Literatura académica sobre el tema "Didaktik och läroplan"

Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.

I den här artikeln utgår vi från religionsämnets reformering 2011 med syfte att ringa in vad ett mer faktabaserat och rationellt förhållningssätt till andra religioner samt vad företrädet för kristendom kan betyda för ämnets fostrande roll och uppgift på gymnasie­skolan. För att förstå vad ämnets innehåll och syfte innebär som en del i formandet av den önskade samhällsmedlemmen, utgår vi från Popkewitz förståelse av alkemi och analyserar ämnet i ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Genom en konceptualisering av ämnet över tid identifieras fyra vågor som format ämnet: en konfessionell våg, en objektiv våg, en osäker våg och en våg som benämns objektiv 2.0. Den första vågen karaktäriseras av ett väl avgränsat kristendomsämne med tydligt syfte och innehåll. Den önskade eleven är ett lydande och underdånigt barn med rötter i den kristna läran. Den andra vågen förstås bäst utifrån sin objektiva orientering. Den önskade eleven är vidsynt och tolerant med en god förståelse för kristendom och andra religioner samt existentiell pluralism. Den tredje vågen visar ett religionskunskapsämne med stor spännvidd och gränslöst innehåll. Den önskade eleven är vidsynt med god förståelse för religiös och existentiell mångfald förankrat i en kristen tradition och västerländsk humanism. Den kristna underströmmen når i och med den fjärde vågens inramning återigen ytan. Inramningen och avgränsningen sker genom ett fokus på faktakunskaper och ett vetenskapligt-rationellt förhållningssätt samt förståelse för religion som ett socialt snarare än ett existentialistiskt fenomen. Vi avslutar artikeln med att diskutera några didaktiska implikationer relaterade till reformen 2011. Nyckelord: religionskunskap, alkemi, socialisation, läroplan, didaktik

This thesis takes as one point of departure the concept of the expanded curriculum where curricula encompass both the formal steering documents, as well as that which goes on within the framework of preschool education and through the actors in preschools. The overarching purpose is therefore to generate knowledge about what conditions for learning the work of teachers make possible when curricula are created in preschool settings for children aged between 1 and 3. The purpose is also to contribute with knowledge about what these created curricula would mean for children’s agency, and the importance they can have for children’s opportunities for learning and development. The three empirical studies consist of digitally recorded interviews with teachers and video observations with a focus on teachers’ communication with children in preschool. The discussion in the overarching text is constructed around three aspects that emerge in the overall results of the studies. First, the studies reveal how teachers’ work can be likened to a limiting curriculum which, on the one hand, is entirely child-centered, with the children as seen actors, but, on the other, can be interpreted as entirely teacher-centered. Secondly, there is the discussion about the affirmative curriculum, where children are presented as affirmed actors. In other words, content becomes those things that children are interested in, and their modes of expression are seen, affirmed and often repeated. Finally there is the discussion about the possibilities and dilemmas related to an expanding curriculum where children are regarded and treated as real actors in the sense that their intentions and expressions are taken seriously as relevant challenges. The current curriculum text for Swedish preschool can, in this sense, be seen as an obstacle in that its formulations are extremely broad-based, as discussed related to the results of this thesis.

