Literatura académica sobre el tema "Se banken"
Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros
Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Se banken".
Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.
También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.
Artículos de revistas sobre el tema "Se banken"
Vetter, Michael. "Keine Angst vor Banker, Banken und Finanzen!" der junge zahnarzt 6, n.º 3 (septiembre de 2015): 25–33. http://dx.doi.org/10.1007/s13279-015-5157-2.
Texto completoBraunberger, Volker. "Banken als Dienstleister für Banken". Bankmagazin 61, n.º 1 (enero de 2012): XVIII—XIX. http://dx.doi.org/10.1365/s35127-012-0295-1.
Texto completoSchneider, Susanne. "Banken-Puzzle". Bankmagazin 57, n.º 11 (noviembre de 2008): 10–14. http://dx.doi.org/10.1007/bf03231046.
Texto completoBellers, Herman. "Gedragscode banken". HEADline 31, n.º 3 (junio de 2014): 24–25. http://dx.doi.org/10.1007/s40739-014-0028-5.
Texto completoKühner, Anja. "Das Geschäft von Banken für Banken blüht auf". Bankmagazin 65, n.º 9 (agosto de 2016): 42–45. http://dx.doi.org/10.1007/s35127-016-0106-1.
Texto completoDe Bos, Auke, Henk Edelman, Marlène Jans-Van Wieringen y Johan Scheffe. "Code Banken: op weg naar vertrouwen?" Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 85, n.º 12 (1 de diciembre de 2011): 638–57. http://dx.doi.org/10.5117/mab.85.13898.
Texto completoter Hoeven, Ralph y Job Huttenhuis. "Kwaliteit van risico-informatie: Europese banken onderzocht". Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 90, n.º 12 (15 de diciembre de 2016): 549–65. http://dx.doi.org/10.5117/mab.90.31226.
Texto completoKnieper, Rolf. "Banken als Familienstifer". Kritische Justiz 25, n.º 3 (1992): 337–47. http://dx.doi.org/10.5771/0023-4834-1992-3-337.
Texto completoWaschbusch, Gerd y Andrea Rolle. "Testament von Banken". WiSt - Wirtschaftswissenschaftliches Studium 42, n.º 8 (2013): 453–55. http://dx.doi.org/10.15358/0340-1650_2013_8_453.
Texto completoLeenaars, J. J. A. "Risicomanagement van banken". Maandblad Voor Accountancy en Bedrijfseconomie 77, n.º 7/8 (1 de julio de 2003): 340–47. http://dx.doi.org/10.5117/mab.77.20787.
Texto completoTesis sobre el tema "Se banken"
Lund, Jenny y Emma Jeschke. "Hälsa på banken : en studie av två bankers hälsoarbete". Thesis, Swedish School of Sport and Health Sciences, GIH, Department of Sport and Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-385.
Texto completoSammanfattning
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att granska två bankers hälsoarbete och deras syn på ansvaret för individens hälsa. De frågeställningar studien utgick ifrån är: Varför satsar bankerna på hälsa, i vilken form sker detta och vad förväntar de sig att det ska ge? Är målen desamma centralt och ute i banken samt får man tillräckligt med stöd från sina överordnade för att förverkliga dem? Hur ser bankerna på ansvaret för individens hälsa?
Metod
Denna kvalitativa undersökning består av åtta intervjuer, fyra från respektive bank varav en med central position på Human Resources-avdelningen och tre avdelningschefer. Samtliga kontor var belägna i Stockholmsområdet. Intervjuerna var öppna och utgick från en förberedd frågemall som kompletterades med följdfrågor. Efter transkribering analyserades materialet och kategoriserades utifrån deduktiva teman samt de induktiva teman som växte fram.
Resultat
Bankerna satsar på hälsa av legala skäl samt för att få en frisk och produktiv personal. De vill även utgöra en attraktiv arbetsplats för att erhålla den bästa kompetensen i branschen. En uppsjö av aktiviteter och möjligheter finns att tillgå för personalen. Vissa mål, såsom konkreta siffror, förmedlas inte till avdelningscheferna vilka oftast får styrmål att arbeta mot. Stödet för hälsoarbetet ansågs gott i alla led. Samtliga respondenter ansåg mer eller mindre att det är individen som bär ansvaret för sin egen hälsa, men att företaget självklart ska skapa förutsättningar för att detta ska ske.
