ensamma föräldrar och vanliga familjer – om familjen som hjälpresurs i socialt arbete“. Nordisk sosialt arbeid 26, Nr. 02 (18.05.2006): 98–109. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3037-2006-02-02.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

11

Berglund, Emilia, Karin Lager, Jennifer Lundqvist und Jan Gustafsson Nyckel. „Det dubbla kompetenskravet“. Forskning i Pædagogers Profession og Uddannelse 3, Nr. 1 (15.05.2019): 15. http://dx.doi.org/10.7146/fppu.v3i1.113978.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I föreliggande studie undersöks lärarstudenters utveckling av kompetenser inom lärarutbildningen. Studien har sin bakgrund inom de utbildningstrender som har som ambition att föra samman en socialpedagogisk omsorgstradition med en skolämnesinriktad utbildningstradition, där vi menar att lärarutbildningen för lärare i fritidshem utgör ett exempel. Fokusgruppintervjuer har använts för att intervjua 16 avgångsstudenter på lärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem på ett lärosäte i Sverige. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys och visar att utbildningen erbjuder skilda lärandemiljöer för utveckling av kompetenser som svarar mot ett dubbelt kompetenskrav: Återskapare, Medskapare och Nyskapare. Analysen tydliggör både skillnader och likheter mellan de tre kompetenserna men det är samtidigt viktigt att se dem som komplementära. Återskapare kännetecknas av en anpassad och reproducerad kompetensutveckling där studenterna aktivt väljer att bli antingen lärare inom fritidshemmet eller i sitt praktisk estetiska skolämne. Medskapare kännetecknas av att studenterna anpassar sig till utbildningens genomförande och producerar en parallell kompetens och blir lärare i fritidshemmet och sitt skolämne. Nyskapare har drag av en produktiv - kreativ kompetens där studenterna använder sina praktisk estetiska ämneskunskaper inom fritidshemmets verksamhet, och sin fritidspedagogiska kompetens i undervisningen av det praktisk estetiska ämnet. Resultatet diskuteras avslutningsvis i relation till utbildningens förmåga att erbjuda en kreativ kompetens. Abstract“The dual competence requirement - A study of teacher student competences in a new teacher education” examines students dealing with a dual competence requirement in teacher education. The study has its’ background in educational trends that aim to bring together a social pedagogical tradition with an educational tradition, with a focus on teacher training in School age educare (fritidshem). Focus group interviews have been used to interview 16 students in teacher education at a university in Sweden with a focus on working in school-age educare. A thematic analysis was implemented, where development of three different competences emerged that correspond to a dual competence requirement, which is Re-creators, Co-Creators and Innovators. The analysis highlights both the differences and similarities between the three competences, while also showing how the competences complement each other. The Re-creators are characterized by adapted and reproduced skills development, in which the student actively chooses to become either a teacher in the school-age educare or his subject. The Co-creators are characterized by the students adapting to the education’s implementation and producing parallel skills and becoming teachers in the school-age educare and their subject. The Innovators feature a productive creative competence in which the students use their practical aesthetic subject knowledge in the school-age educare activities, and their school-age educare skills in the teaching of the practical aesthetic subject. Findings are discussed in relation to the offering of creative skills.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

12

Johnsson, Eva, und Kerstin Svensson. „Theory in social work—some reflections on understanding and explaining interventionsTeori i socialt arbete—några reflektioner om att förstå och förklara interventioner“. European Journal of Social Work 8, Nr. 4 (Dezember 2005): 419–33. http://dx.doi.org/10.1080/13691450500314442.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

13

Soydan, Haluk. „Socialt arbete och utvärdering“. Socialvetenskaplig tidskrift 9, Nr. 2-3 (07.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2002.9.2-3.2800.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

