Literatura académica sobre el tema "Varumärkesattityd"

Reaching out with a specific message to consumers is the idea of marketing. Advertising is among the most common elements when it comes to marketing a product or a service. There are various ways to provide marketing with a message. A relatively new way that has become larger in marketing is to provide marketing with emotions. It has been shown in several studies that emotions can have a direct or an indirect effect such as ad-attitude and brand-attitude, and that is what our essay is about. This essay will make a research on perfume ads and see if the emotions in the ads have any connection to ad- and brand attitude. The research began with a preliminary study to make sure that correct ads were selected for the purpose of the main study, which was to gain a greater understanding of how we are positively affected by different emotions in perfume-ads and how it may affect different variables in the effect hierarchy, such as attitude toward the ad, attitude toward the brand and brand awareness. The method that was chosen for the study was quantitative. The main study contained 5 perfume ads where emotions, ad-attitude, brand-attitude and brand-awareness were measured. The results showed that emotions have a tendency to act as moderating variables when it comes to ad-attitude and brand-attitude. Depending on the design and conception of the ad, the results showed a stronger or weaker correlation between these variables.

Sociala medier har under senare år växt och blivit en integrerad del av människors vardag. Tillväxten i populariteten av sociala medier har resulterat i att många företag flyttar delar av sin marknadsföring till dessa plattformar i förhoppningen om att få en bredare och mer engagerad publik. En följd av det ökade intresset för marknadsföring på sociala medier har blivit att sponsra och samarbeta med personer som har ett stort antal följare, även kallade influencers, på sociala medie-plattformar såsom Instagram, Twitter och Youtube. Samtidigt som sponsring av influencers blir allt vanligare så ser vi också att influencerns publik, följare och andra intressenter, har börjat tröttna på det sponsrade materialet. Tidigare forskning på marknadsföring med hjälp av kända personer har visat att det finns ett negativt samband mellan mängden produkter som en känd person marknadsför och den kända personens source credibility. Forskarna fann i samband med studierna även att konsumentens köpintention och varumärkesattityd påverkades negativt. Vår studie ämnade därför dels till att undersöka om samma slutsatser går att dra för dagens influencers. Å andra sidan visar forskning att konsumentens relation till en känd person kan skilja sig från relationen till en influencer. Då konsumenter ofta upplever att de har en relation till de influencers som de följer på sociala medier kan detta påverka den minskade source credibility som annars skulle uppstå när en influencer publicerar en större mängd sponsrat material. Därför syftade denna studie även till att undersöka huruvida konsumentens intention och attityd påverkas av att konsumenten följer en influencer eller inte. För att kunna besvara studiens syfte och frågeställning genomfördes därför en experimentell studie på nätet. Deltagarna i studien slumpades in i en av två grupper där de exponerades för olika mängder sponsrat material. Experimentet avslutades med en enkät och grupperna jämfördes sedan för att se huruvida attityden gentemot influencern, köpintentionen och varumärkesattityden förändrades vid en större mängd sponsrat material. Enkäten möjliggjorde även vidare analys av hur attityder och intentioner påverkas av att konsumenten är följare eller inte. Resultatet visade att antal sponsrade inlägg som en influencer publicerar inte påverkar konsumentens köpintention, varumärkesattityd eller attityd gentemot influencern. Dock fann studien stöd för att en influencers source credibility påverkas beroende på om konsumenten är följare eller icke-följare, vilket i sin tur även påverkar konsumentens köpintention och varumärkesattityd. Vi fann även att source credibility påverkar köpintention och varumärkesattityd i båda fallen. Vi kan därmed dra slutsatsen att det är mindre viktigt för konsumenten hur många sponsrade inlägg en influencer publicerar. Det handlar snarare om huruvida man följer personen eller inte gällande hur konsumenten tar emot det sponsrade materialet.