Slutsats
Båda bankerna verkar medvetna om hur hälsoarbetet ska bedrivas och vad detta kan resultera i både på individ- och organisationsnivå. Att hälsoarbetet förefaller fungera så bra kan troligen härledas till den utbredda uppfattningen om gott stöd från de överordnade. Intressant är att man centralt på bankerna har vissa mål som inte förmedlas till avdelningscheferna. Samtliga ansåg att ansvaret för individens hälsa är delat mellan den enskilde individen och företaget.
Díaz, Zamora Lorenzo. "Missnöjeshantering i svenska banker - En fallstudie av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB)". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14753.
Texto completoDahlberg, Sara. "Banken som relationsskapare". Thesis, Växjö University, School of Management and Economics, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2430.
Texto completoSchmitt, Thomas. "Standardeinzelkostenrechnung für Banken /". Wiesbaden : DUV, Dt. Univ.-Verl. [u.a.], 1993. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=003903709&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Texto completoHöhmann, Kai. "Shareholder Value von Banken /". Wiesbaden : Dt. Univ.-Verl. [u.a.], 1998. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=008169406&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.
Texto completoWickli, Reto. "Brand Value von Banken". St. Gallen, 2005. http://www.biblio.unisg.ch/org/biblio/edoc.nsf/wwwDisplayIdentifier/01655240002/$FILE/01655240002.pdf.
Texto completoKreutzer, Jasmin y Friedrich Thießen. "Banken mit 30 % Eigenkapital". Universitätsbibliothek Chemnitz, 2017. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:ch1-qucosa-220567.
Texto completoAdmati and Hellwig stated in 2013 that they never received a consistent answer why banks should not have 20 or 30 % core or tier one capital of their asset value. This was the motivation to begin an assessment how to realize 30 % core capital in practice. We found five groups of solutions: (i) ordinary shares, (ii) shares of several categories or classes, (iii) bail-in-capital, (iv) shares with different relations among shareholders internally and with the outer world, (v) special purpose vehicle. Financing all equity with ordinary shares (i) seems not be appealing to investors at first sight. It appears to be a large boring block of homogeneous shares. However, we believe that this would be ideal for the core portfolios of large mutual funds. The second alternative would be to define a variety of different classes of shares as they already exist in many countries. In Germany ordinary and preference shares exist. Creating a wider variety of share classes could meet investors’ preferences better. The third alternative would be the bail-in-system which supervisory bodies are trying to install. However, we believe that this solution would be the least favorable of all because investors in bail-in-capital would bear risk like shareholders but would have no voting rights and depend on the actions of supervisors. The fourth solution is based upon ordinary shares. However, subgroups of shares are created by the use of specific arrangements among shareholders internally. Thanks to the application of the waterfall principle, profits and losses can be distributed asymmetrically among shareholders to meet their preferences more closely. The fifth solution is a variant of the fourth. The bank creates a special purpose vehicle which acquires all bank shares and refinances itself with a variety of financial contracts
Gustafsson, Johanna y Rebecca Ingwall. "HÅLLBARHETSREDOVISNING FRÅN BANKER : Vilket intresse har företagskunder och påverkar redovisningen kundernas förtroende till banken?" Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-6493.
Texto completoHållbarhet är idag ett aktuellt ämne och företag är mer eller mindre tvingade att arbeta med detta även om det motsäger den roll som företag alltid har haft i samhället, vilket är att generera vinst till aktieägarna. På senare tid har banker börjat intressera sig mer för hållbarhet men det har trots detta visats att missnöje bland kunder ökar trots att banker spenderar mycket tid och pengar på att arbeta med hållbarhet och dess redovisning. Det finns alltså en asymmetri mellan hur banken agerar och vad kunden efterfrågar. Syftet med uppsatsen är att skapa en förståelse för företagskundernas upplevelse av bankernas hållbarhetsredovisningar genom att utreda kundernas intresse för dessa. Vidare studeras även vilken påverkan bankens hållbarhetsredovisning kan ha på förtroendet mellan företag och bank. Med hjälp av en kvalitativ metod har kundernas upplevelse av bankernas hållbarhetsredovisningar undersökts. Intervjuer har genomförts med respondenter från både banker och företag för att på så sätt få en bättre förståelse för hållbarhetsredovisningen. Analysen av empirin har genomförts med hjälp av den institutionella teorin och legitimitetsteorin tillsammans med tidigare forskning. I slutsatsen framgår att kunderna har relativt låg kunskap och lite intresse för bankernas hållbarhetsredovisningar. Dock har de alla en förväntan att banken ska redovisa. Det finns ingen antydan om att kundernas förtroende till banken kan skapas genom att banken hållbarhetsredovisar. Däremot upplevs det som negativt om banker inte redovisar och förtroendet skulle på så sätt kunna skadas.
