Bibliografías temáticas / Skola

Índice

Artículos de revistas
Tesis
Libros
Capítulos de libros
Actas de conferencias
Informes

Literatura académica sobre el tema "Skola"

Autor: Grafiati

Publicado: 4 de junio de 2021

Última modificación: 30 de julio de 2024

Crea una cita precisa en los estilos APA, MLA, Chicago, Harvard y otros

Elija tipo de fuente:

Consulte las listas temáticas de artículos, libros, tesis, actas de conferencias y otras fuentes académicas sobre el tema "Skola".

Junto a cada fuente en la lista de referencias hay un botón "Agregar a la bibliografía". Pulsa este botón, y generaremos automáticamente la referencia bibliográfica para la obra elegida en el estilo de cita que necesites: APA, MLA, Harvard, Vancouver, Chicago, etc.

También puede descargar el texto completo de la publicación académica en formato pdf y leer en línea su resumen siempre que esté disponible en los metadatos.

Artículos de revistas sobre el tema "Skola"

Wigerfelt, Berit. "likvärdig skola?" Educare, n.º 2-3 (1 de junio de 2009): 41–71. http://dx.doi.org/10.24834/educare.2009.2-3.1266.

Texto completo

Resumen

Sweden is one of the countries which has signed and endorsed The United Nations Convention on the Rights of the Child from 1989. According to this convention, all children have the same rights irrespective of sex, race or religion. The convention is in line with Swedish education policy, which for a long time has asserted that schooling must be open to all. The Swedish curriculum stresses that all human beings are of equal value and states, amongst other things, that “education must be suited to the needs and requirements of each pupil”. However, there is reason to strongly question whether Sweden in practice lives up to these ideals and aims. During 2005, the National Agency of Education made inspections of the schools in Malmoe and, in a report from 2006, drew the conclusion that schooling in the city was characterized by large local inequalities with regard to both opportunities and results. One aim of this study is to use the representation of Malmoe´s schools given in the National Agency report to ascertain whether Malmoe is achieving the goal of giving all pupils an equal education; ultimately, I pose the question whether Malmo can live up to the UN Convention on the Rights of the Child. Another aim is to develop understanding of the school as a place of normative and regulating practices in relation to a changed and multicontextual childhood. The empirical data for this study is the said report from the National Agency of Education.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tiberg, Tanja. "Skola 2021 – Framtidens skola, kunskap och lärande". Nordic Journal of Digital Literacy 2, n.º 01 (24 de mayo de 2007): 49–55. http://dx.doi.org/10.18261/issn1891-943x-2007-01-05.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Tyllström, Anna. "Handels: Maktelitens skola". Sociologisk Forskning 56, n.º 3-4 (21 de octubre de 2019): 322–25. http://dx.doi.org/10.37062/sf.56.20168.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Adolfsson, Carl-Henrik y Jan Håkansson. "Mötet mellan den statliga och kommunala kvalitetsstyrningen inom ramen för Samverkan för bästa skola". Pedagogisk forskning i Sverige 26, n.º 1 (4 de mayo de 2021): 15–41. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.02.

Texto completo

Resumen

Inom ramen för det svenska decentraliserade skolsystemet har ansvaret för att bygga upp, utveckla och bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete i första hand varit en fråga för huvudmän och skolor att hantera. I ljuset av en ökad re-centralisering av skolan har uppbyggandet av olika kvalitetssystem för uppföljning och kontroll av skolornas resultat också kommit att utgöra ett viktigt sätt för huvudmannen att styra skolan på. I studien benämns detta i termer av kvalitetsstyrning. I och med Samverkan för bästa skola har dessa gränsdragningar mellan det lokala och det nationella kommit att utmanas. Studien bygger på intervjudata inhämtad på fyra skolor som deltar i Samverkan för bästa skola, från skolförvaltningen i samma kommun samt genom intervju med en representant från Skolverket. Utifrån begreppen löst kopplade system och organisatoriska rutiner studeras vad som karaktäriserar den nationella respektive den kommunala kvalitetsstyrningen samt vad som sker i mötet dem emellan på skolor som genomgår insatser inom ramen för Samverkan för bästa skola, samt med vilka konsekvenser. Resultatet av studien visar bland annat på att idéer och metoder om databaserad skolutveckling utgör viktiga legitimitetsgrunder för såväl den kommunala som den nationella kvalitetsstyrningen. Den nationella kvalitetsstyrningen via Samverkan för bästa skola är dock betydligt mer intensifierad och når längre in i skolornas organisation.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Ringarp, Johanna. "En skola för alla?" Norsk pedagogisk tidsskrift 102, n.º 01 (26 de febrero de 2018): 4–15. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-2987-2018-01-02.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Petro, Peter y Gerald J. Sabo. "Hugolin Gavlovic's Valaska Skola". Slavic and East European Journal 33, n.º 3 (1989): 466. http://dx.doi.org/10.2307/308746.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Kyle, Gunhild. "'Hvarför skola kvinnorna vänta?'". Tidskrift för genusvetenskap 4, n.º 2 (27 de junio de 2022): 20–28. http://dx.doi.org/10.55870/tgv.v4i2.5755.

Texto completo

Resumen

På våren 1902 lade regeringen von Otter fram en rösträttsproposition. Den föreslog två röster åt gifta män och män över 40 år. Som en omedelbar reaktion bildades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Gunhild Kyle behandlar här den könspolitiska argumentationen i samband med kvinnans politiska rösträtt.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Hauptmeier, Gerhard. "Abschlusstagung des Modellversuchsprogramms SKOLA". Zeitschrift für Berufs- und Wirtschaftspädagogik 105, n.º 1 (2009): 141–45. http://dx.doi.org/10.25162/zbw-2009-0009.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Sigsgaard, Erik. "Lärarna och framtidens skola". Venue 4, n.º 1 (9 de marzo de 2015): 1–7. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1546.

