Literatura académica sobre el tema "1970-talet"
Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros
Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "1970-talet".
Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.
Artículos de revistas sobre el tema "1970-talet"
1
Larsson, Anna-Karin. "Ungas psykiska ohälsa i medicinsk media 1970-2017". Socialvetenskaplig tidskrift 27, n.º 1 (21 de diciembre de 2020): 5–23. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3410.
Texto completoResumen
Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser.
Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.
2
Åström, Anna-Maria. "Sveaborg". Budkavlen 85 (13 de junio de 2023): 30–44. http://dx.doi.org/10.37447/bk.130296.
Texto completoResumen
En kort färd med färja skiljer Helsingfors från fästningen Sveaborg som uppfördes för det svenska rikets försvar i mitten av 1700-talet. År 1991 valdes Sveaborg till Unescos lista över världskulturarv för att representera en unik militär anläggning med vittnesbörd också om fartygsbyggnadskonsten. Fästningsverket med bastioner – det största i Sveriges fästninghistoria – som slingrar sig på de höga kullarna på öarna har sedan 1970-talet omsorgsfullt restaurerats under en period på trettio år, varvid de antikvariska och byggnadshistoriska aspekterna har tillmätts den största betydelsen.
I det följande skall fokuseras på hur den svenska tiden och 1700-talet lever i nuet, plockas fram och presenteras på olika sätt. Utgångpunkten är att man på öarna omsluts inte bara av havet utan också av den historiskt byggda miljön, det historiska rummet, som i sig självt är ett tidsmonument, samtidigt som man med olika medel frammanar olika sidor av det förgångna. Kulturupplevelsen blandas med naturupplevelsen och koncentreras till vissa punkter.
3
Haglund, Bo J. A. "Regnbågsmodellen och dess utveckling och användning från 1970 – 2023". Socialmedicinsk tidskrift 100, n.º 1 (27 de marzo de 2023): 252–66. http://dx.doi.org/10.62607/smt.v100i1.22366.
Texto completoResumen
Denna krönika är en berättelse om den s.k. Regnbågsmodellens framväxt och utveckling från 1970 - talet till idag. Denna pedagogiska modell som använts för att förenkla förståelse av vad som påverkar hälsa och ohälsa formulerades i sanden i en trädgård i Köpenhamn på 1970 – talet. Den spreds internationellt under namnet Dahlgren&Whitehead modellen från 1990 talets början. Modellen fick en utmärkelse år 2015 som en av de viktigaste innovationerna under de senaste 50 åren av ett Samhällsvetenskapligt råd i England ( the Economic and Social Research Council Shaping Society (ESRC)). Den användes också som utgångspunkt för att skapa förståelse för betydelsen av WHO´s existentiella faktorer med dess facetter för hälsa och ohälsa. Under 2000 – talen har den vidareutvecklats som ett viktigt verktyg i svenskt hälsofrämjande arbete främst av Östgötakommissions arbete för att påverka den ojämlika hälsan i Östergötland. Krönikan bygger på en ny artikel som publicerades till följd av 50 års jubileet för Skandinavian Journal of Public Health år 2022. I den föreslås en reviderad version som tar hänsyn även till den nya kunskap om orsaker till hälsa och ohälsa som tillkommit de senaste 50 åren.
4
Pech, Christina. "Ett långt farväl – omprövningar i svensk arkitektur på 1970-talet". Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 77, n.º 1-2 (marzo de 2008): 109–13. http://dx.doi.org/10.1080/00233600802065710.
Texto completo
5
Werkmäster, Barbro. "Att gestalta sin tid". Tidskrift för genusvetenskap 4, n.º 3 (27 de junio de 2022): 42–52. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v4i3.5746.
Texto completoResumen
I samband med festligheter för Karin Westman Berg i Uppsala i våras visade konstnären Atti Johansson bilder på sina målningar och talade om sitt arbete och sin utveckling. Tyngdpunkten låg på de samhällskritiska momumentala väggmålningarna från 1970-talet. Barbro Werkmäster har med föreläsningen som utgångspunkt och genom samtal med Atti Johansson överfört innehållet till artikelform.
6
Bäckström, Per. "”Den laglösa fantasin till makten!” Det svenska 70-avantgardets uppror mot den rationella poesin". Nordlit 9, n.º 2 (1 de julio de 2005): 5. http://dx.doi.org/10.7557/13.1846.
