Bibliografías temáticas / Krav- och kontroll modellen

Índice

  1. Artículos de revistas
  2. Tesis

Literatura académica sobre el tema "Krav- och kontroll modellen"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junio de 2021
Última modificación: 18 de febrero de 2022

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Krav- och kontroll modellen".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Krav- och kontroll modellen"

1

Enehaug, Heidi. "Læring i omstillingenes tid — et teoretisk innspill om arbeidsmiljø og organisasjonslæring". Tidsskrift for Arbejdsliv 16, n.º 4 (1 de diciembre de 2014): 69–84. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v16i4.108978.

Texto completo
Resumen
Denne artikkelen argumenterer for at arven fra sosio-teknisk teori, både den direkte og den indirekte koblingen mellom individ, arbeidsorganisering og produktivitet, er i overensstemmelse med og delvis har påvirket de to ulike, men relaterte, teoretiske fagfelt knyttet til organisering av arbeid-det handlingsorienterte perspektivet innen organisasjonslæring og krav-kontroll-støtte-modellen. I et arbeidsliv preget av økt omstillingstakt er behovet stort for en sammenkobling av innsikter om hvordan belastningsfaktorer i ulike typer arbeid, mestringsmuligheter og læring virker sammen og hvordan man kan legge til rette for læring på organisasjonsnivå. Dette gir nye perspektiver på organisasjonsutvikling og åpner for en utvidet forståelse av hvilke mekanismer som hemmer og fremmer produktiv organisasjonslæring og et godt/helsefremmende psykososialt arbeidsmiljø.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Häggström, Margaretha y Anna Udén. "Praxisteori i kölvattnet av breddad rekrytering – scaffoldingmodell som stöd för att förstå sambandet mellan teoretiska perspektiv och praktisk verksamhet". Acta Didactica Norge 12, n.º 1 (9 de marzo de 2018): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5457.

Texto completo
Resumen
Som en följd av breddad rekrytering till högre utbildning har antalet studenter i Sverige fördubblats under de senaste tjugo åren. Studenterna utgör i flera avseenden en mer heterogen grupp än tidigare. Det ställer nya krav på våra utbildningar och på oss som undervisar. I denna artikel presenteras en modell för hur teoretiska perspektiv från högskoleförlagd lärarutbildning kan förstås och länkas samman med det praktiska arbetet i skolverksamhet. Modellen diskuteras med utgångspunkt i scaffolding theory. I texten framhålls inkludering och hur vi praktiskt kan arbeta för att inkludera alla studenter. Utgångspunkten är de svårigheter att länka samman teori och praktik många lärarstudenter ger uttryck för, och hur vi kan stödja studenter i sin lärprocess. Modellens potential som medierande verktyg diskuteras. När studenter aktivt använder modellen får de möjlighet att kritisera modellen som sådan men också de teorier och undervisningsmetoder de möter i den högskoleförlagda såväl som verksamhetsförlagda utbildningen. Därigenom kan studenter få en djupare förståelse för undervisningens komplexitet, vilket kan bidra till studentens utveckling av en egen professionell praxisteori baserad på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.Nyckelord: breddad rekrytering, scaffolding, inkludering, praxisteori, undervis¬ningsmetoderPractice theory in the wake of widening participation:Using a scaffolding model as a support for understanding the link between theoretical perspectives and practical activities in teacher educationAbstractAs a result of widening participation in higher education, the number of students has doubled over the last twenty years in Sweden. Students are in many respects a more diverse group than in the past. Hence, new demands are being put on courses and lecturers. This article presents a model of how theoretical perspectives learnt from teacher education can be understood and be linked with practical training in schools. The model is discussed on the basis of scaffolding theory. This text stresses the importance of inclusion in education and how we can work on a practical level to include all students. The starting point is the difficulties many students express regarding linking theory and practice, and how we can support students’ learning processes. Finally, we discuss the model’s potential as a mediating tool for students and as a planning tool for teacher trainers. The area of application for this model is professional training courses in general, and teacher education in particular. When students actively use the model, they are given the opportunity to question and critically examine the model as such but also the theories and methods they encounter during their training. Thus, a deeper understanding of the complexity of teaching and learning may occur. This in turn may help students to develop a practice theory based both on research and on proven experience.Keywords: widening participation, scaffolding, inclusion, practice theory, teaching methods
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Jönson, Håkan, Sara Hultqvist y Susanne Iwarsson. "SAPO – en modell för samverkan mellan forskare och aktörer utanför akademin inom området äldre och åldrande". Äldre i Centrum Vetenskapligt supplement, 20 de abril de 2021, 5–14. http://dx.doi.org/10.52585/icvs.v1i1.2.

