Bibliografías temáticas / Copingstrategi

Índice

Artículos de revistas
Tesis
Libros
Capítulos de libros
Actas de conferencias

Literatura académica sobre el tema "Copingstrategi"

Autor: Grafiati

Publicado: 4 de junio de 2021

Última modificación: 18 de febrero de 2022

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Copingstrategi".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Copingstrategi"

Leuteritz, Sophie, Tamara Thomsen y Ann-Katrin Bockmann. "Sekundäre Traumatisierung bei ehrenamtlichen FlüchtlingshelferInnen. Eine querschnittliche Analyse von Risiko- und Schutzfaktoren". Zeitschrift für Flüchtlingsforschung 3, n.º 2 (2019): 151–76. http://dx.doi.org/10.5771/2509-9485-2019-2-151.

Texto completo

Resumen

Zahlreiche ehrenamtliche HelferInnen engagieren sich derzeit für die Integration von Flüchtlingen. In Anlehnung an Studien zu Sekundärer Traumatisierung (ST) bei TraumatherapeutInnen wurde an N = 231 ehrenamtlichen FlüchtlingshelferInnen die Prävalenz von ST und deren Zusammenhang mit emotionaler Empathie als Risikofaktor sowie verschiedenen Copingstrategien als Risiko- und Schutzfaktoren anhand einer Online-Befragung untersucht. Die Prävalenz von ST lag bei 10,5%. Insbesondere emotional empathische FlüchtlingshelferInnen zeigten höhere Werte in ST. Dysfunktionale Copingstrategien verstärkten diesen Zusammenhang. Es konnten keine schützenden Copingstrategien identifiziert werden, sodass es diesbezüglich weiterer Forschung bedarf.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Kreutzkamp, Barbara. "Lebensqualität und Copingstrategien in terminalen Krankheitsstadien". Im Focus Onkologie 20, n.º 9 (septiembre de 2017): 40. http://dx.doi.org/10.1007/s15015-017-3511-8.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Wiedermann, Anja y Inga Meyer-Kühling. "Berufspolitik als Burnout-Prophylaxe – Berufspolitisches Engagement als Copingstrategie". PADUA 14, n.º 4 (septiembre de 2019): 235–38. http://dx.doi.org/10.1024/1861-6186/a000507.

Texto completo

Resumen

Zusammenfassung. In diesem Beitrag setzen sich die Autorinnen mit Entlastungsmöglichkeiten auseinander, die Pflegefachpersonen bereits in ihrer Ausbildung erlernen können. Darauf aufbauend wird diskutiert, inwieweit berufspolitisches Engagement als Copingstrategie zur Bewältigung von Belastungen dienen kann und warum eine frühzeitige Anbahnung berufspolitischer Kompetenzen im Rahmen der Ausbildung erfolgen sollte.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Rohde, Katrin. "Eine Berufsgruppe entwickelt Copingstrategien für einen Zukunftsberuf". PADUA 14, n.º 4 (septiembre de 2019): 213. http://dx.doi.org/10.1024/1861-6186/a000503.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Hieber, Markus y pe. "Jugendliche mit Krebs — Copingstrategien können Ängste beseitigen". Heilberufe 65, n.º 10 (octubre de 2013): 46. http://dx.doi.org/10.1007/s00058-013-0988-1.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Schlich, Melanie. "Mit Hirn, Herz – und ganz viel Humor". PPH 24, n.º 06 (29 de noviembre de 2018): 266–71. http://dx.doi.org/10.1055/a-0715-6096.

Texto completo

Resumen

ZusammenfassungWas ist Humor? Warum lachen wir? Hat überhaupt jeder Mensch Humor? Und wie kann man Humor als Copingstrategie nutzen? Antworten darauf liefert unser Interventionskoffer, in dem wir Ihnen das Konzept einer Humorgruppe für psychiatrische Patienten vorstellen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Breit-Gabauer, Beatrix, Andrea Berg, Sabine Demelbauer, Andrea Schrott, Itha Stampfer y Gerhard Lenz. "Frühwarnsymptome und Copingstrategien bei Patienten mit bipolaren Störungen". Verhaltenstherapie 20, n.º 3 (2010): 183–91. http://dx.doi.org/10.1159/000319447.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Escher, Fabian y Inge Seiffge-Krenke. "Coping mit Alltagsstress in verschiedenen Problembereichen". Zeitschrift für Kinder- und Jugendpsychiatrie und Psychotherapie 41, n.º 5 (septiembre de 2013): 295–307. http://dx.doi.org/10.1024/1422-4917//a000245.

