Literatura académica sobre el tema "Organisationer lärande"

I ndustrianställda står idag allt oftare inf ør f ørändringar på arbetsplatsen som ställer krav på utveckling och lärande i arbetet. Ord som mångkunnighet, flexibilitet och f ørändringsvilja har kommit i fokus. I och med att f øretag i allt h øgre grad arbetar under starkt f øränderliga konkurrensf ørhållanden på internationella marknader, beh øver organisationer ställa om och anpassa verksamheten med hänsyn till olika typer av f ørändringar. Inte minst mot denna bakgrund finns inom såväl forskning (t ex Boud & Garrick, 1999; Lorenz & Lundvall, 2006) som policydiskussion (tex. IF Metall, 2010; LO, 2002; SOU 1992:7) sedan länge en stark tilltro till betydelsen av lärande och kompetensutveckling på arbetsplatsen. Att få till stånd sådana lärprocesser ses som viktigt såväl f ør f øretagens som f ør individens utveckling, liksom f ør att skapa hållbara arbeten.

The principal of a Swedish school is among other duties the responsibility for the pedagogical development of the school. This article analyses how the principals act as pedagogical leaders in a collaborative ICT project (Information and Communication Technology). The analysis is based on a case study of an EU funded Nordic school development project where the goal was to develop cross-boarder educational models between the national education systems in the three participating countries Sweden, Denmark and Norway. The project was based on virtual communication between the schools using digital technology. The study investigated how the teachers from two schools involved in the project experienced the leadership of the principals in ICT related matters. The teachers were interviewed to find out how they perceived the support they had received from the principals on pedagogical issues, technical equipment and ICT competence. The interviews were analysed using Dexter’s three basic features, “setting direction”, “developing people” and “making the organisation work”. Two kinds of leadership were found. The first resembled a team-based leadership, or what is known as distributed leadership, in which the principal worked closely with teachers and ICT managers. The second resembled more a formal leadership approach in which principals had a positive attitude towards ICT development but conventional organisational roles were retained. In development projects where ICT will be integrated into teaching requires different types of skills and experience, and hence also between different professional competencies. The project as a working method can in the study be seen as a model for developing distributed leadership.Keywords: computing, distributed leadership, ICT leadership, team-based school leadership, school development project.SammandragI artikeln undersöks hur rektor i sin roll som pedagogisk ledare agerar som stöd åt lärarna i samband med ett IKT-baserat skolutvecklingsprojekt (Information och kommunikationsteknik). Studien bygger på en fallstudie i ett EU-finansierat nordiskt skolprojekt där målet var att utveckla gränsöverskridande pedagogiska modeller för undervisning mellan klasser i de tre deltagande länderna Sverige, Danmark och Norge. Projektet byggde på virtuell kommunikation mellan skolorna med hjälp av digital teknik. Studien undersökte hur lärare från två skolor som deltog i projektet upplevde sina rektorer i IKT-relaterade frågor. En kvalitativ metod användes där lärarna intervjuades för att ta reda på hur de upplevde det stöd de fått från rektorerna gällande pedagogiska frågor, teknisk utrustning och IKT-kompetens. Som analysmodell användes tre funktioner som enligt Dexter (2008) anses gynna ett IKT-ledarskap, nämligen "att formulera mål och visioner", "att utveckla personalen" och "att se till att organisationen fungerar". Resultatet visar på två typer av ledarskap. Det ena hade likheter med ett kollektivt ledarskap eller ett så kallat distribuerat ledarskap, där rektor arbetade nära lärare och IKT-pedagoger. Det andra liknade mer ett traditionellt, formellt ledarskap där rektorerna hade en positiv inställning till IKT-utveckling, men där de olika yrkesrollerna arbetade var för sig. I ett utvecklingsprojekt där IKT ska integreras i undervisningen krävs olika typer av kunskaper och erfarenheter och därmed behövs samverkan mellan olika yrkeskompetenser. Projekt som arbetsform kan därför ses som en möjlighet för att utveckla ett distribuerat ledarskap. Nyckelord: digital användning, distribuerat ledarskap, IKT-ledarskap, kollektivt ledarskap, skolutvecklingsprojekt.