Texto completo

Resumen

Skolans konstituerande drag är klassen, lektionen, undervisningen, läxorna, disciplinen, läraren och åldersuppdelningen. De kan verka orubbliga även om industrisamhället, i vilket de har vuxit fram, är på stark tillbakagång. Skolan utbildar alltså eleverna till ett samhälle som inte längre finns.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Silenieks, Juris y Marianna Ieviņa. "Skola ir maza valsts". World Literature Today 66, n.º 2 (1992): 380. http://dx.doi.org/10.2307/40148291.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Más fuentes

Tesis sobre el tema "Skola"

Carlsson, Tomas. "O färdighet : skolan skola skolas". Thesis, KTH, Arkitektur, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-89264.

Texto completo

Resumen

Hur ritar man en bra skola? Rolig, stimulerande, trivsam och trygg. Frisinnad nog att delta i skolans process av ofärdighet i idog strävan mot ständigt nya färdigheter. Som utvecklas hand i hand med eleven, läraren och pedagogiken.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Nykvist, Elin. "Föräldrar och skola - Skola och föräldrar : En kvalitativ intervjustudie om föräldrars relation till skolan". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27388.

Texto completo

Resumen

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och föräldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har ändrats de senaste åren och på vilket sätt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förändrade roll i välfärdsstaten.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Jakobsson, Mariann. "Kultur + Skola = Sant? : Kulturarbetarnas möjligheter i skolan". Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-1764.

Texto completo

Resumen

Sammanfattning

I have looked into the possibilities for culture workers to integrate music in the schools traditional teaching. Through litterateur and interviews it appears that it is a lot of possibilities, but also obstacles. The greatest obstacle seems to be the lack of money, time and research. The possibilities come with an increased understanding between the occupational groups and a good function of coordination. The creative process and its possibilities in the school surroundings, is something that also is under discussion.

Jag har undersökt möjligheterna för kulturarbetare att integrera musiken i skolans traditionella undervisning. Genom litteratur och intervjuer visar det sig att det finns en hel del möjligheter, men också hinder. De största hindren verkar vara brist på pengar, tid och forskningsstudier i ämnet. Möjligheterna ligger i en ökad förståelse mellan de olika yrkesgrupperna och en god samordningsfunktion. Den kreativa processen och dess möjligheter i skolans värld, är något som också diskuteras.

Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,

Sammanfattning

Nyckelord: hinder, möjligheter, kulturarbetare, kreativitet, skola,

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Liljeblad, Anna y Malin Wikenståhl. "Kulturkrock i skolan : Skapande skola ur kulturaktörernas perspektiv". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-25178.

Texto completo

Resumen

Kulturorganisationer är en typ av organisationer som skiljer sig från andra. Istället för att drivas av ett vinstintresse styrs de av konstnärliga värderingar. En viktig förutsättning för att deras verksamhet ska fungera är statliga subventioneringar, vilket medför att de blir starkt knutna till statens nycker. År 2008 infördes satsningen Skapande skola, vilken innebär att skolhuvudmän kan söka bidrag för att genomföra kulturprojekt för grundskoleelever i sam-arbete med professionella kulturaktörer. Denna satsning är en betydande potentiell resurs i kulturaktörernas omgivning och vi intresserar oss för hur de påverkas av att nya resurser till-gängliggörs. Studien består av kvalitativa intervjuer med personer från sex olika kulturorganisationer från skilda delar av Sverige. Dessa kombineras med sekundärdata i form av en sammanställning av återrapporteringar av Skapande skola-projekt från år 2011, vilket är det senast tillgängliga materialet. Empirin analyserades utifrån teorier om resource dependence och institutionell isomorfism. Studien visar att samtliga organisationer har kompletterat sin verksamhet i linje med kraven från Skapande skola. De olika värderingarna inom skolvärlden och kulturvärlden ger även upphov till en kulturkrock som påverkar tillämpningen av resursen.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Åkergård, Kerstin. "Samma skola - skilda världarGymnasieelevers uppfattningar om välbefinnande i skolan". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28813.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Fogelberg, Sandra y Ajsa Ladjarevic. "Hälsofrämjande skola". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1222.

Texto completo

Resumen

Rapportens övergripande syfte har varit att undersöka om det föreligger någon skillnad i hälsoarbetet på två kommunala grundskolor, där en av skolorna är med i utvecklingsarbetet Hälsofrämjande skola. Övriga frågeställningar som undersökts i studien är skolornas syn på begreppet hälsa samt hur det hälsofrämjande arbetet är organiserat. Tre intervjuer med rektorn, skolsköterskan och idrottsläraren på vardera skola har genomförts och analyserats. Resultaten visade att hälsoarbetet på den Hälsofrämjande skolan genomsyrar hela skolans verksamhet, samt är en ständigt pågående process. Den andra skolan bedriver ett hälsoarbete som initieras av endast ett fåtal drivande individer. Det hälsofrämjande arbetet på denna skola utgörs av kortsiktiga insatser, vilket gör att budskapet inte hinner befästa sig bland elever och personal. Det som framkommit av rapporten är att det är av betydelse att införliva hälsofrämjande insatser i hela skolans verksamhet, då det ökar känslan av sammanhang. Detta är grunden för en positiv skolsituation, bättre inlärning och högre välmående.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Claësson, Maria. "Sinnenas Skola". Thesis, KTH, Arkitektur, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-118338.

Texto completo

Resumen

I grundskolans värld möts vi alla, såväl barn som vuxna. Den skall vara inkluderande och en plats där alla våra sinnen stimuleras och stärks. En plats där funktion, logik och trygghet möter kreativitet, gemenskap och möjligheter. En plats där produkten är resultatet av vad elever och lärare faktiskt själva vill ha. Utmaningen var att genom arkitektur närma sig denna värld så att alla sinnen får utrymme att stimuleras och därmed ges möjlighet att stärka varandra. Sinnenas Skola är därför grundskolan för alla.
School is a meeting place for all, children as well as adults. School should be inclusive and a place where all of our senses are stimulated and developed. It should be a place where functionality, logic and safety meets with creativity, solidarity and opportunity. A place where the product is the result of what both students and teachers actually want. The challenge was to approach this world through architecture in order to provide the potential for all the senses to be stimulated thereby strengthening each other. The School of Senses is therefore a school for everyone.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Breedh, Sofia. "Mälarängens skola". Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229427.