Texto completoResumen
Syftet med denna artikel är att, med utgångspunkt i stenciltidskriftenGuru Papers och uttalanden av Bruno K. Öijer, ge en bild av deavantgardistiska stämningar som härskade i svenskt kulturliv underden första hälften av 1970-talet. Denna strömning var inte barainspirerad av 1910- och 20-talens europeiska avantgarde, utan även avandra traditioner såsom amerikansk modernism och avantgarde.
7
Eriksson, Maria. "Statens problematiska ansvar". Tidskrift för genusvetenskap 29, n.º 1 (14 de junio de 2022): 54–57. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v29i1.3835.
Texto completoResumen
Kvinnorörelsen i Sverige har krävt en kriminalisering av mäns våld mot kvinnor i nära relationer och att staten tar ansvar för att skydda kvinnor från våld även i hemmet. Sedan 1970-talet har mäns våld mot kvinnor också alltmer kommit att omtalas som något som berör många och något som ”samhället” har ett ansvar för. Men vad betyder egentligen statens ansvarstagande?
8
Robertsson, Marianne. "Jeans som klädselsystem". Budkavlen 94 (11 de mayo de 2023): 22–38. http://dx.doi.org/10.37447/bk.129660.
Texto completoResumen
I det senmoderna samhället är jeans ett unisexplagg som bärs av människor av alla åldrar och alla sociala klasser. Jeansens ursprung som arbetskläder och som kulturellt fenomen har sina rötter i USA och därifrån har plagget spridit sig till resten av världen via amerikansk populärkultur. I Sverige började jeans tas i allmänt bruk i början av 1960-talet, men då tillgången på jeans ännu var begränsad var det först på 1970-talet man kan tala om att en särskild svensk jeanskultur började uppstå. I denna artikel visar jag hur min fallstudie av en grupp unga mäns klädselpraktiker utföll och vad jeans för denna speciella kategori män kan betyda, det vill säga varför deras val av jeans ser ut så som det gör och vad de påverkas av i urvalsprocessen. Avsikten är att göra en teoretisk analys av fenomenet jeansbärande.
9
Kärrholm, Sara. "Trötta mammors försvarare: familje-värderingar i Kerstin Thorvalls bilderböcker från 1970-talet". Barnelitterært Forskningstidsskrift 2, n.º 1 (enero de 2011): 5838. http://dx.doi.org/10.3402/blft.v2i0.5838.
Texto completo
10
Bremer, Signe. "”Jag söker gemenskap”". lambda nordica 28, n.º 1 (15 de junio de 2023): 48–75. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v28.867.
Texto completoResumen
Mellan åren 1960 och 1970 skrev många personer som företrädelsevis kallade sig transvestiter till de svenska sextidningar Piff och Raff för att be om råd kring frågor om könsidentitet samt för att söka gemenskap. Föreliggande artikel resonerar kring hur detta kom sig. Varför skrev personer med transerfarenheter just hit? Vilka teman är det som lyfts och vilka svar får de av Piff:s och Raff:s redaktioner? Med utgångspunkt i dessa frågor analyseras Raff och Piff som stöttande kontaktytor för personer med transerfarenheter under perioden 1960 till 1970. I en bredare bemärkelse lyfts även frågan om vad dessa berättelser kan säga om villkor för personer med transerfarenheter i Sverige under 1960-talet. Via den teoretiska ingången queer temporalitet visar artikeln att kontaktannonserna samt redaktionernas svar präglas av olika former av förhandlingar och drömmar om queera liv och nya könade framtider. I en tid då det i Sverige i hög grad saknas offentliga mötesplatser för transpersoner fungerar således sextidningar som en queer horisont och passage till ett transmöjliggörande annanstans.
Tesis sobre el tema "1970-talet"
1
Movehede, Aidin Ramin y Martin Botic. "Fuktskador i skolor från 1970-talet i Växjö Kommun". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-63790.
Texto completoResumen
På grund av bristande erfarenheter inom byggtekniken gällande fukt har många skolor byggda under 1970-talet fuktproblem idag. I uppdrag av Vöfab ska tre olika fuktskadade objekt som har renoverats jämföras med varandra. Objekten består av tre skolor i Växjö som är byggda under 1970-talet. Objektens fuktskador och åtgärder ska undersökas. Detta görs för att analysera om samma typ av åtgärder vidtagits samt om samma typ av fuktproblem uppkommit i alla tre objekten. I studien ska det med hjälp av det teoretiska ramverket även undersökas om ytterligare fuktproblem kan uppkomma i framtiden trots renoveringarna.
2
Olsson, Mikaela. "Pojkens roll i bilderboken : En genusstudie av fyra svenska bilderböcker från 1970-talet och 2010-talet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för film och litteratur (IFL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85917.