I artikeln uppmärksammas det offentliga samtalet om behovet av avlastning för lärare, i vilket införandet av lärarassistenter förts fram som en potentiellt verkningsfull åtgärd. Med hjälp av en innehållsanalys av medietexter prövas att se på samtalet som en del av en svängning i samtalet om skolan och lärararbetet som i förlängningen kan innebära en omdefiniering av lärares arbete. De övergripande frågorna i artikeln kretsar kring vilka olika idéer om lärararbetet som träder fram och som ges dominans i samtalet. I studien diskuteras också hur samtalet kan komma att påverka framtida förflyttningar av gränser kring framför allt den sociala dimensionen av lärararbetet. Resultatet visar att exponeringen av begreppet ”lärarassistent” i media ökade närmast explosionsartat under början av 2016 samt att mediasamtalet har präglats av konsensus om idén om det ”rena” lärararbetet där lärarna ska ägna sig åt undervisning och överlämna andra kringuppgifter åt antingen yrkesgrupper med lägre status i organisationen eller professionella yrkesgrupper med specialistkompetens. Studien visar också att samtalet om införande av lärarassistenter i de svenska skolorna kan ses som ett steg på väg tillbaka mot en reduktion av lärararbetets sociala dimension, där lärarassistenter tar hand om det elevnära arbetet och där lärarens utsträckning från klassrummet begränsas.

Ekonomutbildningar finns idag vid i stort sett samtliga svenska universitet och högskolor och företagsekonomi är det enskilt största ämnet sett till antal studenter i landet. Innehållet i utbildningarna är i stor utsträckning normativt och likriktningen när det gäller struktur och innehåll är påfallande. Företagsekonomens arbete består i att ta fram beslutsunderlag och fatta rationella beslut i frågor som rör nyttjandet av begränsade resurser i företag och organisationer. Tillämpningen av kalkylmetoder och rationella beslutsmodeller spelar en central roll. Studenterna ska genom högre utbildning förvisso lära sig att bli yrkesmänniskor, men de måste även ges möjlighet att utveckla sitt omdöme och kunna se konsekvenser av sitt handlande bortom systematiska metoder och modeller. För utveckling av det egna omdömet måste utbildning också ge möjlighet till bildning. Baserat på erfarenheter både som lärare på högskolan och från andra yrkesroller med ekonomianknytning, menar vi att vi inom ämnet företagsekonomi inte bara har ett utbildningsansvar, utan även ett ansvar för att ge studenterna en bra grund för deras bildningsprocess. Studenterna bör få en utbildning som även ger dem en grundläggande förståelse för andra ämnesområden som bidrar till att kunna sätta in frågor av ekonomisk karaktär i en vidare kontext. Med detta menar vi att utbildningen bör ge studenten förutsättningar för att kritiskt kunna reflektera över sin framtida roll i olika positioner i företag och organisationer i en snabbt föränderlig omvärld där utmaningarna är stora. Texten reflekterar kring varför bildning bör ges ett större utrymme och ger förslag på hur bildningsperspektivet kan integreras och implementeras i företagsekonomutbildningen.

Kraven på evidensbaserad utbildning har drivit fram en rad initiativ som avser att minska det förmodade gapet mellan forskning, politik och praktik. Bland dessa initiativ finns etableringen av särskilda organisationer—så kallade mäklarorganisationer—med uppgift att syntetisera resultaten av utbildningsvetenskaplig forskning. I Sverige har Skolforskningsinstitutet inrättats för att genomföra systematiska översikter inom skolans och förskolans område. Skolforskningsinstitutet ska ge lärare bättre förutsättningar att undervisa med stöd av vetenskapligt underbyggda metoder och arbetssätt. Kritiker hävdar dock att mäklarorganisationer överlag prioriterar aggregativa översikter för att utvärdera effekterna av interventioner och att denna inriktning är mindre passande för komplexa områden som utbildning. I ljuset av Skolforskningsinstitutets uppdrag och den kritik som riktats mot systematiska översikter argumenterar jag i denna artikel för att institutets verksamhet bör inbegripa konfigurativa översikter. Konfigurativa översikter skulle ge Skolforskningsinstitutet bättre möjligheter att genomföra sitt uppdrag, framförallt eftersom konfigurativa format kan utarbetas för att: (1) understödja omdömen om vad som är utbildningsmässigt önskvärt; (2) inkludera studier från praktikutvecklande ansatser; samt (3) förmedla kunskap med potential att spela en kritisk roll i undervisningen.