<br>Social media has in recent years grown and become an integrated part of people's everyday lives. The growth in popularity of social media has resulted in many companies moving parts of their marketing efforts to these platforms in the hope of getting a wider and more committed audience. An effect of the increased interest in social media marketing has been to sponsor people who have large numbers of followers, also called influencers, on social media platforms such as Instagram, Twitter and Youtube. While sponsoring influencers is becoming more common, we also see that the influencer audience has begun to grow tired of the sponsored material. Earlier research on celebrity marketing has shown that there is a negative relationship between the amount of products that a celebrity endorses and the endorser's source credibility. Researchers also found that the consumer's purchase intention and brand attitude were negatively affected. Our study therefore aimed to investigate whether the same conclusions can be drawn for influencers. On the other hand, research shows that the consumer's relationship with celebrity may differ from the relationship to an influencer. Because consumers often experience that they have a relationship to the influencers that they follow on social media, this can affect the reduced source credibility that would otherwise occur when an influencer publishes a larger amount of sponsored content. Therefore, this study also aimed to investigate whether the consumer's purchase intention and attitude is influenced by the consumer following an influencer or not.In order to answer the purpose of the study, an online experiment was conducted. Participants in the study were randomized into one of two groups where they were exposed to different amounts of sponsored material. The experiment was completed with a survey and the groups were compared to see if the attitude towards the influencer, purchase intentions and brand attitude changed when the participant was exposed to a larger amount of sponsored material. The survey also enabled further analysis of how attitudes and intentions are affected by the consumer being a follower or not. The result showed that the number of sponsored posts published by an influencer does not affect the consumer's purchase intention, brand attitude or the source credibility of the influencer. However, the study found that an influencer's source credibility was affected by whether the consumer is a follower or non-follower, which in turn also affects the consumer's purchase intention and brand attitude. We also found that source credibility affects purchase intention and brand attitude in both cases. We can therefore conclude that it is less important for the consumer how many sponsored posts an influencer publishes. It is more about whether the consumer follows the influencer or not, than about how the consumer receives the sponsored material. The following thesis is written in Swedish.

TitelMarknadsföringsaktiviteter på Instagram - En kvantitativ studie om hur varumärkesattityd påverkas av företags samarbeten med influencers på sociala medier. NivåC-uppsats i ämnet Företagsekonomi. FörfattareFelicia Johnsén &amp; Wintana Habte Gimariam HandledareJonas Molin &amp; Lars-Johan Åge. Datum2021 – juni SyfteStudiens syfte är att undersöka hur varumärkesattityd påverkas av den upplevda attraktiviteten hos influencers när de utför samarbeten med företag. MetodDenna studie tillämpar en kvantitativ metod med en tvärsnittsstudie. Studiens datainsamling har utförts med en online enkätundersökning. Den baserades på 79 godtagbara svar från Instagram användare som följer en eller flera influencers. Enkätsvaren har analyserats genom IBM SPSS Statistics och Excel. Därefter har en deskriptiv analys samt en korrelationsanalys gjorts för att tolka studiens resultat. Resultat &amp; SlutsatsResultatet av denna studie visar att attraktiva egenskaper påverkar varumärkesattityd mer än fysisk attraktivitet. Studiens resultat visar även innebörden av att välja en passande influencer till varumärket för ett företags framgång. Förslag till vidare forskningDenna studie föreslår bland annat att genomföra två kvalitativa studier där ena lyfter frågan om fysisk attraktivitet har blivit tabu att tala om och den andra kan utföra samma studie som denna, men med intervjuer som datainsamlingsmetod. Andra förslag till vidare forskning är att undersöka olika generationer och begränsa urvalet efter könsfördelning, exempelvis endast kvinnor. Uppsatsens bidragStudiens bidrag är att attraktiva egenskaper hos influencers påverkar konsumenter mer än deras fysiska attraktivitet. Det är även viktigt för företag att välja en passandeinfluencer till sitt varumärke för att främja positiva attityder gentemot varumärket. NyckelordInfluencer, Influencer marketing, Instagram, Product Match-up. Source Attractiveness, Source Credibility, Varumärkesattityd.