Kliknij ten link, aby zobaczyć inne rodzaje publikacji na ten temat: Beteenden.
Artykuły w czasopismach na temat „Beteenden”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 23 najlepszych artykułów w czasopismach naukowych na temat „Beteenden”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj artykuły w czasopismach z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
1
Edenroth Cato, Fanny. "Kompetenta flickor med förmågor". Socialvetenskaplig tidskrift 27, nr 1 (21.12.2020): 51–69. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3412.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.
2
Samuelsson, Marcus. "Lärares upplevelse av besvärande elevbeteende". Venue 3, nr 1 (11.03.2014): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1437.
Pełny tekst źródła
3
Larsson, Anna-Karin. "Ungas psykiska ohälsa i medicinsk media 1970-2017". Socialvetenskaplig tidskrift 27, nr 1 (21.12.2020): 5–23. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2020.27.1.3410.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Den här artikeln handlar om synen på barns och ungas psykiska hälsa och bygger på en studie av diskussioner, information och kunskap om ungas psykiska hälsa i Läkartidningen under 1970-, 1990- och 2010-talen. Syftet med studien har varit att undersöka hur den psykiska ohälsan och psykosociala problem har förklarats, om frågor, problem och förklaringar har förändrats över tid samt hur flickors och pojkars ohälsa framställts. Ambitionen med studien har varit att nå en fördjupad kunskap om hur den medicinska kunskapen relaterat till den historiska kontexten och interagerat med andra politiska och samhälleliga diskurser.
Bilden som framträder präglas av både kontinuitet och förändring. Det finns under perioden en genomgående och stabil uppfattning om dels en pågående ökning av psykiska besvär och psykosociala problem, dels en större utsatthet hos flickor. Det som förändras i den medicinska diskursen är framförallt vilka ohälsoproblem som tas upp samt förklaringarna till dem. Under 1970-talet finns en föreställning om att flickor är mer labila än pojkar och biologiska förklaringar till ohälsan förekommer. Gruppen barn och unga är förhållandevis homogen i texterna under 1970-talet. Ungdomar blir längre fram under undersökningsperioden en alltmer heterogen grupp med skilda ohälsouttryck, behov och utsikter. Medan man i de tidiga texterna beskriver hur ungas psykiska ohälsa ökar, oroas man i de senare decenniernas texter över att flickors psykiska ohälsa ökar. Ytterligare en förändring över tid är ohälsans uttryck i nya diagnoser, beteenden och symtom. Medan ohälsan under 1970-talet beskrivs i form av depressioner, huvudvärk och självdestruktivt beteende som kriminalitet och narkotika- eller alkoholmissbruk, observeras och beskrivs i högre utsträckning stressrelaterade problem med psykosomatiska uttryck från 1990-talet och framåt. En tydlig förändring är den nya uppmärksamheten kring levnadsvanornas betydelse för den psykosociala ohälsan. Nya och oroande levnadsvanor som stillasittande, skräpmat och tv/dataspelstid avslöjar också en utveckling och förändring av ungdomars fritidsvanor.
4
Wadström, Olle. "Att bryta fördomar om beteendeterapi — exempel från självskadande beteende". Scandinavian Journal of Behaviour Therapy 21, nr 1 (styczeń 1992): 47–57. http://dx.doi.org/10.1080/16506079209455890.
Pełny tekst źródła
5
Dahlbeck, Johan. "Berättelsens kraft". Pedagogisk forskning i Sverige 25, nr 4 (16.12.2020): 61–76. http://dx.doi.org/10.15626/pfs25.04.03.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Denna essä är en pedagogisk-filosofisk betraktelse över hur berättelser kan användas för att initiera etiska samtal i utbildning. Den tar spjärn emot idéer om att etisk kunskap bäst grundas hos barn och unga genom undervisning av etiska principer eller genom att träna etiskt beteende och framhåller istället styrkan i att tillsammans med barn och unga utforska berättelser som engagerar känslor och fantasi men som samtidigt kan leda in i ett djupare etiskt samtal utan på förhand givna svar.