14

Bäck-Wiklund, Margareta. „Kunskapens värde och samhällets behov“. Socialvetenskaplig tidskrift 10, Nr. 2-3 (08.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2003.10.2-3.2659.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Socialt arbete som begrep användes ursprungligen vid förra seklet 1900 i samband med att Centralförbundet för Socialt Arbete (CSA) bildades. Utbildningen av socialarbetare kom snabbt igång genom CSA:s initiativ, och grunden lades för en ny yrkesgrupp. Men det tog 70 år att få forskning i direkt anslutning till utbildningen. Under århundradet har olika dimensioner adderats till innebörden av socialt arbete. De är uttryck för såväl specifika kunskapsintressen som samhälleliga behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

15

Laanemets, Leili, Tina Mattsson und Vanna Nordling. „Frikoppling, sammankoppling och besvärliga maktrelationer i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 20, Nr. 3-4 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2013.20.3-4.2430.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet i denna artikel är att med fokus på kön och etnicitet undersöka och problematisera kategorianvändning i praktiskt socialt arbete. Utgångspunkt tas i den kritiska teoritraditionen i socialt arbete, som betonar relationen mellan strukturell nivå och individnivå.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

16

Svensson, Gustav. „Nya avhandlingar: Påtvingad avflyttning från bostad. En rättssociologisk studie av socialtjänstens roll i teori och praktik“. Socialvetenskaplig tidskrift 23, Nr. 1 (08.12.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2016.23.1.2337.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

17

Kollind, Anna-Karin. „Kvinnor och socialt arbete - vid övergången från filantropi till profession“. Socialvetenskaplig tidskrift 10, Nr. 2-3 (08.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2003.10.2-3.2660.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Professionaliseringen av socialt arbete inleddes vid tiden kring det förra sekelskiftet. Artikeln skildrar ett kapitel i denna historia. I blickpunkten står tre kvinnors samfällda aktiviteter i stugrörelsen, på hemgårdarna, vid etableringen av socialt arbete i industrin samt i arbetet med en ny fackutbildning för socialt arbete. Förbindelserna mellan ideella och professionella aktiviteter är påfallande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

18

Morén, Stefan. „Debatt: Dokumentationens roll i socialt arbete – Perspektiv och utvecklingsmöjligheter“. Socialvetenskaplig tidskrift 6, Nr. 4 (04.02.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1999.6.4.2886.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ett utmärkande drag för dokumentation i socialt arbete, särskilt inom socialtjänsten, är dess funktion att närmast ensidigt tjäna legala och administrativa syften. Tillämpningen präglas av en okritisk hållning och dokumentation som medel i klientarbetet är mycket svagt utvecklad. I artikeln diskuteras perspektiv och utvecklingsmöjligheter när det gäller dokumentationens roll i socialt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

19

Jönson, Håkan. „Nya avhandlingar: Hjälp att bevara eller förändra? Åldersrelaterade diskurser om omsorg, stöd och service“. Socialvetenskaplig tidskrift 21, Nr. 3-4 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.3-4.2413.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

20

Righard, Erica. „Internationellt socialt arbete – Definitioner och perspektivval i historisk belysning“. Socialvetenskaplig tidskrift 20, Nr. 2 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2013.20.2.2437.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Internationellt socialt arbete röner idag allt mer uppmärksamhet. Det finns emellertid inte någon enhetlig syn på vad som utgör internationellt socialt arbete. Denna artikel bidrar med en historisk genomgång av vilka antaganden olika definitioner utgår från och vilka konsekvenserna av dessa perspektivval är.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

21

Lundström, Tommy. „Frivilligt socialt arbete under omprövning“. Socialvetenskaplig tidskrift 2, Nr. 1 (21.01.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1995.2.1.3026.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Den frivilliga sektorns roll i det sociala arbetet betonas allt mer i samhällsdebatten, det märks bland annat i socialtjänstkommittens nya betänkande. Det tycks vara så att frivilligsektorns roll är under omprövning. I den här artikeln analyseras relationerna mellan det frivilligt organiserade sociala arbetet och staten . Med utgångspunkt i ett historiskt perspektiv diskuteras förutsättningarna för och konsekvenserna av att frivilligsektorn får en mer framträdande roll i produktionen av service på det sociala fältet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