<br>TitleMarketing activities on Instagram - A quantitative study of how brand attitude is affected by companies colloborations with influencers on social media. LevelFinal assignment for Bachelor Degree in Business Administration. AuthorsFelicia Johnsén &amp; Wintana Habte Gimariam. SupervisorsJonas Molin &amp; Lars-Johan Åge. Date2021 – june AimThe purpose of the study is to investigate how brand attitude is affected by the perceived attractiveness of influencers when they do collaborations with brands. MethodThis study applies a quantitative method with a cross-sectional study. The study's data collection was conducted with an online survey. It was based on 79 acceptable responses from Instagram users who follow one or more influencers. The survey results have been analyzed through IBM SPSS Statistics and Excel. Subsequently, a descriptive analysis and a correlation analysis were performed to interpret the study results. Result &amp; ConclusionThe results of this study show that attractive properties affect brand attitude more than physical attractiveness. The results of the study also show that the meaning of choosing the right influencer for the right brand is important for a company's success. Suggestions for future researchThis study proposes, among other things, to conduct two qualitative studies where one raises the issue of physical attractiveness has become taboo to talk about and the other can perform the same study as this, but with interviews as a data collection method. Other proposals for further research are to examine different generations and limit the selection by gender distribution, for example only women. Contribution of the thesisThe study's contribution is that attractive characteristics of influencers affect consumers more than their physical attractiveness. It is also important for companies to choose a suitable influencer for their brand in order to promote positive attitudes towards the brand. Key wordsBrand attitude, Influencer, Influencer Marketing, Instagram, Product Match-up, Source Attractiveness, Source Credibility.

En gång för länge sedan fanns en värld där kunder och företag levde i kärlek och harmoni, utanatt företagen tvingades tävla om kundernas uppmärksamhet. Idag ser dock världen annorlunda uteftersom utbudet av varumärken och produkter har ökat till det enorma. Det har bidragit till attallt fler företag slåss om kundernas uppmärksamhet, i ett mediebrus som är tätare än någonsin.Mottagare av företags marknadsaktiviteter är inte längre lika mottagliga, och därför utvecklashela tiden nya marknadsföringsmetoder. En av dessa är gerillamarknadsföring, där syftet är attskapa så stor uppmärksamhet och genomslagskraft som möjligt. Metoden hjälper varumärken attskapa den uppmärksamhet som krävs genom att använda marknadsföring på annorlunda sätt somskapar reaktioner i sin omgivning. Flera av dessa reaktioner är emotionella, och påverkarmottagares attityd till reklam och varumärke.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur emotionella attityder påverkas i samband medgerillamarknadsföring, och senare hur dessa kan påverka mottagarens syn på detkommunicerande varumärket. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där emotionellaattityder studeras i samband med tidigare utförda gerillakampanjer. För att ta fram djupare datakring fenomenet använde vi oss av ett antal fokusgrupper, där kampanjerna och metodendiskuterades.Studien har visat att gerillamarknadsföring är en mycket effektiv metod, som till största delskapar både uppmärksamhet och positiva emotioner. Dessa emotioner upplevdes även somstarkare än när det kommer till traditionell marknadsföring, eftersom metoden framstås somannorlunda och spännande. Dock har vi konstaterat att det vid gerillamarknadsföring finns en finlinje mellan positiva och negativa emotioner. För mycket av det goda kan istället fördärvagerillamarknadsföringens effektivitet.