6
Landgren, K., i I. Hallstrom. "Akupunkturbehandling vid spadbarnskolik -- foraldrars upplevelser av barnets beteende fore och efter behandling". Nordic Journal of Nursing Research 25, nr 1 (1.03.2005): 26–31. http://dx.doi.org/10.1177/010740830502500106.
Pełny tekst źródła
7
Klami, Hannu Tapani, i Minna Hatakka. "Förståelse och bevisvärde. Holistisk eller analytisk syn på indicier rörande mänskligt beteende?" Lov og Rett 28, nr 08 (1.10.1989): 361–72. http://dx.doi.org/10.18261/issn1504-3061-1989-08-04.
Pełny tekst źródła
8
Palmstierna, T., B. Wistedt i L. Oreland. "MAO-aktivitet i Trombocyter Hos Akut Tvångsintagna Patienter: Relation Till Skattningar Av Aggressivt Beteende". Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 42, nr 6 (styczeń 1988): 489–90. http://dx.doi.org/10.3109/08039488809103231.
Pełny tekst źródła
9
Nilsson, Anna, Harri Norberg, Ingrid Redbo, Kerstin Olsson i Birgitta Åhman. "Behaviour of reindeer as an indicator of an adaptation to feeding". Rangifer 24, nr 1 (1.04.2004): 21–24. http://dx.doi.org/10.7557/2.24.1.297.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Abstract: We assessed behaviour of reindeer affected by nutritional deprivation and how they adapted to various feeding strategies. The activity pattern of 61 penned eight month old female reindeer calves was observed during 20 of a total of 42 experimental days in winter 1997. The dominant activities were lying, ruminating, intake of feed and water, and standing. Few recordings of agonistic behaviour or snow intake occured. Restricted feed intake, half the ad lib. ration of a lichen-based diet, affected the eating behaviour of the reindeer, and more animals were standing and fewer lying compared to reindeer fed ad lib. Lack of energy in the diet correlated with animals lying curled up (lying with the muzzle close to the hind legs). This behaviour could be a useful complement to other measurements and registrations when studying adaptations to various feeding regimens.Abstract in Swedish/Sammanfattning:Syftet med studien var att undersöka om, och i så fall hur renars beteende påverkades av otillräckligt näringsintag och vid anpassning till olika utfodringsstrategier. Aktivitetsmönstret hos 61 inhägnade åtta månader gamla honrenkalvar studerades under 20 av totalt 42 försöksdagar. De vanligaste beteendekategorierna genom hela försöket var ligga, idissla, intag av foder och vatten samt stå passivt. Endast ett fåtal observationer av aggressivt beteende och snöätande registrerades. En begränsad giva dvs. halva mängden av fodergivan vid fri tillgång av en lavbaserad diet påverkade djuren ätbeteende. Dessutom observerades fler djur stå passivt medan färre låg jämfört med kontrollgruppen. Under första fasen av utfodring efter restriktionsperioden låg fler djur låg ihoprullade (med mulen tätt intill bakbenet) jämfört med kontrollgruppen, vilket tolkades som ett tecken på energibrist. Beteendestudierna visade sig vara ett värdefullt komplement till övriga mätningar och provtagningar vid studier av renars anpassning till olika utfodringsregimer.
