Literatura académica sobre el tema "Pisa-Studie"

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Pisa-Studie".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Pisa-Studie"

1

Hinke, H. "Die PISA-Studie". Nervenheilkunde 22, n.º 09 (2003): 459–61. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1626330.

Texto completo
Resumen
ZusammenfassungWie erfolgreich Schule wirkt, hängt nicht nur von den bildungspolitischen Rahmenbedingungen ab, sondern auch von der gesamtgesellschaftlichen Situation und dem Familienhintergrund der Schüler. Die OECD hat diese Kontexte in den Teilnehmerländern erhoben und in Korrelation zu den Ergebnissen der Leistungstests dargestellt. Daraus lassen sich erste Hinweise zur Erklärung der Leistungsunterschiede gewinnen. Verglichen mit erfolgreicheren Nationen, brauchen deutsche Schulen mehr Gestaltungsfreiheit, gleichzeitig müssen aber eindeutig definierte und verbindliche Bildungsstandards vorgegeben werden. Durch zentrale Leistungstests ist regelmäßig zu überprüfen, ob sie in allen Schulen erreicht werden. Mit verbindlichen Lehrplänen und zentralen Prüfungen ist Bayern hier bereits auf dem richtigen Weg; dies mag seine Spitzenposition im nationalen Vergleich 2000 zum Teil erklären.Die PISA-Ergebnisse weisen aber auf ein zweites Problem in Deutschland hin: Auf die geringe Wertschätzung von Schule und Lehrkräften in der Öffentlichkeit und auf die Tatsache, dass das Bildungssystem auf die veränderte Erziehungssituation in den Elternhäusern bisher nicht wirksam (angemessen) reagiert hat.Folgende Konsequenzen werden in Bayern gezogen: Lehrer sollen intensiver auf die Beratung von Eltern vorbereitet werden und enger mit Ärzten, Jugendpsychologen oder Sozialpädagogen zusammenarbeiten. Ferner sind in Vorbereitung ein neues Kindergartenkonzept sowie eine verbesserte Früherkennung von individuellen Schwächen in der Grundschule sowie Maßnahmen zur Kompensation. Darüber hinaus werden Einrichtungen zur ganztägigen Betreuung von Kindern und Jugendlichen und Ganztagsschulen ausgebaut oder eingerichtet.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Kurmann, Fabian. "Pisa-Studie für Gebäude". VDI nachrichten 75, n.º 11 (2021): 11. http://dx.doi.org/10.51202/0042-1758-2021-11-11.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Hassmann, Volker. "Die PISA-Studie des Vertriebs". Sales Business 11, n.º 7 (julio de 2002): 14–18. http://dx.doi.org/10.1007/bf03242365.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Knoche, Norbert, Detlef Lind, Werner Blum, Elmar Cohors-Fresenborg, Lothar Flade, Wolfgang Löding, Gerd Möller, Michael Neubrand y Alexander Wynands. "(Deutsche PISA-Expertengruppe Mathematik, PISA-2000) Die PISA-2000-Studie, einige Ergebnisse und Analysen". Journal für Mathematik-Didaktik 23, n.º 3-4 (diciembre de 2002): 159–202. http://dx.doi.org/10.1007/bf03338955.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Ježková, V. "Čtenářská gramotnost v Německu z pohledu výzkumů PISA". Pedagogická orientace 24, n.º 1 (28 de febrero de 2014): 58–76. http://dx.doi.org/10.5817/pedor2014-1-58.