Texto completo

Resumen

Utgångspunkten för projektet grundar sig i tomtens förutsättningar. Tomten är koncentrerad till formen med en skogsbeklädd höjd på ena sidan och en mindre bilväg på den andra, varav små stigar utgör gränsen mellan den givna tomten och naturområdet. Här ville jag använda och utnyttja tomtens naturnära placering, både för lärande och lek. Jag har även gjort research på det naturliga ljusets betydande roll för en god lärandemiljö. Studier visar att elever med naturligt ljusinsläpp i klassrummet i snitt ökar sin inlärningsförmåga med 15-20% i jämförelse med elever som saknar naturligt ljus i klassrummet. Därför ville jag i mitt projekt arbeta med att skapa goda ljusförhållanden. Projektet är utformat utifrån den research jag gjort och byggnaden fick sin L-form utifrån denna. Några av de fördelar som formen resulterar i: • Den avgränsar bilvägen och de risker som denna kan innebära, samtidigt som den öppnar upp för en skolgård i kontakt med naturen som kan utökas och användas av skolan. • Den skapar en tydlig fram- och baksida som kan användas för att skapa lugnare och mer sociala ytor i skolan, där mer sociala ytor vänds inåt för att öka lekfullheten genom kopplingen med skolgården. • Den avlånga formen innebär att naturligt ljus når stora delar av skolans rum. Samtidigt skapas siktlinjer som skapar en rörelse i projektet liksom korridorer som skapar sociala möten mellan eleverna. Jag har valt att dela upp hemvisterna för åk 1-6 i par där två årskurser har specifika rum gemensamt. Förskolan ligger separat med egen ingång för att skapa en trygg miljö i mindre skala för de yngre barnen. Genom skolans gång arbetar man sig från bottenvåning till övervåning i den fristående hemvistdelen av skolan, till att åk 5-6 vistas i skolans centrala del där närheten till ämnesutbildning ökar. Korridorer och sociala ytor förekommer genomgående genom skolan för att skapa öppenhet och kontakt med skolans alla delar. Dessa är vänta inåt för att erhålla lekfullhet genom kontakten med skolgården.
The starting point for the project is based on the premises. The site is concentrated in the form with a wooded height on one side and a smaller road on the other, of which small paths form the boundary between the given site and the nature area. Here I wanted to use and utilize the nature's natural location, both for learning and playing. I have also researched the important role of natural light in a good learning environment. Studies show that pupils with natural light in the classroom on average increase their learning ability by 15-20% compared with students who lack natural light in the classroom. Therefore, in my project, I wanted to work on creating good lighting conditions. The project is based on the research I have done and the building got its L-shape based on this. Some of the benefits that the shape results in: • It delimits the roadway and the risks that this may imply, while opening up to a schoolhouse in contact with nature that can be expanded and used by the school. • It creates a clear front and back that can be used to create calmer and more social spaces in the school, where more social surfaces are turned inwards to increase playfulness through the connection with the schoolyard. • The oblong shape means that natural light reaches large parts of the school's room. At the same time, lines of vision are created that create a movement in the project as well as corridors that create social meetings between the students. I have chosen to divide the homepages for classes 1-6 in pairs where two year courses have specific rooms in common. Pre-school is separate with its own entrance to create a safe environment on a smaller scale for the younger children. Throughout the school, you work from the ground floor to the upper floor of the independent residence section of the school, leaving 5-6 staying in the central part of the school where proximity to subject education increases. Corridors and social spaces are found throughout the school to create openness and contact with all parts of the school. These are waiting inward to gain playfulness through contact with the schoolyard.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Novo, Rosanna. "En skola". Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-233357.

Texto completo

Resumen

I mitt examensarbete har jag ritat en skolbyggnad i vilken jag undersökt två ämnen - en associativ skolmiljö samt tektonik. För att sätta mig in den associativ skolmiljö har jag studerat Hans Scharouns arkitektur som betonar skolmiljöns sociala relationer och associationerna mellan individ och samhälle. Lärande sker genom successiv ökning av sociala integration där hemvisten gradvis blir mer integrerad i ett större sammanhang desto högre upp i årskurserna eleverna går. Skolan liknas ofta med staden. Därför har jag utformat skolan så att de yngre årskurserna har lättare till spring och lek och har en mer koncentrerad undervisning i periferin av skolbyggnaden. De äldre rör sig i en större del av skolans lokaler, mellan våningar och mer självständigt i de offentliga, centrala delarna av skolan. Samtidigt har jag jobbat tektoniskt och fokuserat på tegelmurning. Olika typer av murar har styrt byggnadens utformning. Måttet av en tegelsten på 250x120x62 har bestämt formen på en bärande mur eller en icke, en yttermur eller om den står invändigt. Framförallt behöver muren inte enbart vara rumsavskiljande, utan kan sittas och lekas på.
In my degree project have I designed a school building in which I studied two subjects - an associative school environment and tectonics. To learn about the associative school environment, have I studied Hans Scharoun’s architecture that emphasizes the social environment of the school and the associations between individuals and society. Learning is achieved through the gradual increase of social integration, where class rooms gradually become more integrated in a broader context, the higher the grade the students attend. The school is often likened to the city. Therefore, I have designed the school so that the younger grades have easier to run and play and have more concentrated teaching in the periphery of the school building. The older move in a larger part of the school's premises, between floors and more independently in the public, central parts of the school. At the same time, I have worked tectonically and focused on brick walling. Different types of walls have directed the design of the building. The size of a 250x120x62 brick has determined the shape of a supporting wall or a non, an outer wall or if it stands inside. Above all, the wall does not need to be space-separating, but can be seated and played on.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Gisterå, Anja. "Mälarängens skola". Thesis, KTH, Arkitektur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-242164.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Más fuentes

Libros sobre el tema "Skola"

Bankovskis, Pauls. Skola: Stāsti. [Rīga]: Valters un Rapa, 2006.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Eriksson, Andreas. [Hällekis skola]. Stockholm]: [Word & Object], 2001.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Lukac, Rajko. Cipkarska skola. Beograd: Filip Visnjic, 1988.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Herlin, Agneta. En tryggare skola. Stockholm: Norstedts juridik, 2005.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Dobele, Maira. Nepareizas dzīves skola. Rīga: Liels un mazs, 2008.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Herlin, Agneta. En tryggare skola. Stockholm: Norstedts juridik, 2005.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Kalve, Jānis. Skuivin̦a skola: Stāsti & pasakas. Rīga: Pētergailis, 2005.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Ievin̦a, Marianna. Skola ir maza valsts. Rīgā: Daugava, 2001.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Strömbäck, Erland. Skadestånd i skola och privatliv. Stockholm: Norstedts juridik, 2007.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Utbildningsdepartementet, Sweden. Specialpedagogik i skola och lärarutbildning. [Stockholm]: Liber, 1986.