10
Rehbinder, C., i P. Ciszuk. "Supplementary feeding of roe deer (Capreolus capreolus L) with late harvested hay. A pilot study". Rangifer 5, nr 2 (1.05.1985): 6. http://dx.doi.org/10.7557/2.5.2.540.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
<p>In order to increase the fodder available for roedeer during wintertime, late harvested hay was placed on racks early in November in three consecutive years. Freeezing kept the hay dry and fresh during all three winters. In the first winter, with much snow, the bulk of the hay was consumed whereas consumption in the two subsequent mild winters was low and selective. The crude protein content of the hay was low (3.5 - 8.4% dry matter). Metabolizable energy estimated from digestion in vitro was 3.5 — 5.6 MJ per kg dry matter. Rumen liquor from roe deer during a mild winter gave lower in vitro digestion than liquor from sheep fed with ordinary rations. The value of this poor hay for roe deer is discussed with respect to the animals requirements, seasonal adaption, the energy and protein content of the hay, water consumption and normal behavior. The results indicate that late harvested hay may be more suitable than regularly harvested hay or concentrates to help roe deer to survive spells of severe winter conditions. With late harvested hay placed out at several localized feeding sites, the risks of indigestion and dehydration, associated with a more concentrated, feed, are minimized and the ranking among the roe deer in particular will be less important and thus more animals will have improved prospects of gaining access to the fodder.</p><p>Tilskottsutfodring av rådjur (Capreolus capreolus L) med sent skordat ho. En pilotstudie.</p><p>Abstract in Swedish / Sammanfattning: I avsikt att, for rådjur, oka mångden tillgångligt foder under vintertid, skordades och håssjades ho i borjan av november under tre på varandra foljande år. Hoet fros torn och holl sig fårskt alla vintrarna. Forstå vintern med mycket sno konsumerades huvuddelen av hoet medan de två foljande milda vintrarna konsumptionen var låg och selektiv. Mångden råprotein i hoet var lågt (3.5 — 8.4 % i torrsubstans). Innehållet av omsåttbar energi beråknad från digestion in vitro var 3.5 — 5.6 MJ per kg torrsubstans. Våmvåtska från rådjur under en mild vinter gav lagra in vitro digestion ån våmvåtska från ordinårt utfodrade får. Vårdet av det mycket sent skordade hoet for rådjur diskuteras med utgångspunkt från djurens behov, såsongmåssiga adaption, energi- och proteininnehåll i hoet, vattenkonsumtion och normala beteende. Resultatén pekar på att, sent skordat ho kan vara låmpligare ån på normal tid skordat ho eller kraftfoder att hjålpa rådjur att overleva perioder med svåra vinterforhållanden. Med sent skordat och håssjat ho, vilket gjorts tillgångligt på ett flertal utfodringsplatser, minskar riskerna for våmindigestion och dehydrering, forenade med en mer hogvårdig utfodring, samtidigt som djurens inbordes rangordning blir mindre betydelsefull. Det senare innebarande att fler djur får tillgång till fodret.</p>
11
Ståhl, Christian. "En stum värld? Om resonans, social responsivitet och utbrändhet". Sociologisk Forskning 57, nr 3–4 (21.12.2020). http://dx.doi.org/10.37062/sf.57.21831.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Denna artikel fokuserar på Hartmut Rosas begrepp resonans och Johan Asplunds begrepp social responsivitet, som relateras till varandra i egenskap av teoretiska begrepp, och som jämförs avseende hur de använts för att beskriva fenomenet utbrändhet. Båda begreppen beskriver fundamentala mänskliga relationer och hur vi blir till som individer i interaktion med andra. Begreppen rör sig delvis på olika analytisk nivå, där social responsivitet är ett mera elementärt beteende, medan resonansbegreppet även inkluderar avancerade sociala beteenden som hänför sig till sökandet efter mening i tillvaron. I begreppens användning i relation till utbrändhet framkommer både likheter och skillnader. Asplund har en snäv syn på utbrändhet som bortfallen social responsivitet, och därmed orelaterat till utmattning. Rosa beskriver utbrändhet som bristande resonans och reciprocitet i relation till världen, med utmattning som en tänkbar bakomliggande faktor. Både Rosa och Asplund delar en bredare sociologisk analys av fenomenet utbrändhet som en konsekvens av samhällets organisering. De uttrycker därför också liknande kritik mot hur fenomenet ofta hanteras, där den utbrände lämnas att ansvara för problem som ligger utanför dennes kontroll.
12
Wiltgren, Layal Kasselias. "Import: Ungdomar skapar etniska kategoriseringar". BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 32, nr 4 (6.03.2020). http://dx.doi.org/10.5324/barn.v33i4.3513.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Så gott som all samtida etnicitetsforskning utgår från att etnicitet, likt andra identitetskategorier, är socialt skapad. I denna studie visar jag hur ungdomar i en högstadieskola i utkanten av Stockholm använderden lokalt skapade benämningen import för att humoristiskt benämna människor som har migrerat.Trots att import till viss del syftar på en nylig territoriell förflyttning handlar benämningen framföralltom stil och beteenden. Det är en kategori som är öppen, flytande, rörlig och till viss del inkluderande dåungdomar på ett lekfullt sätt kan ta sig ut och in ur kategorin. Studien bygger på ett årslångt fältarbete itvå åttondeklasser där samtliga ungdomar inom sina familjer har erfarenhet av migration.
