Literatura académica sobre el tema "Indexfond"
Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros
Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Indexfond".
Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.
Artículos de revistas sobre el tema "Indexfond"
Schlütz, Johannes y Rolf Beike. "Indexfonds versus Indexzertifikate". Bankmagazin 47, n.º 3 (marzo de 1998): 32–36. http://dx.doi.org/10.1007/bf03241006.
Texto completoBohl, Martin T. "Treiben Indexfonds Agrarrohstoffpreise? Nein!" Perspektiven der Wirtschaftspolitik 17, n.º 2 (1 de julio de 2016): 155–71. http://dx.doi.org/10.1515/pwp-2016-0011.
Texto completoPeter, Gunther. "Indexfonds weiter im Aufwind". Bankfachklasse 32, n.º 10 (octubre de 2010): 16–17. http://dx.doi.org/10.1007/bf03256099.
Texto completoStentzel, Achim. "Indexfonds: Preiswert und bequem investieren". Bankfachklasse 30, n.º 6 (junio de 2008): 16–19. http://dx.doi.org/10.1007/bf03255901.
Texto completoStarnawska, Sylwia E. "Investment Strategies of Constructing FTSE 100 IndexFunds with Exchange-Traded Derivative Instruments". Journal of Index Investing 1, n.º 3 (30 de noviembre de 2010): 24–38. http://dx.doi.org/10.3905/jii.2010.1.3.024.
Texto completoMaksum, Ali y Nur Azizah. "DISKURSUS MANAJEMEN KONFLIK BERBASIS ORGANISASI KEMASYARAKATANPERKOTAAN DI YOGYAKARTA". SPEKTA (Jurnal Pengabdian Kepada Masyarakat : Teknologi dan Aplikasi) 1, n.º 1 (24 de agosto de 2020): 1. http://dx.doi.org/10.12928/spekta.v1i1.2640.
Texto completoPandey, Anup y Alok Atreya. "Variations in the Facial Dimensions and Face Types Among the Students of A Medical College". Journal of Nepal Medical Association 56, n.º 209 (28 de febrero de 2018): 531–34. http://dx.doi.org/10.31729/jnma.3470.
Texto completoRikha, A. S., E. L. Widiastuti, N. Nurcahyani y M. Kanedi. "RECENT BIODIVERSITY IN ANAK KRAKATAU ISLAND". KnE Life Sciences 2, n.º 1 (20 de septiembre de 2015): 245. http://dx.doi.org/10.18502/kls.v2i1.151.
Texto completoPrehn, Sören, Thomas Glauben, Ingo Pies, Matthias Will y Jens-Peter Loy. "Betreiben Indexfonds Agrarspekulation? Erläuterungen zum Geschäftsmodell und zum weiteren Forschungsbedarf / Do Index Funds Speculate on Agricultural Futures Markets? Explanatory Notes on the Business Model and the Additional Need for Research". ORDO 64, n.º 1 (1 de enero de 2013). http://dx.doi.org/10.1515/ordo-2013-0120.
Texto completo"Sehr breit diversifizierte Indexfonds". Versicherungsmagazin 49, n.º 8 (agosto de 2002): 10. http://dx.doi.org/10.1007/bf03244842.
Texto completoTesis sobre el tema "Indexfond"
Rosén, Frida y Christine Smestad. "Aktiv Förvaltning - Resulterar det i högre avkastning än index?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för ekonomi, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7225.
Texto completoAim: The fact that a monkey won the Swedish Championship in stocks in 1993, ahead of professional investors, shows that stock prices are random. Why should an investor trust that a professional manager is better on evaluating the market and its investment opportunities than others? The purpose with this thesis is to investigate how active managed funds perform compared to index funds, after subtraction of the management fee. The index fund is represented by a “comparison index” and the research covers a period of ten years, between 2000 and 2009. Method: A quantitative method has been used in this study, where the information has been received from Morningstar and SIX Telekurs. Microsoft Excel has been used to process the collected data in order to calculate the expected return and the risk measures. The result is presented in diagrams and charts in order to analyse and compare it with the theory. Result & Conclusions: Only one out of ten active managed funds outperform index,therefore draws the conclusion that index funds is a better investment option than active managed funds. The result shows that the higher management fee that stock exchange companies claims is not appropriate. Suggestions for future research: Based on the results in this thesis, it would be interesting to do a qualitative research where the focus is on the fund managers’ opinions. How can they motivate the high management fee, when they don’t outperform index?