Texto completo

Resumen

Fragestellung: In der Untersuchung klinisch auffälliger Jugendlicher fehlen bislang Studien zum Coping mit alltäglichen Stressoren im Vergleich zu gesunden Jugendlichen. Methodik: Klinisch auffällige Jugendliche mit verschiedenen Störungen (gemischten Störungen einschließlich Delinquenz, Sucht, Depression) wurden anhand des Coping across Situations Questionnaire ( Seiffge-Krenke, 1995 ) und einer gekürzten Version des Youth Self Report ( Achenbach, 1991 ) mit gesunden Jugendlichen verglichen. Ergebnisse: Die verschiedenen klinischen Gruppen (n = 469) zeigten spezifische Muster hinsichtlich ihres Copings. Die Gruppe der depressiven Jugendlichen zeigten insgesamt sehr geringe Werte im Coping. Die Gruppe aus den Einrichtungen der Suchthilfe hingegen bediente sich vor allem dysfunktionaler Copingstrategien. Die Jugendlichen aus Einrichtungen der Jugendhilfe (gemischte Störungen einschließlich Delinquenz) hatten sowohl in den dysfunktionalen als auch in den funktionalen Copingstrategien höhere Werte als die beiden anderen klinisch auffälligen Gruppen. Die Kontrollgruppe zeigte mehr funktionales und geringeres dysfunktionales Coping. Die klinisch auffälligen Jugendlichen differenzierten in ihrem Copingverhalten nicht in Abhängigkeit von den unterschiedlichen Problembereichen. Es zeigte sich des Weiteren ein geringer Geschlechtseffekt im Coping. Schlussfolgerungen: Klinisch auffällige Jugendliche waren nicht in der Lage adaptiv auf verschiedene Problembereiche zu reagieren, sondern wandten situationsübergreifend dysfunktionale Copingstrategien wie Rückzug und Problemmeidung an.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Bastgen, Anne y Franziska Locher. "Wie bewältigen Sie Angst?" PPH 24, n.º 03 (23 de mayo de 2018): 147–52. http://dx.doi.org/10.1055/a-0581-0674.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Bodenmann, Guy, Meinrad Perrez, Annette Cina y Kathrin Widmer. "Verbesserung der individuellen Belastungsbewältigung im Rahmen des Freiburger Stress-Präventions-Trainings (FSPT):". Zeitschrift für Gesundheitspsychologie 9, n.º 1 (enero de 2001): 2–12. http://dx.doi.org/10.1026//0943-8149.9.1.2.

Texto completo

Resumen

Zusammenfassung. In diesem Artikel wird ein neues Training (Freiburger Stresspräventionstraining) vorgestellt, welches auf dem transaktionalen Stressansatz von Lazarus und MitarbeiterInnen und dessen Weiterentwicklung durch Perrez und Reicherts beruht. Das Training zielt während der Dauer von 6 Stunden darauf ab, die persönlichen Bewältigungsressourcen durch theoretische Inputs, diagnostische Abklärungen und praktische Übungen zu steigern. Die Ergebnisse belegen, dass es im Rahmen dieses Präventionsansatzes möglich ist, die individuellen Belastungsbewältigungsfertigkeiten längerfristig signifikant zu verbessern. Die TeilnehmerInnen des Trainings zeigen nach dem Training signifikant weniger dysfunktionales und mehr angemessenes individuelles Coping. So wurden nach dem Training seltener ungünstige Copingstrategien wie Rumination und Vorwürfe angewendet, während die angemessenen Copingstrategien aktive Einflussnahme und positive Selbstgespräche signifikant häufiger zur Stressbewältigung eingesetzt wurden. Die Effekte sind über ein Jahr stabil.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Más fuentes

Tesis sobre el tema "Copingstrategi"

Bergman, Sandra. "Humor som copingstrategi : Samband mellan humor och copingstrategier". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-27695.

