Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Värnpliktig“

Sedan början av 2000-talet har Försvarsmakten genomfört en mängd förändringar med sin organisation och personal. Nedskärningarna av förband tillsammans med ett ökat fokus på internationella insatser i början av 00-talet har under slutet av 10-talet förändrats till en tillväxt av förband samt en återgång till ett nationellt fokus. Yrkesofficerarnas profession har förändrats genom införandet av ett tvåbefälssystem under slutet av 00-talet från ett enbefälssystem, likväl som att värnplikten lades vilande 2010 och anställda soldater introducerades i organisationen. Sedan 2018 är värnplikten återinförd med utbildning av soldater och gruppbefäl, 9 respektive 11 månader. Från och med sommaren 2021 återinförs 15 månaders värnpliktiga, som övertar befattningar i krigsorganisationen som tidigare bemannats av yrkesofficerare. Studien utforskar vad detta införande innebär för yrkesofficersprofessionen, vilka konsekvenser som uppstår likväl som hur införandet bör implementeras. Genom intervjuer av åtta respondenter från Trängregementet i Skövde utforskas införandet ur yrkesofficerarnas perspektiv. Studien tar hjälp av Bolman och Deal’s fyra perspektiv på organisation och ledarskap samt Runsten och Werr’s modell för kunskapsintegration för att förstå och tolka organisationsförändringen. Införandet av 15 månaders värnpliktiga omfattar yrkesofficerarnas förväntningar på förändringen, som baseras från tidigare erfarenheter men innehåller även farhågor och positiva förväntningar. Erfarenheten att utbilda dessa värnpliktiga saknas idag på grundutbildningskompanierna, denna kunskap återfinns hos äldre yrkesofficerare i högre nivåer - varvid ett utbyte av gamla erfarenheter i dagens kontext är en framgångsfaktor. Införandet påverkar även utbildning och övningar för förbanden, då värnplikten sker under en längre tid samt att de värnpliktiga ställer ett ökat ansvarstagande hos plutonchefer. Professionen för främst specialistofficerare förändras, genom att värnpliktiga innehar samma grad som specialistofficerare likväl som att expertisen för specialistofficerare kommer ta längre tid att uppnå. En maktförskjutning sker från yrkesofficerare till värnpliktiga, vilket främst påverkar unga specialistofficerare. Studien rekommenderar Försvarsmakten att överse nuvarande styrdokument och uppdatera dessa, samt vidare utveckla yrkesofficersprofessionen. Studien rekommenderar Försvarsmakten att med nuvarande indelning i trebefälssystemet att sergeantsgraden är lämplig för de värnpliktiga och att en förstegsutbildning är bäst lämpad för att utbilda och öva sig till ställföreträdande plutonchef. Om Försvarsmakten inför värnpliktiga plutonchefer i framtiden bör detta föregås av en analys utifrån den militära professionen och trebefälssystemet.<br>Since the early 2000’s the Swedish Armed Forces has conducted several changes concerning its organization and personnel. The downsizings of units as well as an increased focus on international operations in the early 2000’s have changed to a growth of units and a return to a national focus. The professions of professional officers have changed with the transformation from a single-command system to a two-officer system in the late 00s, as well as the pause of national conscript service in 2010 and introduction of professional soldiers within the organization. The national conscript service was reintroduced in 2018, for soldiers and squad leaders between 9 and 11 months. During the summer of 2021, 15 months conscript service will be reintroduced. These new conscripts will take over the positions previously manned by professional officers in the wartime organization. The study explores the reintroduction’s affects for professional officers, what consequences that occur as well as how the reintroduction should be implemented. Through interviews with eight respondents from the Logistics regiment in Skövde the reintroduction is explored through the professional officers’ view. The study seeks guidance from Bolman and Deal’s four perspectives on organization and leadership and also Runsten and Werr’s model for integration of knowledge, to be able to understand and interpret the organizational change. The reintroduction of 15 months conscripts includes professional officers’ expectations of the change, which is based from earlier experiences but also includes concerns and hopes. There is a lack of experience to train this new category of conscripts today at company level, the ability to do so is found in older officers in higher echelons – therefore an exchange of old experiences in the context of today is a criterion for success. The reintroduction also affects the training and the field exercises, because the conscript service is prolonged and the conscripts require an increased responsibility from the platoon leader. The profession for non-commissioned officers (NCO) changes - through the use of the same rank by conscripts and NCO’s. It will also take longer time for NCO’s to achieve expertise within their profession. A shift of power occurs from professional officers to conscripts, which mostly affects junior NCO’s. The study recommends the Swedish Armed Forces to overlook its current steering documents and to update these, and also to further develop its military profession for all officers. The study recommends the Armed Forces that with the current officer system, the rank of sergeant is well suited for these conscripts and the conscripts service should be based upon a pre-training concept to be able to succeed as deputy platoon leader. If the Armed Forces introduce conscripts as platoon leaders in the future, an analysis should be conducted prior to the change, concerning the military profession and the three-officer system.