Mattias, Öhlén y Herold Christian. "Bransch- & Indexfonder". Thesis, Södertörn University College, School of Business Studies, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2550.
Texto completoJungbluth, Benjamin. "Exchange-traded-Fonds als Anlagealternative zu Indexfonds und Indexzertifikaten". Berlin mbv, Mensch-und-Buch-Verl, 2002. http://d-nb.info/997514442/04.
Texto completoBudinsky, Ralf. "Aktienindexfonds : Produktidee und Umsetzung /". Frankfurt am Main : Bankakademie-Verlag, 2002. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=009928791&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Texto completoGantenbein, Christophe. "Drivers of the Exchange-Traded Funds (ETFs) Market - History, Analysis of the Current Market Situation and Future Development Is the traditional open-end indexed mutual Fund dead? /". St. Gallen, 2004. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/00637710001/$FILE/00637710001.pdf.
Texto completoLeise, Linus y Rasmus Jonsson. "Kostnader för indexfonder vid revidering av OMXS30? : en eventstudie". Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för ekonomi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20880.
Texto completoDen här studien använder sig av eventstudiemetodologi för att undersöka priseffekter som uppstår för aktier i samband med inkludering eller exkludering ur indexet OMXS30. Priseffekter som uppstår i samband med revideringar i index är teoretiskt svårförklarade fenomen. Syftet med den här studien är att undersöka om inkludering eller exkludering ur indexet OMXS30 driver någon abnormal avkastning, samt om den abnormala avkastningen innebär en kostnad för indexfonder som skuggar OMXS30. För att beräkna abnormal avkastning jämförs aktiernas faktiska avkastning med aktiernas förväntade avkastning beräknad med Fama och French Model. Eventfönstret som används sträcker sig mellan intervallet 15 handelsdagar före revidering i OMXS30 till 15 handelsdagar efter revidering i OMXS30. Resultatet visar att ingen signifikant abnormal avkastning kan observeras för dagen då revideringen genomförs. Vid inkluderingar i OMXS30 kan signifikant negativ genomsnittlig abnormal avkastning observeras för perioden T+1 till perioden T+15. Vid exkludering ur OMXS30 kan signifikant negativ genomsnittlig abnormal avkastning observeras för perioden T-15 till T-1. Studien ger visst stöd för att både neråtlutande efterfrågahypotesen och prispresshypotesen kan förklara priseffekter för aktier som är föremål för revidering i OMXS30. Studien kan även försiktigt påvisa att indexfonder drabbas av en särskild indexkostnad, som är driven av indexfondernas förutsägbara och mekaniska handel.
Tzvetkova, Rossitza. "The implementation of exchange traded funds in the European market /". [S.l. : s.n.], 2005. http://www.gbv.de/dms/zbw/503121339.pdf.
Texto completoBoström, Jonas y Claes Edberg. "Indexfonder på den svenska marknaden – en lämplig sparform för framtiden?" Thesis, Uppsala University, Department of Business Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-9378.
Texto completoLundgren, Mikael y Bahr Felix Von. "Aktiv fondförvaltning : Ger aktivt förvaltade fonder en bättre riskjusterad avkastning än indexfonder?" Thesis, Umeå University, Umeå School of Business, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-24547.
Texto completoFondsparande är något som berör alla svenskar, vare sig vi vill det eller inte. Vårt pensionssystem gör varje svensk per automatik till fondsparare och idag har 98 % av den vuxna befolkningen tillgångar i fonder. Den totala summan som svenskarna sparar i fonder har ökat under de senaste åren från 660 miljarder år 1998 till 1660 miljarder år 2007. Antalet fonder har tredubblats under samma period från 1200 till 3300 fonder. De flesta svenskar har idag sina pengar i aktivt förvaltade fonder vars uppgift är att ge en bättre avkastning än marknaden. Många forskare menar dock att det är omöjligt för en aktivt förvaltad fond att slå marknaden vilket medför att många svenskar i så fall inte får någonting extra för de höga avgifter som de aktivt förvaltade fonderna medför. Forskarna menar istället att det är bättre att investera i indexfonder som har en lägre avgift och ger samma avkastning som marknaden fonden investerar på. Svenskarna verkar dock inte lyssna till forskarvärlden då 92% av dem investerar i aktivt förvaltade fonder medan endast 8% investerar i indexfonder. Med detta som grund har vi i detta arbete valt att undersöka huruvida de aktivt förvaltade fondernas avgifter är motiverade genom att undersöka deras prestationer i förhållande till index under två utvalda år.