Texto completo

Resumen

Den aktuella studien syftade till att undersöka förhållandet mellan typ av dominerande humorstil, känsla för humor och användning av olika copingstilar. Även samvarians mellan känsla för humor och copingstil undersöktes.Studien syftade även till att se om det fanns skillnader i användande av copingstrategier mellan personer med olika dominerande humorstilar.Studien är baserad på en insamling av mätinstrumenten SHQ6, HSQ och Brief COPE. Stickprovet bestod av 342 respondenter. Resultatet visade på att det fanns en samvarians mellan känsla för humor och coping, oavsett vilken typ av coping som användes. Resultatet påvisade också att personer med vänskaplig och självförstärkande humorstil skiljde sig signifikant åt i användande av emotionellt inriktad coping. Slutsatsen att dra av följande resultat är att respondenter ur stickprovet använder inslag av humor oavsett stil på coping, som att personer med en självförstärkande humorstil tenderar att använda emotionellt inriktad coping i högre grad än personer med vänskaplig humorstil. Nyckelord: Humor, humorstil, copingstil

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Pettersson, Madeleine. "Bloggning som copingstrategi : Änglamammors användning av copingstrategier i bloggtexter". Thesis, Uppsala universitet, Religionspsykologi, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-273711.

Texto completo

Resumen

The aim of my work was to analyze how three bloggers, who lost a child to sud- den infant death syndrome SIDS, used different rituals and coping strategies in their blogs. I analyzed how these mothers, through blogging on the Internet, ex- press their grief, what kind of rituals they have performed in the grieving process, and whether these rituals can be seen as part of a coping strategy to deal with the grief. My analysis was based on a deductive approach with the help of the coping theory which MarieAnne Ekedahls (2001) used in her research and the theories about ritualization which Carin Åblad Lundström (2010) used in her. In my analy- sis, I made a transverse text analysis using the analysis program Open Code. I used Open Code to structure and upload my material, and analyzed it along Eke- dahls (2001) coping theory and Åblad Lundström (2010) theories about ritualiza- tions as a coping strategy when dealing with SIDS. The essay was divided into three different parts. Part I was based on Ekedahls (2001) coping model to analyze how the bloggers produce various coping strate- gies in their texts. The conclusion was that all coping strategies were prominent in the blogs. Part II, in which Åblad Lundström’s (2010) model was used, estab- lished that ritualization was useful when dealing with death. The rituals were thus also the prominent component in all of the three blogs on a religious, private and social level, and both in private and in public. Finally, these two theories were combined in Part III, where it was possible to conclude that the appropriate rituals could be connected with one or more of the designed coping strategies. Coping strategies involve either preserving or reconstructing methods and ways of mov- ing on, while rituals result in a contact with the individual's inner or outer worlds. In this way, it was possible to see rituals as a coping strategy. Both coping strate- gies and rituals were combined, so none of the bloggers used only one strategy or ritual, but used many of them when dealing with death.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Furuhagen, Jenny y Cecilia Mattsson. "Sjukdomsblogg som copingstrategi vid multipel skleros". Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1795.