22

Meeuwisse, Anna, und Sune Sunesson. „Frivilliga organisationer, socialt arbete och expertis“. Socialvetenskaplig tidskrift 5, Nr. 2-3 (04.02.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1998.5.2-3.2923.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I denna artikel diskuterar vi expertisbildning och professionalisering i frivilliga organisationer på det sociala området. Det finns två infallsvinklar i texten: dels vill vi se den allt större tonvikten på expertis och professionalitet som en följd av professionaliseringsdiskussionen i socialt arbete, dels undersöker vi hur denna utveckling förhåller sig till organisationernas demokratiska karaktär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

23

Hedin, Ulla-Carin, und Sven-Axel Månsson. „Kön och socialt arbete – en introduktion“. Socialvetenskaplig tidskrift 7, Nr. 1-2 (05.02.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2000.7.1-2.2822.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det råder oenighet om på vilket sätt den sociala könsordningen har förändrats under de gångna decennierna. Å ena sidan finns det inget tvivel om att kvinnorna har flyttat fram sina positioner på den offentliga arenan. Kvinnor deltar mer i politik, utbildning och förvärvsarbete än tidigare. Å andra sidan hävdar många, inte minst kvinnoforskare, att den jämställdhet vi fått är en jämställdhet på männens villkor. Mansdominansen har egentligen inte försvagats, bara förändrats till form och innehåll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

24

Jess, Kari, und Siv Nyström. „En investering i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 9, Nr. 2-3 (07.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2002.9.2-3.2791.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Är insatser som leder till förbättringar för klienterna också samhällsekonomiskt lönsamma? Det är en av de frågor som behandlas i denna artikel där resultatet av en klienteffektstudie jämförs med resultatet av en samhällsekonomiska utvärdering av samma insatser och samma klientgrupper.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

25

Björngren Cuadra, Carin, Philip Lalander und Erica Righard. „Socialt arbete i Malmö: Perspektiv och utmaningar“. Socialvetenskaplig tidskrift 20, Nr. 1 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2013.20.1.2442.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vid Institutionen för socialt arbete på Malmö högskola samlas stora delar av forskningen under en gemensam programförklaring om social utsatthet. Vi beskriver här några teoretiska och normativa utgångspunkter, centrala forskningsområden och den relation vi försöker bygga upp med forskningsfältet. Vi ger även konkreta exempel på vår forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

26

Martinell Barfoed, Elizabeth. „Standardiserad interaktion – en utmaning för socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 21, Nr. 1 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.1.2427.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Standardiserade bedömningsinstrument har vunnit inträde i socialt arbete för att ge ökad mätbarhet och kvalitet. Ett exempel är ASI, Addiction Severity Index. Resultaten från en kvalitativ studie visar att frågeformulärets prefabricerade karaktär lägger starka restriktioner på det professionella samtalet – särskilda anpassningsstrategier urskiljs från både klientens och socionomens sida.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

27

Liljegren, Andreas, und Karolina Parding. „Ändrad styrning av välfärdsprofessioner – exemplet evidensbasering i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 17, Nr. 3-4 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2010.17.3-4.2474.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Styrningen av professionellt arbete har förändrats, bland annat har dokumenterad kunskap – evidensbasering – kommit att bli ett ledord i många organisationer där välfärdsprofessionella verkar, detta inte minst i socionomernas arbetsvardag. Denna artikel diskuterar mötet mellan två logiker för styrningen av professionellt arbete – yrkes- och organisationsprofessionalism.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

28

Söderberg, Maria. „Nya avhandlingar: Hänsynstagandets paradoxer. Om äldre, närstående och biståndshandläggare vid flytt till särskilt boende“. Socialvetenskaplig tidskrift 21, Nr. 2 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.2.2423.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