Under 1990-talet populariserades fenomenet lärande organisationer för att bemöta den konkurrens som globaliseringen medförde. Det finns både nya och mer klassiska forskningsstudier inom fenomenet lärande organisationer. Nyare studier inom fältet har försökt att skapa en heltäckande bild om lärande organisationer. Dessa studier tenderar dock att vara för smala och leder därmed till en alltför ytlig bild. Syftet med denna studie är därför att generera kunskaper om hur ett företag kan ses som en lärande organisationer genom en hybridmodell. Denna hybridmodell kombinerar Senges (2006) organisatoriska strukturer för innovativt lärande, tillsammans med Argyris och Schöns (1996) teori om olika nivåer av lärande. Studien har därmed en deduktiv ansats och den metod som studien använder är kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att samtliga organisatoriska strukturer för innovativt lärande går att återfinna samt att dessa tillsammans leder till en djupare nivå av lärande. Slutsatsen av denna studie är därmed att denna hybridmodell kan ses som ett komplement till framtida studier inom området och att resultaten av denna studie tycks gå i linje med befintlig forskning inom området.

Lärande organisationer har sedan slutet av 80-talet kommit att få mycket plats inomorganisationsforskning och begreppet har blivit synonymt med hur företag anpassar sig efter denomvärld de verkar i. Forskningen har visat hur givande lärandet kan vara för företag både i termer avvinst och välmående hos medarbetarna, men empiriska undersökningar har samtidigt visat att lärandeorganisationer inte fått fäste i praktiken. Parallellt med detta finns vissa rön som stödjer det traditionellasynsättet att vissa individer är mer kapabla att fatta strategiska beslut, medan andra är mer lämpadesom enbart utförare, och därmed är i behov av styrning. Vårt syfte var att i detta arbete undersöka hurlärande inom en organisation kan förstås genom en grupp chefers upplevelser. Studien designades somen fallstudie inom ett företag och empirin inhämtades från sex kvalitativa intervjuer. Genomklassificering av resultaten i enlighet med Senges discipliner, visade studien att intervjupersonernasupplevelser till stor del sammanföll med det aktuella företagets profilering som lärande organisation,då arbetssättet beskrevs som adaptivt, både inom den egna organisationen och gentemot omvärlden. Imaterialet kunde vi skönja en bakomliggande människosyn, vilket kunde möjliggöra en diskussion påett aggregerat plan. Vilka implikationer detta har för lärandet kan inte identifieras utifrån studiensresultat, utan kräver vidare undersökningar, förslagsvis innehållande både observationer ochintervjuer med fler medarbetare.
Since the end of the 1980s, learning organizations have gained a lot of space in organizational researchand have become synonymous with how companies adapt to the world in which they operate. Researchhas shown how rewarding learning can be for companies both in terms of profit and well-being of theiremployees, but empirical studies also show that learning organizations have not gained foothold inactual practice. In parallel with this, some evidence supports the traditional view that some individualsare more capable of making strategic decisions, while others are more suited to following orders andtherefore need to be controlled. The present study was designed as a case study within a company andthe empirical evidence was obtained from six qualitative interviews. By categorizing the results inaccordance with Senge's disciplines, the results showed that the interviewees' experiences by and largewere consistent with the company's profile as a learning organization, as the work methods weredescribed as adaptive, both within the organization and vis-à-vis the outside world. The materialshowed an underlying attitude towards colleagues, which made a discussion on an aggregated levelpossible. The implications of this relationship for learning could not be identified on the basis of theresults of the present study, and would require further investigations, including both observations andinterviews with more employees.

2021-06-07

Lärande är nödvändigt för att organisationer ska kunna utvecklas och förbättras. Tidigare forskning har studerat organisatoriskt lärande ur flera olika aspekter, bland annat som ett utvecklingsinriktat respektive anpassningsinriktat lärande. Syftet med denna studie är att beskriva de mekanismer som påverkar lärandet i en organisation. Den organisationen som studerats är en hemtjänstgrupp som börjat arbeta enligt Vanguardmetoden. Datainsamlingen skedde med intervjuer, totalt intervjuades elva personer i hemtjänstgruppen. Studien hade sin ansats i kritisk realism och strävade därmed efter att avtäcka de mekanismer som påverkar lärandet i en organisation. I resultatet redovisas de mekanismer som antas ha haft effekt på detta lärande. Dessa diskuteras sedan i förhållande till vilken effekt de kan ha haft på lärandet i organisationen. Det visade sig att lärandet i en organisation påverkas av flera olika faktorer som tillsammans utgör det sammanhang som antingen gynnar eller hämmar lärande.