Texto completoResumen
Syftet med denna uppsats är att undersöka genus i bilderböcker publicerade under 1970-talet och 2010-talet och jämföra dem för att se om det finns en skillnad mellan åren. Jag har arbetat med pojkar och maskulinitet i fyra svenska bilderböcker för att se hur pojkarnas känslor är gestaltade samt hur de behandlas av andra karaktärer. Jag har även tittat på leksakerna som syns i illustrationerna för att se om de kan ge en indikation över pojkarnas genus samt studerat om genus är tydligast i bild eller text. För att nå mina resultat har jag använt termen performativt genus samt ett schema över stereotypa könsroller skapat av Maria Nikolajeva för att se om pojkarna agerade i likhet med deras födda genus och om de var gestaltade på ett stereotypt maskulint sätt. Jag använde även Gillian Roses metod kompositionsanalys för att analysera bilderna. Min undersökning fann att pojkarna både visade sina performativa genus och ett större antal stereotypa manliga egenskaper men alla visade även ett par stereotypa kvinnliga egenskaper. Leksakerna existerade främst som rekvisita men befäste pojkarnas manliga genus då de flesta var maskulina. Jag kunde även se en skillnad i hur böckerna från 1970-talet och 2010-talet gestaltade genus, främst gällande hur känslor visades. De äldre böckerna fokuserade mer på pojkarnas fysiska aktiviteter medan de nyare fokuserade på deras känslotillstånd.
3
Riedl, Mikaela. "Modiga pojkar och hjälpsamma flickor : En diskursanalys hur manligt och kvinnligt framställs i läseböcker från 1950-talet, 1970-talet och 2000-talet". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-14691.
Texto completoResumen
Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions: How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits? How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls? What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable? I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction. My results show that the three reading books produce male and female structures based on the fact that men and women, boys and girls are opposites and are kept apart by qualities, pursuits and interests. Notions of what is masculine and feminine are also reflected in the texts by constructions of hegemonic masculinity and emphasized femininity. Further constructions concerning gender in the reading books are that men and boys have more space than women and girls and also that the personalities of men and boys grow at the expense of women and girls.
4
Eriksson, Karin. "Svensk folkmusik blir svensk världsmusik : Ideologi i förändring under 1970-talet". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för musikvetenskap, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-153776.
Texto completoResumen
Abstract Karin Eriksson: Svensk folkmusik blir svensk världsmusik – Ideologi i förändring under 1970-tal. Uppsala universitet: Institutionen för musikvetenskap, uppsats för 80 p, 2005. 1970-talet var en omvälvande tid inom svenskt musikliv. Tidsandan var starkt färgad av framtidstro, kreativitet och experimentlusta när den svenska folkmusikvågen svepte över landet. Undersökningen söker svar på När och hur svensk folkmusik blev en del av svensk världsmusik. Utifrån ett ideologiskt perspektiv söks fördjupad kunskap om den svenska folkmusikens förändring i relationen till populärmusiken men även förhållningssättet till folkmusiken hos musikrörelsens anhängare. En fallstudie genomförs av musikgruppen Vargavinter i musikerkollektivet Ett minne för livet. Tolkningar görs utifrån studiet av den svenska progressiva musikrörelsens tidskrift Musikens Makt. Studien visar att Musikens Makt och Vargavinter betraktade folkmusiken som internationellt kommunikativ samtidigt som den bar på en kulturell musikalisk identitet. Den tillskrevs även budskap som solidaritet, gemenskap och samhörighet. Vargavinter hade ett fritt förhållningssätt till alla musiktraditioner och blandade friskt folkmusik och populärmusik. Att framkalla en känsla av gemenskap i tid och rum är karaktärsdrag som ofta tillskrivits nutida världsmusik. Detta är dock synligt redan under 1970-tal – i Vargavinters musik och musicerande och Musikens Makts artiklar. Således kan 1970-talet anses vara en betydelsefull tid för den tidiga världsmusikens framväxt. K.E.
5
Andersson, Antonia. "Kvinnan: moder eller sexobjekt? : En studie om hur kvinnor framställs i svensk komedifilm under 1970-talet och 1990-talet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för kulturvetenskaper (KV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34767.
Texto completo
6
Robertsson, Annika, Cecilia Johansson y Katja Nilsson. "Lotta och Gittan". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1397.
Texto completoResumen
Studera hur flickan konstrueras i de
båda barnböckerna för att sedan se hur
dessa speglar sig i 1970-talet respektive
2000-talets samhälles syn på barn. Studiens valda teori är genusvetenskap.