Texto completo
Resumen
Den åldrande befolkningen har identifierats som en samhällsutmaning. En tydlig utveckling inom forskning om sådana utmaningar är krav på medverkan från patientgrupper, brukarorganisationer och andra aktörer utanför akademin. Syftet med artikeln är att introducera en modell för utformning och värdering av samverkan mellan akademiska forskare och aktörer utanför akademin. Modellen bygger på en genomgång av internationellt etablerade traditioner och ramverk för sådan samverkan och ramas in av komponenterna syfte, aktör, process och omfattning (SAPO) eller enklare uttryckt genom frågorna: varför, med vem, när och hur mycket? Med hjälp av modellen kan både forskare och aktörer utanför akademin föra mer systematiska och kritiskt värderande resonemang om samverkan. Det kan i sin tur leda till effektivare arbetsformer och nyttiggörande av resultat från det mångfasetterade forskningsområde som rör den åldrande befolkningen. SAPO (PAMP) – a model for collaboration between researchers and external actors wihin the field of ageing studies The ageing population has been identified as a societal challenge and it has been strongly emphasized that service users, interest groups and other actors that are external to academia should be included in this type of research. The aim of the present article is to introduce a model for the construction and evaluation of collaboration between researchers and external actors. The model is based on a review of established traditions and frameworks for such collaboration. It is summarized in the components purpose, actor, magnitude and process (PAMP, SAPO in Swedish) corresponding to the questions why, with whom, how much and when? The model will enhance the possibility of researches and external actors to approach collaboration systematically and evaluate it critically. This will in turn increase the efficiency of collaborative efforts and usefulness of findings within the multifaceted research field of ageing studies.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tesis sobre el tema "Krav- och kontroll modellen"

1

Raymundsson, Jannica y Mattias Hedberg. "Sambandet mellan krav, kontroll, stöd och arbetstillfredsställelse : En allmän kvantitativ tvärsnittsstudie inom privat och offentlig sektor". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26764.

Texto completo
Resumen
Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p<.05) och socialt stöd (r=.61, p<.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p<.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p<.05).
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Sjöstrand, Lina. "Krav, kontroll, socialt stöd och inlåsta positioner- en kvantitativ studie om psykosocial arbetsmiljö". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10634.

Texto completo
Resumen
Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl. 2006). En deduktiv enkätundersökning gjordes på ett privat företags samtliga tio gruppbostäder (n=64). Resultatet från undersökningen skiljer sig i vissa avseenden från både de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskning jag tagit del av. Det visade sig att deltagarna uppskattade sin psykosociala arbetsmiljö som mycket god. Den psykosociala arbetsformen som dominerade på arbetsplatsen var den aktiva. Den aktiva arbetsformen kännetecknas av höga arbetskrav och hög egenkontroll. Inlåsnings-problematiken var på de undersökta gruppbostäderna inte så utbredd som tidigare forskning signalerat om. Majoriteten av de deltagare som befann sig i en inlåst position hade egna lösningar för att ta sig ur situationen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Millak, Sara y Michelle Svärd. "Hur påverkas relationen mellan krav-kontroll-stöd modellen och personligt initiativ av självtillit samt hanteringsstrategier?" Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100153.

