Literatura académica sobre el tema "Verksamhetsutveckling"

Pedagogisk forskning i Sverige ställde frågan, våren 2020, om ett nytt paradigm kring forskning och utbildning/skola är under framväxt. Koppling görs till praktiknära forskning och till växelspelet mellan pedagogik som en rigorös akademisk disciplin (vetenskaplig legitimitet) och möjligheten att samtidigt utgöra en relevant professionsbas (professionell legitimitet). Redaktörerna har gett mig möjlighet att göra en avslutande reflektion. Efter att ha läst samtliga, intressanta och tankeväckande debattartiklar vill jag lyfta fram ett par områden av betydelse i sammanhanget; forskningens betydelse för kunskaps- och verksamhetsutveckling och betydelsen av att professioner aktivt medverkar till sin egen kunskapstillväxt. I texten lutar jag mig emot och tar även spjärn mot de olika artiklarna och hoppas därmed medverka till ett fortsatt samtal.

Detta är en kandidatuppsats som presenterar en analys av ett spelföretag och dess verksamhet med fokus på gruppdynamik, ledarskap och projektledning. Uppsatsen är indelad i tre delar, analys, genomförande och resultat. Analys delen beskriver följande verksamhetsområden; hur gruppen anställda på Black Drop Studios agerar i samspelet med varandra, vilken typ av ledarskap som bedrivs, hur produktionen är strukturerad, vilka projektledningsverktyg och metoder som används. Genomförande delen beskriver olika åtgärder för dessa verksamhetsområden, för att göra dessa mer effektiva. Resultat delen beskriver vilka åtgärder som införts samt vilka som planerade att genomföras. Sammanfattningsvis har gruppen utvecklats till en mer högpresterande grupp med en större insikt i vad som påverkar deras sätt att fungera som ett team och deras behov ledarskap, verktyg och arbetsmetoder inför framtida projekt och utmaningar.
Detta är en reflektionsdel till en digital medieproduktion.

Learning organizations and organizational development are interesting subjects that does not examine municipal organizations and private organizations an equal amount.  Furthermore, there exists little research on the effects of competence development for individuals in a leadership role within organizations. Because of this, we wanted to examine the impact of competence development in business modeling and how it affected local government activities.   Competence development is used by organizations to develop their business and achieve a greater competitive advantage, but does competence development for individuals in a leadership role lead to organizational development? This paper examines competence development in the form of a business modeling course via the Bitstreamproject and the effects that occur within three municipalities as a result of the competence development. By interviewing three participants and four coworkers within different municipalities and studied the data from the Bitstream project, we can not conclude that competence development within business modeling leads to organizational development, only that it exists a tendency for it. Furthermore we can not with accuracy determine the importance of the leadership role. Of the three municipal organizations that were included in the study all saw an effect because of the competence development, but not at a level that changed the entire business. Despite this when asked all municipalities wanted to continue to work with business modeling in the future.