29

Johansson, Stina. „Introduktion till temanumret social omsorg i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 11, Nr. 3-4 (28.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2004.11.3-4.2636.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Socionomprogrammen har sedan ett kvarts sekel en väl etablerad forskning i ämnet socialt arbete, medan de sociala omsorgsutbildningarna fram tills nyligen saknat en sådan forskningsanknytning. Det innebär inte att det inte forskats om omsorg, men forskningen har varit spridd på olika discipliner och/eller yrkesutbildningar. Den forskning som ﬁnns är som regel riktad mot den sociala omsorgens målgrupper, äldre och funktionshindrade. Det är emellertid inte säkert att dess fokus är det sociala arbetets/den sociala omsorgens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

30

Qvarsell, Roger. „CSA och socialpolitiken kring sekelskiftet 1900“. Socialvetenskaplig tidskrift 10, Nr. 2-3 (08.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2003.10.2-3.2655.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Fattigdom, bostadsbrist och sjuklighet var några av de sociala problem som utmärkte tiden kring sekelskiftet 1900. Genom bildandet av Centralförbundet för socialt arbete samlades tidens sociala reformivrare i en gemensam strävan att utveckla det sociala arbetet och påverka den allmänna socialpolitiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

31

Dellgran, Peter, und Staffan Höjer. „Rörelser i tiden. Professionalisering och privatisering i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 12, Nr. 2-3 (28.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2005.12.2-3.2623.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Vidareutbildningar, handledning och ackumulerade yrkeserfarenheter kan alla ses som inslag i socionomers individuella professionalisering. I denna artikel visas hur socionomernas karriärvägar kännetecknas av förﬂyttningar från områden med lägre status och autonomi till områden med högre sådan. Även privatisering kan utifrån ett individuellt perspektiv tolkas som en professionaliseringsstrategi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

32

Henriksson, Benny. „Homosexuellas familjer“. Socialvetenskaplig tidskrift 1, Nr. 2-3 (15.01.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1994.1.2-3.3058.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Artikeln diskuterar homo- och bisexuella mäns förhållande till familj, dels förhållandet till ursprungsfamiljen, dels till de nya familjemönster som männen skapar. Frågan ingår i ett större komplex av frågor kring homo och bisexuellas livsmönster och sociala nätverk som ingår i projektet "Fyra generationer homo- och bisexuella". Projektet är förlagt till institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och leds av professor Sven-Axel Månsson.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

33

Bergmark, Anders, und Tommy Lundström. „Mot en evidensbaserad praktik? - Om färdriktningen i socialt arbete“. Socialvetenskaplig tidskrift 13, Nr. 2 (31.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2006.13.2.2605.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Under senare år har begreppet evidensbaserad praktik kommit att diskuteras flitigt inom socialt arbete. I den här artikeln analyseras bakgrunden till denna diskussion och de konkreta uttryck den hittills tagit sig i Sverige.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

34

Topor, Alain, Anne Denhov und Per Bülow. „Socialt arbete och människor med psykiska problem – en introduktion“. Socialvetenskaplig tidskrift 26, Nr. 1 (10.10.2019). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2019.26.1.2358.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

35

Lindqvist, Rafael, und Lars Olov Bygren. „Arbetsrehabilitering av arbetslösa långtidssjuka kvinnor Informellt socialt stöd vid myndighetskontakter“. Socialvetenskaplig tidskrift 4, Nr. 2 (31.01.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1997.4.2.2953.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Arbetsrehabilitering för den som är både arbetslös och långtidssjkukskriven förutsätter ofta kontakt med ett flertal olika myndigheter, vilka har olika regler, mål och avgränsning för sina hjälpinsatser. Detta kan ur den enskildes synvinkel vara en mycket krävande uppgift särskilt om individens sociala situation, problem med hälsa och arbete är sammanflätad. Artikeln visar att ett informellt socialt stöd från en facklig organisation kan vara ett viktigt led i arbetsrehabiliteringen för arbetslösa långtidssjukskrivna kvinnor, både för att stärka självkänsla och motivation och för att få igång konkreta rehabiliteringsåtgärder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