Texto completo
Resumen
Cílem studie je charakterizovat vývoj čtenářské gramotnosti v Německu od výzkumu PISA 2000 do výzkumu PISA 2009. Po teoretickém vstupu jsou ve studii uvedeny komentované výsledky německých žáků ve čtenářské gramotnosti od roku 2000 do roku 2009, s důrazem na dílčí oblasti této problematiky: rozdíly mezi dobrými a slabými žáky, rozdíly z hlediska sociálního původu, rozdíly mezi pohlavími, rozdíly mezi žáky německými a imigranty. V další části jsou představena hlavní opatření vzdělávací politiky zaměřená na zlepšení čtenářské gramotnosti žáků. Ve shrnutí je stručně bilancován vývoj čtenářské gramotnosti v Německu za dané období. Studie obsahuje částečné porovnání se situací v České republice.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Streblow, Lilian, Ulrich Schiefele y Stefanie Riedel. "Überprüfung des revidierten Trainings zur Förderung der Lesekompetenz und der Lesemotivation (LekoLemo) für die Sekundarstufe I". Zeitschrift für Entwicklungspsychologie und Pädagogische Psychologie 44, n.º 1 (enero de 2012): 12–26. http://dx.doi.org/10.1026/0049-8637/a000058.

Texto completo
Resumen
Zusammenfassung. Angeregt durch die Befunde der PISA-Studie und auf der Basis bisheriger Förderprogramme wurde das Lesetraining LekoLemo (Programm zur Förderung der LEseKOmpetenz und LEseMOtivation) für Schüler der 7. Jahrgangsstufe entwickelt. Das Training unterscheidet sich von bereits existierenden Lesetrainings vor allem durch zwei Aspekte: (1) Es umfasst Aufgaben zu den in der PISA-Studie verwendeten Dimensionen des Lesens Informationen ermitteln, textbezogenes Interpretieren sowie Reflektieren und Bewerten und (2) beinhaltet eine explizite Förderung der Lesemotivation. Die vorliegende Studie überprüfte das revidierte LekoLemo-Training anhand einer Stichprobe von 235 Siebtklässlern. Die Ergebnisse belegen die Wirksamkeit des Trainings und zeigen signifikante Effekte geringer bis mittlerer Größe auf die Lesekompetenz im Follow-up-Test. Demgegenüber erwiesen sich die Effekte auf die intrinsische Lesemotivation und das Selbstkonzept nicht nur als niedrig, sondern auch als nicht nachhaltig.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Straková, Jana y Arnošt Veselý. "Mezinárodní výzkum kompetencí dospělých PIAAC: hlavní zjištění a implikace pro vzdělávací politiku". Pedagogická orientace 25, n.º 4 (14 de septiembre de 2015): 509–27. http://dx.doi.org/10.5817/pedor2015-4-509.

Texto completo
Resumen
Cílem této přehledové studie je představit výzkum PIAAC, shrnout základní zjištění z tohoto výzkumu z hlediska České republiky a diskutovat možné implikace pro vzdělávací politiku. Zároveň rozebíráme, jak výsledky výzkumu PIAAC doplňují poznatky získané z výzkumu PISA, TIMSS a dalších. Klademe si přitom otázku, zda (a co) přináší nad rámec těchto výzkumů. V první části studie je popsána metodologie a základní charakteristika výzkumu PIAAC. Ve druhé části popisujeme výsledky českých dospělých v mezinárodním srovnání. Ve třetí části vybíráme některá zásadní zjištění výzkumu PIAAC. V závěrečné části pak diskutujeme implikace těchto zjištění pro nastavení vzdělávací politiky. Výzkum PIAAC potvrdil některá zjištění z předcházejících výzkumů PISA a TIMSS, například vysokou míru podmíněnosti kompetencí socioekonomickým statusem v České republice. Jiné závěry z těchto výzkumů ovšem nepotvrdil. Ukázalo se například, že výsledky mladých Češek a Čechů ve věku 16–25 let (kam spadá kohorta z výzkumů TIMSS 2007 a PISA 2009) jsou spíše nadprůměrné. Výzkum PIAAC je důležitým a nepostradatelným doplňkem výzkumů, zkoumajících kompetence žákovské populace. Ačkoli s výsledky z výzkumů PISA nebo TIMSS se často pracuje jako s definitivním ukazatelem gramotnosti a lidského kapitálu dané země, výzkum PIAAC ukázal, že v 15 letech zdaleka nejsou kompetence definitivně zformovány.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Budňák, Jan. "Literaturunterricht für tschechische DaF-Studierende: Vorüberlegungen im Ausblick auf ein curriculares Kolloquium." Brünner Hefte zu Deutsch als Fremdsprache 2, n.º 1 (30 de junio de 2009): 26–32. http://dx.doi.org/10.5817/bhdf2009-1-26.