Syftet med vår studie är att fastställa hur aktivt förvaltade svenska aktiefonder presterar i förhållande till sitt jämförelseindex under en uppåtgående respektive en nedåtgående marknad i ett försök att utreda om de höga avgifter som tas ut i aktivt förvaltade fonder är motiverade eller om det istället är bättre att investera i betydligt billigare indexfonder.
Då vi vill fokusera på den vanlige svenskens fondsparande så har vi valt att skriva vår studie ur ett privatkundsperspektiv. För att svara på vår frågeställning och vårt syfte genomför vi en kvantitativ undersökning där vi jämför nio stycken aktivt förvaltade svenska aktiefonders prestationer mot ett jämförelseindex under 2006 och 2008. Fondernas prestationer jämförs med hjälp av ett antal prestationsmått och statistiska mått som vi beräknar för de olika fonderna. Vår undersökning är baserad på teorier inom portföljteorin, prestationsmått och den Effektiva Marknadshypotesen. Vi beskriver hur dessa teorier har utvecklats från deras grundkällor till den senaste utvecklingen inom varje teori för att visa att vi har en gedigen grund att basera vårt arbete på.
Vi redogör för våra undersökningsresultat genom att presentera dessa i tabeller och i ett flertal diagram. Varje prestationsmått redovisas och diskuteras utifrån fondernas resultat. Vi diskuterar och analyserar varje resultat och sammanfattar vad de visar på i stort. Avslutningsvis så sammankopplar vi våra undersökningsresultat med våra två delsyften i en avslutande analys som lägger grunden för våra slutsatser. Dessa slutsatser presenteras därefter i vårt sista kapitel där vi även ger ett svar till vår frågeställning och vårt syfte.
Vår undersökning visar att de högre avgifter som våra undersökta fonder tar ut i jämförelse med indexfonder inte gav någon bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under åren 2006 och 2008. Detta konstaterande grundar sig på att endast en av våra nio undersökta fonder gav en bättre riskjusterad avkastning i förhållande till index under dessa två år.
Svensson, Joakim y Kelly Hall. "Aktieindexobligationer : Är det dyrt att fega?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9023.
Texto completoLibros sobre el tema "Indexfond"
Richards, Jr Archie. Understanding Exchange-Traded Funds. New York: McGraw-Hill, 2007.
Buscar texto completoKommer, Gerd. Souverän investieren mit Indexfonds und ETFs: Wie Privatanleger das Spiel gegen die Finanzbranche gewinnen, plus E-Book inside. Campus Verlag GmbH, 2018.
Buscar texto completoJr, Archie Richards. Understanding Exchange-Traded Funds. McGraw-Hill, 2007.
Buscar texto completoAtasoyi, Orhan. Passives Einkommen I Vermögen Aufbauen Mit ETFs und Dividenden und Schrittweise Finanzielle Unabhängigkeit Erreichen: I Geld Verdienen Mit Aktien I Indexfonds I Sparplan I Geld Anlegen I Geldanlage. Independently Published, 2020.
Buscar texto completoCapítulos de libros sobre el tema "Indexfond"
Müller, Sigrid y Stefan Schöne. "ETFs vs. Indexfonds". En Investmentfonds – eine Branche positioniert sich, 115–33. Wiesbaden: Gabler, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8349-6650-6_5.
Texto completoHeda, Klaudius, Klaus Heine y Erich Oltmanns. "Indexfonds: Zur Leistungsfähigkeit eines innovativen Finanzprodukts". En Regulierung oder Deregulierung der Finanzmärkte, 153–67. Heidelberg: Physica-Verlag HD, 2002. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-642-57492-4_12.
Texto completoKoch, Jens. "Grundpfeiler eines nachhaltigen Investmentansatzes auf der Basis von börsengehandelten Indexfonds". En Nachhaltiger Konsum, 953–75. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33353-9_57.
Texto completoPrehn, Söven, Thomas Glauben, Ingo Pies, Matthias Will y Jens-Peter Loy. "Betreiben Indexfonds Agrarspekulation? Erläuterungen zum Geschäftsmodell und zum weiteren Forschungsbedarf". En ORDO 64, 421–42. De Gruyter, 2013. http://dx.doi.org/10.1515/9783828260207-019.
Texto completoInformes sobre el tema "Indexfond"
Nahmer, Thomas. Die Investition in Fine Wine unter Diversifikations- und Kostengesichtspunkten. Sonderforschungsgruppe Institutionenanalyse, 2018. http://dx.doi.org/10.46850/sofia.9783941627710.
Texto completo