36

Denvall, Verner, und Kerstin Johansson. „”Kejsarens nya kläder – implementering av evidensbaserad praktik i socialt arbete”“. Socialvetenskaplig tidskrift 19, Nr. 1 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2012.19.1.2453.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Stat och kommun träffade 2010 en grundöverenskommelse om att införa en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Sedan dess har överenskommelsen preciserats, en process som analyseras i denna artikel. Som vi kommer att visa återstår betydande oklarheter som det sociala arbetets aktörer behöver klargöra via förhandlingar. Detta är ett numera vanligt sätt att söka implementera politik och vi diskuterar konsekvenserna av en sådan ambition.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

37

Dellgran, Peter, und Staffan Höjer. „Nya trender och gamla mönster. Doktorsavhandlingarna i socialt arbete 1980-2009“. Socialvetenskaplig tidskrift 18, Nr. 2 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2011.18.2.2469.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Doktorsavhandlingar har en speciell roll i den akademiska kunskapsbildningen. Förutom att producera ny vetenskaplig kunskap återspeglar de i varierande grad inomdisciplinära traditioner, strömningar och forskningsfronter. I artikeln görs en kartläggning av former och innehåll i samtliga doktorsavhandlingar i socialt arbete fram t o m år 2009. Genomgången visar att vissa mönster består men också att nya tendenser gör sig gällande. Under 2000-talet ökade t.ex. inslaget av studier av sociala arbetsmetoder och sammanläggningsavhandlingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

38

Kullberg, Christian. „Hinder och möjligheter för forskningsresultats användning – förslag till en analytisk modell“. Socialvetenskaplig tidskrift 10, Nr. 4 (08.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2003.10.4.2651.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Utgångspunkt för artikeln är resultat från sådan forskning som problematiserar förhållandet mellan forskningen och dess användare, samt teorier om vilka former för att informera och samarbeta som är gynnsamma för forskningsanvändning. På basis av sådan forskning presenteras en analytisk modell som syftar till att systematisera förståelsen av hinder och möjligheter i samarbete och samverkan mellan forskningen och användarna. Modellen redogörs för genom att åskådliggöra potentiella kontroverser mellan användare och forskning med anknytning till regionala FoU-verksamheter inriktade på socialt arbete.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

39

Dahlberg, Mikael, und Mats Anderberg. „Strukturerade intervjuer som underlag för utvärdering och forskning – några metodologiska aspekter“. Socialvetenskaplig tidskrift 15, Nr. 2 (11.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2008.15.2.2579.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Strukturerade intervjuer har fått en ökad användning inom socialt arbete. Den här artikeln beskriver hur en strukturerad intervju kan utgöra underlag för att lokalt utvärdera om klienter inom missbrukarvården får sina hjälpbehov tillgodosedda under behandlingstiden. Ett antal metodologiska frågor lyfts fram och diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

40

Carlson, Benny. „Signe och Iris - svenska socialingenjörer“. Socialvetenskaplig tidskrift 11, Nr. 3-4 (28.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2004.11.3-4.2639.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I början av 1900-talet kom socialingenjören/socialsekreteraren från Amerika och England till Sverige i skepnad av personalkonsulent, förmedlad av yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren. Flera kvinnliga personalkonsulenter tog steget över till yrkesinspektionen. Ett par av dem – Signe Holst och Iris Christiansson – reste till USA för att studera företagens personalarbete. Historien om »Signe & Iris« berättar en del om idéspridning från Amerika till Sverige och om den sociala ingenjörskonstens förvandling från socialt arbete i företagens regi till reformarbete i statlig regi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