Kunskapsöversikten tar sin början i att problematisera hur skolan styrs av politik och samhälle och hur det bidrar till att skolan blir så kallat technestyrt, styrd av efterfrågan på arbetsmarknaden. Allt detta ställs sedan mot det bildningsuppdrag som skolan har. Från denna syn på skolans uppdrag att bilda och utbilda nya medborgare, kopplar vi sedan vidare till bildningsämnet historia, där fokus och mål inte är att få ett arbete utan att bli en bildad och medveten människa. Detta mynnar ut i ett syfte att studera hur historieämnet har påverkats av samhällets krav genom att jämföra kursplaner i historia. Kunskapsöversikten fortlöper med att förklara relevanta begrepp för studien och en genomgång av utbildningspolitik och skolans historia. Den forskning vi tagit del av bygger främst på svenska forskare och författare, mycket på grund av att det vi till stor del ämnar studera är svenska kursplaner kopplat till den svenska samhällsutvecklingen. Då motivet med studien är att studera historieämnets utveckling och förändring så bygger vår forskningsplan på att vi ska utföra en jämförande dokumentanalys gällande läroplaner från Lgr 69 till Lgr 11. Urvalet har avgränsats till att fokusera på den del av läroplanerna som behandlar historieämnet och läroplanernas inledande delar. En analys görs för att analysera kopplingar mellan skolan och samhället. Det som påvisas i det resultatet är att skolan hela tiden anpassar sig efter rådande samhälle och efterfrågan på arbetsmarknaden. Analysen kopplar även historieämnet till utbildningspolitik där det framkommer hur historieämnet riskerar att enbart fokusera på ytkunskaper då det gärna involveras i temaarbete med andra ämnen i skolan. Resultatet av denna studie landar i tydliga kopplingar mellan skola och samhälle, med en slutsats där skolan följer samhällets förändringar och det går tydligt att se hur rådande samhälle speglas i läroplanerna. Detta medför en indirekt påverkan på historieämnet och dess urval av stoff.

Detta examensarbete behandlar förskollärares upplevda stress och hur denna stress eventuellt påverkar de didaktiska valen i förhållande till läroplanens intentioner. Stress i förskolan är ett väl diskuterat ämne via nyhetssammanhang, sociala medier och det är ett problem som kommer växa sig allt större om vi inte gör något åt det. I och med de ökade arbetsuppgifterna, större barngrupper och färre pedagoger uppkommer stress allt oftare vilket påverkar läroplanens strävansmål. Det finns begränsad med tid till att planera och genomföra en aktivitet tillsammans med barnen. Studien utgår från en kvalitativ metod med kvantitativa inslag för att analysera den enkät som ligger till grund för studien. Enkäten har skickats ut i en Facebook grupp och har således besvarats av 203 stycken respondenter där alla Sveriges län är representerade. Studien kommer utgå från analysbegreppen positiv stress, negativ stress, realiseringsarenan, fysiska, emotionella, intellektuella krav samt påfrestningar. Dessa kommer sedan att ställas mot det resultat som framkommit genom enkätundersökningen. Resultatet av studien visar på att förskollärare upplever en negativ stress i sitt arbete när det gäller hur stress påverkar hur man genomför aktiviteter utifrån läroplanens intentioner då detta är ett dokument som ska ligga till grund för verksamheten och är något som man ska sträva mot. Många respondenter menar att det är svårt i och med att barngrupperna växer, de blir allt mer administrativa delar som måste göras vilket tas tid från verksamheten tillsammans med barnen. Detta bidrar till att förskolläraren inte har någon tid att planera en aktivitet och får därför ta något som de kan sedan innan och som de vet fungerar eller att det till och med får bortse helt från den tänkta aktiviteten och istället göra något annat. Detta bidrar till emotionella och fysiska påfrestningar som resulterar i bristande självförtroende och i värsta fall sjukskrivningar. Den främsta bristen inom förskolan sker i realiseringen av läroplanen i det dagliga arbetet.

Den här studiens syfte är att undersöka vad lågstadielärare anser att religionsundervisningens syfte är samt vad de prioriterar i religionsundervisningen utifrån och utöver det centrala innehållet i religionskunskap. Lärarnas prioriteringar kopplades i studien även till mångreligiositet. Studien genomfördes genom enkäter som var riktade till lågstadielärare i religionskunskap både på mångreligiösa och icke-mångreligiösa skolor. Enkätsvaren analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Studiens resultat visade att livsfrågor var det innehåll som prioriterades högst bland lärarna och att flest lärare ansåg att det viktigaste syftet med religionsundervisningen är att skapa förståelse för andra och allas lika värde. Det framgick även i resultatet att det fanns en spridning i lärarnas prioriteringar men att kristendom var den religion som prioriterades högst i undervisningen samtidigt som det centrala innehållet gällande kristendomens roll förr i tiden var det som prioriterades lägst. Inga större skillnader identifierades mellan lärares prioriteringar på mångreligiösa skolor och lärare på icke-mångreligiösa skolor. Resultatet visade sig stämma väl överens med 2011 års läroplan för grundskolan och kursplanen i religionskunskap där kristendomen har en särställning. Detta diskuterades vidare i förhållande till tidigare forskning, skolans styrdokument över tid och studiens teoretiska utgångspunkter.