Texto completo

Resumen

Bakgrund Multipel skleros är en kronisk autoimmun och inflammatorisk sjukdom i centrala nervsystemet. Multipel skleros kan innebära många utmaningar som kräver att personer som har denna sjukdom hittar vägar för att hantera sitt dagliga liv. Att driva en sjukdomsblogg som copingstrategi kan utgöra ett forum där olika behov av stöd kan komma till uttryck. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med multipel skleros använder sjukdomsblogg som copingstrategi i sitt dagliga liv Metod Metoden var kvalitativa, asynkrona intervjuer i form av strukturerade frågeformulär med öppna frågor. Resultat Resultatet visade att det finns flera sätt att använda sig av bloggen som copingstrategi. Att sätta ord på tankar och känslor kan leda till en större acceptans av sjukdomens påverkan på det dagliga livet. Att dessutom kunna dela dessa erfarenheter med andra och på så vis hjälpa dem att se ljusare på tillvaron utgjorde en känsla av meningsfullhet. Bloggen kunde också användas i ett mer praktiskt syfte exempelvis genom att informera andra om hur livet med multipel skleros kan te sig eller som en dagbok som möjliggör återblickar så att sjukdomsmönster kan följas över tid. Slutsats En sjukdomsblogg erbjuder möjligheten att sätta ord på tankar och känslor för att sedan dela dem med andra. Personer med multipel skleros som driver en sjukdomsblogg använder sig av problem- och emotionsfokuserade copingstrategier. Sjuksköterskan kan använda sig av denna kunskap för att hjälpa personer att hitta strategier i sitt dagliga liv med sjukdom.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Atroshi, Rezkar. "Gud i fängelse : Religion som copingstrategi i anstalt". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-19056.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Momeni, Ellen. "Personlighetens betydelse för upplevda hälsorisker på arbetsplatsen samt copingstrategi". Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1251.

Texto completo

Resumen

Den svenska välfärden finner stora problem p g a den höga andelen arbetsoförmögna och forskningen inom området är ansenlig. Fokus i dem traditionella, kvantitativa studierna ligger oftast på faktorer i arbetet som orsakar ohälsa utan att ta hänsyn till personlighetsrelaterade faktorer. I kontrast till det syftar föreliggande studie att undersöka personlighetens betydelse för individens copingstrategi samt upplevelse av psykosociala hälsoriskfaktorer på arbetsplatsen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 23 individer som samtliga arbetar inom tjänstemannasektorn, och både induktiv och deduktiv analys användes. Personlighet analyserades efter Big Five och förhållningssätten enligt problem- respektive emotionsfokuserad coping. Personlighet visade sig ha betydelse för copingstrategi, även om mönstret visar en aning oenighet mellan personlighetsdimensionerna, vilket skulle kunna bero på otillräcklig data. Betydelsen av personligheten för upplevda hälsoriskfaktorer var däremot svårare att se, dock verifierar studien tidigare kvantitativa resultat inom arbetsmiljöforskning och ger krav, kontroll och socialt stöd en djupare och kvalitativ innebörd.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Hoffman, Lisa. "Ungdomar och arbetslöshet : Olika faktorers påverkan på val av copingstrategi". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-22186.

Texto completo

Resumen

Arbetslöshet påverkar människor på olika sätt. Olika sätt finns för att bemästra sin situation som arbetslös. De vanligaste bemästringsstrategierna är problemfokuserad och emotionsinriktad coping. Tidigare forskning har fokuserat mycket på hälsan i förhållande till copingstrategier hos arbetslösa personer, men inte många har fokuserat enskilt på vilka faktorer som gör att en person väljer en speciell copingstrategi. Syftet med denna studie var att se huruvida faktorer som kön, ålder, utbildning, socialt stöd och levnadsförhållande predicerade val av problemfokuserad samt emotionsinriktad coping. Studien genomfördes med enkäter som delades ut via Arbetsförmedlingen. 88 personer deltog, 51 män och 37 kvinnor, där samtliga var arbetslösa ungdomar i ålder 18-25 år. Resultatet visade att ålder och akademisk utbildning predicerade val av problemfokuserad coping, samt att kön och levnadsförhållande predicerade val av emotionsinriktad coping. Studien kan bidra med att ge personer som arbetar med arbetslösa en grund för att hjälpa dem ytterligare med deras hälsa.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Jonsson, Frida y Camilla Vesterholm. "Faktorer som påverkar sjuksköterskans kommunikation i den palliativa vården och copingstrategier som sjuksköterskan använder sig av samt faktorer som påverkar val av copingstrategi- en litteraturöversikt". Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-15417.