Buscar texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Más fuentes

Capítulos de libros sobre el tema "Skola"

Kessler, Stephan. "Bankovskis, Pauls: Skola. Stāsti". En Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–2. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_4224-1.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Vidal, C. y W. R. Külpmann. "Verhältnis-Skala". En Springer Reference Medizin, 2443. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48986-4_3237.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Vidal, C. y W. R. Külpmann. "Skala, metrische". En Lexikon der Medizinischen Laboratoriumsdiagnostik, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-49054-9_2836-1.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Vidal, C. y W. R. Külpmann. "Skala, topologische". En Lexikon der Medizinischen Laboratoriumsdiagnostik, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-49054-9_2837-1.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Vidal, C. y W. R. Külpmann. "Verhältnis-Skala". En Lexikon der Medizinischen Laboratoriumsdiagnostik, 1. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2018. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-49054-9_3237-1.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Vidal, C. y W. R. Külpmann. "Skala, metrische". En Springer Reference Medizin, 2175. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48986-4_2836.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Vidal, C. y W. R. Külpmann. "Skala, topologische". En Springer Reference Medizin, 2175. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2019. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-48986-4_2837.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Hasan, Samiul, Ruth Crocker, Damien Rousseliere, Georgette Dumont, Sharilyn Hale, Hari Srinivas, Mark Hamilton et al. "Skoll Foundation". En International Encyclopedia of Civil Society, 1373–74. New York, NY: Springer US, 2010. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-93996-4_778.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Feist, Timothy. "Skolt Saami1". En The Uralic Languages, 302–46. 2^a ed. London: Routledge, 2023. http://dx.doi.org/10.4324/9781315625096-7.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Jomppanen, Marjatta. "The Effects of the Beginning of University Studies on the Language Revitalisation of Skolt Saami as Seen from the Perspective of Students and the Language Community". En Arctic Encounters, 87–123. Cham: Springer International Publishing, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-031-42979-8_4.

Texto completo

Resumen

AbstractThis study examines how the beginning of Skolt Saami studies at a university has affected the revitalisation of the language, as seen from the perspective of both students and the Skolt Saami language community. Skolt Saami is one of the three Saami languages spoken in Finland, along with Aanaar (Inari) Saami and North Saami. All Saami languages are endangered languages. Today, the majority of native speakers (ca. 300) live in Finland. I approach the research topic from the perspective of reversing language shift, which refers to a situation in which, due to various active measures, a language shift from a minority language to a majority language is successfully halted or decelerated. My focus is on a situation in which a minority language acquires the status of a university major. The data consists of interviews with Skolt Saami students at the University of Oulu.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Actas de conferencias sobre el tema "Skola"

Fernández González, Manuel Joaquín, Beāte Balandīna y Linda Kovaļevska. "Virtue Education Programme e-TAP: Innovativeness and Thematic Fit in the Context of Preschool and Primary Education in Latvia". En 79th International Scientific Conference of University of Latvia. University of Latvia, 2021. http://dx.doi.org/10.22364/htqe.2021.41.

Texto completo

Resumen

This study addresses the appropriateness (‘fit’) of the moral education programme e-TAP to the Latvian educational context from preschool till grade 3. Document analysis and a questionnaire were used for exploring two research questions: How do the topics of e-TAP fit the topics of the new competence-based curriculum Skola 2030? and what was the e-TAP fit the needs, expectations, and values of the educational context? The document base contained 20 Skola 2030 “Subject matter model programmes” (63 content-units in preschool and 174 topics in grades 1–3) and 64 e-TAP lesson plans (24 in preschool and 40 in grades 1–3). 138 teachers (78 form preschool and 60 from grades 1–3) piloted the e-TAP programme between February and April 2021 and filled 169 feedback questionnaires containing information about their interest in the programme, their motivations and satisfaction with the programme, and their suggestions for improving it. NVivo and MS Excel software were used for qualitative and quantitative data analysis. The results show the high thematic fit of e-TAP with Skola 2030: nearly half of the Skola 2030 topics had at least a thematic match with the e-TAP lesson plans, and 83% of e-TAP lesson plans match with at least one of the Skola 2030 topics. Almost all teachers agreed or rather agreed that the e-TAP programme fits to their needs, expectations, and values. The programme innovativeness, fit to teachers’ needs and relation to Latvian traditions are discussed, and directions for programme development and future research are suggested.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Helmane, Ineta y Dagnija Vigule. "Transformation of Mathematics Education Curriculum in Pre-School in Latvia". En 80th International Scientific Conference of the University of Latvia. University of Latvia Press, 2022. http://dx.doi.org/10.22364/htqe.2022.52.

Texto completo

Resumen

The acquisition of mathematics begins with the birth of a child within the cultural environment or socio-economic environment of the child. The child learns mathematics by investigating and exploring the environment in which they are located. The article describes and analyses theoretical materials and documents about applying the new education curriculum for the acquisition of mathematics in the competence-based approach in pre-schools in Latvia. From the school year 2017/2018, competence-based learning is gradually being introduced in Latvia. The research focuses on the analysis of preschool education guidelines (2018) developed by the National Centre for Education in the framework of the project “Competence-Based Approach to Curriculum,” preschool curriculum (2019) and the document “Education for modern literacy: description of the teaching/learning content and approach” (Skola 2030) giving particular attention to mathematics to be acquired in pre-school. Such criteria as the aim, content, teaching strategies and assessment were chosen in the research aspect of applying the new education curriculum for the acquisition of mathematics in preschool. Main findings reveal the improvement of the aim, teaching and learning as well as teaching strategies of mathematics education in the acquisition of mathematics in preschool.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Vigule, Dagnija y Ineta Helmane. "Transversal Skills in the Mathematics Education Curriculum in Pre-School: Experience of Latvia". En 81th International Scientific Conference of the University of Latvia. University of Latvia Press, 2023. http://dx.doi.org/10.22364/htqe.2023.24.

