Literatura académica sobre el tema "Hållbarhetsfrågor"

Under senare år har det blivit allt vanligare med hållbarhets- och samhällsfrågor i NT-klassrummen. Vad elever redan gör och vad de vill göra i framtiden för att förbättra världen kan användas för att utveckla sådan undervisning. En ny forskningsstudie visar hur engagemanget i hållbarhetsfrågor kan se ut hos starkt nv-inriktade elever.

Jag har under detta arbete undersökt hur företaget MAD ELF ART kan arbeta med miljö och sociala aspekter i produktionen. Min uppgift har varit att lokalisera en materialleverantör och producent som kan arbeta med detta på bästa sätt.Under arbetets gång har jag kontaktat flera materialleverantörer och producenter och undersökt hur de jobbar med dessa aspekter. Samtidigt har jag även fördjupat mig i hur man kan ta hänsyn till miljö och sociala aspekter i produktionen, för att undersöka hur vi bäst kan arbeta med det.Vad jag kommit fram till är att materialvalet är det viktigaste och det som skiljer en produkt från att vara en miljöbov och en fara för människor till miljövänlig. Därför har jag i bilagan presenterat en leverantör och producent av materialet 100% silke som är ekologiskt färgad och handvävd. Silke lämnar inget energi-fotavtryck och går att återvinna. Jag tror och hoppas att framtiden kommer handla om att producera alltmer ekologiskt och samtidigt ta vara på det vi har istället för att producera nytt, detta genom ett återvinningssystem för textilier. Utvecklingen hos stora företag pekar även på att det i framtiden kommer att vara en självklarhet att ha uppförandekoder på fabriker och jobba med CSR. Därför är även det viktigt för MAD ELF ART.I have looked into how MAD ELF ART can work with environmental and social aspects during production. My assignment has been to find a materialsupplier and manufacturer who can work with this in the best way possible.During this work I have contacted several materialsuppliers and manufacturers and examined how they work with these aspects. At the same time I have also looked into how we can deal with social and environmental aspects to find the best way for us to work with this.I have come to the conclusion that the choice of material is the most important and what differs a product from being a danger for the environment and human beings to a environmental friend. Because of that I will present a materialsupplier and manufacturer who can provide the material 100% silk wich is organically dyed and handwoven. Silk leaves no energy-footprint and is recycable. I believe that the future will have more focus on the environment and that we will work with more ecologic materials and instead of producing new products, we will recycle what we have through a recyclingsystem for textiles. The development of big companies also points in the direcetion that it will be natural for all companies to have a Code of conduct and work with Corporal Social Responsility.
Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of influencer marketing with a focus on Generation Z. The study aims to reveal which properties of environmental and sustainability related content are important to maintain the social media engagement of Generation Z, as influencers start to include this on their social media platforms.  Method: The study takes a deductive and qualitative approach, focusing on the underlying factors of social media engagement. Data has been collected through three semi structured focus groups.  Results: The results from this study show that Generation Z have a double sided relationship with sustainability issues, where many consider these to be important, but few show this in their consumer behaviour. Furthermore, the participants’ attitudes towards sustainability issues being implemented on influencers’ social media platforms are positive, but there is also a large risk of decreased social media engagement from Generation Z. Messages about the environment and sustainability that are too negative or too frequent, can lead to the participants feeling anxiety or losing interest in the influencer at hand.  Conclusion: To summarize, there are some properties of environmental content which can be crucial for the sustention of the social media engagement of Generation Z. The content should use several types of media (images, videos, text, etc.), be well integrated with the influencer’s niche and the message should be short. The message is more appreciated if it is not in the form of a paid collaboration and the content should not appear so frequently that the influencer’s niche appears to have changed. Finally, the social media engagement might increase over time if the content is consistently interesting and engaging.
Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för området influencer marketing med ett fokus på generation z. Detta för att ta reda på vilka egenskaper i miljö- och hållbarhetsrelaterat innehåll som är viktiga för att följarengagemanget hos generation z inte skall minska, när influencers inför detta på sina sociala plattformar.  Metod: Studien har en deduktiv och kvalitativ ansats, med fokus på de underliggande faktorerna hos följarengagemang. Data på detta har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer i tre fokusgrupper. Resultat: Resultaten från denna studie visar att generation z har en tvåsidig relation till hållbarhetsfrågor, där de flesta anser att dessa är viktiga, men ett fåtal visar detta i sitt konsumtionsbeteende. Vidare är respondenternas inställning positiv till införandet av sådana frågor på influencers sociala plattformar, men risken är också stor för ett minskat följarengagemang från generation z. Budskap om miljö och hållbarhet som är för negativt lagda eller för frekventa kan skapa ångest hos respondenterna samt ett minskat intresse för influencern i fråga.  Slutsats: Sammanfattningsvis framgår det att vissa egenskaper i miljörelaterat innehåll kanvara avgörande för generation z:s fortsatta följarengagemang. Innehållet bör vara multimedialt, kortfattat och väl integrerat med influencerns nisch. Budskapet uppskattas mer om det inte är i form utav ett betalt samarbete och bör inte förekomma så pass ofta att influencerns nisch upplevs som förändrad. Vidare kan följarengagemanget öka med tiden om innehållet är konsekvent intresseväckande och engagerande.