Texto completo
Resumen
Die PISA-Studie diagnostiziert bei tschechischen Schülern schwerwiegende Mängel in der Lesekompetenz. Der Beitrag bietet einige Überlegungen und Vorschläge dazu, wie der Literaturunterricht an Fremdspracheninstituten der Pädagogischen Fakultäten gestaltet werden kann, damit die Lesekompetenz der Studierenden gefördert wird. So werden Voraussetzungen für die Weitergabe des leserorientierten Umgangs mit Literatur(-geschichte) geschaffen.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Lüdtke, Oliver, Olaf Köller, Cordula Artelt, Petra Stanat y Jürgen Baumert. "Eine Überprüfung von Modellen zur Genese akademischer Selbstkonzepte: Ergebnisse aus der PISA-Studie". Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 16, n.º 3/4 (noviembre de 2002): 151–64. http://dx.doi.org/10.1024//1010-0652.16.34.151.

Texto completo
Resumen
Zusammenfassung: Durch die PISA-Studie (Programme for International Student Assessment) liegen für Deutschland national repräsentative Daten für den Lesebereich und Mathematik vor, die zusammen mit Maßen zu selbstbezogenen Fähigkeitskognitionen die Überprüfung von Modellen zur Selbstkonzeptgenese erlauben. Die PISA-Daten (N = 4861 Schüler aus 203 Schulen) werden daher genutzt, um das Modell des internen und externen Bezugsrahmens (I/E-Modell; Marsh, 1986 ) und den Fischteich-Effekt (BFLPE; Marsh, 1987 ) zu überprüfen. Mehrebenenanalysen zeigen, dass im Einklang mit dem I/E-Modell Leistungsindikatoren positive Effekte auf die akademischen Selbstkonzepte im selben Bereich und zusätzliche negative Einflüsse auf das Selbstkonzept im anderen Fach haben. Analysen zum Fischteich-Effekt belegen, dass bei steigender Leistungsstärke der Mitschülerinnen und -schüler in einem Fach die individuellen fachspezifischen Selbstkonzepte sinken. Der Fischteich-Effekt zeigt sich auch bei Kontrolle der Zeugnisnoten. Implikationen für die Unterrichtspraxis werden diskutiert.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Fleischer, Jens, Joachim Wirth y Detlev Leutner. "Effekte der kontextuellen Einkleidung von Testaufgaben auf die Schülerleistungen im analytischen Problemlösen und in der Mathematik". Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 28, n.º 4 (octubre de 2014): 207–27. http://dx.doi.org/10.1024/1010-0652/a000135.

Texto completo
Resumen
Ergebnisse aus PISA 2003 zeigen für Deutschland eine Diskrepanz zwischen der im internationalen Vergleich hohen Problemlösekompetenz und der durchschnittlichen Mathematikkompetenz. Nach der Potenzialnutzungshypothese kann dies teilweise auf eine mangelnde Nutzung vorhandener Fachkompetenzen während der Testbearbeitung zurückgeführt werden. Der vorliegende Beitrag geht dieser Hypothese im Rahmen von zwei experimentellen Studien nach. Hierbei wurden Effekte der kontextuellen Einkleidung von Mathematikaufgaben (Studie 1, n = 256) und Problemlöseaufgaben (Studie 2, n = 259) auf Schülerleistungen untersucht sowie Moderationseffekte durch das mathematische Selbstkonzept und die Mathematikangst überprüft. In beiden Studien zeigten sich negative Effekte der mathematischen Kontexteinkleidung, insbesondere bei Lernenden mit geringem mathematischem Selbstkonzept sowie bei Lernenden mit hoher Mathematikangst. Implikationen der Ergebnisse für die Erfassung sowie die Förderung domänenübergreifender und domänenspezifischer Problemlösekompetenzen werden diskutiert.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Tesis sobre el tema "Pisa-Studie"