Syfte: Syftet är att undersöka skillnaden mellan en mänsklig influencer och en virtuell influencers effekt på en konsuments varumärkesattityd och köpintention när ett varumärke marknadsförs på sociala medier. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Populationen som avses studeras är svenska Instagram-användare mellan 15 och 60 år. Urvalet är baserat på ett icke-slumpmässigt urval. Data har samlats in genom en webb-baserat enkät. Enkäten resulterade i 182 godtagbara svar som har analyserats via statistikprogrammen Jamovi och SmartPLS. En deskriptiv analys, ensidiga och parade t-tester, korrelationsanalys samt strukturerad ekvationsmodellering har använts för att tolka studiens resultat. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att både en mänsklig- och en virtuell influencer har en effekt på en konsuments varumärkesattityd och köpintention. Effekten av en konsuments köpintention förmedlas i båda fall genom den varumärkesattityd respektive form av influencer genererat. Utifrån studiens teoretiska ramverk har studien även kunnat visa att olika faktorer har en relation till en mänsklig- respektive virtuell influencer, trots att de marknadsför samma varumärke. Bidrag: Studien bidrar till teoretisk kunskap om att en virtuell influencer har en effekt på en konsuments varumärkesattityd samt köpintention. Studien bidrar även med kunskap om att det finns olika faktorer som har en relation till en konsuments varumärkesattityd och köpintention i relation till en mänsklig- respektive virtuell form av influencer. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning föreslås undersöka personlighetsdrag som är kopplade till en större omtyckbarhet gentemot virtuella influencers. En replikering med modifiering föreslås även samt studier om vilka organisationer/branscher som kan dra fördelar från att använda en virtuell influencer i sin marknadsföring.<br>Aim: The purpose is to investigate the difference between a human influencer and a virtual influencer's effect on a consumer's brand attitude and purchase intention when a brand is marketed through social media. Method: The study applies a quantitative research method with a deductive approach. The population to be studied is Swedish Instagram users between the ages of 15 and 60. The selection of respondents is based on a non-random sample. Data has been collected through a web-based survey. The survey resulted in a total number of 182 respondents. The data has been analyzed through the statistical programs Jamovi and SmartPLS. A descriptive analysis, one-sided and paired t-tests, correlation analysis and structured equation modeling have been used to interpret the study's results. Result and conclusions: The result of this study shows that both a human- and a virtual influencer have an effect on a consumer's brand attitude and purchase intention. In both cases, the effect of a consumer's purchase intention is mediated by the brand attitude the influencer has generated. Based on the study's theoretical framework, the study has also been able to show that different factors have a relationship to a human- and virtual influencer, even though they are marketing the same brand. Contribution: The study contributes to theoretical knowledge that a virtual influencer has an effect on a consumer's brand attitude and purchase intention. The study also contributes to the knowledge that there are different factors that have a relationship to a consumer's brand attitude and purchase intention in relation to a human- or virtual form of influencer. Suggestion for future research: Further research is suggested to investigate personality traits that are connected to a greater likability towards virtual influencers. A replication with modification is also proposed as well as a study on which type of organizations/industries that can benefit from using a virtual influencer in their marketing.

Forskningen kring marknadsföring med kändisar har fokuserat på hur företag väljer den lämpligaste endorsern för just sitt varumärke och hur associationerna mellan produkten och kändisen spelar in på annonseffekter. Det har visats i flera studier att konsumenternas uppfattning av kändisen som person återspeglas i betraktarens annonsattityd och varumärkesattityd. Vi har valt att fokusera vår uppsats på effekterna av marknadsföringen av kvinnoparfymen Chanel No. 5 och jämfört konsumenternas uppfattning för en manlig respektive en kvinnlig ambassadör.Studien är uppdelad i två enkäter där vi med kvantitativa metoder undersöker två olika ambassadörersom marknadsfört produktenChanel No. 5. Vi har valt en manlig (Brad Pitt) och en kvinnlig ambassadör (Marilyn Monroe).Resultatet visade på en skillnad mellan de två ambassadörerna i både sambandet mellan annonsattityd/varumärkesattityd och konsumentens uppfattning av ambassadören. Resultatet bekräftade även gängse uppfattning om att en kvinna som marknadsför en kvinnoparfym har en bättre matchning jämfört med den manliga. För den kvinnliga ambassadören med starkareanknytning till varumärket kunde vi se tydliga samband för både annonsattityd och varumärkesattityd medan för ambassadören med mindre anknytning fanns det främst samband för annonsattityden medan för varumärkesattityden fanns det knappt några sambandalls.