I analysen använder vi
Nikolajevas och Edströms metoder
om barnbokens struktur, dessa är
studiens analysverktyg. Med dessa
metoder tittar vi på flickans
konstruktion i de båda barnböckerna.
Flickans konstruktion i barnböckerna
återspeglas i hur samhällets syn är på
barn då boken är skriven.
Dessutom är det tydligt att flickans
konstruktion har förändrats från
1970-talet ti1l idag.
7
Ottosson, Susanna. "Musiklyssnande i förändring : C-uppsats om hur lyssnarvanorna förändrats sedan 1970-talet". Thesis, Högskolan Dalarna, Ljud- och musikproduktion, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-5356.
Texto completoResumen
Jag har jämfört hur unga människor lyssnade på inspelad musik på 1970-talet med hur unga lyssnar idag. Jag har gjort en enkätundersökning där två grupper, en som är ung idag och en som var ung på 1970-talet, fått svara på frågor om sitt musiklyssnande. Enkäten har jag kompletterat med fyra intervjuer. Den stora skillnaden när det gäller förutsättningarna för lyssnandet, är övergången från analog till digital teknik. Idag lyssnar vi mer vid datorn eller i portabla medier som mp3-spelare eller mobiltelefoner. På 1970-talet var man mer bunden till stationära anläggningar som stereoanläggningen eller radion. Teknikskiftet har också påverkat hur man lyssnar. Förr lyssnade man oftare tillsammans. Idag har det fysiska lyssnandet individualiserats. Den sociala interaktionen har i hög grad flyttat ut i cyberrymden: Man byter spotifylistor, man tipsar om klipp på youtube, man delar med sig av sin egenproducerade musik på myspace osv. Lars Lilliestam använder begreppet musikantropologi för att beskriva studiet av musik som en social aktivitet. Möjligheten att välja ur ett enormt utbud och sätta ihop sina egna spellistor har gett lyssnaren större kontroll över sitt lyssnande. De portabla medierna innebär också en möjlighet till effektivt tidsutnyttjande; man tar med sig musiken samtidigt som man gör något annat. Marie Strand Skånland har undersökt hur mp3-spelare används i vardagen och kommit fram till att musik används som en resurs. Lyssnande på personligt utvald musik, i form av spellistor, kan ge en känsla av kontroll över sig själv, omgivningen och över andra. Man stänger in sig i sin egen ljudbubbla.Lyssnarna anser att ljudkvaliteten har stor betydelse för musikupplevelsen. Men åsikterna går isär, både om vad som är bra ljudkvalitet och om vad som är en bra musikupplevelse.
8
Östlind, Johanna. "Sammanvägda avrinningskoefficienter i rationella metoden : en jämförelse mellan idag och 1970-talet". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-176706.
Texto completoResumen
Storm water is rain and melted snow that runs off, primarily from impervious surfaces.Future storm water management is facing the challenges of increased precipitation, asclimate changes, and increased areas of impervious surfaces due to the expansion anddensification of the cities. Impervious surfaces reduce the potential for water to infiltratein the ground leading to increased surface runoff and higher peak discharge.The runoff coefficient is closely related to the percentage of impervious surfaces andrepresents the maximum percentage of a catchment that can contribute to runoff. In thisstudy, the objective was to evaluate the weighted runoff coefficient for three differenturban types; apartment buildings, townhouses and residential areas and a comparisonbetween today and the 1970`s was made.The runoff coefficient was determined by manual mapping of the different surface typesin each area based on data in the form of orthophotos and aerial photographs. The surfacetypes that were mapped were asphalt, permeable areas, tiles, sand/gravel and roof.Tiles and sand/gravel were the most difficult surface types to map. In order to see towhat extent these categories influenced the weighted runoff coefficient a sensitivityanalysis was carried out and the runoff coefficient based on surface type was changed indifferent scenarios.The results of the sensitivity analysis showed that the surface types tiles and sand/gravelhad little impact on the weighted runoff coefficient which in mainly due to the fact thatthe percentage of these surfaces types of the total area is small.The result of the study showed that the largest change in the runoff coefficient occurredin residential areas where the increase in the percentage of impervious surfaces causedby new roofs in the form of porches and garages and from paved or tiled driveways. Forapartment buildings and townhouses the change in the runoff coefficient was small andprobably within the margin of error. The calculated runoff coefficient for the residentialareas is higher than what is recommended from de organization Svenskt Vatten and theconclusion was that it is necessary to adjust the recommended values. The calculatedrunoff coefficient for the apartment building areas and townhouse areas coincide withthe recommended values.
9
Claesson, Johan. "Från realism till normkritik : - barnböcker om sexualitet för barn i förskoleåldern under ett halvt sekel, 1970-talet till 2010-talet". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-185920.
Texto completoResumen
Studiens intentioner är att ta reda på hur sexualiteten har framställts i sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern med fokus på begreppen; familj, genus, biologiskt kön, könsumgänge och befruktning, under tidsperioden från 1970 till 2019. Vidare vilken funktion och stöd litteraturen kan fylla i förskolan då den används som ett verktyg i undervisningen. Studien använder sig av kvalitativ textanalys av sexualupplysningsböckerna och tidigare forskning för att tolka och förstå och därmed skapa kunskaper av det studerade i fokus. Studien visar på att 1970-talets böcker hade större variation av begrepp av biologiskt kön och könsumgänge än senare årtionden. 2010-talet är det årtionde som har minst begrepp, men med de böckerna går det att se en medvetenhet på hbtq-, normkritiska- och genusfrågor där exempelvis andra familjekonstellationer samt sätt att skaffa barn på belyses. Det finns väldigt lite forskning kring sexualundervisning för barn i förskolan, här har senare skolgång fått större uppmärksamhet. Och när det kommer till hur sexualupplysningsböcker används som ett didaktiskt redskap i förskolan är det brist på kunskaper. Här framträder behovet av forskning kring hur sexualupplysningsböcker för barn i förskoleåldern används av personal i förskolan i undervisningen. Den här studien belyser även att det är brist på barnperspektivet i sexualupplysningslitteraturen då det är den vuxnes sexualitet som träder fram genomgående i böckerna.
10
Andersson, Evelina y Cecilia Karlsson. "Genusnormer i bilderboken : En kvalitativ innehållsanalys av tre bilderböcker från 1970-talet och tre bilderböcker från2000-talet sett ur ett genusperspektiv". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17200.
Texto completoResumen
Färger, kläder, handlingar och aktiviteter är saker som tillskrivs män eller kvinnor och som sedan utgör en genusnorm för hur man bör vara som man eller kvinna. I bilderböcker finns genusnormer som barn i förskolan och grundskolan tar del av. Vi har undersökt tre bilderböcker från 1970-talet och tre böcker från 2000-talet. Genom en innehållsanalys har vi utformat analysfrågor där vi studerat karaktärernas utseende, egenskaper samt vilka aktiviteter som de tar sig an. Vårt syfte med studien är att ta reda på hur karaktärerna framställs i sex valda bilderböcker. Vi har även valt att se om samhällets rådande genusnormer syns i de bilderböcker som undersökningen bygger på under tidsperioderna 1970- och 2000-talet. Vi ville också undersöka hur relationen ser ut mellan bilderböckerna från 1970- och 2000-talet. Resultatet visar att karaktärerna framställs med liknande färger för att framhäva flickor och pojkar i både 1970- och 2000-talets bilderböcker. Pojkarna bär kläder med mörka färger i brunt och blått medan flickorna tenderar att ha klarare färger i rött och rosa. Det finns även exempel där färgskalorna är lika mellan flickorna och pojkarnas kläder, vilket motsäger den traditionella genusnormen. Vi har i våra valda bilderböcker sett hur både flickor och pojkar får ta plats i handlingen och de tillskrivs olika egenskaper som inte alltid tillhör den givna genusnormen. Resultatet visar vidare att det finns spår av samhällets rådande genusnormer i de bilderböcker som undersökningen bygger på. Jämställdhetsdebatten som på 1970-talet handlade om pappornas ansvar kring hem och uppfostran är situationer som visats i våra bilderböcker från 1970-talet och som även lever kvar i 2000-talets bilderböcker. De vuxna birollernas yrken är något som både motsvarar och motsäger den rådande genusnormen i 2000-talets bilderböcker, eftersom både kvinnor och män utför tekniska sysslor som anses vara ett manligt yrkesområde. Det har även visat sig att flickorna i 2000-talets bilderböcker tillåts vara modiga och göra saker som anses vara tillskrivna pojkar, fast att de fortfarande framställs som kvinnliga med hjälp av rosa klänningar. Vi kan även se förändring genom tiden då flickor och pojkar tenderar att samspela mer med varandra i 2000-talets bilderböcker, där det tydligt beskrivs hur både flickor och pojkar leker tillsammans med varandra.