1

Loy, Mirna. "Mögliche Ursachen für die schichtbedingten Unterschiede bei der PISA-Studie (PISA 2000)". [S.l. : s.n.], 2004. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB11126499.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Brodin, Andreas. "Kreativitet : En studie av matematikuppgifterna i PISA 2003". Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-23632.

Texto completo
Resumen

Forskning har visat att uppgifter i prov inverkar på vad elever lär sig genom deras förväntningar på vad testet ska innehålla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov påverkar lärares undervisning vilket indirekt också bör inverka på vad elever lär sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som använder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter får sämre matematikkunskaper. Genom att som lärare förse eleven med uppgifter som kräver ett kreativt resonemang, i vilka det inte är möjligt för eleven att använda ett imitativt resonemang, bör en sådan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete är att med ett klassificeringsverktyg tidigare använt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende på vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krävs för att lösa dem. Klassificeringen av uppgifterna visar att endast 9% är möjliga att lösa med ett imitativt resonemang medan resten av uppgifterna kräver ett kreativt resonemang. Några egenskaper typiska för uppgifterna i PISA jämfört med uppgifter i läroboken Matte Direkt har också noterats. Dessa egenskaper har även omformulerats till konkreta tips riktade till lärare vilka önskar konstruera uppgifter som kräver ett matematiskt kreativt resonemang.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Berglund, Nilsson Mikael. "Fysisk aktivitet och PISA-resultat : En studie om relationen mellan elevers fysiska aktivitetsvanor och PISA-resultat". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5269.

Texto completo
Resumen
Sammanfattning Den här studien har använt data i form av OECDs PISA-resultat och OECDs enkätsvar, som också tillhör PISA, med syfte att undersöka relationen mellan PISA-resultat och olika former av fysisk aktivitet. PISA-testerna genomförs vart tredje år för OECDs medlemsländer, med syfte att jämföra olika länders skolsystem. Fysisk aktivitet argumenteras ha en effekt på akademiska resultat och just därför bör en ökning av fysisk aktivitet resultera i bättre resultat på PISA-tester. Syfte Denna studie menade att studera relationen mellan tre olika fysiska aktivitetsvariabler, antalet dagar med fysisk aktivitet i skolan per vecka, antal dagar med medelhög, samt högintensiv fysisk aktivitet per vecka och PISA-resultat. Metod Eleverna som genomförde PISA-testet fick svara på frågor under testperioderna om hur fysiskt aktiva de var. Dessa data, som finns öppet tillgängliga som medelvärden inom de olika svarsalternativen, jämfördes sedan med elevernas resultat på PISA-testet med One Way Measure ANOVA tester och Tukey HSD Post-Hoc tester för att se skillnader mellan antalet dagar inom varje fysisk aktivitetsvariabel. Resultat Studiens resultat visade på att en dag med medelhög och högintensiv fysisk aktivitet är bättre än ingen dag med fysisk aktivitet och att flera dagar är bättre än en dag fram till och med sex respektive fyra dagar. Elever som är har fler än 1-2 dagar med fysisk aktivitet i skolan presterar bättre än elever som inte har någon fysisk aktivitet alls eller som är fysisk aktiva fler än två dagar i veckan. Slutsats Den huvudsakliga slutsatsen är att ungdomar som utövar fysisk aktivitet presterar bättre på PISA-tester än dem som inte är fysiskt aktiva och att flera dagar än en dag med medelhög och högintensiv fysisk aktivitet är associerat med än bättre resultat, till och med 6 dagar.
Abstract This study has used data, taken from the OECD’s PISA-test results and questionnaire answers, in order investigate the relationship between PISA-results and different forms of physical activity. PISA-tests run every three years, in countries which are members of the OECD, in order to compare their national education systems. Physical activity is argued to have an effect on academic results and, therefore, an increase in physical activity should result in better results on the PISA-tests. Aim This study aims to look at how three different physical activity measures, the amount of days with physical activity in school, the amount of days with moderate physical activity and vigorous activity, respectively, is associated with the PISA scores for those specific groups. Method The students who completed the PISA-tests also got to answer questions regarding their physical activity habits. These physical activity data, available as means within each different answer, were compared to their group’s PISA-score. Analyses were done using One Way Measure ANOVA tests and Tukeys HSD Post-Hoc tests in order to see difference between numbers of days of physical activity. Results The result of the study showed that one day of moderate and vigorous physical activity is better than no physical activity and that an increasing number of days of physical activity is better up till 4-6 days of physical activity. Students who have 1-2 days of physical activity in school perform better than students who do not have any physical activity or more than two days of physical activity. Conclusions The overall conclusion is that youths who engage in physical activity reach better results on the PISA-tests than people who are not physically active and that an increasing number of days, up till 6 days with physical activity, is better than one.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Savinen, Andersson Sari. "Några grundskollärares uppfattningar om elevers resultat i läsförståelse : En komparativ studie i ett urval svenska och finska grundskollärares förhållningssätt till läsförståelse bland elever i grundskolan, åk 4-6". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42702.