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna studie är att identifiera eventuella effekter som branschutmärkelser kan ha på kundens medvetenhet, attityd, lojalitet respektive kundens självbild gentemot ett varumärke. Frågorna som studien svarar på är:  Vilken effekt har branschutmärkelser på varumärkesmedvetenhet, varumärkes- attityd och varumärkeslojalitet? Vilken effekt har branschutmärkelser på kundens självbild? Metod Denna studie har till stor del en deduktiv ansats med utformade hypoteser. En enkätundersökning genomfördes med frågor som grundades i teorin. Den insamlade datan analyserades genom både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I den kvantitativa analysen identifierades ett medelvärde på enkätsvaren som sedan ställdes mot ett tröskelvärde. I den kvalitativa analysen tolkades och förklarades svarens betydelse vidare. Slutsats Enligt denna studie leder inte branschutmärkelser till ökad varumärkesmedvetenhet, positiva varumärkesattityder eller en ökad varumärkeslojalitet. Enskilda komponenter inom undersökningsområdena har visat på ett svagt ökande. Enligt resultatet har dock branschutmärkelser generellt en neutral effekt, det vill säga att samtidigt som inte markanta ökningar har identifierats har inte heller några markanta minskningar noterats. Resultaten som visade på svagast effekt utav branschutmärkelser tillhörde kundens självbild.<br>Purpose and research questions The purpose of this study is to identify possible effects that industry awards might have on consumer awareness, attitude, loyalty and on consumer’s self-image towards a brand. The following research questions are answered through the study: Which effect do industry awards have on brand awareness, brand attitude and brand loyalty? Which effect do industry awards have on the consumer’s self-image?  Method This study largely takes on a deductive approach by formulating hypotheses. A survey was conducted with questions based on the theory. The collected data was analyzed through a quantitative as well as a qualitative perspective. The quantitative analysis identified a survey mean which was evaluated against a threshold value. In the qualitative analysis, the significance of the answers was further interpreted and explained. Conclusion According to the results of this study, industry awards do not lead to an increase of brand awareness, positive brand attitudes or an increased brand loyalty. A few of the separate components within the scopes of survey has shown a vague increase. However, according to the result industry awards have a neutral effect. This means that at the same time as no significant increases have been identified, neither have any significant decreases. Furthermore, the results showed that the consumer’s self-image had the lowest effect of industry awards.

Utvecklingen av den digitala världen och sociala medier har gjort att konsumenter fått större makt i hur ett företag uppfattas då de direkt och indirekt påverkar företagets image genom det de delar, kommenterar och recenserar (Alam och Khan 2019). Ji, Li, North och Liu (2017) menar att en enda negativ kommentar på sociala medier kan växa till en allvarlig kris, som i denna studie definieras som en onlinestorm. Studiens syfte är att undersöka hur köpintentionen kan påverkas utifrån den onlinestorm som företaget NA-KD fick erfara i december 2020. Fallet uppmärksammades i sociala medier utifrån hur tidigare praktikanter och anställda hos NA-KD hade upplevt utskällningar från chefer, mobbning och ohållbar stress på arbetsplatsen (Hansson 2020).För att köpintentioner ska kunna förutsägas måste konsumenternas förändrade varumärkesattityd och känslornas påverkan på konsumentbeteende undersökas. För att besvara vårt syfte formulerades två frågeställningar samt två hypoteser utifrån tidigare forskning och teori och en kvantitativ undersökning i form av en enkät genomfördes. SOR-teorin av Jacoby (2002) användes som teoretiskt ramverk för studien. Resultatet av studien påvisar att konsumenterna upplevt ilska och därmed antagit ett negativt beteende som svar vilket gör att varumärkesattityden försämrats. Detta påverkar i sin tur köpintentionen negativt. Studiens resultat visar även att i detta fall har engagemanget på sociala medier varit relativt lågt hos respondenterna, men trots det har varumärkesattityden försämrats hos det allra flesta. Detta indikerar på att konsumentengagemang på sociala medier inte är en betydande faktor för att varumärkesattityden och köpintentionen ska bli påverkade i en onlinestorm. Studien är skriven på svenska.