Texto completo

Resumen

The acquisition of mathematics begins with the birth of a child within the cultural environment or socio-economic environment of the child. The child learns mathematics by investigating and exploring the environment in which they are located. The article describes and analyses theoretical materials and documents about applying transversal skills for the acquisition of mathematics in the new education curriculum in pre-schools in Latvia. From the school year 2017/2018, new education curriculum is being implemented in Latvia. The research focuses on the analysis of Preschool education curriculum (2019) and Transversal skills in preschool (2019), as well as document “Education for modern literacy: description of the teaching/learning content and approach” (Skola 2030, 2017) giving particular attention to mathematics to be acquired in pre-school. Research questions were chosen in the research aspect of applying the new education curriculum for the acquisition of mathematics in preschool: What transversal skills are included in mathematics education in preschool? What are the essence of transversal skills in preschool education? How are the mathematics learning outcomes in preschool education related to the transversal skills? Main findings reveal the improvement of the learning outcomes by including the transversal skills in the acquisition of mathematics in preschool. Critical thinking and Problem solving as transversal skill dominate in the mathematics education in the preschool curriculum as the learning outcomes. In turn, such transversal skills as Civic participation and Digital literacy are neither included, nor specified in mathematics outcomes.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Barone, Inese y Baiba Kaļķe. "Parents’ Expectations about Children’s Education Targets in the Future Perspective in Latvia". En ATEE 2022 Annual Conference. University of Latvia Press, 2023. http://dx.doi.org/10.22364/atee.2022.65.

Texto completo

Resumen

Parents are important educational partners in schools as they are the first educators of their children and play an important role in their children’s education, educational targets, and future professions for their children. Parents have their expectations about their children’s educational targets but are these expectations connected with targets defined in education documents, and more important – are these expectations aimed at the future perspective of education? The purpose of the study was to compare the educational targets of parents with educational targets defined in education documents – Latvia education system change project “School 2030” (Skola 2030), Sustainable Development Strategy of Latvia until 2030, and UNESCO new social contract for education for 2050. The methodology used in this study was an express – survey for parents, in May 2022, with the open question “What do you expect for your child’s educational targets?”; literature and source analysis with mapping review strategy, documents detecting the perspective of the education; finding educational target keywords, analysing data, and synthesising categories with data collected in express – survey; data analysis was done using data identifying method by selected keywords. Analysing three educational documents with the future perspective, 7 educational targets as keywords were found and analysed – curricula and skills, cooperation and collaboration, digitalization, inclusion, sustainability, research and innovations, and globalisation. 240 respondents participated in the express survey, detecting the problem of the research, that parents’ expectations only partly overlap educational targets defined in education documents. Analysing survey data, family and parents cannot be considered as educational partners in the educational process as is shown in literature and document analysis. There are two main survey answer tendencies – child-centred education and education based on knowledge and achievements. Parents’ behaviour is customer – centred, what is that school can provide for a child’s education.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Subagja, Hariadi, Mohammad Hasan Basri y Rizki Amalia Nurfitriani. "Analisis Pendapatan Usaha Peternakan Itik Petelur Intensif di Kabupaten Pasuruan". En Kedaulatan Pangan Nasional Melalui Pengembangan Potensi Ternak Lokal di Era Kenormalan Baru. Animal Science : Polije Proceedings Series, 2020. http://dx.doi.org/10.25047/proc.anim.sci.2020.30.

Texto completo

Resumen

Tujuan penelitian ini yaitu untuk mengetahui besarnya pendapatan, Efisiensi usaha dan faktor pendapatan (Pakan, Tenaga Kerja, OVK, Skala Usaha, dan Pengalaman Beternak) terhadap pendapatan peternakan itik petelur sistem pemeliharaan intensif di Desa Kejapanan Kecamatan Gempol Kabupaten Pasuruan. Metode penelitian yang digunakan ialah metode survey dengan wawancara langsung kepada 30 peternak. Teknik analisis data yaitu dengan menghitung biaya, penerimaan, pendapatan dan efisiensi. Pendapatan tertinggi diperoleh oleh peternak yang mempunyai skala usaha 1000 ekor sebesar Rp. 7.581.866 sedangkan pendapatan terendah diperoleh oleh peternak yang mempunyai skala usaha 100 ekor sebesar Rp. 267.459 yang diperoleh dalam satu bulan. R/C ratio terendah 1,06 dengan skala usaha 150 ekor dan tertinggi 1,39 dengan skala usaha 550 ekor. ROI terendah 5,8 % dengan skala usaha 150 ekor dan tertinggi 39 % dengan skala usaha 550 ekor.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

de Lera Acedo, E., N. Drought, B. Wakley y A. Faulkner. "Evolution of SKALA (SKALA-2), the log-periodic array antenna for the SKA-low instrument". En 2015 International Conference on Electromagnetics in Advanced Applications (ICEAA). IEEE, 2015. http://dx.doi.org/10.1109/iceaa.2015.7297231.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Kyr, L. y L. Horvath. "HEAT PIPES IN SKODA TRACTION VEHICLES". En Heat Pipe Technology: Volume 2. Materials and Applications. Connecticut: Begellhouse, 2023. http://dx.doi.org/10.1615/ihpc1990v2.530.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Paonessa, Fabio, Giuseppe Virone, Giuseppe Addamo, Oscar A. Peverini, Riccardo Tascone, Eloy de Lera Acedo, Edgar Colin-Beltran et al. "UAV-based pattern measurement of the SKALA". En 2015 IEEE International Symposium on Antennas and Propagation & USNC/URSI National Radio Science Meeting. IEEE, 2015. http://dx.doi.org/10.1109/aps.2015.7305075.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

RU’YATIN, RU’YATIN. "Pertumbuhan Tetraselmis dan Nannochloropsis pada skala laboratorium". En Seminar Nasional Masyarakat Biodiversitas Indonesia. Masyarakat Biodiversitas Indonesia, 2015. http://dx.doi.org/10.13057/psnmbi/m010221.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Abramov, A. G. y I. N. Abramova. "Influence of heterosis value in spring wheat hybrids on the efficiency of valuable selection". En Растениеводство и луговодство. Тимирязевская сельскохозяйственная академия, 2020. http://dx.doi.org/10.26897/978-5-9675-1762-4-2020-78.