Texto completo
Resumen
Det moderna arbetslivet innebär högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sätt att hantera detta är att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende där arbetstagaren på eget initiativ agerar med framhärdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens självtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkät som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, där 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data. Resultaten visade att det fanns ett positivt signifikant samband mellan samtliga arbetsmiljöfaktorer och personligt initiativ. Vid medieringsanalyserna hade självtillit en medierande effekt på relationen mellan dels arbetskontroll och personligt initiativ samt socialt stöd och personligt initiativ, detta resultat är i enighet med tidigare forskning (Speier och Freses, 1997). Hanterings-strategier hade en signifikant svag medierande effekt på relationen mellan arbetskrav och personligt initiativ. Där den svaga effekten kan bero på att arbetskrav inte delas upp i utmanande och hindrande krav. Sammanfattningsvis lyfter studien fram självtillit som den starkast medierande faktorn vad gäller sambandet mellan arbetsmiljö och personligt initiativ, vilket bör främjas om man eftersträvar ett ökat personligt initiativ.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Lekander, Maria. "Den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen; krav, kontroll och socialt stöd : En jämförande studie mellan personal på offentligt och privat äldreboende". Thesis, Högskolan Dalarna, Psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-10032.

Texto completo
Resumen
Studier har visat att äldre personer i behov av vård ökar vilket kan leda till att vårdpersonalen upplever högre krav. Detta kan i sin tur resultera i arbetsrelaterad stress och ohälsa hos personalen. Utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell om krav, kontroll och socialt stöd kan man undersöka hur den psykosociala arbetsmiljön upplevs på en arbetsplats. Enkäter delades ut i samarbete med enhetschefer på de båda äldreboendena. 40 undersökningsdeltagare ingick i studien. Syftet med föreliggande studie är att försöka urskilja om det finns skillnader mellan personalen på offentligt och privat äldreboende gällande den psykosociala arbetsmiljön utifrån modellen krav, kontroll och socialt stöd samt upplevelsen av arbetsrelaterad stress. H1, Det finns en relation mellan upplevelse av krav och upplevd arbetsrelaterad stress. H2: Det finns en relation mellan upplevelse av kontroll och upplevd arbetsrelaterad stress. H3: Det finns en relation mellan upplevelse av socialt stöd och upplevd arbetsrelaterad stress. H4: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av krav mellan offentlig och privat personal. H5: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av kontroll mellan offentlig och privat personal. H6: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av socialt stöd mellan offentlig och privat personal. H7: Det finns en signifikant skillnad i upplevelsen av stress mellan offentlig och privat personal. H1-4 kan godtas. H5-7 kan förkastas. Resultaten diskuteras utifrån Robert Karasek och Töres Theorells modell.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Lindestaf, Mimmi y Pavlova Tatjana. "Klass och hälsa : En kvantitativ studie om hur individens position på arbetsmarknaden påverkar dennes sjukfrånvaro". Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117665.

Texto completo
Resumen
I dagens samhälle är påtagliga skillnader i hälsa mellan olika sociala klasser ett välkänt faktum. Eftersom arbetet har en central plats i individens liv, är arbetsvillkoren som är direkt kopplade till klass, viktiga för skillnader i hälsa mellan olika yrkesgrupper. Utöver dessa kan en rad andra faktorer som påverkar sambandet mellan klass och hälsa nämnas. Frågan som uppstår och kommer att behandlas i denna undersökning, med hjälp av en regressionsanalys, är hur mycket av sambandet mellan klass och hälsa som kan förklaras med hjälp av yrkesrelaterade faktorer, såsom krav, kontroll och stöd. Vidare är vi intresserade av den relativt outforskade variabeln sjuknärvaro, och om den kan ge någon implikation på vårt samband. Separata regressionsanalyser för respektive kön kommer att genomföras för att undersöka om sambandet mellan klass och hälsa skiljer sig mellan män och kvinnor. Denna undersökning utgår från LNU-datamaterialet (2000). Resultaten påvisar att det finns ett icke-linjärt samband mellan klass och hälsa. När de yrkesrelaterade variablerna läggs till, blir sambandet mellan klass och hälsa svagare, vilket innebär att krav, kontroll och stöd i arbetet minskar antalet dagar i sjukfrånvaro. När sjuknärvaro läggs till blir sambandet mellan klass och hälsa något svagare för mellantjänstemän, samtidigt som sambandet blir starkare för högre tjänstemän. Kvinnor anger högre sjukfrånvaro jämfört med män. De utvalda variablerna förklarar en relativt liten del av sambandet mellan klass och hälsa, vilket innebär att det finns andra faktorer än arbetsrelaterade villkor och sjuknärvaro som påverkar sambandet.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Wreiding, Karin. "”…man orkar mer och har mer arbetsglädje” : om arbetstidsförkortningens påverkan på välbefinnande och arbetssituation utifrån socialsekreterares perspektiv". Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34572.