För att möta kraven från en allt mer konkurrensutsatt och global marknad bedrivs någon form av förbättrings- eller förändringsarbete i dagens organisationer. En grundläggande förutsättning för att nå framgång i arbetet med verksamhetsutvecklingen är ett engagerat, synligt och tydligt ledarskap. Ledarens viktigaste roll i utvecklingsarbetet är att motivera, coacha och utveckla individer och team. Syftet med den här studien är att hjälpa till att skapa en större förståelse om hur coachning kan användas för verksamhetsutveckling. Detta genom att utföra en forskningsöversikt över olika coachningsmodeller och definiera vad en coachningsmodell är samt analysera hur de kan användas i arbetet med verksamhetsutveckling. Resultatet av studien visade att en coachningsmodell är vanligtvis fasindelad. Det handlar om en förtroendebaserad lärprocess som sker mellan coach och mottagaren av coachningen. En coachningsmodell bygger på en utveckling av människan och/eller processen. Detta sker via öppna, relevanta frågeställningar som ska vara baserade på situation och målsättning. Studien visar att det finns olika användningsområden för coachningsmodellerna. De kan hjälpa till att utveckla ett beteende, utveckla individen, processen eller hela systemet. Det finns även starka kopplingar mellan de studerade coachningsmodellerna och hur verksamhetsutveckling kan bedrivas. Exempelvis tas vikten av samspel mellan coach, ledare, medarbetare och kund upp. Att coacha varandra genom hela kedjan leder till processutveckling som i sin tur gynnar kunden. Anpassa frågorna i coachningssamtalet mot verksamhetens mål och använd coachningen för att arbeta med ständiga förbättringar i små steg, tänk i banor som PDSA-hjulet.
To meet the demands of an increasingly competitive and global market, today’s organizations operates some form of improvement or change management. A basic prerequisite for success in the work with business development is a committed, visible and clear leadership. The leader's most important role in the development process is to motivate, coach and develop individuals and teams.The purpose of this study is to help create a greater understanding of how coaching can be used for business development. This by performing a research on different coaching models and define what a coaching model is and analyze how it can be used in the process of business development. The results of the study showed that a coaching model is usually phased. It is about a trust-based learning process that takes place between the coach and the recipient of coaching. A coaching model is based on the development of the human and/or the process. This is done through open, relevant framing of questions which should be based on the situation and the objectives. The study shows that there are different uses for coaching models. They can help develop a behavior, developing the individual, the process or the entire system. There are also strong links between the studied coaching models and how organizational development may be pursued. For example, the importance of interaction between the coach, leader, employee and customer is mentioned. To coach one another through the whole chain, is leading to process development which in turn benefits the customer. Customizing the questions in the coaching conversation toward the organization’s goals and use coaching to work with continuous improvements in small steps, like PDSA cycles.

Vårt intresse för verksamhets- och systemutveckling har växt fram under vår studietid, då vi fått kunskap om att en av utvecklingstyperna har en mer prioriterad roll vid ett utvecklingsarbete. Efter att ha läst en del artiklar blev vi även intresserade av att jämföra vilka faktorer samt vem som är beslutstagare vid utveckling av organisationer i den statliga och privata sektorn. Detta för att se vilka eventuella skillnader respektive likheter det finns mellan dem.

Syftet med denna studie är att hitta de faktorer som är avgörande vid val att prioritera verksamhetsutveckling respektive systemutveckling. Samt att skapa en djupare förståelse för en organisations tänkande vid utveckling och hur utvecklingen skall genomföras.

Vi valde i denna studie att genomföra en kvalitativ studie där vi började med att tillägna oss relevant teori som förklarar och fördjupar läsaren i vad verksamhets- och systemutveckling är. Vidare utformade vi intervjufrågor utifrån vår problemformulering. Intervjufrågorna skickade vi ut till olika organisationer inom både den statliga och privata sektorn i Jönköpings län.

Utifrån den teori vi tillägnat oss och de svar vi fick in vid intervjuerna genomförde vi en analys som vi sedan kunde dra slutsatser från. Slutsatserna består av de faktorer som vi önskade få fram genom denna studie och presenteras i en matris. Detta för att det ska vara lättare för läsaren att få en överblick över våra slutsatser. Genom matrisens uppbyggnad besvarar den vår problemformulering väldigt bra. Matrisen är uppbyggd enligt följande, den delar upp organisationerna i de två förut nämnda kategorierna, privat och statlig. Den skiljer även på faktorer för verksamhets- och systemutveckling samt vem som är beslutstagare.

Our interest for organizational change and system development started to grow during our time of studying, at that moment knowledge that one of the two development types is more preferred throughout a development work arouse. After reading some articles we found an interest for comparing what factors and who the decision maker is at a development work for organization within the private sector and government-owned sector. This comparison is made to distinguish the possible differences respective resemblance that exists between them.

The purpose of this study is to find conclusive factors when prioritizing organizational change and system development work respectively. Creating a deeper understanding for the way organization’s think when performing development work and how this should be accomplished.

We choose to conduct a qualitative study for this thesis, where we started to take in appropriate theories, which will explain and give the reader a deeper understanding for what organizational change and system development work is. Further we formulated the interview questions from our research questions. The interview questions where send to different organisations within both the private sector and government-owned sector within Jönköping’s county.