Texto completo

Resumen

The article presents the results of the influence of the magnitude of heterosis on the main elements of the formation of yield (grain size and productivity of the main spike) of spring wheat in the Irkutsk region. The following were used as maternal varieties: Irgina, Krasnoyarskaya 83, Tulun 15, Tselinnaya 60, Altayskaya 92, Niva 2 and a variety from Mongolia Orkhon 85, as testers - Skala, Angara 86, Tulunskaya 12 The best indicators of hypothetical heterosis were manifested by the number of grains in ear in combinations Krasnoyarskaya 83 × Angara 86, Krasnoyarskaya 83 × Skala, Altai 92 × Skala (81.6 ... 85.7%). In terms of grain weight from the main spike, the best results of hypothetical heterosis were noted in hybrid combinations Krasnoyarskaya 83 × Angara 86, Orkhon 85 × Angara 86, Ni-va × Angara 86, Altai 92 × Angara 86 (100.0 ... 130.7%) ... Krasnoyarskaya 83 × Angara 86, Altai 92 × Angara 86, Or-khon × Angara 86 are recognized as the best hybrid combinations that can give the greatest yield of transgressive forms of elite plants.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Informes sobre el tema "Skola"

Serder, Margareta, Anna Jobér, Malin Ideland, Thom Axelsson y Magnus Erlandsson. Utbildning AB : Villkor och konsekvenser för en marknadiserad skola : Rapport från ett forskningsprojekt. Malmö universitet, 2022. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178772704.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Waldmann, Christian, Boglárka Straszer y Birgitta Ljung Egeland. Språk i skola, på fritid och i arbetsliv: Aktuella arenor för svensk forskning inom tillämpad språkvetenskap. Editado por Pia Sundqvist. LnuPress, abril de 2022. http://dx.doi.org/10.15626/asla2022.29.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Fridell, Linnéa y Maria Kylin. Riktlinjer för lek - då och nu : förändringar av kommuners planering av platser för barn under ett decennium. Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet, 2024. http://dx.doi.org/10.54612/a.e9enool23m.

Texto completo

Resumen

Det senaste decenniet har planeringskontexten för barns platser i staden förändrats. Barnkonventionen blev lag år 2020 och under de senaste tio åren har Boverket publicerat vägledningar samt allmänna råd kopplat till friyta vid skola, förskola och fritidshem. Flera reformer inom skolväsendet har resulterat i en trend mot större skolenheter och en strategi mot en tät och blandad stad som har medfört förändrade förutsättningar för skolornas utemiljöer. Samtidigt blir antalet lekplatser färre och friytan per elev på Sveriges skolgårdar minskar. Med denna bakgrund samt det faktum att det är kommunernas ansvar att planera och gestalta barns platser har vi undersökt hur kommunernas riktlinjer gällande dessa platser har förändrats under det senaste tio åren. Med utgångspunkt i en tidigare studie där 27 svenska kommuners riktlinjer för barns utemiljöer undersöktes har vi, ett decennium senare, återigen tagit del av samma kommuners kvalitativa och kvantitativa riktlinjer för barns utemiljöer. I studien jämförs riktlinjer för skolgårdar, förskolegårdar och lekplatser med riktlinjer som samlades in för tio år sedan. Jämförelsen ger intressanta indikationer på hur kommunerna hanterar den förändrade förutsättningarna för planering av barns utemiljöer samt den fortgående utvecklingen av minskade ytor för barns i staden. Resultatet visar att fler kommuner idag har riktlinjer för barns utemiljöer än för ett decennium sedan och att dessa har blivit mer likriktade. Barnkonventionens status som lag, samt Boverkets vägledning och allmänna råd för friyta vid skola, förskola och fritidshem kan vara en möjlig förklaring. Det har också skett en ökning av antalet kvalitativa målsättningarna samtidigt som det fortfarande är en stor spridning på de kommunala förvaltningar och enheter som ska hantera de olika riktlinjerna. De kvantitativa mått uttryckta i kvm/barn som anges i riktlinjerna ligger nära de mått som Boverket anger som rimliga, samtidigt som fler kommuner anger att avsteg och att flexibla mått kan accepteras utifrån närhet till grönområde eller beroende på vilken typ av bebyggelse skolan eller förskolan ligger i. Det senaste decenniets förändring mot allt mer ”flexibla” mått för barns utemiljöer leder i praktiken till att Boverkets rekommendationer om storlek på friyta i de flesta fall endast efterföljs vid bästa tänkbara förutsättningar. De ökade antalet rättsfall som prövar gränserna för vilka ytor som är rimliga för barn kan indikera en ökad medvetenhet om barnrättsperspektivet.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Hellström, Lisa. Hur mår våra barn och unga? : Förändringar i barns och ungas hälsa över tid: en kunskapsöversikt. Malmö universitet; Malmö kommun, 2023. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178773794.