Under senaste decenniet har Försvarsmakten omstrukturerats och allt färre ungdomar genomför värnplikt. Samtidigt har Sveriges internationella åtaganden ökat vilket fått konsekvenser för rekryteringsbasen och möjligheten till personalförsörjning av förband för internationella insatser. Enligt Målbild 2010 skall 30 % av en ålderskull värnpliktiga rekryteras för att klara av personalförsörjningen. Studien har genomförts som en kvantitativmetod. Arbetssättet har varit deduktivt där motivationsteorier har använts. Utifrån Herzbergs och McClellands motivationsteorier har ett analysverktyg skapats.  I studien deltar 752 värnpliktiga. Inhämtningen av empiri har skett genom gruppenkäter. Dagens värnpliktiga uppdelas i tre tydliga grupperingar varvid cirka 20 % är villiga, 40 % osäkra och 40 % ovilliga till att genomföra internationell tjänst efter genomförd grundutbildning. För att öka ett intresse för internationell tjänst är att de värnpliktiga trivs under grundutbildningen och att de får en bra information/ utbildning i ämnet. De främsta faktorerna som nämns som motiv för att genomföra internationell tjänst är i samtliga grupper ”altruistiska”, ”utmaning/ prestationer”, ”meriter” och ”lön”. Lönen får en tydligare roll som motivationsfaktor för den osäkra och den ovilliga gruppen. Undersökningen visar att det är lättare att rekrytera personal till uppdrag med mindre risker såsom humanitära insatser. Dessutom föredrar de värnpliktiga att uppdraget påbörjas snarast efter utryckning, med mer flexibel tjänstgöringstid. Stor del vill tjänstgöra under sommarhalvåret. En studie bör genomföras för att utröna möjligheten att hur bibehålla den villiga gruppens intresse och hur få den osäkra gruppen att ta ställning för internationell tjänst.<br>During the last decade the Swedish Armed Forces has been reorganised and fewer young people fulfil military service. At the same time, international commitments for Sweden have increased and which have had repercussions on the recruitment system and the possibility of supplying personnel to the units for international missions. According to Vision 2010, 30 % of a year’s conscripts will be recruited so as to manage the supply of personnel. The investigation has been carried out using a quantitative method. The methodology has been deductive wherever motivation theory has been used. Based on Herzberg’s and McClelland’s motivation theories, a tool for analysis has been created. The investigation comprises 752 conscripts. The procurement of empiri has taken place by using group questionnaires. Today’s conscripts are divided into three separate groups where approx. 20% are willing, 40% uncertain and 40% unwilling to do international duty after completion of basic training. In order to increase the interest for international duty it should be ensured that conscripts enjoy their basic training and that they receive sound information/education in the subject. The main factors named by all three groups, as reasons for doing international duty are ”altruistic”, ”challenge/ performance”, ”merit” and ”salary”. “Salary” takes on a more obvious role as a motivation factor for the uncertain and unwilling groups. The investigation shows that it is easier to recruit personnel for missions involving smaller risks such as humanitarian ones. Furthermore, conscripts prefer the mission to commence as soon as possible after demobilisation and with more flexible times of duty. A majority would like to do duty during the period of April-September. An investigation ought to be carried out to establish the possibility of how to retain the interest of the willing group and how to make the uncertain group form an opinion about international duty.<br>Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Från 2010 förändrades Försvarsmaktens rekrytering av soldater genom regeringsbeslut att värnplikten skulle vara vilande. Anställda soldater skulle bemanna FM organisation. Under åren intill 2010 fanns det, trots värnpliktens obligatorium, möjlighet att söka till frivilliga utbildningar under värnpliktstjänstgöringen, genom en särskild ansökan (SANS). Ett förband med SANS var Fallskärmsjägarskolan (FJS). Varje år genomförde ett stort antal ungdomar med uppfylld kravprofil vid mönstringen SANS till FJS. Vad var bidragande orsaker och påverkansfaktorer till att de sökte utbildningen vid FJS, en mer krävande utbildning än de behövde genomföra? Uppsatsen behandlar faktorer som bidrog till attraktionskraften att söka fallskärmsjägarutbildningen. Med utgångspunkt i organisationskultur, och med stöd av Backhaus och Tikoos utvecklade ramverk kring Employer branding, kommer ett av FM varumärken att behandlas. Det görs genom empiriskt stöd av en frågeundersökning, med tre årskullar över tre decennium. Resultatet visar att såväl externa som interna faktorer påverkar uppfattningen kring en organisations varumärke. Dessutom visar det vikten av ambassadörer, och betydelsen av muntlig överspridning samt upplevd familjaritet med organisationen. Det visar också den tidsöverskridande konstanta attraktionen av utmaningen, att få testa sig, som del av en eftertraktad grupp.<br>In 2010 the primary source for recruiting future soldiers and employees for the Swedish Armed Forces was changed. Previously the foundation for recruiting was the annual cohort of conscript soldiers that was selected through enlistment tryouts in their late teens. Enlistment was mandatory, however, there has always existed volunteer choices for national service within the Armed Forces. One of these units was FJS (Special Forces Corps). Every year a lot of able conscripts were allowed to apply for selection and training with the FJS. What was the background, reason and persuation for them to volunteer for a more challenging conscription than they were needed to? This thesis examines which factors that was behind an effective recruiting process until the cancelation of conscription in 2010. Focus will be on one examined unit. With the support of  Organizational culture theories and Backhaus and Tikoo´s Employer branding framework this will be reviewed. The empirical background for the studie will be aqurired through a survey. The survey consist of three annual cohorts of soldiers, over three decades, until 2010. The results show that both external and internal factors stimulate the perceptance of the Employer Brand (EB). Furthermore it indicates the importance of Word of Mouth, familiarization and ambassadorship for further reinforcement of the EB. It also shows that no matter the era, there is a constant attraction with the Challenge, to try oneself out, as part of a coveted group.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö. Detta kan förstås genom värnpliktens roll för den manliga hegemonin och sammanblandningen mellan soldatskap och manlighet, som leder till ett systematiskt missgynnande av militära kvinnor.

