Bibliografías temáticas / Förändring över tid

Índice

Artículos de revistas
Tesis

Literatura académica sobre el tema "Förändring över tid"

Autor: Grafiati

Publicado: 4 de junio de 2021

Última modificación: 2 de febrero de 2022

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Förändring över tid".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Förändring över tid"

Larsson, Anna-Karin. "Ungas psykiska ohälsa i medicinsk media 1970-2017". Socialvetenskaplig tidskrift 27, n.º 1 (21 de diciembre de 2020): 5–23. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3410.

Texto completo

Resumen

Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser. Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Risenfors, Signild y Elin Almér. "”Det är något jag känner att jag är menad för”. En diskursanalytisk studie av nyblivna studenters val att läsa en lärarutbildning". Högre utbildning 9, n.º 2 (2019): 48. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1317.

Texto completo

Resumen

I följande artikel undersöks vilka diskurser och positioneringar som framträder hos studenter angående deras val att läsa en lärarutbildning. Positioneringar handlar i denna studie om grad av säkerhet, generalisering och attityd, som här har att göra med känslor och värderingar. Att få syn på diskurserna och positioneringarna är relevant för lärarutbildare för att kunna utveckla adekvata strategier för undervisning inom lärarutbildningen. Emedan tidigare forskning genomlyst motiven med en innehållslig synvinkel presenteras i den här artikeln en motsvarande genomlysning av hur innehållet, det vill säga motiven, faktiskt formuleras. Vi menar att i sättet att formulera motiven finns en problematisk aspekt som lärarutbildare bör bemöta för att undervisningen ska leda till att lärarstudenten får en utbildning som är hållbar över tid i ett samhälle i ständig förändring. Resultatet av den studie vi presenterar visar att studenterna främst uttrycker en social diskurs och positioneringar som förmedlar en syn på lärar- och elevidentiteter som förhållandevis ensidiga. I mötet med ett akademiskt förhållningssätt där perspektivtagande och utveckling står i fokus kan en dylik hållning behöva luckras upp för att ge utrymme för förståelse av kunskapande och undervisningskontexter.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Ivert, Anna-Karin, Marie Torstensson Levander y Caroline Mellgren. "Den ojämlika otryggheten – Stabilitet och förändring i bostadsområden över tid". Socialvetenskaplig tidskrift 22, n.º 3-4 (8 de septiembre de 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2015.22.3-4.2338.

Texto completo

Resumen

Fear of crime and inequality – Stability and change in residential neighbourhoods over time.Fear of crime is not equally distributed among the Swedish population, and levels of fear differ between residential neighbourhoods. A follow-up of the results from the Swedish Crime Survey from 2006 to 2014 shows that the population in general report decreasing levels of fear of crime. At the same time, however, segregation in Sweden is increasing and the observed pattern of a decrease in fear of crime may not apply to all neighbourhoods or benefit the entire population. We employed data from two studies on fear of crime, performed in Malmö, Sweden, in 1998 and followed up in 2012 with a total of more than 8,000 respondents. Multilevel analyses of fear of crime reveal that although the general pattern is that fear of crime is decreasing, differences between neighbourhoods are increasing, suggesting a segregation problem.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Wall, Erika y Jonny Bergman. "Tid för förändring av arbetsvillkor inom vård och omsorg". Sociologisk Forskning 58, n.º 1–2 (4 de junio de 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.22103.

Texto completo

Resumen

I föreliggande studie fokuserar vi på berättelser om arbetsvillkor inom svensk vård och omsorg under den inledande fasen av coronapandemin våren 2020. Studien baseras på 33 intervjuer med vårdpersonal genomförda under de första veckorna av pandemin. Genom att i analysen knyta narrativt meningsskapande till hur tid används och ordnas i berättelser om arbetsvillkor just nu – under de första veckorna för coronapandemin – ser vi hur dessa berättelser relaterar till tiden för hanteringen av pandemin, såväl som tiden före och efter densamma. Den narrativa analysen visar att olika perspektiv på tid används som stöd för argumentationen i deltagarnas utsagor. Det ena perspektivet knyts till den specifika situationen under den första tiden för coronapandemin och det andra relaterar till arbetssituationen under coronapandemin som en del av ett, i tid, utsträckt sammanhang. Analysen av hur tid används och ordnas i berättelserna skapar en öppning för att förstå coronapandemin som en händelse som uppmärksammar någonting mer än arbetssituationen just nu, nämligen en kritik av arbetsvillkor inom vården över tid och på en övergripande, generell, nivå.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Bohlin, Fredrik. "Från krångelspråk till klarspråk. Om språket som auktoritetsmarkör i rättsväsendet". Klart språk i Norden 16, n.º 8 (16 de agosto de 2015). http://dx.doi.org/10.7146/ksn.v0i0.23918.

Texto completo

Resumen

I en fungerande demokrati måste myndighetstexter vara begripliga för alla. Under senare år har myndigheterna därför satsat på att utveckla skriftspråket. Trots dessa satsningar tenderar myndighetsskribenter emellertid fortfarande att använda ett onödigt krångligt fackspråk. Det beror på att skribenterna oreflekterat tar efter ett förlegat juridiskt fackspråk i gamla mallar när de utformar sina texter. Man tror också att ett sådant språk är nödvändigt för att sätta sig i respekt och visa att man kan sitt ämne. För att åstadkomma verklig och varaktig förändring av myndighetsspråket krävs att myndigheterna bedriver ett systematiskt arbete med språkfrågor över tid. Det räcker inte med punktinsatser och engångsjippon. SummaryIn a well-functioning democratic state governed by the rule of law, official texts should be understandable for all citizens. Most of the Swedish authorities have therefore made efforts to develop their written language in recent years. Despite these efforts, there is still a tendency for employees writing official texts to use unnecessarily complicated language for specific purposes (LSP). This is because the employees unthinkingly copy obsolete legal jargon from old templates when formulating their texts. They also believe that such language is necessary to gain respect and to show that they know their subject. To accomplish genuine and lasting change in the way official texts are written, the authorities should work systematically on these issues over time. Selective measures and other types of disposable effort are not enough.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Sachs, Lisbeth. "Medikalisering av cancerfamiljer ger framtida skuggor". Tidsskrift for Forskning i Sygdom og Samfund 11, n.º 20 (19 de mayo de 2014). http://dx.doi.org/10.7146/tfss.v11i20.17223.

Texto completo

Resumen

När nu det genetiska arvet framstår alltmer som en förklaring till sjukdom och mänskligt beteende i allmänhet behöver man ställa frågan hur sådana förklaringar påverkar människors uppfattningar om familj och släktskap över tid och i framtiden och i vilken utsträckning genetiska förklaringar strider mot vidare social utveckling. Idéer om genetiskt arv och cancersjukdom sätter familj och släktgrupper i fokus. När en person informeras om anlag för cancersjukdom blir frågan om alla medlemmar i en släktgrupp bör informeras och undersökas. Det kan gälla såväl från en medicinetisk utgångspunkt som från en känslomässig och ansvarskännande utgångspunkt bland diagnostiserade enskilda. Forskning kring ärftliga sjukdomar innebär en medikalisering av släktskap något som kan innebära stora förändringar för enskilda personer. Under en tid då familjestrukturer är mera flytande och mindre bestämda genom blodsband än tidigare kan man ställa frågan vilken betydelse en betoning av genetiskt arv som överförare av mänskligt beteende och släktskap kan få. Inbyggt i begreppet genetiskt arv finns en betoning av familj och släkt som medier genom vilka ärftlighet flyter. Ett fall från en antropologisk studie illustrerar hur genetisk kargtläggning leder till medikalisering av släktskap[1].[1] En tidigare version finns publicerad i Scand.J of Publ.Health 2004 men är här uppdaterad och reviderad.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Förändring över tid"

Perez, Francisca. "Engelska förkunskaper över tid -Elevers förändring i engelska förkunskaper över tid". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67738.

Texto completo

Resumen

The English language is becoming more common in our society. Research shows that students learn English in their spare time as well as in the classroom. The purpose of the study is to investigate teachers’ experiences of students’ previous knowledge in English, if it has changed over time in speech and vocabulary and what sources the teachers perceive that the students meet in their spare time. I considered it appropriate to use qualitative data collection in the form of semi structured interviews with experienced teachers. The result shows that the teachers in my study can see a change in previous knowledge over time and that the sources are often connected to the internet. I found that both the previous research and the results of my data in this study agree that extramural English is rewarding for students’ English knowledge. There has been a big change in an increased level of previous knowledge in English. An important conclusion is that this increase of previous knowledge contributes to greater variation of knowledge among students, which puts higher demands on teachers to individualize the teaching.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Adolfsson, Tina y Martin Crone. "Genus i matematikläromedel : Förändring över tid". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375519.