Texto completo
Resumen
Studien syftade till att undersöka hur socialsekreterare upplevde effekterna av införandet av arbetstidsförkortning utifrån hälsa och välbefinnande samt möjligheten att utföra arbetet. Fyra socialsekreterare inom Individ- och familjeomsorg i en svensk kommun intervjuades i en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visade att samma arbetsbelastning på kortare tid hade ett positivt utfall i form av minskad stress, ökad kontroll och bättre balans mellan arbete och fritid. Resultatet motsade viss tidigare forskning genom att upplevelserna beskrevs som positiva trots att arbetsbelastningen inte minskats. Generellt sett upplevde socialsekreterarna en positiv effekt i fråga om återhämtning, hälsa samt tid för familjen. Olikheter i socialarbetarnas svar analyserades och diskuterades, bland annat i fråga om återhämtning i förhållande till psykiskt jobbiga händelser på jobbet samt tillgänglighet.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Eriksson, Elin. "Skolan runt läraren : En undersökning av lärares psykosociala arbetsmiljö i en svensk och en nya zeeländsk skola". Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-5167.

Texto completo
Resumen

Abstract

The purpose of this thesis is to highlight the organization's importance to teachers' working environment. Through a survey conducted at a primary school in New Zealand and at a primary school in Sweden, teacher perceptions of their psychosocial work environment were compared. This study has answered the questions: ‘How does a teacher at a school in New Zealand and at a school in Sweden view their psychosocial work environment from an organizational perspective?’ and ‘What are the similarities and differences in psychosocial working environment between a school in New Zealand and a school in Sweden?’ The results were analyzed based on Karasek and Theorells demands-control-social support model. The study shows that teachers at both schools are experiencing high demands, but that New Zealand teachers are experiencing greater demands. The Swedish teachers experienced greater control. A possible reason for this is a more bureaucratic (hierarchical) structure of the New Zealand school organisation. Finally, the results show that New Zealand teachers found more support from superiors, while the Swedish teachers found more support from colleagues.


Sammanfattning

Syftet med detta examensarbete är att belysa organisationens betydelse för lärares arbetsmiljö. Genom en enkätundersökning på en primary school på Nya Zeeland och en F-6 skola i Sverige har lärares uppfattningar om sin psykosociala arbetsmiljö jämförts. Denna undersökning har besvarat frågeställningarna: ‘Hur ser lärare på en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige på sin psykosociala arbetsmiljö ur ett organisatoriskt perspektiv?’ samt ‘Vilka likheter och skillnader finns i psykosociala arbetsmiljön mellan en skola i Nya Zeeland och en skola i Sverige?’ Resultatet har analyserats utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell. Min undersökning visar att lärarna på båda skolorna upplever höga krav, men att nya zeeländska lärarna upplever större krav. De svenska lärarna upplevde större kontroll. En möjlig orsak till detta är nya zeeländska skolans mer byråkratiska (hierarkiska) organisation. Slutligen visar resultatet att de nya zeeländska lärarna finner mer stöd från överordnade medan de svenska lärarna finner mer stöd från kollegor.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Nilsefur, Karin y Frida Johansson. "Kvinnors gröna väg tillbaka till sysselsättning efter utmattningssyndrom : En kvalitativ intervjustudie ur ett studie- och yrkesvägledningsperspektiv". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-164673.

