Literatura académica sobre el tema "Lärarroll"

Auskultation kolleger emellan beskrivs ofta i högskolepedagogisk litteratur som en lämplig metod för kollegial utveckling av lärarroll och undervisningspraktik. Formerna för auskultationerna varierar och själva genomförandet kan vara förknippat med vissa problem som t.ex. tidsåtgång, olika förväntningar och osäkerhet gällande återkoppling. I den här artikeln presenterar vi ett kollegialt utvecklingsprogram med en modell för auskultationer som vi har skapat och genomfört i ett lärarlag på en språkinstitution vid Stockholms universitet. Vi presenterar dels själva modellen med särskilda mallar för auskultation, återkoppling och kollegiala samtal, dels diskuterar vi styrkor och svagheter med modellen. Erfarenheten av genomförandet visar att auskultationer med stöd av mallar fungerar bra och kan leda till fördjupat kollegialt utbyte. Samtidigt är kostnad, lärarnas motivation att delta samt förhållningssätt vid framförandet av återkoppling på kollegernas undervisning några inverkande faktorer på hur väl ett program av detta slag fungerar.

Den pliktreglerade obligatoriska skolan kan framstå som enhetlig därfar att den är gemensam. I det gemensamma finns emellertid olikheter. I artikeln tas tre i skolan verksamma motivationstyper upp till behandling: tvång, utbildningsberoende och kunskapsvilja. De blir synliga i tre elevkategorier; tre lärarroller och i tre olika institutionella skolansikten - men också i tre utvecklingstendenser inom skolan. På samma gång som tvåtredjedelsskolan, med sin samtidiga fängelse- och marknadskaraktar, växer fram, mobiliseras kunskapsviljan för att återerövra kunskapens mening inom skolan.

Studien bygger på ett aktionsforskningsprojekt där tre svenska skolor och sammanlagt åtta fritidshemsavdelningar deltog med syfte att lärare på fritidshem skulle initiera, genomföra och utvärdera utvecklingsarbete på det egna fritidshemmet. Det empiriska materialet i artikeln utgörs av dereflektionssamtal med pedagoger som skedde inom ramen för studien. Fokus i artikeln är pågränsdragningar som görs i relation till skola och lärare i skolan, och vad som beskrivs som fritidshemmens kärnverksamhet (aktiviteter), vilket relateras till skapande av fritidshemskulturer och identiteter. Studiens resultat visar att kultur- och identitetsskapande har blivit viktigt i fritidshem, vilketkan bero på omfattande reformer som ägt rum de senaste decennierna. En konsekvens av reformernaär nya krav men också otydlighet i lärarrollen i fritidshem. Lärare som deltog i projektet uttrycker ettstarkt intresse att yrkesrollen och det pedagogiska uppdraget i fritidshem måste tydliggöras för attuppfylla läroplanens mål men också för att tillvarata lärares fritidspedagogiska kompetens både i skolaoch på fritidshem.

I dagens skola har läraren fått en starkare roll än tidigare, till stor del beroende på förändrade familje- och arbetsförhållanden. Lärarens kompetens och förhållningssätt har stor betydelse för elevernas förmåga att ta till sig ny kunskap och att interagera med andra elever och vuxna i skolan. I litteraturgenomgången har olika aspekter av lärarkompetens belysts ur aktuella forskares synvinkel och fem kompetenser utkris-talliserade sig: ledarskap, kommunikation, lärareelevrelation, interaktion och hand-ledning. I syfte att belysa vilka speciella kompetenser lärare kan anses sig behöva, hur lärare kan uppfatta sin lärarroll samt hur medvetna lärare kan vara om elevers uppfattning om lärarens betydelse har intervjuer genomförts med sex lärare, en kvin-na och fem män. Intervjupersonen arbetade med för- och grundskoleelever och hög-skolestuderande. Någon diskrepans mellan de olika lärarkategorierna framkom inte, trots att lärarna undervisade på olika stadier. Lärarna använde sig av en demokratisk ledarstil och betonade vikten av att via god kommunikation bygga upp en bra kon-takt med eleverna. De såg en del av sin läraruppgift som handledning, där de hjälpte eleverna vid eget arbete och grupparbete. Några tydliga strategier för lärarrollen uppgavs inte, i stället tycktes lärarna rent intuitivt förstå och kunna möta elevernas olika behov och speciella personligheter. En allmän uppfattning om hur eleverna såg på läraren var att läraren var en fostrare i form av en extraförälder, med allt vad det innebär. Den fostrande rollen upplevdes som tidskrävande. Samtliga lärare betonade vikten av att skapa förtroende och bygga upp goda elevrelationer.

During the past twenty years, the Swedish school systems have slowly changed to becomemore and more performance-driven. Private schools have been growing in general and, likeindependent schools and schools managed by municipalities, they profile themselves. Schoolsare becoming more performance and result-oriented, which has changed the roles of teachersin a dramatic way and is in general, still changing.

By profiling students based on theirindividual performance, schools are able to help students identify themselves and their owngoals. The process of profiling is a slow one in which some teachers adapt more quickly thanothers, and one that is critical for other teachers to learn in order to keep up with the demandsof society.Schools, like ordinary businesses, are in constant competition with each other to keep up withthe newest and greatest models of teaching and to rank among the best in high achievements.Perhaps the downside of this modern school structure is that it is often difficult to have aschool where both school management and teachers see eye to eye. School management must heavily focus on the school’s results as a whole. They rely on the teachers to produce theseresults among their students, which at times creates a heavy burden on teachers. The teachersare expected to have a much larger role, often ones that have to do with advertising for theschool in addition to teaching their students. In order to attract more student applications,school management expects that their teachers follow a curriculum that will produce highscores and grades.

This study was done with a secondary school in Stockholm, where four teachers and oneprincipal were interviewed in order to have their opinion of the discussion about teachers newposition in the school as they operate today.

Forskning visar att läraren ses som den viktigaste faktorn i elevers prestation. Den senaste PISA-mätningen visar att svenska elevers kunskapsresultat har försämrats. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärarnas upplevelser av hur lärrarollen har förändrats, vilken inverkan lärarens roll har på elevers prestationer samt vilka bakomliggande orsaker kan anses ha bidragit till svenska elevers försämrade resultat. För att kunna besvara vårt syfte så har vi valt att utföra vår undersökning genom att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer samt med tidigare forskning relaterad till vårt ämne. För att kunna besvara vårt syfte blir frågeställningarna följande: På vilket sätt upplever lärarna att deras roll har förändrats i klassrummet? Vad för inverkan anser lärarna att deras roll har på elevers prestationer? Vad anses enligt lärarna vara bakomliggande orsaker till svenska elevers försämrade resultat? Teorier som vi behandlat är det dramaturgiska perspektivet, idealroller såsom chefen, handledaren, coachen samt den monokratiska byråkratin. Med hjälp av utvalda teorier har vi ur ett sociologiskt perspektiv beskrivit lärarrollens förändringar och grunden till deras inverkan på elevers prestation samt bakomliggande orsaker till elevers försämrade resultat. Vårt resultat visar genomgående i våra intervjuer att lärarrollen har förändrats i klassrummet genom att den har gått från en pedagogisk roll till en mer administrativ roll. Detta anses även vara bakomliggane orsaker till svenska elevers försämrade resultat. Det har lett till att lärare haft mindre tid att ägna sig åt elever samt undervisning, vilken anses kan ha påverkat elevers resultat negativt.

Detta är en ”reseskildring”. Berättelsen handlar om min utveckling till pedagogisk process-hjälpare och lärarutbildare. Textarten är Husserlskt egologisk och pragmatisk. Min didaktik och roll som lärare har sitt rotsystem bl.a. i några skolforskningsprojekt. Det började med en forskarroll som deltagande observatör, en god grund för att bli en reflekterande praktiker; en observerande deltagare. I andra projekt var min roll aktionsforskarens, en god jordmån för läraren som handledare. Jag funderar över empati och makt, om vår skola som vår största friskvårdsinrättning. Jag förvånas över att lärares examensarbeten inte oftare bottnar i just den reflekterande praktikerns perspektiv, att den subjektivt levda lärarerfarenheten ännu inte kommer till uttryck i berättande texter. Det känns viktigt att studenternas röster blir synliga. Mina lärarstudenter saknar sådana texter, säjer dom. Därför skrev jag.

Denna undersökning har syftet att ta reda på vad lärare har för förhållningssätt och syn på relationer mellan elever. Studien är genomförd med hjälp av intervjuer med åtta stycken verksamma mellanstadielärare i en svensk stad. Eftersom tidigare studier visat hur viktig det är att involvera det sociala i skolan och att vänskapsrelationer ofta samverkar med elevers skolresultat så är det en viktig undersökning. Resultatet visar att lärare är mycket medvetna om det viktiga i att ha relationer, och de arbetar aktivt med att skapa trygga miljöer där elever kan känna tillhörighet. Dock går arbetssättet något isär och även synsättet på varför man arbetar på olika sätt. Resultatet visar att de alla intar ett systemperspektiv, där de sätter skolarbetet i fokus. Det är en för liten studie för att dra några generella slutsatser, främst för att intervjurespondenterna arbetar på olika belägna och olika stora skolor, de har olika förutsättningar för diverse arbetssätt vilket gör att det är svårt att se några mönster. Däremot är de alla väldigt engagerade i sina elevers välbefinnande och har olika funderingar till vad som de tycker är det bästa arbetssättet.

This exam work project strives to investigate different roles a teacher can adapt to in classroom situations. The focus is on three different types, gained from a dissertation made by Evelyn Säll where she has investigated teacher students’ opinions about the teacher’s role. These types are:

the Dramatist, the Director and the Illuminator, and five teachers are defined accordingly. Questionnaires and observations are used as a tool in order to come to a conclusion. Both teachers and pupils have answered questionnaires. The observations have been conducted on both teachers and pupils in order to look at different elements that can affect the teacher’s role. The different elements that can affect the role are from two studies made by Martyn Denscombe and Philip Jackson. From the perspective of these elements, an observation is made and the teachers’ response to these elements gives further perspective to the teachers according to Säll’s categories. However, from the viewpoint of the five teachers, the conclusion is made that Säll’s categories are obsolete and cannot be used to define a modern-day teacher. Most teachers today are a little bit of all categories at the same time, depending on the situations arising in different classes and in different lessons.

Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka vad ledarrollen i läraryrket innebär utifrån mentorers och handledares föreställningar. För att komma fram till resultaten användes intervjuer med föreställningskartor och litteraturstudier. Resultaten i undersökningen visar hur mentorer och handledare ser på ledarrollen i läraryrket. För att ge undersökningen en högre relevans jämfördes respondenternas föreställningar med Karlstads Universitets anvisningar för ledarskapskompetens. Det är svårt att ge en generell bild av hur ledarrollen i läraryrket ser ut och vad den innebär då alla respondenter är av olika föreställningar. Att skilja ur den faktiska ledarskapskompetensen från lärarkompetensen tycks vara svårt då respondenter anser att didaktisk, pedagogisk och ämneskompetens hör till ledarrollen. I litteraturgenomgången befästes respondenternas föreställningar. Slutsatsen är att av tio respondenter är ingen av samma uppfattning om vad ledarrollen i läraryrket innebär.

The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.The purpose of this study was to investigate the teacher’s situation in the correctionaltreatment’s client education. The paper examined teachers’ experiences of their professionalroles as well as their perception of the students’ situation. The study wasbased on telephone interviews that were recorded and analyzed afterwards as well asan analysis of texts that affect the teachers’ work. We examined the interplay betweenthe pedagogic and the organizational discourse and how the teacher and the studentare influenced by these. The study shows that teachers in the correctional treatment’sclient education act in a complex situation where the teachers must balance their professionalpractice between disparate discourses. The teachers have an individualisedmethod of working that is characterised by individual curricula that form the basis ofall teaching. The focus of the teaching is primarily on the forming of a student identitywithin the client with a starting point in social training, moral and ethical issuesand the norms and values of society. The study shows that the teachers have a complexreality that is characterised by conflicts and where the client’s identity formationhas a central role.

Det här examensarbetet syftar till att undersöka hur personlighet och utbildning samspelar för att bilda lärarrollen. Lärarroll och personlighet har många beröringspunkter med varandra och är därmed tillsammans med utbildning ett intressant undersökningsområde. De olika perspektiv som lyfts fram i undersökningen ger en fylligare bild av den komplexa lärarrollen och gör det lättare att tolka vilka attribut som behövs för läraryrket. Likaledes är personligheten svårgreppbar, och det här arbetet gör ett nedslag i några aspekter av personligheten och dess roll i det pedagogiska rummet. Materialet består av tio kvalitativa intervjuer med lärare inom skola och förskola. Respondenterna fick frågor om sin bakgrund innan de påbörjat sin lärarutbildning. Frågor ställdes huruvida de har haft några viktiga förebilder. Lärarna fick även frågor om respektive lärarutbildning som de gått, och om de har präglats av den. De fick vidare svara på vad personlighet var för dem och hur den avspeglas i lärarrollen. Slutligen ställdes frågor om hur de ser på sin lärarroll idag och hur de har kommit fram till den lärarroll de har idag. Resultatet visar på vilket sätt utbildning påverkar lärarollen och hur personligheten spelar in. Lärarollen bildas gemensamt både av yttre faktorer såsom utbildning och inre processer såsom erfarenheter och reflektion. Personlighet är stommen där erfarenhet och praktik adderas och integreras på ett hållbart sätt. Det är emellertid svårt att åtskilja vad som är mest betydelsefullt för den enskilda individens lärarroll, personligheten eller utbildning. Utbildning är en av faktorerna som är grunden för att bygga vidare på i lärarollen, men enligt respondenterna kommer de verkliga lärdomarna i arbetet som lärare. Slutsatsen är att både utbildning och personlighet leder framåt och ger tillsammans med erfarenhet en insikt om hur lärare bildar en bärbar lärarroll.