Texto completo

Resumen

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vården samt vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman som framkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive fem subteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildning var grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikation och copingstrategier. Tidigare erfarenheter påverkade copingstrategier och kommunikationsfärdigheter i den palliativa vården. Tid för reflektion var något som sjuksköterskor tyckte var viktigt i bearbetningen av svåra situationer. Sjuksköterskan bör vara medveten om copingstrategier och dess påverkan för en god empatisk omvårdnad samt för sin egen hälsa. Tid för reflektion tillsammans med kollegor bör appliceras på varje arbetsplats inom hälso och sjukvården.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Brötjefors, Anna y Sofie Lindskog. "Humor - ett hjälpmedel i omvårdnaden : ur sjuksköterskans och patientens perspektiv". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14272.

Texto completo

Resumen

Patienter som drabbas av sjukdom eller skada kan vara i behovav stöd och uppmuntran i omvårdnaden. Sjuksköterskans uppgift är att lindra lidande och främja hälsa där humor kan vara ett hjälpmedel för både sjuksköterska och patient. Syftet med litteraturstudien var att undersöka humorns användning inom omvårdnaden ur sjuksköterskans och patientens perspektiv. Litteraturstudiens resultat grundas på tio vetenskapliga artiklar som söktes i olika omvårdnadsdatabaser, kvalitetsgranskades och analyserades. Resultatet visar att humor är relationsskapande och förbättrar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Både sjuksköterska och patient kan använda humor som en copingstrategi för att hantera svåra situationer. Stress, rädsla, oro, ångest och smärta kan med humor lindras för att ge patienten en stunds vila ifrån det onda som upplevs. Humorn har en betydelsefull roll även för sjuksköterskan som utsätts för kritiska händelser med en närhet till sorg och förlust i det dagliga arbetet. Alla individer har olika uppfattning om humor, därför måste sjuksköterskan använda humor med känslighet och i lämpliga situationer. Eftersom forskningsområdet humor är lite utforskat är det önskvärt med ytterligare vetenskaplig forskning för att kunna göra humor mer framträdande som ett användbart redskap för sjuksköterskan och patienten.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Kilhage, Persson Amanda y Ludvig Vildö. "Kvinnliga fotbollsdomare : En kvalitativ studiekring motivation, upplevd stress och coping". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33273.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien var att undersöka vad som motiverar kvinnliga fotbollsdomare till fortsattdömning, vilka situationer som resulterar i stress samt hur de upplever att de hanterar dessasituationer. För att undersöka syftet användes frågeställningarna: Vilka är de huvudsakligamotivationsfaktorerna till att kvinnliga fotbollsdomare fortsätter att döma? Vilka situationerupplever de som stressfulla? Hur hanterar kvinnliga fotbollsdomare stressfulla situationer?Totalt deltog tio kvinnor från södra och västra Sverige som alla har dömt fotboll i minst tresäsonger, medelåldern var 21,1 år (SD= 3,62) och domarna dömde från distrikt till elitnivå.En semi-strukturerad intervjuguide med tre fastställda teman (motivation, stress och coping)användes. Resultatet visade på att domarna besitter en hög inre motivation då de tycker attdömningen är rolig. Yttre motivation i form utav bekräftelse och pengar var även viktiga. Ettantal situationer kan upplevas som stressfulla, bland annat var olika matchsituationeråterkommande faktorer. För att hantera stressfulla situationer används emotions- ochproblemfokuserad coping. Socialt stöd och personliga egenskaper (exempelvis lugn) varockså att föredra. Resultatet tolkades utifrån två teoretiska ramverk (Självbestämmande teorinoch Transaktionsmodellen om stress och coping). Studiens huvudsakliga fynd indikerade attfotbollsdomarna upplever att dömningen är rolig och att stressfulla situationer somförekommer kan hanteras.
The purpose of the study was to examine what motivates female soccer referees to continuerefereeing, which situations result in stress and how they perceive that they handle thesesituations. The following research questions were used: What are the main motivationalfactors for female soccer referees to continue refereeing? Which situations are experienced asstressful? How do female soccer referees handle stressful situations? A total of ten femalereferees from Southern and Western Sweden participated, all of them active soccer refereesfor at least three seasons. The average age was 21.1 years (SD = 3.62) and they were ondistrict-, regional- or elite level. A semi-structured interview guide with three pre-identifiedthemes (motivation, stress and coping) were used. The result showed that referees possess ahigh internal motivation when they feel refereeing is fun. External motivation such asconfirmation and money was also important. Several situations could be perceived asstressful, game situations were recurrent incidents. Emotion- and problem focused coping wasused to handle stressful situations. Social support and personal characteristics (e.g. calmness)was also appreciated. The result was interpreted using two theoretical frameworks (Selfdeterminationtheory and Transactional model of stress and coping). The conclusion from thestudy is that soccer referees consider refereeing fun and that they can handle the stressfulsituations that occur.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Bertils, Petra y Ellinor Norgren. "Raserat moderskap - ett outhärdligt avsked : Mammors upplevelser av avskedet från sitt dödfödda barn". Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6028.