Libros sobre el tema "1970-talet"
1
Dodillet, Susanne. Är sex arbete?: Svensk och tysk prostitutionspolitik sedan 1970-talet. Stockholm: Vertigo, 2009.
Buscar texto completo
2
Anna, Nyström y Dunkers kulturhus (Helsingborg Sweden), eds. Konstfeminism: Strategier och effekter i Sverige från 1970-talet till idag. Stockholm: Atlas, 2005.
Buscar texto completo
3
Ekberg, Gunnar. De ska ju ändå dö: [tio år i svensk underrättelsetjänst]. Stockholm: Fischer & Co, 2009.
Buscar texto completo
4
Nilsson, Arne. Strukturomvandling och arbetsmarknadssegmentering: En studie av arbetsmarknadsutvecklingen i Sjuhäradsbygden under 1970-talet. [Gothenburg]: Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet, 1988.
Buscar texto completo
5
Swärd, Sven Ola. Upplysning, uppbyggelse, bildning och nöje: Kultur i Växjo från 1840-talet till 1970. [Växjö]: Högskolan i Växjö, 1992.
Buscar texto completo
6
Olsson, Bengt. Sämus--: Musikutbildning i kulturpolitikens tjänst? : en studie om en musikutbilding på 1970-talet. Göteborg: Göteborgs universitet, Musikhögskolan, 1993.
Buscar texto completo
7
Algotsson, Karl-Göran. Medborgarrätten och regeringsformen: Debatten om grundläggande fri- och rättigheter i regeringsformen under 1970-talet. [Stockholm]: Norstedt, 1987.
Buscar texto completo
8
Gustafsson, Tommy. Det var en gång: Historia för barn i svensk television under det långa 1970-talet. Malmö: Universus Academic Press, 2014.
Buscar texto completo
9
Ferring, Mari. Den levande väggen: Färg och arkitektur i svenskt 1970-tal. Möklinta: Gidlund, 2011.
Buscar texto completo
10
konstmuseum, Göteborgs, ed. Upp med rullgardinerna!: Konsten i Göteborg under 1960- och 1970-talet = Open the shades! : art in Gothenburg during the 1960s and 1970s. Göteborg: [Göteborgs Konstmuseum], 2009.
Buscar texto completoCapítulos de libros sobre el tema "1970-talet"
1
Tjomsland, Andreas. "Frå indremisjon til mindre misjon: Nordfjord indremisjon 1970–2000". En Tru på Vestlandet, 193–215. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.104.ch8.
Texto completoResumen
Nordfjord indremisjon var ein lågkyrkjeleg lekmannsorganisasjon som eksisterte frå 1879 til 2000. Artikkelen fokuserer på dei siste tretti åra, frå 1970 til 2000, ein periode då mange lågkyrkjelege organisasjonar møtte motgang. I Nordfjord var indremisjonen framleis ei verkeleg folkerørsle utover 1970-talet, og mykje nytt arbeid blei sett i gang. Men utover 1990-talet peika pilene for gåveinntekt og rekruttering nedover, og ungdom som vaks opp i rørsla, tok ikkje over stafettpinnen etter dei eldre. Flytting, utdanningsauke og konkurranse var viktige faktorar. I indremisjonen var det tidlegare vekkingslivet blitt institusjonalisert, med dei tette småfellesskapa på bedehusa som grunnstein. Desse hadde fått eit fokus på ansvar og offer som appellerte lite til ungdom og samfunnet rundt, og forynga seg lite. Lojale indremisjonsfolk sleit seg ut på å gjere stadig fleire oppgåver, og resultatet blei mindre misjon utover 1990-talet.
Informes sobre el tema "1970-talet"
1
Bergström, Lena, Emma Svahn y Anders Adill. Provfiske efter strömming i södra Bottenhavet – översikt av äldre studier och återbesök 2022. Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.54612/a.6rd1p380jp.