The study aims to find differences and similarities in the English subject for upper-secondary schools in Österbotten Finland and Västerbotten Sweden in the sense of curricular differences and similarities but also teachers’ attitudes to the curriculum. To research whether there are any differences and/or similarities and to analyse the national curriculums, course plans and grading criteria, the study will be enabling the theories in curriculum theory as described by Linde and Englund. The study also consists of a small questionnaire study that was developed to scan and analyse teachers’ attitudes to the curriculum and how they feel it affects the teaching, planning and grading of the English subject. The study found, that there are more similarities than differences in the curriculums of the two countries. The study also found, that the teachers in Finland seem to feel more autonomous in planning teaching and grading of the English subject, than their Swedish counterparts.

Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar. Metod Vi har i vår studie haft en kvalitativ ansats och genomfört strukturerade observationer och intervjuundersökningar. Vi har i vårt angreppssätt tagit utgångspunkt i ramfaktorteorin, där vi sökt efter olika faktorer som styr. I studien har vi båda medverkat vid observationer och intervjuer, för att få stöd av varandra och för att öka tillförlitligheten i resultatet. Efter genomförandet av observationerna gjorde vi sammanfattningar av dessa direkt då vi hade dem färskt i minnet. Intervjuerna har spelats in och skrivits ut även dem i direkt anslutning till genomförandet. Resultat Resultatet visade att det innehåll som samtliga lärare prioriterade mest i sin undervisning var relationer och läs- och skrivlärandet. Två av lärarna i vår studie fokuserade även på matematik och en lärare på musik. I resultatet framgår det även att lärarna varierar både arbetsformer och arbetssätt i sin undervisning, var och en på sitt sätt. Alla lärarna såg samtliga styrdokument som positiva möjligheter och inte som begränsningar i sitt yrkesutövande.

I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) har lekens betydelse förtydligats där den beskrivs i ett eget avsnitt som en central och viktig del i undervisningen. Under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevde vi vid tillfällen att leken betraktats som oviktigt tidsfördriv av vårdnadshavare och vid avsaknad av personal eller dokumentation synliggörs inte lekens betydelse. Syftet med examensarbetet var att synliggöra och jämföra förskolepersonals samt vårdnadshavares resonemang kring lekens betydelse i förskolan och hur lekens betydelse kommuniceras genom dokumentation. Vi använde oss av tre frågeställningar för att besvara examensarbetets syfte vilka var: Hur resonerar förskolepersonal och vårdnadshavare kring lekens betydelse i förskolan? Hur synliggörs leken i förskolepersonalens dokumentation? Hur förmedlar förskolepersonalen dokumentationen av lek till vårdnadshavare? Det empiriska materialet samlades in genom två webbaserade enkäter, där två förskolor deltog med både personal och vårdnadshavare. Resultatet utgjordes av en tematisk analys där teman skapades utifrån examensarbetets frågeställningar och teoretiska perspektiv. Resultatet av examensarbetet visade att vårdnadshavarna hade mycket kunskap om lekens betydelse i förskolan och att deras tankar till stor del överensstämde med förskolepersonalens resonemang, samt gick i linje med läroplanen för förskolan. Att leken uppfattades som endast ett tidsfördriv av vårdnadshavare har med bearbetningen och analysen av resultatet förändrats, då många av vårdnadshavarna såg vikten av lekens betydelse för barnens utveckling och lärande. I undervisningen är dokumentationen som kulturellt redskap viktig för att förstå barns lärande i leken och hur man vidare kan utmana deras lärande inom den proximala utvecklingszonen men resultatet visade att synliggörandet av lekens betydelse för vårdnadshavare var bristfällig.