Bencic, Michelle y Erik Persson. "Banken som kreditgivare : En kvalitativ studie om hur banker bedömer immateriella tillgångar i tjänsteföretag". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31679.
Texto completoBanks have an important role in the financial system, helping companies to grow by offering help through credit. Before the bank grant a credit to the company, a credit rating is made. In most cases the bank also requires some form of collateral from the credit seeking company. However, when a company holds a large part of immaterial assets such as intellectual capital – which can be the case for service companies, complexity arises. Immaterial assets are difficult to value, not only for the bank but also for the company which possesses them. Because of difficulties to include some immaterial assets in the company’s accounting, a gap between the company’s market value and declared value emerge. This makes it difficult for banks to form an objective opinion of a company whose assets to a large part consists of immaterial assets. This thesis’ purpose is to answer the question “How do banks take immaterial assets in service companies into consideration when asked to give a credit?” and to bring understanding to how banks take companies’ immaterial assets into consideration in the credit rating and as collaterall. This is achieved through six interviews with bank employees. The result shows that the credit rating is what most banks base their credit decision on, although collateral is also required. Based on the collateral the bank can offer the companies’ different terms of credit. It is preferred by banks that the collateral is somehow connected to the credit and that it’s possible to either sell it on a second hand market or use as a management control measure for the bank. The banks often neglect immaterial assets as collateral because of such difficulties. Half of the interviewees claimed that a credit rating had to be adapted to the service company, and that immaterial assets should be taken into consideration in the credit rating. The result also showed that the interviewees tend to consider immaterial assets as a complement to remaining financial information in the credit rating, rather than on its own.
Aronsson, Therese. "Kunders relation till banken : - en studie om kunders förtroende och kunskap om banken". Thesis, Växjö University, School of Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2584.
Texto completoAbstract
Författare: Therese Aronsson
Nyckelord: banker, utveckling, modernitet, expertsystem, kundperspektiv
Bakgrund: Bankernas utveckling har under de senaste åren varit stor. Detta har gjort att också kundernas förutsättningar förändrats. Inom denna moderna institution krävs idag att kunderna har en viss finansiell kunskap men också att de har förtroende för bankens nya tekniska system. Vilken kunskap har kunder om banker och vilka tjänster använder sig kunder av samt hur ser förtroendet ut till dessa tjänster?
Syfte: Studien genomförs i syfte av att se hur kunders relation till banken ser ut genom vilka banktjänster de använder sig av samt vilken kunskap och förtroende de har till banken. I studien har också syftet varit att undersöka om det finns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder när det gäller relationen till banken.
Metod: En kvantitativ metod har använts i denna uppsats med enkätundersökning som utgångspunkt.
Resultat: Resultaten i undersökningen visar att svarspersonerna hade mindre bra kunskap om banker och deras verksamhet samt hur banker styrs utifrån de regleringar som finns. Däremot visar resultaten att många är intresserade av ekonomiska system och begrepp samt är insatta i sin egen ekonomi. Bankomat- samt kortbetalningar visade sig vara de mest använda banktjänsterna. Den största anledningen till att svarspersonerna inte använde sig av Internettjänster visade sig vara att de inte litar på tekniken. Resultatet visade också att det fanns skillnader mellan kön, inkomst/år och ålder.
Libros sobre el tema "Se banken"
Fischges, Willi, Christina Heiß y Mandy Krafczyk, eds. Banken der Zukunft — Zukunft der Banken. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-96334-5.
Texto completoRüsberg, Lars. Banken-Rating. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-88004-8.