<p>I och med Försvarsmaktens nya riktning, där ett nationellt försvar skall ersättas av en insatsorganisation, kommer det ske omfattande förändringar inom organisationen. En av dessa berör personalförsörjning då värnpliktssystemet ersätts av frivillighet och personalen utgörs av yrkesanställda soldater. Det kan antas att ett förändrat personalförsörjningssystem får konsekvenser för kraven på Försvarsmakten och dess anställda. Fokus i den här uppsatsen ligger på plutonchefer och deras chefs- och ledarskap. Detta arbete syftar till att fastställa om det finns någon skillnad mellan att vara plutonchef över värnpliktiga respektive anställda soldater. Frågan som arbetet försöker besvara är huruvida det finns någon skillnad i plutonchefens agerande gentemot värnpliktigaoch anställda, sett ur hans roll som chef och ledare. Arbetet bygger på ett underlag främst från litteratur om ledarskap och organisationer samt intervjuer. Arbetets resultat kan sammanfattas med två slutsatser. Den första är att genom realistiska och faktiska gemensamma mål blir förband och enheter mer motiverade och engagerade i sin uppgift, tillskillnad från när målen är abstrakta och teoretiska, som det var under tiden för värnpliktigtinvasionsförsvaret. Den andra slutsatsen är att genom ett utvecklande ledarskap som genomsyrar organisationen, personalen och utbildningen blir slutresultatet mycket bättre och leder till engagemang, öppenhet och motivation.</p><br><p>Due to the changes in the objectives for the Swedish Armed Forces, where national defense is beingreplaced by international missions in defense of Sweden’s interests, some major changes are taking place within the organization. One of these is replacing the conscription-based army with a professional employed one. One can assume that the human resource direction will have consequences for the demands on the Armed Forces and its leaders. The focus of this paper is on the platoon commanders leadership and management. The aim of the paper is to determine if there are any differences between being a platoon commander over conscripts versus employed soldiers. The question this paper is attempting to answer is whether there is a difference in their leadership and management. The paper is based primarily upon literature concerning leadership and organizations and interviews with platoon commanders. The results of the paper can be summarized with two conclusions. The first is that through realistic and relevant goals, the units become more effective and motivated, unlike when goals are abstractand theoretical, as Sweden’s national defense once was. The second conclusion is that by using a transformational leadership that permeates the organization, personnel and training, end results are much better. The commitment, motivation and openness within the studied units became much higher when transformational leadership was applied.</p>

Bakgrund: Brist på daglig fysisk aktivitet ökar risken för folksjukdomar samt påverkar ungdomars fysiska förmåga negativt. Ungdomar som gör värnplikten i Försvarsmakten behöver ha en viss nivå av fysisk förmåga för att klara av krav och träning som militärtjänstgöring kräver. Social Ecological Model används för att förklara hur ungdomars fysiska förmåga påverkas av många faktorer i ungdomarnas omgivning. Syfte: Studiens syfte är att studera vilka uppfattningar anställda i Försvarsmakten har kring förutsättningar och påverkansfaktorer för ungdomars fysiska förmåga innan och under värnplikten. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod och semistrukturerade telefonintervjuer har genomförts med tre anställda inom Försvarsmakten. Data har analyserats med manifest innehållsanalys. Resultat: Skolidrott samt förberedelser lyfts fram som förutsättningar inför värnplikten medan tidig elitsatsning och idrottsspecialisering upplevs som problem för den fysiska förmågan innan värnplikten. Ungdomars fysiska förmåga under värnplikten upplevs ha försämrats och skador är vanligt. Under värnplikten påverkas den fysiska förmågan av kravnivåer, träning samt psykiskt välmående. Slutsats: För att förbättra ungdomars förutsättningar innan samt höja den fysiska förmågan under värnplikten krävs att skolan, föreningsidrotten och Försvarsmakten möjliggör ungdomars fysiska aktivitet. I bedömningen av den fysiska förmågan under värnplikten måste även krav, träning och psykiska påverkansfaktorer beaktas.