Texto completoResumen
Strömmingen (Clupea harengus membras) är en nyckelart i Bottenhavets ekosystem och en bas för traditionellt kustnära fiske, men det kustnära yrkesfisket har rapporterat att fångsterna av strömming i södra Bottenhavets kustområden har minskat mycket påtagligt. Analyser av data från utsjön bekräftar att förekomsten av större strömming har minskat, men det är en brist på fiskerioberoende data för kustnära vatten som kan belysa förändringar i strömmingsbestånden. Den här rapporten syftar till att sammanställa information om äldre kustprovfisken i Bottenhavets kustområden, som skulle kunna användas i detta syfte, samt bidra till att belysa hur förekomsten av strömming har förändrats över tid genom jämförelser mellan nu och då. Sammanställningen visar att det finns data som skulle kunna användas för att påvisa hur den kustnära förekomsten av strömming har förändrats över tid från provfisken i Forsmark och Finbo sedan 1970-talet. Provfiskena är utförda med varierande metodik och redskap. Dessa fisken utförs dock inte längre. Ett återbesök till en av de tidigare stationerna vid Forsmark visade att medelfångsten av strömming under vår och försommar år 2022 var påtagligt mindre än vid motsvarande årstid under 1970- och 1980-talen. Den totala fångsten strömming år 2022 var endast 8 procent av fångsten i medeltal de tidigare åren, 1975–1988. Skillnaden var ännu mer tydlig för strömming av större storlek. Av den strömming som fångades vid Forsmark år 2022 var ingen fisk större än 25 cm. Medelfångsten vid en station vid Finbo, Åland, som också återbesöktes år 2022, var av samma omfattning som de tidigare åren, och i fångsten år 2022 ingick även strömmingar av större storleksklasser. Resultaten belyser även vikten av sammanhängande tidsserier. Vid både Forsmark och Finbo fanns stor mellanårsvariation i data från de tidigare åren, vilket är viktigt att ta med i bedömningen av 2022 års data, som är baserad på upprepade provfisken vid endast en station och ett år. En upprepning av tidigare utförda provfisken under fler år och på fler stationer skulle ge en säkrare bild av beståndens biologiska status idag. Resultaten för 2022 stöder dock den minskning som rapporterats från yrkesfisket.
2
Bergström, Ulf y Mårten Erlandsson. Spiggens påverkan på rekryteringsområden för abborre och gädda i Östersjön. Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, 2022. http://dx.doi.org/10.54612/a.4bb5blrfa9.
Texto completoResumen
Storspigg har visat sig ha en negativ påverkan på rekryteringen av rovfiskar längs Östersjökusten, framför allt gädda och abborre, genom predation på ägg och larver. Detta leder till minskade rovfiskbestånd i kustzonen och en förlust av viktiga ekosystemfunktioner. I den här studien har vi kvantifierat omfattningen av denna störning med hjälp av rumslig och statistisk modellering där vi undersöker hur utbredning och abundans av rovfiskens reproduktionsområden förändrats över tid. I analyserna nyttjar vi data från de omfattande undersökningar av kustfiskens reproduktion längs ostkusten som gjorts med hjälp av tryckvåg från slutet av 1970-talet och framåt. Vi har tillämpat tre olika analysmetoder för att skatta förändringen i reproduktionsområden, i syfte att få en uppfattning om spannet i uppskattningarna. Vi har nyttjat två modeller från redan publicerade vetenskapliga artiklar, och även utvecklat en ny modell. Den ena av de två publicerade modellerna beskriver utvecklingen i täthet abborre och spigg över tid (Eriksson m fl 2021), medan den andra beskriver utvecklingen av ytor med rovfiskdominans (Eklöf m fl 2020). Den nyutvecklade modellen beskriver i sin tur förändringar i ytan lämpliga reproduktionsområden för abborre och gädda. De olika analyserna har i någon mån varierande geografisk täckning, som mest omfattande kuststräckan från norra Skåne län till södra Gävleborgs län. Sammantaget visar analyserna på betydande nedgångar i reproduktionen av abborre och gädda längs centrala Östersjökusten de senaste 30-40 åren. Resultaten visar att ytan fungerande reproduktionsområden för abborre och gädda minskat med i storleksordningen 40-65%, medan tätheten abborryngel kan ha minskat med så mycket som 80 %. Det är framför allt tidigare mycket produktiva rekryteringsområden för abborre och gädda längs öppna kuststräckor och i mellan- och ytterskärgårdar som gått förlorade. De tydliga sambanden mellan spigg och rekrytering av abborre och gädda indikerar att spiggen har varit en starkt bidragande orsak till nedgången, och framför allt att spiggen sannolikt blockerar en återkomst av abborre och gädda till områden där reproduktionen slagits ut. Förlusten av lokala rovfiskbestånd i skärgårdarna har en negativ påverkan inte bara på fisket, utan minskar även kustekosystemets förmåga att motstå de negativa effekterna av övergödning. En angelägen fråga för kommande forskning är att förstå mekanismerna bakom den dramatiska spiggökningen, och att identifiera metoder för att stärka reproduktionen och återetablera bestånd av abborre och gädda i de störda områdena.