From the theory we took in and from the answers we received from the interviews we conducted an analysis and after that we draw conclusions. The conclusions consist of the factors that we did wish to obtain through this study and the conclusions are presented in a matrix. The matrix will make it easier for the reader to gain an overview over our conclusions. Through the matrix structure we will answer our research question in an excellent way. The structure of the matrix is as follows, it divides the organizations into the two categories mentioned previously, private and government-owned. It does also divide the factors by organizational change and system development work together with who the decision maker is.

Antalet företag som köper färdiga standardsystem istället för att utveckla ett eget har ökat de senaste åren. Det största problemet med standardsystem är att det inte är anpassat speci-fikt för kundens verksamhet vilket innebär att viss anpassning av både system och verk-samhet är nödvändig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två systempaketsimplementatörer ser på verksamhetsutveckling. För att uppfylla vårt syfte, ämnar vi att besvara följande fyra frågor.

Anser systempaketsimplementatörerna att det är företaget som ska anpassa sig till deras sy-stem eller ska systemet anpassas till företagets verksamhet? Ska ansvaret för att integrera systemet i verksamheten läggas på kunden eller implementatören eller ska det vara ett sam-spel? Anser de båda systempaketsimplementatörerna att det är bättre att få kunderna att jobba med mer standardiserade processer istället för att anpassa systemen? Hur bidrar de båda implementatörerna till kundens verksamhetsutvecklingsarbete?

Eftersom vårt syfte går ut på att ta fram implementatörernas åsikter och attityder om verk-samhetsutveckling har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning baserad på intervju-er. Anledningen till att vi valde en kvalitativ metod är för att vi avser studera respondentens syn på sin egen roll i utvecklingsarbetet. Intervjuer valdes för att vi önskade få en naturlig kontakt med respondenten och därmed kunna tolka deras åsikter och attityder.

För att analysera empirin jämförde vi den insamlade informationen från de två företagen med teorier om hur verksamhetsutveckling verkligen skall bedrivas. Vi jämförde även de båda företagens syn för att se om det fanns några signifikanta skillnader.

Genom analysen kom vi fram till att de båda företagen dels inte skilde sig nämnvärt åt vad gäller deras syn på verksamhetsutveckling. Samt att de även använde sig av en metodik som stämmer relativt väl överens med de teorier vi har behandlat i uppsatsen.

The number of companies that buys standard systems instead of developing their own has increased over the past few years. The main problem with the standardised systems is that they are not adapted specifically to the customers business and thus some adaptation work is required for both the system as well as the business.

The purpose of this report is to find the view of two system package implementers consid-ering business development. In order to find the answer to this we have asked the follow-ing four questions.

Do the implementers consider that it is they who should adapt their systems to their cus-tomer or should their customers adapt to the system? Should the responsibility for the in-tegration of the system be put on the customer or implementer, or should it be a joined re-sponsibility? Do the implementers consider it to be better if the customer works with more standardised processes instead of adapting the system? In what way do the implementers contribute to their customers business development?

Since our purpose is to find the implementers opinions and attitudes on business develop-ment we have chosen to conduct a qualitative study based on interviews. The reason we chose a qualitative method is because we intend to study the implementers view on their own role in the development work. Interviews where chosen since we wished to gain a natural contact with our responder and from that be able to interpret their views and atti-tudes.

To analyze our empirical findings we compared the collected information from the two implementers with theories about how business development should be conducted. We also compared the view of the two implementers to see if there where any significant dif-ferences.

Through the analysis we concluded that the two implementers did not differ significantly amongst each other. We could also see that they both worked relatively in line with the theories we have discussed in the report.