<br>The development of the digital world and social media has given consumers greater power in how an organisation is perceived as they have a direct and indirect impact on an organisation's image through what they share, comment on and review (Alam &amp; Khan 2019). Ji, Li, North and Liu (2017) argue that one single negative comment on social media can develop into a crisis, defined in this study as an online storm. The purpose of this study is to examine how purchase intention can be affected by analysing the online storm that NA-KD experienced in December 2020. This case was highlighted on social media where former interns and employees at NA-KD shared that they had experienced verbal abuse from bosses, bullying and untenable stress at the workplace (Hansson 2020).Consumers changing brand attitudes and the role that emotions play in consumer behaviour must be examined to predict purchase intentions. To attain the purpose of this study, two research questions were formulated as well as two hypotheses, based on previous research and theory, and a quantitative study in the form of a questionnaire was conducted. The SOR theory proposed by Jacoby (2002) was used as a theoretical framework for the study. The results show that consumers experienced anger and therefore assumed a negative behaviour towards the organisation, which worsened brand attitude. This in return negatively affects purchase intention. The results of the study also show that in this case consumer engagement on social media had been relatively low. Despite this, brand attitude had been affected negatively with the majority. This indicates that consumer engagement on social media is not a significant factor in affecting brand attitude and purchase intention by an online storm.The study is written in Swedish.

För att få en tydlig bild av en marknad använder företag sig av segmenteringstekniker för att dela upp konsumenter i olika segment med målet att kunna precisera sina marknadsföringsåtgärder och optimera sina försäljningsutsikter. I dagens globaliserade multikanalsamhälle suddas landsgränser ständigt ut, vilket skapar ett behov för företag att istället identifiera regionala marknader. Genom att karlägga regioner är det möjligt att röna ut om det även inom ett land kan finnas skillnader i attityder till olika varumärken. Kombinationen av geografisk, demografisk och psykografisk segmentering möjliggör för företag att inte enbart se vilken ålder konsumenter har eller vilken stad de bor i, utan även vilken typ av attityd de har gentemot en viss produkt eller ett varumärke.Studien syftar till att ta reda om det finns regionala skillnader i varumärkesattityder i Sverige samt vad attityderna grundar sig i. I form av en studie över tre geografiskt skilda områden i Sverige, där 239 respondenter medverkade i strukturerade intervjuer undersöktes om varumärkesattityder kan skilja sig åt i de olika regionerna. Vidare medverkade 6 personer i mer djupgående semistrukturerade intervjuer där kvalitativ information rörande skapande och förändring av varumärkesattityder kunnat inhämtas. Studien behandlar varumärkesattityder gentemot fallföretaget 8848 Altitude som är ett producerande företag med fokus på utrustning och konfektion för alpinsport. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett antal teorier om segmentering, attityder och tribes.Studiens resultat visar på att det finns skillnader i varumärkesattityder över de olika regionerna i Sverige. Resultatet visar även att det inte enbart är geografisk och demografisk tillhörighet som avgör vilken attityd en konsument har gentemot ett varumärke. Däremot, helt oberoende av geografisk tillhörighet, är det möjligt att utröna data över en grupp respondenter som har likvärdig konsumtion, värderingar och användande av produkter vilket kan benämnas vid en tribe. Studiens slutsats menar att tribal tillhörighet är en aspekt som kan vara ett fördelaktigt tillägg i psykografisk segmentering. Genom att studera en eventuell tribe kan ett företag se vilka värden som länkar samman produkten med konsumenten och således precisera sin marknadsföring.<br>Program: Civilekonomprogrammet