Literatura académica sobre el tema "Pisa-Studie"
Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros
Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Pisa-Studie".
Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.
Artículos de revistas sobre el tema "Pisa-Studie"
Hinke, H. "Die PISA-Studie". Nervenheilkunde 22, n.º 09 (2003): 459–61. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1626330.
Texto completoKurmann, Fabian. "Pisa-Studie für Gebäude". VDI nachrichten 75, n.º 11 (2021): 11. http://dx.doi.org/10.51202/0042-1758-2021-11-11.
Texto completoHassmann, Volker. "Die PISA-Studie des Vertriebs". Sales Business 11, n.º 7 (julio de 2002): 14–18. http://dx.doi.org/10.1007/bf03242365.
Texto completoKnoche, Norbert, Detlef Lind, Werner Blum, Elmar Cohors-Fresenborg, Lothar Flade, Wolfgang Löding, Gerd Möller, Michael Neubrand y Alexander Wynands. "(Deutsche PISA-Expertengruppe Mathematik, PISA-2000) Die PISA-2000-Studie, einige Ergebnisse und Analysen". Journal für Mathematik-Didaktik 23, n.º 3-4 (diciembre de 2002): 159–202. http://dx.doi.org/10.1007/bf03338955.
Texto completoJežková, V. "Čtenářská gramotnost v Německu z pohledu výzkumů PISA". Pedagogická orientace 24, n.º 1 (28 de febrero de 2014): 58–76. http://dx.doi.org/10.5817/pedor2014-1-58.
Texto completoStreblow, Lilian, Ulrich Schiefele y Stefanie Riedel. "Überprüfung des revidierten Trainings zur Förderung der Lesekompetenz und der Lesemotivation (LekoLemo) für die Sekundarstufe I". Zeitschrift für Entwicklungspsychologie und Pädagogische Psychologie 44, n.º 1 (enero de 2012): 12–26. http://dx.doi.org/10.1026/0049-8637/a000058.
Texto completoStraková, Jana y Arnošt Veselý. "Mezinárodní výzkum kompetencí dospělých PIAAC: hlavní zjištění a implikace pro vzdělávací politiku". Pedagogická orientace 25, n.º 4 (14 de septiembre de 2015): 509–27. http://dx.doi.org/10.5817/pedor2015-4-509.
Texto completoBudňák, Jan. "Literaturunterricht für tschechische DaF-Studierende: Vorüberlegungen im Ausblick auf ein curriculares Kolloquium." Brünner Hefte zu Deutsch als Fremdsprache 2, n.º 1 (30 de junio de 2009): 26–32. http://dx.doi.org/10.5817/bhdf2009-1-26.
Texto completoLüdtke, Oliver, Olaf Köller, Cordula Artelt, Petra Stanat y Jürgen Baumert. "Eine Überprüfung von Modellen zur Genese akademischer Selbstkonzepte: Ergebnisse aus der PISA-Studie". Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 16, n.º 3/4 (noviembre de 2002): 151–64. http://dx.doi.org/10.1024//1010-0652.16.34.151.
Texto completoFleischer, Jens, Joachim Wirth y Detlev Leutner. "Effekte der kontextuellen Einkleidung von Testaufgaben auf die Schülerleistungen im analytischen Problemlösen und in der Mathematik". Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 28, n.º 4 (octubre de 2014): 207–27. http://dx.doi.org/10.1024/1010-0652/a000135.
Texto completoTesis sobre el tema "Pisa-Studie"
Loy, Mirna. "Mögliche Ursachen für die schichtbedingten Unterschiede bei der PISA-Studie (PISA 2000)". [S.l. : s.n.], 2004. http://www.bsz-bw.de/cgi-bin/xvms.cgi?SWB11126499.
Texto completoBrodin, Andreas. "Kreativitet : En studie av matematikuppgifterna i PISA 2003". Thesis, Umeå University, Mathematics and Mathematical Statistics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-23632.
Texto completoForskning har visat att uppgifter i prov inverkar på vad elever lär sig genom deras förväntningar på vad testet ska innehålla (Virta, 2004). Boesen (2006b) konstaterar att uppgifter i nationella prov påverkar lärares undervisning vilket indirekt också bör inverka på vad elever lär sig. Lithner (2008) menar att det finns risk att en elev som använder ett imitativt resonemang i alltför hög grad vid lösning av matematikuppgifter får sämre matematikkunskaper. Genom att som lärare förse eleven med uppgifter som kräver ett kreativt resonemang, i vilka det inte är möjligt för eleven att använda ett imitativt resonemang, bör en sådan utveckling hindras. Syftet med detta examensarbete är att med ett klassificeringsverktyg tidigare använt av bland andra Boesen, Lithner och Palm (2005) och Bergqvist (2007) undersöka alla 85 matematikuppgifter i PISA 2003 med avseende på vilken grad av matematiskt kreativt resonemang som krävs för att lösa dem. Klassificeringen av uppgifterna visar att endast 9% är möjliga att lösa med ett imitativt resonemang medan resten av uppgifterna kräver ett kreativt resonemang. Några egenskaper typiska för uppgifterna i PISA jämfört med uppgifter i läroboken Matte Direkt har också noterats. Dessa egenskaper har även omformulerats till konkreta tips riktade till lärare vilka önskar konstruera uppgifter som kräver ett matematiskt kreativt resonemang.