Texto completo
Resumen
The purpose of this study is to provide an insight into six primary school teachers’ attitudes, ideas and approaches to teaching reading comprehension in Finnish and Swedish schools. In addition, the informants’ reflections on the PISA studies’ results concerning reading comprehension are also included. The study is comparative and based on interviews with primary school teachers in Finland and Sweden. Six teachers, three from a Finish school and three from different Swedish schools, have been interviewed by e-mail. The result shows that on the one hand there are some similarities but also differences both concerning approach and practice. Regarding the reasons why the PISA results differ between the two countries, the informants seem to differ because they have different views on how their colleagues in the other country work and they have no knowledge of each other´s work.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Naucler, Lisa. "TIMSS och PISA: En studie av testen, debatten och lärares syn på internationella kunskapsmätningar". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34022.

Texto completo
Resumen
Syftet med detta examensarbete är tvåfaldigt: Dels att ta reda på mer om internationella kunskapsmätningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lärares syn på testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lärare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmätningar. Sammanfattningsvis kan sägas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrågasätts som relevanta mätinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av likriktning och svartmålning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tänkande. I enkätstudien framkommer att lärarna känner till mycket lite om testen och de uttrycker åsikter kring testen endast i mycket begränsad utsträckning.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Derin, Alan. "En undersökning av 2003 och 2015 års PISA-studier : En jämförande studie av ord och begrepp ur ett begreppshistoriskt perspektiv som förekommer i PISA-studiernas två olika tider". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40634.

Texto completo
Resumen
Every third year a PISA study is conducted, through international measurements for member states of the OECD-organization. This aims to measure each country´s pupils by the ages of 15 years old. Its purpose is to examine how each member´s pupils perform in mathematics, reading comprehensions, sciences and problem solving. In this essay we intend to examine how the PISA studies were received as a creation of opinion and self-image.  This research follows up on selected actors in the media debate surrounding PISA as a tool of argument and means of discussion. The natural demarcation is made by actors; mostly from professional teachers, but also journalists, lectures, writers and school experts in the fields. Its purpose is to give a well-balanced and comprehensive picture of the PISA-debates. From a political standpoint the actors represent different positions of the spectrum. The study consists of a total of 10 actors. Between the years of 2004-2005 and 2016-2017 of the PISA 2003 and 2015. This paper will focus on the PISA studies that were done by the years of 2003 and 2015. By working with different PISA studies with a long span of time between them. This is done as a conscious strategy in favor of the comparative study. In this essay the conceptual changes between these two PISA studies will be examined and studied with a conceptual analysis.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Bergmüller, Silvia. "Schulstress unter Jugendlichen Entstehungsbedingungen, vermittelnde Prozesse und Folgen ; eine empirische Studie im Rahmen von PISA 2003". Hamburg Kovač, 2006. http://www.verlagdrkovac.de/978-3-8300-2747-8.htm.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Scheja, Bruno. "Der Wandel von Bildungssystemen am Beispiel von Deutschland und Polen unter besonderer Berücksichtigung der PISA-Studie". [S.l. : s.n.], 2006. http://www.ub.uni-koeln.de.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Löfving, Jimmy y Brännström Robin Carrión. "Vilka grupper av faktorer predicerar bäst elevers skolkande? : En kvantitativ studie baserad på PISA-enkäten 2015". Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323697.