Godkännandedatum 2013-06-07

Det finns olika teorier som beskriver faktorer föratt skapa organisatoriskt lärande. I denna studie har det undersökts hur faktorer, för lärande organisationer, samvarierar inom två stora, svenska företag. De två företagen har definierat var sitt problem som är relaterade till organisatoriskt lärande. Studien har även undersökt om dessa samvariationer kan användas för att bidra till en lösning på de problem företagen har. Empiri från de två företagen har samlats in genom enkäter och svaren har sedan analyserats med hjälp av analysverktyget IBM SPSS Statistics. Analysen har visat hur olika faktorer samvarierar inom de två företagen, vilket har diskuterats mot teorin. Studiens resultat visar att faktorer som samvarierar inom det ena företag, inte nödvändigtvis samvarierar inom det andra. Dessutomvisar studien att en variabel kan samvariera med flera, vilket innebär att det kan finnas olika sätt att lösa ett specifikt problem på. Slutligen visar studien att samvariationerna är specifika för de olika företagen, vilket tyder på att företag är unika.
There are different theories describing factors to create organizational learning. This study has focused on how factors, for learning organizations, correlate in two large Swedish companies. The two companies have defined one problem each related to organizational learning. This study also investigated if these correlations can be used to contribute a solution of the problems at the companies. Data were collected through questionnaires and has been analyzed using the analytic tool IBM SPSS Statistics. The analysis showed that different factors correlate within the companies, an outcome that also partly argues against some of the referred theories in this thesis. The results also shows that correlation within one company of certain factors, differ from the within correlation of the corresponding factors in another company. It also shows that one variable may correlate with several, which means that there may be several ways to solve a specific problem. Finally, the study shows that the correlations are specific for each company, which indicates that each company is unique.

Uppsatsen gör en första ansats att utifrån befintliga organisationsteorier definiera de faktorer vilka påverkar Försvarsmakten och R3-organisationen. Oganisations-teorierna pekar på yttre krafter så som politik, ekonomi och teknologi samt inre logik-faktorer, vilka består av sociala processer som utvecklas och påverkar det klimat som präglar en organisation.

Förutom yttre krafter och inre logik, påverkar även organisationsformen en organisation. Inom Försvarsmakten och dess underorganisationer, däribland R3, är organisationsformen till övervägande del hierarkisk. Ett välanpassat och dubbelriktat informationsutbyte mellan de olika nivåerna inom hierarkin gör den välfungerande och effektiv. Inom R3-organisationen finns detta informationsutbyte bland annat mellan funktionsutvecklaren och utbildningsförbanden. Klimatet samt funktionen inom detta utbyte påverkar organisationens effektivitet och optimering. Framtiden är till del oviss och utveckling, omvärld och resurser förändras ständigt. Genom att sträva efter att vara en lärande organisation kan Försvarsmakten tillgodogöra organisationen de kunskaper som individerna innehar och förvärvar. En lärande organisation investerar i människor och deras fortlöpande lärande. Viktigt är att öka det subjektiva och objektiva handlingsutrymmet för individerna i syfte att gynna lärprocessen, vilket utvecklar hela organisationen. Det ökade internationella samarbetet Försvarsmakten strävar mot, främjar rimligtvis effektivitet och optimering på så vis att kunskapsprocesserna utvecklar och vidgar de referensramar individ och organisation har.

Fortsatt forskning kan bland annat ge svar på hur det internationella samarbetet skall utvecklas för att ge ytterligare positiva aspekter avseende den lärande organisationen och dess utveckling.

The author of this essay is Elisabet Hökerberg, a Cadet at the Swedish Armed Forces Technical School, Halmstad. The essay is written as a part of the Officer Education.

The objective of this study is to research and examine the main factors which affect the potential for an organization to function as effectively as possible. The essay also aims at describing the most preferable climate characterizing an optimal and effective organization. Factors such as politics, technical boundaries and economies are external factors which affect an organization and are often difficult for the organization to influence. These external factors also have a direct effect on the inner logic that characterizes the relations and climate between the members of the organization. Inner logics are social processes which develop without the members’ direct awareness of them. Opportunism is a typical inner logic factor.

In order to increase efficiency and realize the objectives of the organization it is important for those in command to handle these inner logics with care and to be aware of their importance. To realize the objective of an organization the executive staff must have the ability, will and means to lead and guide their employees towards the Managing Directors’ intended objective.

The Swedish Armed Forces is no exception and the external powers and inner logics influence the military organization just as it does a regular company. The hierarchic organization which the military organization constitutes also affects its efficiency and optimising. In order to make a hierarchic organization function with effectiveness it is of importance that the vertical and horizontal boundaries are flexible and variable.