The aim of this study is to find out if there is any difference between how a state-owned company and a publicly listed private company communicate its sustainability performance in its sustainability report. It also aims to find out if the communication regarding sustainability has changed over time. The poll was conducted in two Swedish companies, Sveaskog AB and AB SCA, operating in the forestry industry and through a quantitative content analysis, the companies' sustainability reports from 2005 and 2010 were examined. To get a result, the reports has been examined by the GRI framework (Global Reporting Initiative) and an assessment of the communication was made based on a scale of 0-3. The results has been evaluated based on stakeholder theory, legitimacy theory and the growing interest in CSR.  The analyses found evidence that there is a link between the form of ownership of the company and how it communicates regarding sustainability. The results shows that the state-owned company has an inferior communication regarding these issues compared to the publicly listed private company. The results also shows that the communication has improved for both companies during the period for the analyses.

Forskningsfråga Hur arbetar Destination Kalmar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som destination? Syfte Att beskriva hur Destination Kalmar arbetar med hållbarhetsfrågor när de utvecklar Kalmar som en destination. Metodik Uppsatsen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod med ett deduktivt inslag. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts i form av semi-strukturerade intervjuer samt innehållsanalyser. Slutsats Vi drar slutsatsen att Destination Kalmar som en Destination Management Organisation (DMO) arbetar utifrån samarbete med näringslivet och lokala intressen. Dessutom arbetar de med relevanta planeringsprocesser för att utveckla Kalmar som en hållbar destination.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärande för ekologisk hållbarhet, vilket är en central del inom hållbar utveckling. Kvalitativa intervjuer har använts för att undersöka förskollärares förståelse av begreppet ekologisk hållbarhet. Totalt har nio förskollärare deltagit i denna studie, intervjuerna pågick 25–35 minuter. Det visade sig att de flesta informanter hade en grundläggande förståelse men saknade en nyanserad uppfattning av begreppet. Begreppet ekologisk hållbarhet har en interagerande relation till de övriga dimensionerna av hållbar utveckling, vilket kan komplicera lärande för ekologisk hållbarhet. Vidare syftar studien till att ta reda på förskollärares synsätt på sin roll och uppgift att möta läroplanens förstärkta kriterier i relation till barns lärande om ekologisk hållbarhet. Sammanfattningsvis delar informanterna en positiv inställning till läroplanens förstärkta kriterier, men anser att det behövs kompetensutveckling, en vilja samt ett ökat intresse för att det ska leda till påtagliga förändringar i förskolan. Förskolans innehåll och arbetssätt baseras på prioriteringar och intresse bland pedagogerna, vilket kommer påverka det lärande som blir möjligt i förskolan. Informanternas svar tyder på att deras arbetssätt präglas av ett lärande om miljön, och lärande i miljön. Praktiska upplevelser har varit utgångspunkten för barns lärande inom ekologisk hållbarhet i förskolan, där ett undersökande förhållningssätt har vidtagits. Slutligen syftade studien till att undersöka förskollärares synsätt på barns delaktighet inom lärande för ekologisk hållbarhet. Där informanterna förmedlade att de strävar efter ett arbetssätt med utgångspunkt i barnens intresse. Kompetens och vilja är faktorer som påverkar förskollärares förmåga att göra barnen delaktiga. Informanternas svar tyder dock på att barnens möjlighet till inflytande inom lärande för ekologisk hållbarhet är begränsat. En slutsats vi drar av studien är att det behövs intresserade, handlingskraftiga och kompetenta förskollärare som kan leda och följa barnen i ett lärande för ekologisk hållbarhet.