Texto completo

Resumen

Hälsa och hälsovanor skapas i tidig ålder vilket understryker vikten av tidiga insatser där hem, barnhälsovård, förskola och skola är viktiga aktörer. Enligt Artikel 6 i FN:s konvention om barnets rättigheter (1) har varje barn rätt att överleva, leva och utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Då barnkonventionen sedan 2020 är en del av svensk lag väcks frågor om hur vi gemensamt kan sträva efter att göra det bästa för barnen. Trots en generellt god framtidstro uppger dagens unga generation att de upplever sömnbesvär, huvudvärk, nedstämdhet och andra psykiska besvär i större utsträckning än tidigare och de konsumerar mer sjukvård och psykofarmaka för dessa symtom jämfört med tidigare generationer. Därutöver rör de sig mindre och andelen barn och unga med fetma och övervikt ökar. I linje med denna problematik har antalet nya fall av depression, ångestsyndrom, självskador och ätstörningar bland barn och unga vuxna ökat under en lång tid. Förklaringar och orsaker bakom denna ökning är många och bilden kring barns hälsa är komplex. Resultaten i denna kunskapsöversikt visar att det är av yttersta vikt att frågor kopplat till både psykisk hälsa och fysisk hälsa måste prioriteras från det att våra barn föds och kontinuerligt under hela deras förskole- och skolgång. Skolan är den enda institution som möter alla barn och därför är det av stor vikt att det i skolan måste finnas förutsättningar i form av kunskap och kompetens för att arbeta hälsofrämjande och se till att barnen ges möjlighet att utvecklas fysiskt, psykiskt, andligt, moraliskt och socialt. Syftet med denna kunskaps-sammanställning är att ge förskole- och skolverksamheter en bättre och mer solid bild av det aktuella kunskaps- och forskningsläget kring barn och ungas hälsa med avsikt att bidra till ökat kunnande och fördjupade diskussioner. Ökade kunskaper om långsiktiga och övergripande behov hos barn och unga behövs för att kunna fördela resurser och genomföra träffsäkra insatser. Utgångspunkten är således att sammanställa befintliga data och forskning inom området utifrån tre områden. 1) belysa trender i barn och ungas hälsa under den senaste 10-årsperioden, 2) belysa faktorer som bidrar till barn och ungas hälsa, samt 3) belysa insatser som visat sig vara verksamma i syfte att främja barns och elevers hälsa. Några av de mest framträdande resultaten i sammanställningen är: Det finns stora kunskapsluckor när det gäller förskolebarns hälsa. Detta kan bero på att det både saknas systematiska metoder för att samla in och sammanställa hälsodata, att det råder oklarheter i hur man mäter de yngsta barnens psykiska välbefinnande och att det saknas forskning om detta. Sammanställningen visar dock att det finns initiativ på gång när det gäller att systematisera och förstå hälsa bland våra yngsta barn. Sedan början på 1990-talet har andelen skolbarn i åldern 11–15 år med övervikt eller fetma mer än dubblerats. Bland 4-åringar ökade andelen med fetma och övervikt under COVID-19 pandemin efter att legat relativt oförändrat sedan en tid tillbaka. I en nationell jämförelse redovisar skånska barn i fyraårsåldern lägst andel fetma och övervikt, vilket förändras med åldern då skånska barn i åldrarna 6–9 har seglat upp som en av de regioner med störst andel barn med övervikt och fetma. Flickor dominerar statistiken upp till 8 års ålder, därefter är det fler pojkar än flickor som lider av fetma och övervikt. Skolungdomar rapporterar att de äter mindre godis, dricker mindre läsk, äter mer grönsaker, röker mindre cigaretter och dricker mindre alkohol. Samtidigt har användningen av snus och e-cigaretter ökat och det är färre skolbarn som äter frukost dagligen. Vidare visar statistiken att den inaktiva tiden under dagen har ökat och att äldre ungdomar är stillasittande största delen av sin skoldag, även om vi kan se en viss ökning av fysisk aktivitet utanför skoltid. Inaktiviteten är lika hög på helgerna, vilket sammantaget gör att färre ungdomar når upp till rekommendationerna om fysisk aktivitet. Insatser för att främja fysisk aktivitet i skolan verkar oftare leda till ökad rörelse, jämfört med om insatserna pågår utanför skoltiden, vilket betyder att skolan har en viktig roll i detta arbete. Andelen barn (4–12 år) som dagligen vistas i grönområden har minskat betydligt över en 10-årsperiod. Jämfört med för tio år sedan vistas barn idag mer sporadiskt i grönområden. Den övergripande majoriteten av barn och unga uppger ett gott psykiskt välbefinnande och det har inte varit några större förändringar över tid. Samtidigt ökar självrapporteringen av psykiska besvär och skolstress. En oroväckande tendens är att andelen barn med nedstämdhet eller sömnbesvär i Sverige nu är bland de högsta i Europa. Det råder stora könsskillnader när det gäller hälsa. Flickor rapporterar genomgående fler hälsobesvär än pojkar, större krav i skolan och lägre skoltrivsel. De äter frukost mer sällan och rör på sig mindre. Rapporteringen av psykiska besvär och skolstress/krav i skolan har ökat i jämförbar takt sedan 2010. En högre upplevelse av krav i skolklassen bidrar till fler hälsobesvär bland elever som grupp. Stress till följd av skolrelaterade krav tenderar således att spridas bland klasskamrater och framför allt flickor upplever en ökad stress genom att de pratar med varandra om pressen att lyckas i skolan. Skolkrav har ett negativt samband med livstillfredsställelse, vilket innebär att ju högre skolkrav, desto lägre livstillfredsställelse. Samtidigt har forskning också visat att studiemotivation bland klasskamrater är kopplat till färre hälsobesvär på elevnivå, även om man själv inte upplever studiemotivation. Detta tyder på att lärmiljön och skolkamraternas påverkan på hälsan är viktig. Enligt stora internationella studier har förekomsten av psykiatriska tillstånd i form av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så som ADHD och autism varit relativt oförändrad över tid. Samtidigt ser man att andelen barn och unga som diagnostiseras med ADHD och autism i vården ökar. Denna diskrepans återstår att förklara. Barn vars vårdnadshavare är födda i Sverige rapporterar ett bättre hälsotillstånd än barn med utrikes födda vårdnadshavare. Däremot rapporterar barn med svensk bakgrund högre förekomst av psykiska besvär jämfört med barn med utländsk bakgrund. Det finns också tendenser som visar att elever med utländsk bakgrund rapporter ännu färre psykiska besvär när andelen elever med utländsk bakgrund i klassen är högre. Denna diskrepans behöver undersökas närmare.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

NMR Publicering. Hållbart jämställdhetsarbete i förskolan och skolan i Norden. Nordisk Ministerråd, septiembre de 2013. http://dx.doi.org/10.6027/tn2013-557.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Eilenberg, Laura Østergaard, Jimmy Krab, Katrine Lind Greiner, Randi Urbschat, Sisse Schjøtt, Charlotte Jørgensen y Lene Skytthe Kaarsberg Schmidt. Dialogkort til skole-fritid. Om pædagogisk arbejde med familier. Professionshøjskolen Absalon, 2024. http://dx.doi.org/10.62528/dgzu530.