Berglund, Nilsson Mikael. "Fysisk aktivitet och PISA-resultat : En studie om relationen mellan elevers fysiska aktivitetsvanor och PISA-resultat". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5269.
Texto completoAbstract This study has used data, taken from the OECD’s PISA-test results and questionnaire answers, in order investigate the relationship between PISA-results and different forms of physical activity. PISA-tests run every three years, in countries which are members of the OECD, in order to compare their national education systems. Physical activity is argued to have an effect on academic results and, therefore, an increase in physical activity should result in better results on the PISA-tests. Aim This study aims to look at how three different physical activity measures, the amount of days with physical activity in school, the amount of days with moderate physical activity and vigorous activity, respectively, is associated with the PISA scores for those specific groups. Method The students who completed the PISA-tests also got to answer questions regarding their physical activity habits. These physical activity data, available as means within each different answer, were compared to their group’s PISA-score. Analyses were done using One Way Measure ANOVA tests and Tukeys HSD Post-Hoc tests in order to see difference between numbers of days of physical activity. Results The result of the study showed that one day of moderate and vigorous physical activity is better than no physical activity and that an increasing number of days of physical activity is better up till 4-6 days of physical activity. Students who have 1-2 days of physical activity in school perform better than students who do not have any physical activity or more than two days of physical activity. Conclusions The overall conclusion is that youths who engage in physical activity reach better results on the PISA-tests than people who are not physically active and that an increasing number of days, up till 6 days with physical activity, is better than one.
Savinen, Andersson Sari. "Några grundskollärares uppfattningar om elevers resultat i läsförståelse : En komparativ studie i ett urval svenska och finska grundskollärares förhållningssätt till läsförståelse bland elever i grundskolan, åk 4-6". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-42702.
Texto completoNaucler, Lisa. "TIMSS och PISA: En studie av testen, debatten och lärares syn på internationella kunskapsmätningar". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34022.
Texto completoDerin, Alan. "En undersökning av 2003 och 2015 års PISA-studier : En jämförande studie av ord och begrepp ur ett begreppshistoriskt perspektiv som förekommer i PISA-studiernas två olika tider". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40634.
Texto completoBergmüller, Silvia. "Schulstress unter Jugendlichen Entstehungsbedingungen, vermittelnde Prozesse und Folgen ; eine empirische Studie im Rahmen von PISA 2003". Hamburg Kovač, 2006. http://www.verlagdrkovac.de/978-3-8300-2747-8.htm.
Texto completoScheja, Bruno. "Der Wandel von Bildungssystemen am Beispiel von Deutschland und Polen unter besonderer Berücksichtigung der PISA-Studie". [S.l. : s.n.], 2006. http://www.ub.uni-koeln.de.
Texto completoLöfving, Jimmy y Brännström Robin Carrión. "Vilka grupper av faktorer predicerar bäst elevers skolkande? : En kvantitativ studie baserad på PISA-enkäten 2015". Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-323697.
Texto completoAndersson, Lovisa y Dahlbäck Erik. "Ansträngning i OECD:s PISA-test : En studie om hur ansträngning påverkar antalet överhoppade matematikuppgifter för elever i Sverige". Thesis, Uppsala universitet, Statistiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-312836.
Texto completoSyfte och fokus för denna studie ligger i att undersöka hur svenska elevers ansträng- ning förklarar antalet överhoppade matematikuppgifter i PISA:s kunskapstest år 2003 och år 2012. Ansträngning mäts dels genom den ansträngning som eleverna själva uppskattar att de lade ned i testet, men också genom att undersöka hur antalet över- hoppade uppgifter varierar i olika placeringar i provhäftet. Poissonregression används som huvudsaklig metod i denna studie. Resultaten från regressionsanalysen indikerar både att elever som har angett att de har ansträngt sig mindre tenderar att i genom- snitt hoppa över fler uppgifter och även att elever i genomsnitt hoppar över fler upp- gifter i slutet av testet. Det här betyder att elevernas ansträngning är en viktig faktor för hur många uppgifter som hoppas över i testet och att ansträngningen inte är kon- stant genom hela testtillfället. Resultaten indikerar också att ansträngningens påver- kan på det förväntade antalet överhoppade uppgifter är starkare år 2003 än år 2012. Emellertid är antalet överhoppade uppgifter i genomsnitt högre för elever år 2012.