Texto completo
Resumen
Studien syftar till att undersöka de anställdas uppfattning om det tillvägagångssätt de har, inom grön rehabilitering med naturen som hjälpmedel, för att stötta kvinnor med stressrelaterat utmattningssyndrom tillbaka till sysselsättning. Vidare undersöks hur de anställda uppfattar studie- och yrkesvägledarens yrkesroll och vilka kompetenser vägledare besitter som kan bidra till rehabiliteringen. Denna studie har genomförts med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med anställda vid fem olika gröna rehabiliteringsenheter för att få en så målande bild som möjligt över hur det ser ut på olika gårdar. Informanterna vittnar om en framgångsrik rehabilitering där deltagarna får möjlighet till lugn och ro i sin rehabilitering och där forskning pekar på den gröna miljöns positiva effekter. Orsakerna till stressrelaterat utmattningssyndrom hos kvinnor är framförallt det oavlönade hemarbetet samt bristen på återhämtning och de höga kraven som finns både i arbets- och hemmamiljön. Några informanter skulle vilja se en större samverkan inom den gröna rehabiliteringen där deltagarna får chansen att träffa olika professioner med olika kompetenser på samma plats. Grossi och Jeding (2018) menar att personer med utmattningssyndrom kan ha svårt att navigera sig mellan flera utspridda enheter och att det tar för mycket energi. I en sådan samverkan anser vi att en studie- och yrkesvägledare har en given roll då utbildade vägledare besitter kunskaper som kan hjälpa och stötta deltagarna ur ett stressrelaterat utmattningssyndrom.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Andersson, Annelie y Hannah Tjus. "Relationen mellan personlighet och psykisk hälsa: En tvärsnittsstudie av svenska veteraner tio år efter utlandsmission". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45356.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Kres, Jevgenia y Lisa Samuelsson. "Psykosocial arbetsmiljö och kvalitet : En kvantitativ studie bland socialsekreterare i Värmlands län". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7080.

Texto completo
Resumen
Syftet med studien var att belysa socialsekreterarnas psykosociala arbetsmiljö och undersöka om det fanns ett samband mellan deras psykosociala arbetsmiljö och kvaliteten på arbetet de utför där hypotesen var att ett sådant samband existerar. Undersökningen genomfördes bland alla socialsekreterare i Värmlands län genom en webbenkät. Populationen bestod av 284 socialsekreterare varav 171 svarade på enkäten vilket gav en svarsfrekvens på 60,2 %. De teoretiska utgångspunkterna för studien har varit Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell samt Socialtjänstlagen, 3 Kap. 3 §, tillsammans med Socialstyrelsens kvalitetsområden. Vid studien användes kvantitativ metod. Resultaten har analyserats genom univariata samt multuvariata analyser, logistiska regressionsanalyser, χ²-test och Cronbach´s Alpha test. Studien visar att många socialsekreterare upplever sig ha en psykosocial arbetsmiljö med höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd. En hög andel upplever även en arbetsmiljö med hög kontroll, låga krav och högt stöd. Resultatet tyder även på ett samband mellan den psykosociala arbetsmiljön mätt utifrån krav-kontroll-stöd modellen samt den upplevda kvaliteten på arbetet, vilket bekräftar studiens hypotes. Faktorn krav har det starkaste sambandet med upplevd kvalitet utav de variablerna som undersökts. Höga krav i arbetet ger lägre upplevd kvalitet oavsett om socialsekreterarna har högt eller lågt stöd och kontroll.
The purpose of this study was to illuminate the psychosocial work environment of social workers and to examine whether there is a correlation between their psychosocial work environment and quality of the work that they do. The hypothesis in the study was that such correlation exists. A web survey was sent to all social workers in the county of Värmland. Population consisted of 284 social workers, of whom 171 answered the survey, giving a response rate of 60.2%. The theoretical framework for the study has been the demand-control-support model by Karasek & Theorell and quality based on the Law for Social Services together with quality fields from Socialstyrelsen. Quantitative method was used in the study. The results have been analyzed with univariate and multivariate analysis, logistic regeression analysis, χ²-test and Cronbach´s Alpha test. The study reveals that many social workers experience that their psychosocial work environment contains high demands, low control and low social support. A high share is also experiencing a work environment with low demands, high control and high social support. The results of the survey also indicate that there is a correlation between the psychosocial work environment measured on the basis of demand-control-support model and the perceived quality of work, which confirms the hypothesis. Demand has the strongest correlation with quality of the studied variables. High work demands result in lower perceived quality whether the workers experience high or low support and control or not.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes
También puede estar interesado en las bibliografías ampliadas sobre el tema "Krav- och kontroll modellen" para tipos de fuentes particulares:
Tesis
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía