Literatura académica sobre el tema "Modersmålet"

<p>Syftet med denna studie var att belysa några modersmålslärares tankar om sitt arbete med att stödja andraspråkselevers lärande och språkutveckling. Vi hade för avsikt att undersöka hur flerspråkiga lärare verksamma i studieverkstäder använder sig av modersmålet i sin undervisning av elever med annat modersmål än svenska. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där vi har intervjuat fem informanter från fyra grundskolor. Vi anser att vårt val av metod har lämpat sig väl för vårt syfte då vi ville ha en djupare och mer informativ undersökning. Forskning visar på att modersmålet har en viktig roll för språklig och kognitiv utveckling. Vårt resultat visar på en medvetenhet hos informanterna hur och på vilket sätt modersmålet har betydelse för all annan inlärning. Vidare visar vårt resultat på att informanterna arbetar med modersmålet och sätter det i fokus vid undervisning. Informanterna använder ständigt elevernas modersmål parallellt med svenska för att överbrygga språkkunskaper till vidare ämneskunskaper. Samtliga av våra informanter anser, enligt vårt resultat, att modersmålet är mycket viktigt för annan inlärning och att modersmålsundervisning är något man måste satsa på.  En av våra informanter säger att elever med höga ambitioner och motivation har en enorm hjälp att hämta i studieverkstaden bara det tar ansvar för sin skolgång. Resultatet påvisar att informantens roll är viktig som brobyggare mellan eleven och övriga skolan och att den sker med hjälp av modersmålet.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka upplägget av studiehandledning i undervisningen och hur samarbetet mellan lärare och studieghandledare fungerar. Metoden som jag använde mig av i detta arbete var kvalitetiva interjuver med studiehandledare och ämneslärare. Studien visade att ett gott samarbete mellan lärare har en god påverkan samt att studiehandledning både i och utanför klassrummet är positivt. Resultatet visade att i de praktiska ämnena är det bra att inkludera eleverna i klassrumsundervisningen med hjälp av studiehandledare. I de teoretiska ämnena var behovet av studiehandledning utanför klassrummet större då språket var ett hinder för nyanlända; språket var för svårt fär eleverna och behövde därför mer förklaring. Interjuverna visade även att ett gott samarbete mellan ämneslärare och studiehandledare är viktigt för att eleverna ska lyckas med studierna och uppnå kunskapskraven.

Minority languages, bilingualism and linguistic integration among youth have gained a great dealof attention in research especially in times of migration, globalization and other activities crossingthe borders of nation-states. In this thesis the aim is to investigate different meanings associatedwith the mother tongue when this language is another than the majority language in the place ofresidence. This task is approached from a social geographical perspective. In the study, the termmother tongue is used in its widest sense, mostly defined by the choice of the informant. In the introduction the concept mother tongue is on the one hand, looked upon and discussedin terms of a minority language in regard to the nation state and on the other, seen as a bordercrossing transnational speech community. In this way, a wide range of meanings can be illuminated.The analytical framework is discourse analysis, inspired by the work of Potter and Wetherellamong others, in the field of discursive psychology. The empirical data is made up by the transcriptsof semi-structured interviews with 13 students at two schools in the area of Stockholm,Sweden. The result of the study is presented as five interpretative repertoires, showing the mother tongueas (1) belonging, (2) background, (3) heritage, (4) carrier and (5) everyday practice. The fiverepertoires are later analyzed for their spatial content in four spatial contexts: the national, themulticultural, the transnational and the diasporic context. They are defined and used as discursivelandscapes in which the different meanings of the repertoires are identified. The five repertoires areidentified in all spatial contexts except for the national context. The findings show that the different meanings of the mother tongue represented by a certainindividual are negotiated in sometimes quite contradictive pieces of discourse. One implication isthat a specific meaning of the language does not equal an individual’s personal attitude or belief.The students seem to be very flexible in the association of different meanings to their mother tongue.The result further shows the value of a multi-scalar approach to investigations of the socialgeography of language. The ignorance of one social or spatial context will lead to the loss of a vitalpart of the language. This is crucial when discussing the mother tongue as a minority language oras a transnational speech community. Finally, there are reasons to be attentive of putting bilingualyouth in any social or spatial trap: national, multicultural, transnational or diasporic.

The question that I would like to visualize, rethink and reassess is the relationship between the theoretical and practical knowledge in my profession. I work as a guidance counselor in the subject of mother tongue with newly arrived pupils. The aim with my essay is to process and stigmatize literary researches as well as my own theoretical and practical knowledge, thoughts, experiences and reflections. I am analyzing the profession of a guidance counselor and the everyday life in my situation as a mother tongue teacher. I stress the knowledge and abilities that are needed for a guidance counselor to analyze my own teaching methods on a deeper level. I hope that my experience, practical and theoretical knowledge can benefit colleagues in the same profession as me, and especially those who work with newly arrived students in Sweden. I have chosen to write this essay on the basis of my self-perceived events to analyze my own teaching methods for a better understanding. In my research, I came to the conclusion that both theoretical and practical knowledge are both equally as important in my profession.<br>Relationen mellan teoretisk och praktisk kunskap i mitt yrke som studiehandledare på modersmålet är fråga som jag vill synliggöra, ompröva och omvärdera. Syftet med min uppsats är att bearbeta och systematisera forskningslitteratur samt egna teoretiska och praktiska kunskaper, funderingar, tankar, erfarenheter och reflektioner. Jag synliggör de kunskaper och förmågor som behövs för en studiehandledare på modersmålet för att analysera min egen undervisning på en djupare nivå. Min förhoppning är att min erfarenhet, de praktiska och teoretiska kunskaperna kan bidra till kollegornas nytta inom samma yrke och i synnerhet de som arbetar med nyanlända elever. Jag har valt att skriva min uppsats i essäform med utgångspunkten i egenupplevda händelser och analysera detta med reflektioner över min egen yrkespraktik för att nå bättre förståelse. I min undersökning kommer jag fram till att teoretiska och praktiska kunskaper är lika viktiga i mitt arbete.