Texto completo

Resumen

Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv granska hur kvinnor/flickor och män/pojkar framställs i matematikläromedel från olika tidsepoker, samt om framställningen har förändrats över tid. För att besvara studiens syfte tillämpas två frågeställningar: I vilken utsträckning förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar i namn, personliga pronomen och bild i matematikläromedel från olika tidsepoker? och I vilken utsträckning förekommer kvinnor/flickor och män/pojkar i typiskt kvinnligt respektive manligt kodade kläder och sysselsättningar i matematikläromedel från olika tidsepoker? Datainsamlingen genomförs genom en kvantitativ innehållsanalys av tre matematikserier avsedda för årskurs två – serien Matematik från år 1988, serien Lilla Mattestegen från år 2000–2011 och serien Singma matematik från år 2017–2018. Resultatet visar en relativt jämn fördelning mellan kvinnor/flickor och män/pojkar i namn, personliga pronomen och bild. Vad som skiljer serierna åt, är att den äldsta serien Matematik befäster kategorierna flicka och pojke genom att använda fler personliga pronomen och flera namn. De nyare serierna, Lilla Mattestegen och Singma matematik, använder däremot ett neutralare språk. I den äldsta serien och i den nyaste serien framstår klänning och kjol som typiskt kvinnligt kodade klädesplagg, medan byxor och tröja framstår som typiskt manligt kodade klädesplagg. Den äldsta serien Matematik reproducerar flera tankar som associeras med män/pojkar och kvinnor/flickor både vad gäller klädesplagg och olika typer av sysselsättningar. Serien Lilla Mattestegen har den mest jämställda fördelningen mellan kvinnor/flickor och män/pojkar, inom både klädesplagg och sysselsättningar. Den nyaste serien Singma matematik har även den en jämställd fördelning, men övergår dessutom till att bryta flera tankar som associeras med kvinnors/flickors och mäns/pojkars sysselsättningar.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Rohdin, Kim y Markus Wetterberg. "Riskredovisningens förändring över tid i svenska börsbolag". Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-1308.

Texto completo

Resumen

Många företag har utvecklats mot en mer aktiefinansierad verksamhet där nya intressenter har

kunnat investera sina pengar, en annorlunda ägarstruktur och en ny form av sparande har med

andra ord växt fram i Sverige. De nya ägarstrukturerna bör i sin tur, tillsammans med andra

faktorer som exempelvis ”IT-bubblan” skapat en förändring inom den ekonomiska

redovisningen. Med nämnda händelser som bakgrund och vetskapen om att allt företagande är

förknippat med risk bör redovisningen av risk i de ekonomiska rapporterna ha ökat.

Uppsatsen syftar till att ta reda på hur redovisningen av risker i svenska börsbolag noterade på

stockholmsbörsens Large Cap-lista förändrats sedan 1997.

Studien innefattar 25 svenska företag vars årsredovisningar från 1997, 2003 och 2006

analyserats. Studien är genomförd med en kvantitativ innehållsanalys, där ett flertal olika

riskvariabler tas upp.

De undersökta företagen uppvisar en statistiskt säkerställd ökning av riskredovisning mellan

åren 1997, 2003 och 2006. Slutsatsen som grundats på studiens resultat blir att den

ekonomiska redovisningen har ändrats eftersom riskredovisningen har givits mer total plats.

Studien uppvisade även skillnader i riskredovisningen mellan olika branscher och en av de

branscher som låg i framkant var den finansiella, men även hälso- och sjukvårdsbranschen

hade kraftigare ökningar och utförligare riskredovisning än övriga redan från 1997.

Bakom ökningen av riskredovisning finns alltså ett flertal krafter. Att en regeländring som

ensam förklaring ligger bakom denna ökning verkar inte troligt då riskredovisningen ökar på

flera sätt under både perioden 1997 till 2003 samt 2003 till 2006. Istället tros ökningen bero

på ett förändrat intressentbehov.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Bäck, Stephanie. "Genusperspektiv i barnlitteratur : en förändring över tid?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-45442.

Texto completo

Resumen

Syftet med denna uppsats är att med hjälp av en granskning av ord och bild i barnböckerundersöka om det skett en påvisbar förändring i framställningen av böckernas karaktärer.Detta görs för att sedan ta reda på om det finns ett övergripande förändringsmönster.Böckerna som studeras är valda utifrån 2008, 2014 och 2018 för att skapa en jämlikfördelning över 10 år. Jag använder en kvantitativ metod som huvudsakligen grundar sig i attstudera ordval som kategoriseras som manligt, kvinnligt eller könsneutralt. I bildanalysengranskas antalet karaktärer som representeras i bild. Resultatet visar på att man generellt settskildrar karaktärer som könsneutrala i text och att kvinnliga karaktärer är den grupp somdominerar i bild genom alla utgivningsåren

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Bradley, Henrik y David Andersson-Jit. "Årsrapporters förändring över tid : Ett svenskt perspektiv". Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43789.