Denna uppsats handlar om konflikthantering utifrån ett enhetschefsperspektiv.Frågeställningarna som vår uppsats bygger på är: Hur menar de intervjuadeenhetscheferna att de hanterar konflikter mellan medarbetarna vidverksamhetsutveckling? Hur reflekterar enhetschefer kring konfliktbegreppet?Vilka redskap anser enhetschefer att de behöver för att utföra godkonflikthantering?Som metod till vår uppsats har vi valt att använda oss av kvalitativ metod för attbesvara våra frågeställningar. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuer medenhetschefer inom äldreomsorgen. I resultat delen har vi bearbetatintervjumaterialet genom att koda och kategorisera enligt grund teori. I analysenhar vi kopplat samman vårt empiriska material med förändringsperspektivet, detsituationsanpassande ledarskapet, rollteori samt symbolisk interaktionism.
This paper is about conflict management from outside a unit head perspective.The issues that the paper builds on are: How do the interviewed unit headsmanage conflicts between employees during changes in the organisation? How dounit heads reflect around the conflict concept? Which tools consider unit headsthat they need in order to carry out good conflict handling?As method to our paper has we select to use a qualitative method in order torespond to our issues. We have done four half structure row interviews with unitheads within the elderly care.In the result part, we have processed the interview material through encoding andto categorize according to Grounded theory. In the analysis, we have linkedtogether our empirical materials with the change perspective, the situation thetailored leadership, role theory and symbolic interaktionism.

Many studies on children's participation in the documentation process are car- ried out through observations. The purpose of this study has been, that by ask- ing the preschool teachers, through a survey, to give their perspective on the question of whether children's participation can contribute with the develop- ment activities. The answer to this question has been obtained by sending out a questionnaire to a number of preschools within a county in Sweden. By using questions that have been asked from a socio-cultural perspective and a child's perspective, the respondents have replied based on their situation. Another the- oretical concept that has gained focus in this study is pedagogical documenta- tion. By combining these two perspectives with pedagogical documentation, the answers have been interpreted in order to get a result of how the respond- ents believe that the children's participation in the documentation process can contribute to development activities. The result of the studies have shown that the preschool teachers have a great interest in pedagogical documentation, however the resources and knowledge of the subject are not sufficient, further education of the subject is needed.
Många undersökningar om barns deltagande i dokumentationsprocessen utförs genom observationer. Syftet med denna undersökning har varit att, genom att fråga förskollärarna genom en enkät, få deras perspektiv i frågan om barns del- tagande kan bidra med verksamhetsutveckling. Svaret på denna fråga har er- hållets genom att skicka ut en enkät till ett visst antal förskolor inom en kom- mun i Sverige. Genom att använda frågor som har ställts utifrån ett sociokul- turellt perspektiv och ett barns perspektiv har respondenterna svarat utifrån de- ras situation. Ett annat teoretiskt begrepp som fått fokus i denna undersökning är pedagogisk dokumentation. Genom att kombinera dessa två perspektiv med pedagogisk dokumentation har svaren tolkats för att få ett svar på hur respon- denterna anser att barnens deltagande i dokumentationsprocessen kan bidra till verksamhetsutveckling. Resultatet av studien har visat att förskollärarna har ett stort intresse för pedagogisk dokumentation, men att resurserna och kunskapen i ämnet är inte tillräckliga och vidare utveckling i ämnet krävs.

Metoder för systemutveckling består av ett antal faser där verksamhetsanalysen ingår innan själva utvecklingen påbörjas. Systemutveckling är en form av verksamhetsutveckling eftersom utveckling av informationssystem förbättrar verksamheten.

Detta arbete beskriver metoder för två områden, systemutveckling och verksamhetsutveckling. I min bakgrund definierar jag olika begrepp som jag anser vara centrala och viktiga för dessa områden. Jag gör sedan en beskrivning av tre metoder för systemutveckling, en metod för verksamhetsanalys och två metoder för verksamhetsutveckling med avseende på aspekter som beskrivs i verksamhetsanalysen.

I mitt arbete finns en huvudfrågeställning, Är det möjligt att använda systemutvecklingsmetoder och främst verksamhetsanalysen i andra avseenden än vid systemutveckling? och även ett antal övriga frågeställningar.

För att kunna besvara frågeställningarna har jag genomfört litteraturstudier. Intentionen var även att genomföra intervjuer, men p.g.a. att litteraturstudierna tog väldigt lång tid beslutade jag mig för att utesluta metoden.

För att besvara min huvudfrågeställning kommer jag att utifrån mitt ramverk, F3, göra en jämförelse av vilka aspekter som beskrivs av verksamheten i verksamhetsanalysen.