This thesis focuses on young students’ experiences and meaning-making processes in school practices within environmental and sustainability education. Earlier research has shown this to be an area of complexity; besides a transdisciplinary perspective requiring relational thinking, it also involves conflicting interests as well as emotions and values. With a certain interest in emotions being part of learning as a meaning-making process, this thesis aims to investigate the character of experiencing, and the function of aesthetic experience in environmental and sustainability education. Through a mixed-methods approach a comprehensive questionnaire was used in the first study, and a more in-depth case study investigated the most important findings from the questionnaire even further in the second one by using multiple data. 209 students, age 10-12, from six different schools in Sweden answered the questionnaire. One class in grade six participated in the case study during four months, where both in- and out-of-door activities were studied. Both qualitative content analyses, and quantitative statistics were used to analyze the material from the two studies. Furthermore, John Dewey’s theoretical perspectives and neo-Aristotelian philosophers, mainly Martha Nussbaum, guided the interpretations of the empirical results. The main findings show that young students’ experiences in environmental and sustainability education are characterized by relational understandings both within and among ecologic, economic and social aspects, but also that perceived school activities of a value-laden and more cognitive kind correlated. The results further show that aesthetic experiences function as links in the transactional and continuous processes of meaning making. Furthermore, of importance for students’ meaning making and formation of values in environmental and sustainability were also prior experiences, encounters with outdoor environments and artifacts (both natural and digital), social interactions and felt independence. A holistic picture of understanding, emotions and values hence appear as an intertwined unity in students’ written responses, action and talk. A conclusion suggests that contributing to students’ possibilities of making meaning in environmental and sustainability issues requires openness to personal emotions and values as a starting point. Activities allowing for social interaction, independence, and relevant contextual encounters should also be considered in the pedagogical practice of environmental and sustainability education.

Denna studies syfte är att undersöka förskolepedagogers förhållande till hållbar utveckling ioch delvis utanför förskoleverksamheten. Frågeställningarna är “hur beskriver förskollärare sin syn på hållbar utveckling” och “hur beskriver förskollärare sitt arbete för en hållbar utveckling”. Metoden som användes för att undersöka dessa frågor är kvalitativa intervjuer. Tre arbetande förskollärare intervjuades. Pedagogerna beskriver i resultatet att de ser ekologi, sociala relationer och ekonomi samt hälsa som aspekter av hållbar utveckling. Pedagogerna beskriver sitt arbete för hållbar utveckling som dels ett ständigt närvarande förhållningssätt men också genom en rad olika aktiviteter. Dessa aktiviteter är bland annat konflikthantering och relationsbyggande, återvinning och naturvård, kompostering och odling samt utflykter och naturmöten. Resultaten visar att pedagogerna bedriver en normerande undervisning med fokus på dels sociala aspekter som etik och hänsyn för varandra och dels natur och miljövårdsfrågor.