13
Kulin, Joakim, Ingemar Johansson Sevä, Mikael Hjerm i Filip Fors Connolly. "Oro över coronapandemin i det svenska samhället". Sociologisk Forskning 58, nr 1–2 (4.06.2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.22104.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om människors oro över coronapandemin i Sverige. Vi använder enkätdata (n=3 040) för att studera 1) hur utbredd oron är, 2) vad den mer konkret består i, 3) hur den varierar mellan olika demografiska och socioekonomiska grupper, 4) huruvida oron kan förklaras av faktorer som personlighet, livsåskådning, tillit och riskuppfattningar, samt 5) vilka konsekvenser oron får för människors sociala kontakter, livskvalitet, beteenden och åsikter om samhällets åtgärder för att minska smittspridningen. Resultaten visar att det finns en utbredd oro över coronapandemin i Sverige och att denna främst bottnar i en oro för den egna eller familjemedlemmars hälsa. Dessutom varierar oron mellan grupper: framför allt äldre personer men även kvinnor och låginkomsttagare uppvisar jämförelsevis en högre grad av oro. Det finns ett flertal faktorer som förklarar den upplevda oron, men särskilt riskuppfattningar förklarar en stor andel av variationen mellan individer samt skillnader mellan olika grupper. De som oroar sig mer uppger också att de i större utsträckning följer myndigheternas rekommendationer och har minskat sina sociala aktiviteter samt upplever en försämrad livskvalitet under coronapandemin.
14
Wubbels, Theo. "Interaktioner och relationer mellan lärare och elever, en kort översikt". Venue, 20.09.2021. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.4060.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Positiva relationer mellan lärare och elever är av största vikt för elevers lärande (se t ex Wubbels, et al., 2016). Lärare som har positiva relationer med sina elever sägs ofta ha “varma krav”, det vill säga de visar omsorg om sina elever samtidigt som de också ställer höga krav på dem (Ross et al., 2008). Sådana lärar-elev-relationer (ett ganska stabilt, generellt beteende, eftersom det är konstant över en längre tid) byggs upp genom interaktioner mellan läraren och eleverna (det beteende som elever och lärare uppvisar från en stund till nästa), särskilt under det första mötet mellan läraren och en ny klass (Mainhard et al., 2011).
15
Anna-Karin, Westman. "Förskollärares barnsyn kan motverka eller förstärka könsstereotyper". ATENA Didaktik, 3.09.2020. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.3255.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Vuxnas syn på feminitet och maskulinitet påverkar hur de bemöter barn. I en studie undersökte forskare hur förskollärarstudenter resonerade om situationer där barn intresserade sig för naturvetenskap. Resultaten visar på två huvudsakliga synsätt: att barns intressen kan utvecklas oberoende av kön, respektive att könsstereotypa beteende är medfödda.
16
Simonsson, Maria. "Föräldraidentiteter som skapas och formas under inskolningen i förskolan". Venue 8, nr 2 (20.03.2018). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.1873.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Förskolestarten börjar med inskolning. Den här tiden är en omvälvande period inte bara för barnet utan för hela familjen. Vårdnadshavarna måste lära sig att bli trygga förskoleföräldrar, att hjälpa sitt barn under inskolningen, att bidra med kunskaper om barnet och att hjälpa pedagogerna att tolka barnets beteende och önskningar under inskolningen.
17
Schlytter, Astrid. "Kvinnokroppen som text". Socialvetenskaplig tidskrift 7, nr 1-2 (5.02.2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2000.7.1-2.2824.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Tillämpningen av 3 § LVU sker på ett sätt för flickor och på ett annat för pojkar. I fråga om missbruksrekvisitet sker den könsmässiga differentieringen i och med att annat än själva drogkonsumtionen och dess omfattning tillmäts betydelse för flickors del. Även rekvisitet »ett annat socialt nedbrytande beteende« har en könsmässig innebörd med diskriminering av flickor som följd.