Texto completo
Resumen
I denna studie undersöks vilka grupper av faktorer som bäst predicerar elevers skolkande. Med utgångspunkt i tidigare kvalitativa studier och forskning, undersöks orsaker till skolk med kvantitativ ansats, utifrån 5 458 15-åriga elevers enkätsvar från 2015 års PISA-undersökning. Skolfaktorer, hem- och familjefaktorer samt individfaktorer jämförs med varandra, och det visar sig att dessa tre bidrar med ungefär lika stor förklaring till elevers skolkande. Intressant är att mobbning enligt denna studie inte verkar samvariera med elevers skolk.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Andersson, Lovisa y Dahlbäck Erik. "Ansträngning i OECD:s PISA-test : En studie om hur ansträngning påverkar antalet överhoppade matematikuppgifter för elever i Sverige". Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312836.

Texto completo
Resumen
The aim and focus of this study is to investigate how Swedish students’ effort affects the number of unanswered mathematical tasks for the PISA-tests in 2003 and 2012. The effort is measured partially by looking at students’ self-assessed effort invested in the test, but also by looking at how the count of unanswered tasks deviates in differ- ent parts of the test. Poisson regression is implemented as the primary method of investigation. The results from the regression indicates both that the students who reported a lower self-assessed effort tend to skip more tasks on average and also that students on average tend to skip more tasks in the end of the test. This indicates that the students’ effort is a crucial part to include in order to see how many tasks that are skipped in the test. It is also indicated that the effort is not constant during the whole test. The results also point out that the effect that effort has on unan- swered tasks is greater in 2003 compared to 2012. However, the count of unanswered tasks is on average higher for students in 2012.
Syfte och fokus för denna studie ligger i att undersöka hur svenska elevers ansträng- ning förklarar antalet överhoppade matematikuppgifter i PISA:s kunskapstest år 2003 och år 2012. Ansträngning mäts dels genom den ansträngning som eleverna själva uppskattar att de lade ned i testet, men också genom att undersöka hur antalet över- hoppade uppgifter varierar i olika placeringar i provhäftet. Poissonregression används som huvudsaklig metod i denna studie. Resultaten från regressionsanalysen indikerar både att elever som har angett att de har ansträngt sig mindre tenderar att i genom- snitt hoppa över fler uppgifter och även att elever i genomsnitt hoppar över fler upp- gifter i slutet av testet. Det här betyder att elevernas ansträngning är en viktig faktor för hur många uppgifter som hoppas över i testet och att ansträngningen inte är kon- stant genom hela testtillfället. Resultaten indikerar också att ansträngningens påver- kan på det förväntade antalet överhoppade uppgifter är starkare år 2003 än år 2012. Emellertid är antalet överhoppade uppgifter i genomsnitt högre för elever år 2012.
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Más fuentes

Libros sobre el tema "Pisa-Studie"