I en hållbarhetsredovisning redovisar en organisation information om sin påverkan inom ekonomisk, miljömässig och social hållbar utveckling. Några av de inledande stegen i en redovisningsprocess är att identifiera organisationens hållbarhetsfrågor, och att bestämma frågornas prioriteringsordning för att på så sätt kunna bestämma ett väsentligt innehåll till redovisningen. De här stegen av redovisningsprocessen har varit i fokus under arbetet. En identifiering och prioritering av konsultbolaget Sweco Environments hållbarhetsfrågor har gjorts, i det övergripande syftet att lägga en grund för fortsatt arbete med hållbarhetsredovisning på Sweco och i liknande verksamheter. Mål med arbetet har varit att identifiera hållbarhetsfrågorna genom intressentdialog, och att prioritera frågorna för att kunna ge förslag till innehåll i en redovisning för bolaget. Den använda metoden för identifiering och prioritering har också utvärderats och diskuteras, bland annat genom att olika metoder jämförts. Som underlag vid val av metod och källa till mycket information användes GRI Standarder för hållbarhetsredovisning, som därmed också studerades. Det har diskuterats huruvida de här standarderna helt täcker den lag om hållbarhetsredovisning som gäller från den 1 december 2016. En slutsats är att de stämmer så väl överens att ett användande kan rekommenderas, även om standarderna inte skulle bedömas uppfylla lagkraven helt. Att redovisa enligt standarderna bedöms också vara fördelaktigt med tanke på både författare och läsare av en redovisning. Under arbetet har standarderna över lag fungerat bra som hjälpmedel, och de rekommenderas att användas av Sweco och liknande verksamheter. Intressentdialogen genomfördes genom att nio personer ur nio olika intressentgrupper intervjuades. En workshop med anställda hölls också på kontoret i Stockholm. Av de hållbarhetsfrågor som identifierades handlar de fem högst prioriterade om jämställdhet, klimat, resor, medarbetares psykiska hälsa och avfallshantering. Frågorna kan anses relevanta för hela Sweco och även konsultföretag i allmänhet, och de rekommenderas därför att diskuteras som innehåll i en kommande redovisning för Sweco. En slutsats av arbetet är att intressentdialogen passar mycket bra vid identifiering och prioritering av hållbarhetsfrågor och då en hållbarhetsredovisning ska skrivas. Den kan inte bara ge innehåll åt utan även förankra kunskap om redovisningen, både i och utanför organisationen. Intressentdialogen bör dock kompletteras med andra metoder för en mer fullständig väsentlighetsanalys. Slutligen bör hållbarhetsredovisningen knytas ordentligt till verksamhetens befintliga hållbarhetsarbete, strategi och mål, både för att få ett trovärdigt innehåll och för att kunna fungera som ett verktyg för hållbar utveckling.
In a sustainability report, an organization is informing about its economic, environmental and social impact on sustainable development. Initial steps of the reporting process are to identify topics of sustainability that are relevant for the organization in question, and to prioritize them so that a relevant content can be decided for the report. These two steps in the reporting process have been in focus during the study. The sustainability topics of the consulting company Sweco Environment have been identified and prioritized, for the overall aim of providing a basis for a continued work with sustainability reporting at the parent company Sweco and in similar organizations. The objectives were to identify topics by holding a stakeholder dialogue, and to prioritize the topics to be able to suggest content for a report of the company. The used method for identification and prioritization has also been evaluated and discussed, by comparing different methods to each other for example. The GRI Standards for sustainability reporting were extensively used, when methods were chosen and for searching information in general. Therefore, the standards were also thoroughly studied. It is discussed whether the law of sustainability reporting, which is effective from 1 December 2016, can be fully followed by using the GRI Standards. A conclusion is that they correspond to such an extent that using the standards would be favorable, even if they would not correspond entirely. Also, to report in accordance with the standards is assessed to be favorable considering the writers as well as readers of a report. The standards have worked well as a tool during the thesis work and are recommended to use for sustainability reporting by Sweco and similar enterprises. In the stakeholder dialogue, one person from each of the nine stakeholder groups head/management, sustainability coordinator, junior consultant, senior consultant, supplier, competitor, customer, none governmental organization and academy/university was interviewed. Also, a workshop was held at the office in Stockholm. Among the identified sustainability topics, the five most material were found to be equality, climate, travelling, mental health of employees and waste management. A conclusion is that the topics are relevant for Sweco and for consulting companies in general, why they could be discussed for a future sustainability report of Sweco. A conclusion from the work is that the stakeholder dialogue is a highly suitable method for identifying and prioritizing topics when writing a sustainability report. Apart from defining the report content it can be used for establishing a knowledge base about the reporting process inside and outside of the organization. However, the method should be complemented with others for a more complete materiality analysis. The semi-structured interview method that was used is also suitable in the context. Finally, the sustainability report has to be properly linked to ongoing sustainability work, strategies and goals of the organization in order to be reliable and have the possibility to work as a tool for a sustainable development.