Texto completoJosef, Stockinger. Bonitätsanalyse von Banken. Wien: Service Fachverlag, 1991.
Buscar texto completoFlosbach, Hans-Jürgen. Sanierungsentscheidungen der Banken. Bergisch Gladbach: J. Eul, 1987.
Buscar texto completoI. P. Michiels van Kessenich-Hoogendam. Aansprakelijkheid van banken. Zwolle: Tjeenk Willink, 1987.
Buscar texto completoRiese, Cornelius. Industrialisierung von Banken. Wiesbaden: Springer Fachmedien, 2007.
Buscar texto completoSchmitt, Thomas. Standardeinzelkostenrechnung für Banken. Wiesbaden: Deutscher Universitäts-Verlag, 1993.
Buscar texto completoJenks, Stuart. Banken und Finanzkrisen. Lübeck: Verlag Schmidt-Römhild, 2012.
Buscar texto completoCapítulos de libros sobre el tema "Se banken"
Müller, Herbert. "Banken und Banker". En Bank-Blüten, 1–31. Wiesbaden: Gabler Verlag, 1994. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-87064-3_1.
Texto completoWühle, Matthias. "Gute Banken – schlechte Banken". En Die Moral der Märkte, 211–24. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-15334-2_11.
Texto completoRingelspacher, Eva. "Banken". En Stakeholder Management in der Restrukturierung, 68–96. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-05001-6_4.
Texto completoWutz, Andreas. "Banken". En Handwörterbuch des ökonomischen Systems der Bundesrepublik Deutschland, 73–74. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80894-3_15.
Texto completoWutz, Andreas. "Banken". En Handwörterbuch des ökonomischen Systems der Bundesrepublik Deutschland, 73–74. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-80897-4_15.
Texto completoHüfner, Martin. "Banken". En 40 Geld-Fallen, die Sie besser vermeiden, 175–97. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2014. http://dx.doi.org/10.3139/9783446440630.008.
Texto completoTernès, Anabel y Christopher Runge. "Banken". En Reputationsmanagement, 13–35. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2015. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-08902-3_2.
Texto completoConway, Edmund. "Banken". En 50 Schlüsselideen Wirtschaftswissenschaft, 114–17. Heidelberg: Spektrum Akademischer Verlag, 2011. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-8274-2635-2_29.
Texto completoKiehling, Hartmut. "Das Private Banking der Schweizer Banken". En Banken der Zukunft — Zukunft der Banken, 341–72. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-96334-5_15.
Texto completoSchierenbeck, Henner. "Zukunft der Banken — Banken der Zukunft?" En Handbuch Industrialisierung der Finanzwirtschaft, 785–807. Wiesbaden: Gabler Verlag, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-01577-2_49.
Texto completoActas de conferencias sobre el tema "Se banken"
Özenbaş, Nazmiye. "Crime of Banking Embezzlement in Turkish Law". En International Conference on Eurasian Economies. Eurasian Economists Association, 2014. http://dx.doi.org/10.36880/c05.01097.
Texto completoVeganzones, David y Eric Séverin. "ON THE INFLUENCE OF BANKING RELATIONSHIPS ON FRENCH SMES FAILURE". En Economic and Business Trends Shaping the Future. Ss Cyril and Methodius University, Faculty of Economics-Skopje, 2020. http://dx.doi.org/10.47063/ebtsf.2020.0015.
Texto completoPaksoy, Semin y Mehmet Fatih Traş. "The Financial Risk Evaluation in Turkish Banking System". En International Conference on Eurasian Economies. Eurasian Economists Association, 2016. http://dx.doi.org/10.36880/c07.01731.
Texto completoШаламберидзе, Хатуна y Наргиза Каркашадзе. "МАРКЕТИНГОВОЕ ИССЛЕДОВАНИЕ РЫНКА БАНКОВСКИХ ПРОДУКТОВ ГРУЗИИ". En Proceedings of the XXIX International Scientific and Practical Conference. RS Global Sp. z O.O., 2021. http://dx.doi.org/10.31435/rsglobal_conf/25052021/7561.
Texto completoPalecková, Iveta. "Cost efficiency of the Czech and Slovak banking sectors: an application of the data envelopment analysis". En Business and Management 2016. VGTU Technika, 2016. http://dx.doi.org/10.3846/bm.2016.14.