Texto completo

Resumen

Barnmorskan har en central roll när barnet är dödfött. Bemötande och stöd har betydelse för sorgeprocessen. Studien beskriver mammors upplevelse av avskedet från sitt dödfödda barn vid hemgången från sjukhuset.Förfrågan fanns på Spädbarnsfondens hemsida och medverkan i studien initierades av mödrarna själva. Elva län inom Sverige är representerade. Tjugosex kvinnor som fått ett dödfött barn intervjuades. Semistrukturerade frågor användes för en djupintervju som analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Studien påvisar mammornas förlust av det förväntade moderskapet. De upplevde samhörighet och närhet till barnet med en outhärdlig tomhetskänsla i grunden som återkom under hela avskedsprocessen. Övergripande tema ”Moderskapet raseras” framträder i analysen, där tre kategorier identifieras; 1. Att känna samhörighet med sitt dödfödda barn. 2. Att hantera avskedet. 3. Vägen tillbaka till livet. Mammorna utnyttjade tiden tillsammans med sitt döda barn. De fick vara delaktiga och avgjorde själva när det var dags att ta avsked. De behövde stöd och hjälp att förbereda sig inför avskedet.Tydliga, enhetliga riktlinjer med information och omvårdnadsrutiner avseende bemötande och vårdtid, bör utformas och finnas tillgängliga på involverade vårdinrättningar.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Más fuentes

Libros sobre el tema "Copingstrategi"

Harding, Gabi. Topmanagement und Angst: Führungskräfte zwischen Copingstrategien, Versagensängsten und Identitätskonstruktion. Wiesbaden: Springer VS, 2012.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Capítulos de libros sobre el tema "Copingstrategi"

Reißig, Birgit. "Copingstrategien im Lebenslauf". En Biographien jenseits von Erwerbsarbeit, 55–66. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92541-7_4.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

van der Ploeg, Jan. "Wanneer is een copingstrategie effectief?" En Stress bij kinderen, 21–28. Houten: Bohn Stafleu van Loghum, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-90-368-0419-6_3.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Jagusch, Britta. "Schreiben als Copingstrategie bei psychischen Belastungen im Beruf und Arbeitsleben". En Praxisfelder des kreativen und therapeutischen Schreibens, 18–35. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht GmbH & Co. KG, 2013. http://dx.doi.org/10.13109/9783666401893.18.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Bühler, H. "Neue HIV-Copingstrategien in der ART-Ära — Entwurf eines Phasenmodells des Stressmanagements nach erfolgter HIV-lnfektion auf dem Hintergrund der ART-Behandlungspraxis". En HIV-Infekt, 776–81. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2000. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-59683-4_137.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

"13. Alternative Religiosität als Copingstrategie". En Religion, Spiritualität, Medizin, 167–84. transcript-Verlag, 2018. http://dx.doi.org/10.14361/9783839441657-013.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Actas de conferencias sobre el tema "Copingstrategi"

Bischof, A., A. Ruijl, J. Berndt, V. Poels, B. Besser, HJ Rumpf y G. Bischof. "Angehörige von pathologischen Glücksspielern und Alkoholabhängigen: Vergleich von Belastungen und Copingstrategien – Ergebnisse der BEPAS Studie". En Deutscher Suchtkongress 2017. Georg Thieme Verlag KG, 2017. http://dx.doi.org/10.1055/s-0037-1604575.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!