Texto completo

Resumen

Årsrapporter producerade av bolag anses vara det traditionella sättet att kommunicera mellan publika aktiebolag och dess intressenter. Enligt tidigare forskning i andra länder har dock årsrapporters storlek och struktur förändrats. Uppsatsen syftar till att undersöka hur årsrapporters storlek och struktur har förändrats över en 11-årsperiod (2004-2014) i svenska noterade bolag, samt hitta motiven till varför årsrapporterna har förändrats. Väsentliga teorier valdes för att få en bättre förståelse avseende området, men även som möjliga motiv för förändrade årsrapporter. En innehållsanalys på de största noterade svenska bolagen mätt i omsättning år 2015 gjordes för att skapa en kartläggning av deras årsrapporter. Vi utgick från flera parametrar för att få en bild av förändringen, t.ex. sidantal, bilder och ord. Delar som vanligtvis ingår i årsrapporter kartlagdes även för att få en inblick i hur delarna har förändrats över tidsperioden. Studien visar på att årsrapporter i svenska noterade bolag generellt har ökat i storlek och att strukturen har förändrats från 2004 till 2014. Hållbarhetsredovisningen är den del i årsrapporter som procentuellt har ökat mest av alla delar. Vidare finner vi motiv och orsaker som kan vara påverkande faktorer för varför förändringen har sett ut som den gör. Införandet av IFRS 2005, Finanskrisen 2007-2008 samt teorierna information overload, impression management och legitimitetsteorin används för att nå resultatet.
Annual reports produced by companies are considered to be the traditional medium between limited companies and its stakeholders. However, according to previous research made in other countries, annual report size and structure has changed during the last decades. This essay aims to examine how annual reports size and structure has changed over an eleven year period (2004-2014) in Swedish listed companies, and to find the causes/reasons to why the annual reports has changed. Essential theories were mainly chosen to better understand the area, but also as possible motives for changed annual reports. A content analysis on the 25 biggest listed Swedish companies measured in revenue year 2015 was made to map how the change have looked for the companies. We started from several parameters to get a picture of the change, for example from number of pages, pictures and words. Parts that is usually included (e.g. management report, sustainable report, CEO/Chairman’s letter) in annual reports was mapped so that we could get an insight in how the parts had changed over the time period. The study shows that annual reports of Swedish listed companies generally have increased in size and that the structure has changed from 2004 to 2014. The sustainable reporting is the part of the annual reports that increased the most in percent of all the parts. Furthermore, we find motives and causes that can be seen as affecting factors to why the changes looks the way it does. The introduction of IFRS 2005, the financial crisis 2007-2008 and the theories information overload, impression management and legitimacy theory are used to reach the result of the study.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Wingren, Per. "Skapande kultur i skolan : En förändring över tid". Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6440.

Texto completo

Resumen

Uppsatsen diskuterar frågan hur skolans syn på kultur har förändrats genom åren. Vidare på vilket sätt detta har skett i praktiken. Uppsatsen går igenom den förändringsprocess som skett från slutet av 1960-talet och några år in å 2000-talet.

Uppsatsen visar att de förändringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, främst genom läroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förändringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare läroplaner har öppnat upp för en mer målstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har använt kulturen som redskap för att uppnå de mål som fastställts i läroplanerna för alla ämnen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Rhodin, Edsö Jenny. "Gymnasieutbildningens förändring över tid ─ En analys med biologiämnet som utgångspunkt". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32053.

Texto completo

Resumen

I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder. Eftersom lärare sedan tolkar och realiserar läroplanerna, kan de förmedla ett annat innehåll och syfte i klassrummet. Den syn som förmedlas kallas följemening.Jag har analyserat gymnasieutbildningens förändring utifrån tre olika infallsvinklar. 1: de generella läroplanstexterna har jämförts och läroplanskod har bestämts. 2: kursplanerna och ämnesplan har analyserats utifrån ämnesfokus och kunskapsemfaser. 3: några erfarna lärare har intervjuats för att ge en bild av hur de har uppfattat förändringarna som skett.I studien har jag funnit att de generella läroplanstexterna och kursplaner väl speglar varandra. Resultatet visar att efter en fokusering på en moraliskt tillämpad undervisning i Lpf 94 så har vi nu en viss återgång till en mer rationell skola med praktiskt tillämpad undervisning i och med Gy 11. Den moraliskt tillämpade undervisningen finns kvar tillsammans med en disciplinär undervisning, som traditionellt verkar vara dominerande i naturvetenskaplig utbildning.Lärarintervjuerna visar att det är lärarens visioner och intressen tillsammans med elevinteraktionen som styr vad som förmedlas i klassrummet snarare än läroplanen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Brandvik, Hanna y Katja Lundgren. "Viktimisering bland familjehemsplacerade ungdomar i Stockholm: förekomst och förändring över tid". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-193661.