Libros sobre el tema "Pisa-Studie"
Germany. Bundesministerium für Familie, Senioren, Frauen und Jugend. Wissenschaftlicher Beirat für Familienfragen. Die bildungspolitische Bedeutung der Familie: Folgerungen aus der PISA-Studie. Stuttgart: W. Kohlhammer, 2002.
Buscar texto completoKämper-van den Boogaart, Michael, ed. Deutschunterricht nach der PISA-Studie. Peter Lang D, 2004. http://dx.doi.org/10.3726/978-3-653-05332-6.
Texto completoDie PISA-Studie: Österreichs Schulsystem im internationalen Wettbewerb. Wien: Böhlau, 2006.
Buscar texto completoMichael, Kämper-van den Boogaart, ed. Deutschunterricht nach der PISA-Studie: Reaktionen der Deutschdidaktik. Frankfurt am Main: Peter Lang, 2004.
Buscar texto completoKipman, Ulrike. Komplexes Problemlösen: Begriff – Einflussgrößen – Korrelate – Erkenntnisse am Beispiel der PISA-Studie. Springer Gabler, 2020.
Buscar texto completoDeutschunterricht nach der Pisa-Studie: Reaktionen der Deuitschdidaktik (Beitrage Zur Literatur- Und Mediendidaktik). Peter Lang Publishing, 2004.
Buscar texto completoWirth, Joachim, Detlev Leutner y Eckhard Klieme. Problemlösekompetenz von Schülerinnen und Schülern: Diagnostische Ansätze, theoretische Grundlagen und empirische Befunde der deutschen PISA-2000-Studie. VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005.
Buscar texto completoCapítulos de libros sobre el tema "Pisa-Studie"
Kipman, Ulrike. "Die PISA-Studie". En Komplexes Problemlösen, 3–8. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-30826-1_2.
Texto completoMöllers, Martin H. W. "Nach der PISA-Studie". En Die Polizei des Bundes in der rechtsstaatlichen pluralistischen Demokratie, 35–56. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-09758-7_5.
Texto completoBaumert, Jürgen, Petra Stanat y Anke Demmrich. "PISA 2000: Untersuchungsgegenstand, theoretische Grundlagen und Durchführung der Studie". En PISA 2000, 15–68. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-83412-6_3.
Texto completoTillmann, Klaus-Jürgen, Kathrin Dedering, Daniel Kneuper, Christian Kuhlmann y Isa Nessel. "Die PISA-Studie im bildungspolitischen Prozess — ein Fazit". En PISA als bildungspolitisches Ereignis, 377–400. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2008. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-91127-4_7.
Texto completoArtelt, Cordula, Petra Stanat, Wolfgang Schneider, Ulrich Schiefele y Rainer Lehmann. "Die PISA-Studie zur Lesekompetenz: Überblick und weiterführende Analysen". En Struktur, Entwicklung und Förderung von Lesekompetenz, 139–68. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2004. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-81031-1_7.
Texto completoEggert, Hartmut y Christine Garbe. "Ausblick: Literarische Sozialisation und Lesekompetenz (unter Berücksichtigung der PISA-Studie)". En Literarische Sozialisation, 157–71. Stuttgart: J.B. Metzler, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05081-6_7.
Texto completoWeis, Mirjam, Julia Mang, Barbara Baumann y Kristina Reiss. "Zuwanderung und Erfolg aus Sicht der PISA-Studie: Ein Gesamtüberblick von 2000 bis 2015". En Springer Reference Psychologie, 1–14. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18403-2_27-1.
Texto completoWeis, Mirjam, Julia Mang, Barbara Baumann y Kristina Reiss. "Zuwanderung und Erfolg aus Sicht der PISA-Studie: Ein Gesamtüberblick von 2000 bis 2015". En Handbuch Migration und Erfolg, 375–88. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-18236-6_27.
Texto completoHunger, Uwe y Dietrich Thränhardt. "Der Bildungserfolg von Einwandererkindern in den Bundesländern. Diskrepanzen zwischen der PISA-Studie und den offiziellen Schulstatistiken". En Schieflagen im Bildungssystem, 51–77. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-97594-2_4.
Texto completoMutz, Michael y Ulrike Burrmann. "Sportliches Engagement jugendlicher Migranten in Schule und Verein: Eine Re-Analyse der PISA- und der SPRINT-Studie". En Migration, Integration und Sport, 99–124. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-92831-9_6.
Texto completo