Syftet med vår studie är att genom intervjuer och enkät undersöka, kartlägga och belysa hur lärare i Jönköpings kommuns grundskolor årskurs 4-6, utifrån Lpo 94 och andra styrdokument, arbetar och tänker runt sin undervisning och skapar intresse för de naturorienterande (No) ämnena.

Undersökningen har skett i tre av kommunens skolområden där 33 lärare, 20 kvinnor och 13 män, har besvarat en enkät varefter fem av informanterna även har intervjuats. Detta i syfte att få en fördjupad förklaring av undervisningstankar och val av arbetssätt. Urvalet av skolor har skett slumpmässigt som i sin tur har påverkat vilka lärare som besvarat utlämnad enkät. När det gäller vilka lärare som intervjuats har detta skett genom att lärare visat sitt intresse.

Resultatet av undersökningen blev att de flesta lärare anser att Lpo 94 och deras egna kunskaper styr och påverkar innehållet i No-undervisningen. Faktorer som lokal arbetsplan i No, läromedel och kollegor spelar en mer underordnad roll.

Lärarna väljer ofta arbetssätt där experiment, läsa och berätta och utomhuspedagogik ingår, men under senaste åren har även läromedel som Natur och Teknik för Alla (NTA-lådor) m.m. bidragit till att undervisningen underlättas. Genomgående i alla No-ämnena arbetar lärarna temainriktat, men arbetsformer som problembaserat lärande, film och efterföljande diskussion m.m. används allt mer.

Av resultatet framgår även att de flesta No-lärare anser att eleverna inte fullt ut uppnår läroplanens uppnåelse-och strävansmål. På en direkt fråga rangordnar lärarna åtgärder som ökad lärarkompetens, högre prioritet från arbetslaget och mer tid till No-ämnena som de viktigaste för att i framtiden få fler eleverna att uppnå läroplanens mål.

Syftet med studien är att undersöka och åskådliggöra förskollärares uppfattningar om fantasi och föreställningsförmåga som fenomen, samt hur de anser att fenomenen kan stimuleras och utvecklas i förskolans verksamhet. Studien ämnar även att undersöka hur barns fantasi och föreställningsförmåga framkommer för förskollärarna. Genom fenomenologisk teori och metod utformades semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. En fenomenologisk femstegsanalys har genomförts och analyserat den insamlade empirin. Resultatet från analysen visade att fenomenet fantasi uppfattades genom tre enskilda teman, redskap, kreativitet och lek och ett fjärde tillsammans med föreställningsförmågan, nämligen verklighet. Föreställningsförmågan uppfattades genom tre teman, verklighet, förståelse och att föreställa sig. Från informanternas uppfattningar om fantasi framkom att fantasi kan ses som ett redskap att använda i varierande aktiviteter, med varierande förmågor tillsammans med kreativitet och att fantasi ses som grund till leken. I uppfattningar om föreställningsförmåga framkom att förmågan innebär att ha förståelse för andra människor, att kunna föreställa sig saker som inte finns samt att verkligheten inte kan frånkopplas från varken fantasi eller föreställningsförmågan.

Med vår studie vill vi bidra med kunskap inom området hundassisterad pedagogik, HAP, och studiens huvudsyfte är att undersöka den eventuella potential HAP kan ha i förskola. Studien utgår från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fyra HAP ekipage verksamma inom förskola och barn i de yngre åldrarna i skola. Ett didaktiskt perspektiv har bidragit med struktur samt tematisering av studiens analys och den insamlade empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt maktteori. I resultatdiskussionen kan vi läsa om hur samtliga hundförare motiverade hundens påverkan i förskola och skola genom att berätta om barnens positiva resultat mot strävansmålen i läroplanen för förskolan (2018) och målen i skolan. Resultatet av vår studie visar liknande slutsats som vi kan läsa om under kapitlet tidigare forskning, där hunden beskrivs som ett hjälpmedel inom förskola och skola och har gett goda resultat både gällande lärande och utveckling. Detta examensarbete har gett oss djupare kunskap inom ett relativt outforskat ämne och hjälpt oss att se situationer och lärtillfällen utifrån nya perspektiv med öppet sinne. Detta är något som kan främja vår framtida roll som förskollärare.