The result of the study shows that the conception of learning organisations can be an important part of the way towards an organization with minimized negative affection from the inner logic factors. The learning organisation has the ability to assimilate not only the available knowledge of the employees, but also encourages them to incorporate new. By investing in knowledge in this way the personnel readily understand their own importance in the way towards the objective, which leads to a more efficient organization.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man ser på lärande och arbetar med lärande inom två organisationer från ett ledningsperspektiv, för att sedan ställa detta i relation till teorier om den lärande organisationen. De organisationer som undersöks är ett byggföretag och ett arbetsförmedlingskontor. Studien tar avstamp i en genomgång av begreppet lärande organisation. Begreppets historiska bakgrund och viktiga förgrundsfigurer tas upp för att sedan visa hur begreppet har utvecklats och ser ut idag.Studien har genomförts med en kvalitativ ansats och metoden som använts är informantintervjuer. Tre personer inom respektive organisation har intervjuats, alla med insikt och inflytande över hur man arbetar med frågor som rör lärande och kompetensutveckling. Av resultatet framkom det att man inom båda organisationerna aktivt arbetar med lärande. Dels på strategisk nivå men också rent praktiskt. Man har väl utvecklade program när det gäller formella kurser inom båda organisationerna. Man anser även att det informella lärandet är av stor vikt och det har gjorts vissa ansatser till att styra detta lärande. Resultatet ställs främst i relation till Örtenblads synsätt på den lärande organisationen samt hans dimensioner av lärande. Utifrån de olika synsätten kan man tydligt se att vissa aspekter av respektive synsätt passar in på hur man arbetar med lärande inom organisationerna. Trots detta vill vi inte kalla någon av organisationerna för lärande organisationer. Framförallt eftersom de teorier som finns om den lärande organisationen är så pass allmängiltiga att vilken organisation man än undersökte så skulle förmodligen aspekter av den lärande organisationen finnas representerade. Idén om den lärande organisation kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst beroende på vilka avsikter och perspektiv en organisation har. Oavsett om en organisation kallar sig för en lärande organisation eller ej är detta aldrig någonting man slutgiltigt blir. Den lärande organisationen är en utopi, något att sträva efter, ett vision snarare än ett mål.Nyckelord: Lärande organisation, Organisatoriskt

Sammanfattning Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka chefers och medarbetares upplevelser av huruvida medarbetarsamtalet påverkar lärandet i organisationer. Med hjälp av våra frågeställningar som berör lärande, motivationsfaktorer och maktpositioner i medarbetarsamtalet, ämnar vi ta reda på huruvida dessa har en inverkan på lärande i organisationerna. Metod: Uppsatsen bygger på empiri bestående av tio kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer från fyra organisationer i olika branscher. Vi behandlar materialet, analyserar och diskuterar det utifrån våra teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom området. Resultat: I vår studie har de tillfrågade varit positiva till medarbetarsamtal och menar att det är ett viktigt verktyg för att främja såväl medarbetarnas, som organisationernas lärande. Den främsta motivationsfaktorn har varit att utvecklas i arbetet genom kontinuerlig kunskapsutveckling. Upplevelserna kring hur medarbetarnas olika hierarkiska positioner upplevs i medarbetarsamtalet har skilt sig åt. Likaså vilken roll dessa verkar spela för lärande i organisationerna. Det har framkommit upplevelser i medarbetarsamtalet som kan vara hämmande för lärandet, exempelvis en alltför stor tillit till medarbetarsamtalet samt att en skevhet i självskattningen kan leda till konflikt, vilket i sin tur kan ha negativa konsekvenser för lärandet. Det visade sig att medarbetarsamtalet kan fungera för att identifiera medarbetares kunskapsluckor. Vid en god personkemi där medarbetaren känner sig trygg, och med ett lönesystem där chefen inte har betydande makt att påverka medarbetarens lön, tenderar medarbetarsamtalet ha en högre grad av ärlighet. Detta kan leda till att kunskapsluckor identifieras och på så vis kan luckorna fyllas för att främja medarbetarens och organisationens lärande.

Det blir allt vanligare att människor byter arbetsgivare flera gånger under sitt yrkesverksamma liv och den gamla synen på anställningen som ett livslångt åtagande håller på att försvinna. Organisationer knyter till sig temporära medarbetare, bland annat till sina olika projekt, för att dessa ska tillföra sådan kompetens som inte finns i den ordinarie organisationen. Detta syns tydligt i statistiken från SCB som visar att andelen temporärt anställda ökar i Sverige och nu är nästan 16 % av arbetskraften.