Bakgrund: Tidigare studier har gjorts där resultat har visat att modersmålet har betydelse för barns språkutveckling i andra språket. Forskningsresultat har även visat att barn med ett rikt ordförråd i sitt modersmål vid skolstart, hade lättare för att lära sig läsa och skriva på sitt andra språk än barn med ett svagt modersmål Genom att tvåspråkiga barn får använda sig av båda sina språk, samt att förskolor värdesätter barnens språkutveckling kan de få lättare att ta till sig det nya språket. Syftet med denna studie är att undersöka om modersmålet används som ett kulturellt verktyg för att stimulera andraspråksinlärning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att läggas på hur förskollärare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvåspråkiga barns språkutveckling. Studien kommer att utföras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Det som har studerats är tre förskollärares uppfattningar om arbetet med tvåspråkiga barns språkutveckling på tre olika förskolor. Arbetet utgår från en sociokulturell teori och en kvalitativ metod. Tre förskollärare från tre olika förskolor har intervjuats i studien. Alla förskolor arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar att samtliga förskolor lägger vikt vid att modersmålet används som verktyg i förskolan för andraspråkutvecklingen och ser tvåspråklighet som en kompetens som ska tas till vara på. Resultatet visar att förskollärare uppfattar arbetet med att använda modersmålet som verktyg i verksamheten som svårt och tidskrävande. Samtliga förskolor ser brister i verksamheten med att det inte finns tillräckligt med resurser för att tvåspråkiga barn ska få möjlighet att även utveckla sitt modersmål. Diskussion: Det finns många sätt att stimulera och hämma barns tvåspråkliga utveckling. Genom ett positivt, tillåtande bemötande och visat intresse kan förskollärare komma långt med att stimulera tvåspråkiga barns språkutveckling och uppmuntra barn att använda båda sina språk. Även att låta barnen prova, utforska och höra språk i olika sammanhang.

<p>Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.</p><h1>Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever.</h1>

I den här studien undersöks somaliska ungdomars attityder till modersmålet och andraspråket svenska samt eventuella samband dem emellan. Även faktorer som identitet, språkbehärskning och språkdomäner behandlas. Genom strukturerade intervjuer framkom att informanterna har positiva attityder till det svenska språket. Attityderna till modersmålet varierar mellan informanterna men den generella tendensen verkar vara att man närmar sig det svenska språket samtidigt som modersmålet får mindre relevans i den nya livssituationen. Undersökningen har också visat att det råder samband mellan hur man förhåller sig till de olika språken. De informanter som mer aktivt använder modersmålet visade sig ha en mer mångfasetterad motivation till att lära sig det svenska språket.

Flerspråkighet blir allt mer en norm i dagens samhälle och minst en femtedel av alla elever i skolan har nu ett annat modersmål än svenska. Trots detta är det inte en självklarhet att dessa språk inkluderas i elevernas undervisning, även om aktuell forskning visar de många fördelar som finns med ett starkt modersmål. Detta arbete syftar till att explorativt illustrera olika förhållningssätt hos lärare till modersmålsundervisning. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet och bygger på semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats för att få fram det resultat som presenteras. Resultatet visar att samtliga intervjuade lärare har en positiv inställning till modersmål och anser det viktigt att eleverna undervisas i det. Flera konkreta exempel lyfts fram som visar hur lärarna väljer att arbeta med dessa språk i klassrummet, men även flera svårigheter kring arbetet med modersmål. Arbetet med flerspråkiga elever till viss del skiljer även mellan flerspråkiga och icke flerspråkiga skolor, vilket kan bero på att modersmålen ses som en mer naturlig del av de förstnämnda skolorna. Slutsatsen blir därför att mer kunskap behövs kring vikten av att flerspråkiga elever undervisas på både första- och andraspråket, vilket belyser vikten av att ämnet svenska som andraspråk bör ha en större del i landets lärarutbildningar.<br>Multilingualism is more and more common in today’s society and at least every fifth pupil has a different mother tongue than Swedish. Despite this it’s not given that those languages are included in the education, even though research shows the many advantages of it. This study aims to examine teachers different approaches towards first language education. It’s grounded in the sociocultural theory and consists of semi-structured interviews which are analyzed to reach the presented result.  The result shows an overall positive attitude towards pupil’s mother tongue and that the teachers find it important. Even though several concrete examples are shown of how the teachers work with multilingualism, the study also indicates the many difficulties with it. There was a difference in the results between the multilingual and the non-multi-lingual schools, which may be due to the fact that the mother tongue was seen as a natural part of the first mentioned schools. The conclusion of this is that the knowledge about multilingualism needs to increase and that teacher students should learn more about it in their education.