41

Bergmark, Åke, und Tommy Lundström. „Metoder i socialt arbete Om insatser och arbetssätt i socialtjänstens individ- och familjeomsorg“. Socialvetenskaplig tidskrift 5, Nr. 4 (04.02.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1998.5.4.2918.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det sociala arbetets praktik, de metoder och insatser som tillämpas i det direkta klientarbetet, är ett förvånansvärt outforskat område. Artikeln försöker fylla ut detta tomrum genom att redovisa resultaten från en empirisk undersökning av socialtjänstens individ och familjeomsorg.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

42

Mullen, Edward. „Multi-site Utvärdering och Forskning“. Socialvetenskaplig tidskrift 9, Nr. 2-3 (07.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2002.9.2-3.2797.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Svensk översättning av "Multi-site Evaluation and Research". Denna artikel undersöker multi-site utvärdering och forskning och anger hur denna skiljer sig från single-site forskning och utvärdering. Författaren visar på olika former och typer av multi-site forskning för att illustrera varierande tillämpningar. Artikeln presenterar exempel på multi-site forskning som utförts i USA, på nationell nivå, med referens till mentalhälsoservice och behandling av alkoholmissbruk. Ytterligare exempel är hämtade från mentalhälsovård, barnavård och praktiskt socialt arbete och den forskning som utförts vid Center for the Study of Social Work Practice in New York City. Fördelar och nackdelar med multi-site forskning diskuteras liksom förslag på hur forskningen ska genomföras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

43

Michailakis, Dimitris, und Werner Schirmer. „Utblick: Vad händer när teori och praktik i socialt arbete integreras?“ Socialvetenskaplig tidskrift 21, Nr. 2 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.2.2424.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

44

Topor, Alain. „Vetenskaplighetens dunkla subjektivitet Om en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen“. Socialvetenskaplig tidskrift 13, Nr. 3 (31.03.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2006.13.3.2602.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Kraven på ett evidensbaserat socialt arbete har ofta hänvisat till det medicinska fältet, något som gör det intressant att undersöka hur Socialstyrelsen och svensk psykiatri tillämpar de egna kraven på evidens. En granskning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt av »schizofrenin« visar att dessa krav används på ett subjektivt sätt, vilket förstärker en ensidig biomedicinsk syn på schizofreni.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

45

Månsson, Sven-Axel. „Kön, sexualitet och socialt arbete – återblick på ingången till ett forskningsfält“. Socialvetenskaplig tidskrift 19, Nr. 2 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2012.19.2.2451.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

46

Milton, Pia. „När man vill veta hur det går för klienterna. Att använda sociala akter i utvärdering av socialbidragets effekter“. Socialvetenskaplig tidskrift 7, Nr. 4 (05.02.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2000.7.4.2810.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Bristen på tillräckligt stora datamaterial av god kvalitet anges ofta som ett hinder att genomföra effektutvärderingar inom socialt arbete. I det dagliga arbetet dokumenterar socialarbetarna emellertid en mängd uppgifter om sina klienter i de sociala akterna. I den här artikeln diskuterar jag möjligheter och begränsningar i att använda social akter som informationskälla i utvärdering av socialbidragsarbetets effekter utifrån erfarenheterna från en nyligen genomförd studie.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

47

Hydén, Margareta. „Att lyssna till en kör av röster: Den berättarfokuserade intervjun“. Socialvetenskaplig tidskrift 7, Nr. 1-2 (05.02.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2000.7.1-2.2819.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Om vi forskare i socialt arbete vill lyssna till människors berättelser om erfarenheter som tidigare inte uttryckts, utan snarare aktivt undertryckts, hur skall vi då gå till väga? Om vi vill förhålla oss öppet till en komplex och pluralistisk förståelse av kön, vilka konsekvenser bör det få för vår metod? I artikeln presenteras en intervjumetod som har vuxit fram ur ett behov av finna svar på dessa frågor. Den är särskilt utformad med tanke på studier om känsliga ämnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

48

Nyström, Siv, und Haluk Soydan. „Förändringars beständighet och social värdighet - en uppföljningsstudie av KrAmi-verksamheten i Örebro“. Socialvetenskaplig tidskrift 4, Nr. 1 (31.01.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1997.4.1.2958.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I en utvärdering av KrAmi-verksamheten i Örebro, som ett socialt program för kriminella och missbrukare, intervjuades 1993 29 personer. Dessa har följts upp i den studie som är underlag för denna artikel. Syftet är att belysa frågan om förändring med avseende på deltagarnas levnadsförhållanden som 1993 års studie visade har förblivit stabila. Det resultat som studien visar är att förändringar vad gäller arbete, bostad, familj, missbruk, självförtroende har blivit bestående för en majoritet av de intervjuade. Klienterna själva tolkar KrAmis bidrag till förändringen i starka positiva termer. Slutsatsen är att KrAmi tycks ha återgivit deltagarna deras sociala värdighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

49

Lundström, Tommy, und Emelie Shanks. „Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete till lokal praktik“. Socialvetenskaplig tidskrift 20, Nr. 2 (12.04.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2013.20.2.2436.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

50

Sohl, Lena, und Magnus Wennerhag. „Redaktörerna har ordet“. Sociologisk Forskning 57, Nr. 3–4 (21.12.2020). http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.22330.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I det här dubbelnumret av Sociologisk Forskning fördjupar vi ett tema som vi berörde i det förra numret: de protester världen över som var en reaktion på att den 46-årige svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i USA. I detta nummer har vi ett samtal mellan tre samhällsvetenskapliga forskare verksamma i Sverige och USA om Black Lives Matter, antirasistiska rörelsemobiliseringar, antisvart rasism samt polisiärt dödliga våld mot svarta människor. De medverkande forskarna är statsvetaren Jan Jämte, sociologen Jasmine Kelekay och kriminologen Leandro Schclarek Mulinari. Frågor om rasism, ras och etnicitet i Sverige samt afroamerikaners situation i USA är också centrala teman i två av detta nummers forskningsartiklar. I artikeln ”Importing American racial reasoning to social science research in Sweden” diskuterar Andrea Voyer och Anna Lund den sociala ojämlikhet och exkludering i Sverige som är grundad i kategoriseringar baserade på ras och etnicitet. Även om rasism och rasifiering under lång tid undersökts av samhällsvetenskapliga forskare i Sverige menar de att mycket forskning fortfarande präglas av ett motstånd mot att analysera dessa frågor utifrån kategoriseringar baserade på ras. Peter Ehrström och Magnus Dahlstedt skriver om den afroamerikanske filmkaraktären Shaft i artikeln ”Mitt namn är Shaft. En populärkulturell ikon i tre olika skepnader”. Genom att analysera tre Shaft-filmer från 1971, 2000 och 2019 belyser de hur afroamerikaners villkor och samhället i stort har förändrats. Numrets övriga fyra forskningsartiklar berör andra teman. I artikeln ”En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet” diskuterar Christian Ståhl Hartmut Rosas teori om resonans i relation till Johan Asplunds teori om social responsivitet. Ståhl menar att dessa teoretiker bidrar till ett sociologiskt synsätt på utbrändhet som skiljer sig från de gängse genom att förskjuta diskussionen om detta fenomen från det ”individuella psykiska måendet till sociala strukturer”. Gabriella Scaramuzzino diskuterar i sin artikel ”Workplace violence. A threat to autonomy and professional discretion” hat, hot och trakasserier mot tre yrkesgrupper som alla har demokratibärande roller: socialarbetare, lärare och journalister. Hennes undersökning visar att hela 40 procent av respondenterna har övervägt att sluta arbeta med ett socialt problem, ett ämne eller en viss grupp av rädsla för att bli utsatt för arbetsrelaterat våld. I artikeln ”Att förhålla sig till ändligheten i livet och strategier för ’framgångsrikt döende’” skriver Janicke Andersson om hur äldre personer förhåller sig till den ökade sannolikheten att livet ska ta slut och känslan av att döden är nära. En slutsats är att intervjupersonerna uttryckte osäkerhet och rädsla inför ovissheten i framtiden samtidigt som de sade sig vilja att ta kontroll över såväl åldrandet som döden. Zlatan Ibrahimovićs, Patrik Sjöbergs och Leif G.W. Perssons självbiografier analyseras i artikeln ”Underdogs, rebels, and heroes. Crime narratives as a resource for doing masculinity in autobiographies” av Monica Skrinjar och Tove Pettersson. Deras analys visar hur berömda och socialt etablerade män använder beskrivningar av kriminella handlingar för att konstruera en viss typ av maskulinitet, trots att dessa handlingar sällan beskrivs som kriminella i deras berättelser. Den amerikanska sociologen Jeffrey C. Alexander var en av de planerade huvudtalarna vid 2020 års Sociologidagarna, som med kort varsel fick ställas in på grund av coronapandemin. I det här numret publicerar vi en reviderad version av den keynote-föreläsning som han skulle hållit under Sociologidagarna. I denna föreläsning, som har titeln ”The performativity of objects”, introducerar Alexander en ny kultursociologisk teori om materialitet som bland annat undersöker den sociala betydelsen av det estetiskt utformade objektets yta. I numret presenterar vi även sju recensioner av nyutkomna böcker. Magnus Granberg framhåller i sin recension av Johan Alfonssons Alienation och arbete. Unga behovsanställdas villkor i den flexibla kapitalismen (2020) att denna avhandling är ”originell just i kraft av hur den är gedigen”. Pernilla Ouis recenserar Johan Rosquist avhandling Moral i rätten. Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997–2017 (2020) och menar att den visar på ”vilka fallgropar och utmaningar som finns i ett samhälle som alltmer högljutt kräver speciell lagstiftning och särskilda straff gällande hedersbrott”. I sin recension av Stefan Svallfors The inner world of research. On academic labor (2020) noterar Margareta Hallberg gillande att det är ”ovanligt att möta forskarens blick på både sig själv och andra på ett för läsaren lärande sätt”. Stefan Svallfors konstaterar i sin recension av Erik Bengtssons Världens jämlikaste land? (2020) att det är ”en mycket läsvärd bok: inte bara baserad på omsorgsfullt framtagen empiri utan dessutom flyhänt skriven och djupt engagerande”. Ina Hallström recenserar Maria Törnqvists Merleaus mamma (2020) och framhåller att boken kan ses som ”en erinran om fenomenologins potential som metod för att beskriva det som bara kan ses när man möter det för första gången eller som om det var första gången.” I sin recension av Markus Arvidsson och Bengt Starrins Socialpsykologiska Experiment (2019) menar Lars-Erik Berg att det är en bok som ”förtjänar att uppmärksamhet i undervisning och vardagsliv av just skälet synas för att finnas”. Karl Malmqvist menar i sin recension av Eva Österbergs Fina och fula känslor? Historiska essäer (2020) att boken ger ”högintressanta inblickar i nordisk medeltida och tidigmodern emotionshistoria” samtidigt som den väcker viktiga frågor om ”behandling av etik, samhällsteori och samtidsanalys”. Vi vill även uppmana er att sända oss era artikelmanus, förslag på recensioner och idéer för framtida temanummer. Sociologisk Forskning publicerar bidrag på svenska och övriga skandinaviska språk samt på engelska. Sociologisk Forskning tillämpar anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review) och alla artiklar publiceras med omedelbar öppen tillgång (open access) på tidskriftens hemsida. Lena Sohl och Magnus WennerhagRedaktörer för Sociologisk Forskning

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Zeitschriftenartikel zum Thema „Socialpedagogik och socialt arbete“

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an