3
Kløcker Larsen, Rasmus y Maria Boström. “Renen får aldrig betesro”: Konsekvenser av Bolidens gruva och vägen i Stihkeområdet för Voernese sameby. Stockholm Environment Institute, junio de 2021. http://dx.doi.org/10.51414/sei2021.008.
Texto completoResumen
Denna rapport presenterar en studie av Voernese samebys erfarenheter av de konsekvenser som gruvan i Stihkeområdet fört med sig, en gruva som drevs av Boliden Mineral AB mellan år 1976–1988. Det finns i dag ett stort kunskapsglapp angående vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustri på renskötsel och annan samisk markanvändning. Detta är så vitt vi vet första gången som forskningen empiriskt belyser konsekvenserna av gruvindustrin och försöken till efterbehandling av gruvområdet utifrån en samebys egna erfarenheter och kunskap. Studien genomfördes 2019–2020 i ett samarbete mellan samebyn, Svenska Samernas Riksförbund och SEI. Datainsamlingen har bestått av arbetsmöten, intervjuer, workshops, dokumentanalys och kartering med stöd av RenGIS och forskning om störningszoner. Fokus i denna rapport är på just Voernese samebys erfarenheter, gruvans konsekvenser för andra samebyar eller icke-renskötande samer i området har därför inte inkluderats. Resultaten visar den omfattande påverkan som gruvan haft på samebyn, dels under driftperioden men i högsta grad också efteråt. Eftersom samebyn bedriver samrenskötsel i Stihkeområdet med Vilhelmina Södra sameby, på vars mark gruvverksamheten bedrevs, har samebyn påverkats både av direkta markförluster och betesskador från gruvområdet liksom andra störningarna under drifttiden. I nutid handlar de största konsekvenserna om påverkan från vägen som drogs i tidigare väglöst land och störningarna på renen från besöksnäringen. Detta har försvårat för renen att finna betesro, inneburit omfattande merarbete och ökade kostnader för samebyn vid samling och flytt, samt medfört stress och oro för samebyns medlemmar liksom även förlust av traditionell kunskap. Renskötseln försvåras även av kvarlämnade borrör och järnskrot från SGU:s provborrningar. Studien visar också hur samebyn exkluderades från beslutsfattandet när Bolidens gruva etablerades på 1970-talet och nu återigen har marginaliserats i samband med tillståndsprövningen för Vilhelmina Minerals planer för återupptagning av brytningen. Dessa forskningsresultat är viktiga för att korrigera en vanlig missuppfattning i den politiska och offentliga debatten kring gruvindustrin: att gruvindustri och renskötsel skulle kunna samexistera utan någon större påverkan på renskötseln. De bidrar också till en ökad förståelse för den omfattande påverkan som ett gruvprojekt, samt dess följdeffekter, kan ha på en grannsameby trots det att själva gruvområdet ligger utanför samebygränsen. I ett vidare perspektiv bidrar studien med ytterligare ett empiriskt baserat exempel på hur gruvbolag och stat marginaliserar samisk kunskap och missbrukar samebyars deltagande i miljöbedömningar. Dessa problem härrör främst från det faktum att svensk lagstiftning inte ger tillräckligt skydd för samiska rättigheter. Det hänger även ihop med statens tvetydiga roll i hanteringen av de intressekonflikter som uppstår när man både har en skyldighet att skydda samiska rättigheter och ska tillgodose olika samhälls- och företagsekonomiska intressen i utvinningen av mineraler. Denna brist på ansvarstagande, som samebyn upplever från statens sida, visar med all tydlighet att den koloniala exploateringen av naturresurserna i Sápmi inte är ett historiskt fenomen utan något som i högsta grad fortgår än i dag. Som ett exempel har inga ansträngningar gjorts för att se över om den begränsade ekonomiska ersättningen som staten genomförde under 1960–70 talet verkligen motsvarar de faktiska skador som samebyn fått uthärda. På kortare sikt skulle många förbättringar troligen kunna åstadkommas genom enskilda insatser för att adressera de problem som samebyn har i Stihkeområdet. Exempelvis skulle kommun och länsstyrelse kunna ingripa för att hantera de problem som besöksnäringen och friluftslivet orsakar och regeringen skulle kunna ge SGU i uppdrag att återställa tidigare prospekteringsverksamhet i Stihkeområdet. Vad denna studie främst belyser är dock behovet av en mer genomgripande strategi från statens sida för att komma till rätta med konsekvenserna av Bolidens gruvprojekt och dess följdeffekter. Utifrån senaste årens rättsutveckling torde det numera finnas goda möjligheter för staten att se över sitt ansvar för de skador som framkommit i Stihkeområdet.