Problembakgrund: Ekonomiska kriser och hållbarhetskriser har lett till förändringar i sociala, ekonomiska och ekologiska förhållanden världen över. Företag börjar ta större ansvar för hållbarhet men kan uppleva stora svårigheter att uppnå sina hållbarhetsmål. Detta beror på att det saknas förståelse för hur processen ser ut. Beslutsfattare har svårigheter med att skapa en plan som går ända från hållbarhetsvision till hållbarhetsredovisning via strategi, implementation och prestationsmätning. Textilindustrin spelar en stor roll i den globala ekonomin, och har stor påverkan på sociala och miljömässiga frågor. Studien undersöker hur arbetsförloppet med hållbarhetsfrågor ser ut hos sex stora textilföretag: KappAhl, Hemtex, Åhléns, Haglöfs, Indiska samt Gudrun Sjödén. Frågeställning: Hur ser arbetsförloppet ut i svenska textilföretags verksamhet från att hållbarhetsmål utformas till att resultat redovisas? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera arbetsförloppet i stora svenska textilföretag från att hållbarhetsmål utformas till att resultat redovisas, och generera en ökad förståelse för detta. Metod: För att få fram relevant data med utgångspunkt i frågeställningen utfördes en kvalitativ studie. Eftersom det saknas kunskap kring frågeställningen har studien ett induktivt angreppssätt där ökad förståelse inom området försöktes skapas. Detta gjordes med hjälp av intervjuer med personer som aktivt arbetar med hållbarhetsarbete i respektive företag. Resultat:Studien har identifierat ett arbetsförlopp över hållbarhetsarbetet i de undersökta företagen bestående av vision, mål, strategi/plan,genomförande och redovisning. Studien har även funnit faktorersom påverkar hållbarhetsarbetet. Dessa är lönsamhet, mål, strategi, budget, struktur, kultur, lärande, samarbete, integration samt redovisning. Studien har även ökat förståelsen för vikten av att integrera hållbarhet i hela verksamheten.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur statligt ägda företag arbetar med hållbarhetsfrågor och hur dessa förhåller sig till affärsverksamheten.  Metod: Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ undersökningsstrategi. Vi har vidare genomfört kvalitativa intervjuer där vi har använt oss av en intervjuguide  innehållande fyra ämnesområden som knyter an till uppsatsens frågeställning. Ämnesområdena är företagets mål, tillvägagångssätt och strategier, GRI:s ramverk samt hållbarhetsredovisningens effekter och framtidsutsikter. Empiri: Vi har samlat in vår empiri genom telefonintervjuer och intervjuer på plats hos de deltagande företagen i studien. De deltagande företagen i denna studie är Vattenfall, Teracom, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo och PostNord där vi har träffat ansvariga inom hållbarhetsområden på respektive företag. Slutsats: Samtliga företag i studien har antingen påbörjat eller strävar efter att integrera hållbarhetsfrågorna i affärsverksamheten, vilket de anser är den enda vägen att gå. Det finns däremot skillnader på hur långt de olika företagen kommit med denna integration. Vi anser att om ett företag ska lyckas med detta så krävs tydliga mål och strategier.
Purpose: The purpose of this study is to find out of how state-owned companies work with sustainability issues and how they relate to business Methods: We have used a qualitative research approach. We have also conducted qualitative interviews where we have used an interview guide containing for subject areas,    which are linked to the question of the study. The subjects are the goals for the company, practice and strategies, GRI´s framework and the effects and prospects of sustainability reporting Empirics: We have collected our empirical data through both telephone interviews and on-site interviews with the participating companies in the study. Participating companies in the study are Vattenfall, SAS, Samhall, TeliaSonera, Green Cargo and PostNord where we have met managers in sustainability from each company. Conclusion: All companies in the study have either started or strive to integrate sustainability into business operations, which they believe is the future way to go. However, there are differences in how far the different companies have come with this integration. We believe that if a company is to succeed in this, there must be clear goals and strategies.

Mera Svamp! är ett icke-vinstdrivande projekt vars huvudsyfte är att öka medvetenheten kring svensk svamp genom informativa och underhållande texter. Tanken bakom varje text är att de ska fungera som diskussionsunderlag i den bredare diskussionen om hållbarhet; samtidigt som fler ska lockas till att lära sig mer om svensk svamp! Initiativtagare bakom projektet Mera Svamp! heter Erik, som för närvarande är student i Linköping och som brinner för hållbarhetsfrågor.