Texto completoTitko, Jelena. "Bank Soundness in the Latvian Banking Market". En Contemporary Issues in Business, Management and Education. VGTU Technika, 2015. http://dx.doi.org/10.3846/cibme.2015.07.
Texto completoTálos, Lívia, Gyöngyi Bánkuti y Jozsef Varga. "The Analysis of the Turkish Islamic Banking System Between 2005 and 2014". En International Conference on Eurasian Economies. Eurasian Economists Association, 2016. http://dx.doi.org/10.36880/c07.01803.
Texto completoVERSAL, Nataliia, Vasyl ERASTOV y Mariia BALYTSKA. "IS DIGITAL 'NEW NORMAL' OR 'CHALLENGE' FOR BANKS UNDER COVID-19?" En International Scientific Conference „Contemporary Issues in Business, Management and Economics Engineering". Vilnius Gediminas Technical University, 2021. http://dx.doi.org/10.3846/cibmee.2021.608.
Texto completoKaytancı, Bengül Gülümser, Etem Hakan Ergeç y Metin Toprak. "Satisfactions of Islamic Banks’ Costumers: The Case of Turkey". En International Conference on Eurasian Economies. Eurasian Economists Association, 2013. http://dx.doi.org/10.36880/c04.00642.
Texto completoNocoń, Aleksandra y Irena Pyka. "EFFECTIVENESS OF RISK CAPITAL (OWN FUNDS) IN THE POLISH BANKING SECTOR IN THE YEARS OF 2002–2016". En Business and Management 2018. VGTU Technika, 2018. http://dx.doi.org/10.3846/bm.2018.02.
Texto completoInformes sobre el tema "Se banken"
Wheelock, David C. y Paul W. Wilson. Consolidation in US Banking: Which Banks Engage in Mergers? Federal Reserve Bank of St. Louis, 2001. http://dx.doi.org/10.20955/wp.2001.003.
Texto completoCarlson, Mark y Kris James Mitchener. Branch Banking, Bank Competition, and Financial Stability. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, mayo de 2005. http://dx.doi.org/10.3386/w11291.
Texto completoTodd, B. J., B. D. Wile, D. E. Beaver, R. Murphy, M. Belliveau y J. Harding. Expedition report: MV Hamilton Banker, 1999, Georges Bank, Gulf of Maine. Natural Resources Canada/ESS/Scientific and Technical Publishing Services, 2000. http://dx.doi.org/10.4095/211784.
Texto completoAbad, Jorge, Marco D'Errico, Neill Killeen, Vera Luz, Tuomas Peltonen, Richard Portes y Teresa Urbano. Mapping the Interconnectedness between EU Banks and Shadow Banking Entities. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, marzo de 2017. http://dx.doi.org/10.3386/w23280.
Texto completoDwyer, Jr., Gerald P. y Iftekhar Hasan. Contagious Bank Runs in the Free Banking Period. Federal Reserve Bank of St. Louis, 1989. http://dx.doi.org/10.20955/wp.1989.002.
Texto completoGorton, Gary y Lixin Huang. Bank Panics and the Endogeneity of Central Banking. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, agosto de 2002. http://dx.doi.org/10.3386/w9102.
Texto completoFernández-Villaverde, Jesús, Daniel Sanches, Linda Schilling y Harald Uhlig. Central Bank Digital Currency: Central Banking For All? Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, febrero de 2020. http://dx.doi.org/10.3386/w26753.
Texto completoWheelock, David C. y Subal C. Kumbhaker. 'The Slack Banker Dances': Deposit Insurance and Risk-Taking in the Banking Collapse of the 1920s. Federal Reserve Bank of St. Louis, 1992. http://dx.doi.org/10.20955/wp.1992.002.
Texto completoKane, Edward y Tara Rice. Bank Runs and Banking Policies: Lessons for African Policymakers. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, noviembre de 2000. http://dx.doi.org/10.3386/w8003.
Texto completoJiang, Erica, Gregor Matvos, Tomasz Piskorski y Amit Seru. Banking without Deposits: Evidence from Shadow Bank Call Reports. Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research, marzo de 2020. http://dx.doi.org/10.3386/w26903.
Texto completo