Uppsatsen behandlar lärandeprocesser i organisationer med höga E/A-tal, det vill säga organisationer där andelen temporärt anställda överstiger andelen tillsvidareanställda medarbetare. Den inriktar sig på lärandet i och mellan projekt, samt hur huvudorganisationen tar del av lärandet i projekten, när individerna med specialkompetens bara är temporärt anställda.

Respondentorganisationernas syn på kunskap stannar vid individuell kompetens. De har som strategi att till varje nytt projekt anställa personer med rätt kompetens temporärt. När projektet är avslutat, slutar även de som är anställda för projektet. Om organisationen behöver personer med samma kompetens för andra projekt, återanställs personerna temporärt för att arbeta i dem.

Studien visar att de undersökta organisationerna har en fungerande lärprocess trots att de inte medvetet strävar efter detta. Inom projekten sker hela tiden ett kunskapsutbyte mellan teammedlemmarna, och mycket utav denna kunskap sprids inom organisationen genom småprat och formella möten. En viktig kunskapskälla är de chefer som fungerar som länk mellan huvudorganisationen och projektgrupperna.

It is getting increasingly common for people to change employer several times during their professional life. The old way to look at employment as a one single lifelong commitment is declining. Organisations are now using more temporary employees, among other things for their different projects, with the intention that these should provide complementary competence to the organisation. This is clearly shown in the statistics from SCB, which illustrates that the share of temporary employees in Sweden increases and at the present represents almost 16 % of the labour force.

This thesis studies learning processes in organisations with a high E/E-number, which stand for organisations where the share of temporary employees exceeds the share of regular employees. The thesis focus on learning within and between projects, as well as how the main organisation takes part of the learning in the projects, when the individuals with special competence are only temporary employed.

The respondent organisations view on knowledge stop at individual competence. Their strategy is to employ people with the right competences temporary to each new project, so when the project is closed, the people and the competence leave. If the organisation requires people with the same competence again for other projects, they are temporary re-employed.

The study shows that the organisations examined do have a functional learning process, although they do not consciously strive for this. Within the projects there is a constant knowledge exchange between the team members, and a lot of this knowledge is spread through out the organisation by small talk and formal meetings. An important source of knowledge is the supervisors which function as a link between the main organisation and the project teams.

Den här rapporten är en delrapport inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet Strategiska partnerskap för effektiv och transparent samverkan (Spets) och belyser Malmö universitets samverkan med organisationer inom den idéburna sektorn. Rapporten bygger på en intervjustudie med tio idéburna organisationer, och speglar samverkan med Malmö universitet ur deras perspektiv: vilken samverkan som bedrivs, vad den ger organisationerna, utmaningar och hinder samt möjlighet för utveckling av samverkan, till exempel genom ett strategiskt partnerskapsavtal.Rapporten visar att det på Malmö universitet sker en hel del samverkan både kopplat till forskning, utbildning och nyttiggörande och att denna samverkan när den sker i relation till idéburen sektor främst är kopplad till tre av universitetets fakulteter – Fakulteten Kultur och samhälle, Fakulteten Hälsa och samhälle samt Fakulteten Lärande och samhälle. De intervjuade organisationernas motiv för samverkan med universitetet varierar, och undersökningen indikerar att organisationerna ser samverkan som ett sätt att fylla behov av kunskap och kompetensförsörjning, att genom vänlig kritik stimulera till nytänkande, samt att ge organisationerna ökad legitimitet i deras arbete för samhällsförändring. Undersökningen visar att det finns behov av ökad systematik i samverkan och att mer skulle kunna göras för att stärka samverkan kring forskning och utbildning. De intervjuade organisationerna lyfter behovet av mer forskning om och tillsammans med den idéburna sektorns organisationer och behovet av mer samverkan kopplat till studenters uppsatser och praktik. Här finns en möjlighet att möta organisationernas behov av kunskap, kompetens och framtida personal. Det finns även ett behov av fler arenor för möten, gärna regelbundet återkommande, mellan universitetet och den idéburen sektor, och organisationerna efterlyser även generellt ökade kunskaper om den idéburna sektorns särart, förutsättningar och behov, inom akademin såväl som i samhället i stort. Undersökningen belyser även behovet av utökat stöd och finansiering för forskare som samverkar med idéburen sektor, då finansiering av samverkan är ett särskilt problem.