Texto completo

Resumen

Dialogkortene om pædagogisk arbejde med familier, når der er en tæt, forebyggende og opsøgende kontakt er henvendt til praksis og uddannelsessammenhænge. Hvert dialogkort tager afsæt i pædagogiske situationer, der har flere lag. Der er refleksionsspørgsmål, som kan inspirerer til dialog om handlemuligheder og dilemmaer og at skabe forbindelser til egne vilkår og praksisser.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Nevøy, Anne y Stein Erik Solbø Ohna. Spesialundervisning – bilder fra skole-Norge: En studie av spesialundervisnings dynamikk i grunnopplæringen. University of Stavanger, junio de 2014. http://dx.doi.org/10.31265/usps.226.

Texto completo

Resumen

Formålet med denne studien er å utforske dette sammensatte og motstridende nåtidsbildet. Vi er på jakt etter spesialundervisningens dynamikk i grunnskolen og i videregående opplæring. Det overordna forskningsspørsmålet er: Hvordan kan spesialundervisningens dynamikk i grunnopplæringen forklares og forstås? To delspørsmål leder inn i studien: • Hvordan beskriver faggruppene i skolen økningen i spesialundervisning, og hvilke forhold mener de bidrar til økningen? • Hvilke mønstre framkommer i beskrivelsene av skolens spesialundervisning, hvilke krefter er i spill og hvilken innvirkning har disse på omfanget av spesialundervisning? Studiens empiriske materiale er framkommet gjennom intervju med fire faggrupper i skolen; lærere, rektorer, PPT og skoleeier. Disse intervjuene er gjennomført høsten 2011 i seks kommuner og to fylkeskommuner. Erfaringer og synspunkt fra faggruppene i disse kommunene og fylkeskommunene representerer et variert bilde av skole-Norge, fra nord til vest og øst, og faggruppenes meninger gir et bredt grunnlag for å utvikle kunnskap om spesialundervisningen i grunnopplæringen. Studien er konsentrert om faggruppene i skolene sine perspektiv på spesialundervisning. Spørsmål om hva elever og foreldre mener om spesialundervisning, inngår ikke i denne sammenhengen. For-målet her er å få del i meninger og refleksjoner til skolens faggrupper og det er derfor valgt en kvali-tativ tilnærming basert på fokusgruppeintervju og kvalitative analyser. Siktemålet er å forstå en kompleks del av skolens virksomhet. Studien tar derfor ikke opp kvantitative størrelser ved skolens spesialundervisning, som effekt av spesialundervisningen for enkeltelever eller omfang av spesialun-dervisning for ulike «vanskegrupper». Presentasjonen av studien er strukturert i seks delkapitler. Innledningsvis, i kapittel 1 presenteres studiens formål og forskningsspørsmålene. I kapittel 2, Inkluderende opplæring og spesialundervis-ning utdypes studiens teoretiske innramming. I kapittel 3 presenteres Forskningsprosessen. Studiens empiriske del består av to analyser. Disse presenteres i kapittel 4 og 5. I kapittel 4, Skolens spesialun-dervisning – et innenfra perspektiv fra fagfolk i åtte kommuner/fylkeskommuner presenteres en em-pirinær analyse av datamaterialet. I kapittel 5, Spesialundervisning – skolens svar på samtidens ut-fordringer vendes blikket fra et innenfra til en utenfra perspektiv. Analysen henter fram generelle forhold ved skolens spesialundervisning og hvordan disse former et samvirkende mønster. I kapittel 6, Spesialundervisning i den inkluderende fellesskolen, sammenfattes studiens svar på spørsmålet om hvordan spesialundervisningens dynamikk i grunnopplæringen kan forklares og forstås.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

K., Obidzinski, Dermawan A., Andrianto A., Komarudin H. y Henawan D. Verifikasi legalitas kayu di Indonesia dan usaha kehutanan skala kecil: Pelajaran dan opsi kebijakan. Center for International Forestry Research (CIFOR), 2014. http://dx.doi.org/10.17528/cifor/004558.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Holmström, Ola. Gymnasieskola på distans och grundskola i standby : Skolpersonals erfarenheter av sitt arbete i skolan under Coronavåren 2020. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771660.

Texto completo

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Langager, Søren, Anna Kathrine Frørup, André Torre y Charlotte Lange Hald. Overgange – anbragte unges veje fra skole til uddannelse: Publikation nr. 6 fra følgeforskning af læringsprogrammet Lær for Livet. Aarhus University Library, 2021. http://dx.doi.org/10.7146/aul.421.

Texto completo

Resumen

Dette er den afsluttende rapport om projektet ’Lær for Livet’, som er et projekt initieret af Egmont Fonden. Via blandt andet årlige intensive læringscamps og løbende mentorordninger som supplement til skolens læringsmiljø har projektet haft som overordnet mål at forbedre anbragte børns skolefaglige præstationer og herigennem øge antallet af anbragte unge, der starter på en ungdomsuddannelse efter skolen. I tilknytning til projektet blev etableret et følgeforskningsprojekt, som blev varetaget af DPU, Aarhus Universitet, der fulgte projektet i årene 2014-2020.

Los estilos APA, Harvard, Vancouver, ISO, etc.

Ofrecemos descuentos en todos los planes premium para autores cuyas obras están incluidas en selecciones literarias temáticas. ¡Contáctenos para obtener un código promocional único!