Texto completo

Resumen

Prior studies have shown that individuals with experiences of child welfare interventions have high rates of adverse social and health outcomes. Yet little is known about whether they are disproportionately subjected to crime victimization. Using repeated cross-sectional data for 32,332 adolescents in Stockholm (of which around 1% is placed in family foster care), this study asks whether adolescents placed in family foster care have higher rates of crime victimization compared to same aged peers living in other family types. The aim is also to examine if this trend is the same for adolescents placed in family foster care over time.Results from gender stratified logistic regression analyses show that adolescents placed in family foster care have a higher risk of reporting various forms of crime victimization compared to adolescents living in intact families. The differences were less pronounced when compared to adolescents living in single parent families. With the exception of having experienced severe threats, where they show an increase in risk over time, results from interaction analyses suggest that adolescents in family foster care generally follow the same decreasing trend as their peers living in other family types. Implications for research, policy and practice are discussed.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Kult, Ellen y Antonia Berndtsson. "Den kulturella moderaten : En jämförande kvalitativ studie över tid". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39827.

Texto completo

Resumen

The aim of this essay is examine how the Moderate party ideas and values have changed over time in relation to the so-called GAL-TAN dimension. The dimension theorizes values regarding green, alternative and libertarianism against traditional, authoritarian and nationalism. The dimension has recently become relevant for the Swedish political party system and political culture. The source material we use are documents of the Moderate party from 1904 to 2013. We have examine the Moderate party ideas using qualitative and comparative method, the results are presented in the form of a “codified text analysis”. Also, to find a deeper understanding, the results is evaluated in an idea analysis. Finally, we offer an understanding of values and ideas from a cultural and social perspective. The results show that the dimension existed from the very beginning in the Moderate party and that it is most prominent today. The study compared over time, making possible comparisons of cultural positions over time.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Kalström, Moa y Sara Rosenstam. "Från papparoll till föräldraroll : En komparativ studie av papparollens förändring över tid". Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-156447.

Texto completo

Resumen

1974 införde Sverige, som första landet i världen, en föräldraförsäkring som gav både mammor och pappor rätt till en inkomstrelaterad ersättning för att vara föräldralediga med sina barn. Trots samma möjligheter till föräldraledighet har pappor, genomgående sedan reformen infördes, tagit ut betydligt färre föräldradagar än mammor. Statistik visar däremot på en progression som indikerar på att allt fler pappor både tar ut samt tar en längre föräldraledighet än tidigare. I och med denna successiva förändring i åtanke väcktes en nyfikenhet gällande bakomliggande orsaker för detta. Tidigare forskning har belyst möjliga förklaringar till pappors resonemang kring föräldraledighet och pappors roll i familjen. Denna studie syftar därför till att anta en ny synvinkel, där en jämförelse av papparollens eventuella förändring över ett kvarts sekel undersöks. Detta för att ta reda på om en eventuell förändring av papparollen har skett och om så, hur denna förändring ser ut. Vidare vill studien undersöka om den eventuella förändringen kan ligga till grund för det ökade uttaget av föräldraledighet hos pappor boende i Stockholm. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer utförts med heterosexuella pappor från två generationer i åldrarna 30-35 år och 55-60 år bosatta i Stockholm. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av teorierna doing gender och specialiseringsteorin samt Lars Jalmerts och Elisabeth Bekkengens tidigare studier som berör svenska män och i synnerhet faderskap. Resultatet av denna studie visar på att papporna från de två generationerna har olika syn på vad papparollen innebär och det blir tydligt att de gör papparollen på olika sätt. Den äldre generationen ser föräldraskapet som bestående av två kompletterande roller där mammor och pappor fyller olika funktioner. Den yngre generationen har en annan syn på föräldraskapet och menar på att mammor och pappor utgör en heltäckande föräldraroll där båda föräldrarna ansvarar lika för allt. Deras två olika definitioner av papparollen respektive föräldrarollen grundas ur hur de ser på och gör kön vilket också tycks vara en påverkande faktor till hur papporna har tagit ut sina föräldradagar.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Más fuentes

Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!