1

Germany. Bundesministerium für Familie, Senioren, Frauen und Jugend. Wissenschaftlicher Beirat für Familienfragen. Die bildungspolitische Bedeutung der Familie: Folgerungen aus der PISA-Studie. Stuttgart: W. Kohlhammer, 2002.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Kämper-van den Boogaart, Michael, ed. Deutschunterricht nach der PISA-Studie. Peter Lang D, 2004. http://dx.doi.org/10.3726/978-3-653-05332-6.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Die PISA-Studie: Österreichs Schulsystem im internationalen Wettbewerb. Wien: Böhlau, 2006.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Michael, Kämper-van den Boogaart, ed. Deutschunterricht nach der PISA-Studie: Reaktionen der Deutschdidaktik. Frankfurt am Main: Peter Lang, 2004.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Kipman, Ulrike. Komplexes Problemlösen: Begriff – Einflussgrößen – Korrelate – Erkenntnisse am Beispiel der PISA-Studie. Springer Gabler, 2020.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Deutschunterricht nach der Pisa-Studie: Reaktionen der Deuitschdidaktik (Beitrage Zur Literatur- Und Mediendidaktik). Peter Lang Publishing, 2004.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Wirth, Joachim, Detlev Leutner y Eckhard Klieme. Problemlösekompetenz von Schülerinnen und Schülern: Diagnostische Ansätze, theoretische Grundlagen und empirische Befunde der deutschen PISA-2000-Studie. VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005.

Buscar texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Capítulos de libros sobre el tema "Pisa-Studie"

1

Kipman, Ulrike. "Die PISA-Studie". En Komplexes Problemlösen, 3–8. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-30826-1_2.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
2

Möllers, Martin H. W. "Nach der PISA-Studie". En Die Polizei des Bundes in der rechtsstaatlichen pluralistischen Demokratie, 35–56. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-09758-7_5.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
3

Baumert, Jürgen, Petra Stanat y Anke Demmrich. "PISA 2000: Untersuchungsgegenstand, theoretische Grundlagen und Durchführung der Studie". En PISA 2000, 15–68. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-83412-6_3.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
4

Tillmann, Klaus-Jürgen, Kathrin Dedering, Daniel Kneuper, Christian Kuhlmann y Isa Nessel. "Die PISA-Studie im bildungspolitischen Prozess — ein Fazit". En PISA als bildungspolitisches Ereignis, 377–400. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-91127-4_7.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
5

Artelt, Cordula, Petra Stanat, Wolfgang Schneider, Ulrich Schiefele y Rainer Lehmann. "Die PISA-Studie zur Lesekompetenz: Überblick und weiterführende Analysen". En Struktur, Entwicklung und Förderung von Lesekompetenz, 139–68. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81031-1_7.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
6

Eggert, Hartmut y Christine Garbe. "Ausblick: Literarische Sozialisation und Lesekompetenz (unter Berücksichtigung der PISA-Studie)". En Literarische Sozialisation, 157–71. Stuttgart: J.B. Metzler, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05081-6_7.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
7

Weis, Mirjam, Julia Mang, Barbara Baumann y Kristina Reiss. "Zuwanderung und Erfolg aus Sicht der PISA-Studie: Ein Gesamtüberblick von 2000 bis 2015". En Springer Reference Psychologie, 1–14. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18403-2_27-1.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
8

Weis, Mirjam, Julia Mang, Barbara Baumann y Kristina Reiss. "Zuwanderung und Erfolg aus Sicht der PISA-Studie: Ein Gesamtüberblick von 2000 bis 2015". En Handbuch Migration und Erfolg, 375–88. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18236-6_27.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
9

Hunger, Uwe y Dietrich Thränhardt. "Der Bildungserfolg von Einwandererkindern in den Bundesländern. Diskrepanzen zwischen der PISA-Studie und den offiziellen Schulstatistiken". En Schieflagen im Bildungssystem, 51–77. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-97594-2_4.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
10

Mutz, Michael y Ulrike Burrmann. "Sportliches Engagement jugendlicher Migranten in Schule und Verein: Eine Re-Analyse der PISA- und der SPRINT-Studie". En Migration, Integration und Sport, 99–124. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92831-9_6.

Texto completo
Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.
Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!

Pasar a la bibliografía