18
Sachs, Lisbeth. "Medikalisering av cancerfamiljer ger framtida skuggor". Tidsskrift for Forskning i Sygdom og Samfund 11, nr 20 (19.05.2014). http://dx.doi.org/10.7146/tfss.v11i20.17223.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
När nu det genetiska arvet framstår alltmer som en förklaring till sjukdom och mänskligt beteende i allmänhet behöver man ställa frågan hur sådana förklaringar påverkar människors uppfattningar om familj och släktskap över tid och i framtiden och i vilken utsträckning genetiska förklaringar strider mot vidare social utveckling. Idéer om genetiskt arv och cancersjukdom sätter familj och släktgrupper i fokus. När en person informeras om anlag för cancersjukdom blir frågan om alla medlemmar i en släktgrupp bör informeras och undersökas. Det kan gälla såväl från en medicinetisk utgångspunkt som från en känslomässig och ansvarskännande utgångspunkt bland diagnostiserade enskilda. Forskning kring ärftliga sjukdomar innebär en medikalisering av släktskap något som kan innebära stora förändringar för enskilda personer. Under en tid då familjestrukturer är mera flytande och mindre bestämda genom blodsband än tidigare kan man ställa frågan vilken betydelse en betoning av genetiskt arv som överförare av mänskligt beteende och släktskap kan få. Inbyggt i begreppet genetiskt arv finns en betoning av familj och släkt som medier genom vilka ärftlighet flyter. Ett fall från en antropologisk studie illustrerar hur genetisk kargtläggning leder till medikalisering av släktskap[1].[1] En tidigare version finns publicerad i Scand.J of Publ.Health 2004 men är här uppdaterad och reviderad.
19
Larsson, Bo. "Behandling av självskadande beteende med och utan suicidintention bland ungdomar – vad säger aktuell forskning om resultaten?" Suicidologi 16, nr 1 (26.05.2015). http://dx.doi.org/10.5617/suicidologi.2068.
Pełny tekst źródła
20
Piehl, Aino. "Klarspråkskampanj som maktmedel?" Klart språk i Norden 16, nr 8 (16.08.2015). http://dx.doi.org/10.7146/ksn.v0i0.23925.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Den finländska klarspråkskampanjen vill uppmuntra myndigheter att göra klarspråkssatsningar och att visa exempel, vara förebilder och presentera lyckade resultat. I kampanjen deltar sju pilotmyndigheter och deras åtgärder presenteras på kampanjens webbplats. Via tävlingen ”Den bästa framgångsberättelsen” vill kampanjen också föra fram exempel på nya metoder som myndigheterna har tagit i bruk för att förbättra sitt skrivande. Metoderna representerar mjuk makt (se Josehp Nye), medan hård makt skulle innebära att staten använde lagar eller föreskrifter för att påverka myndigheternas beteende. Båda former av makt behövs emellertid om myndigheterna ska styras till att följa rekommendationerna i det nya handlingsprogrammet för ett klarare myndighetsspråk. SummaryThe Finnish Government’s Plain Language Campaign (2014-2015) encourages government agencies to improve their texts and communication by presenting free plain language tools and good practice on its website. Examples are given by the campaign’s seven pilot agencies, whose plain language projects can be followed on the campaign website. A competition for best practices is another way to disseminate new ways of achieving clear texts and proper communication. These methods may be said to represent soft power (cf. Joseph Nye), but hard power is also necessary: permanent structures must be put in place by legislation or administrative decisions. In the end, it is hard to tell which tool is the more efficient. If writing practices are to be changed, there must be a desire to do better, and that is more likely to be stimulated by using soft power.
21
Kronqvist, Camilla. "Känsla och självkännedom. Tal om känslor i intervjubaserad forskning". Elore 19, nr 2 (1.12.2012). http://dx.doi.org/10.30666/elore.79018.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
I artikeln behandlar jag vilken betydelse det har för intervjuarens förståelse av sin egen roll i forskningsprocessen att bli klar över de olika sätt känslor kommer till uttryck i de samtal som utgör forskningsintervjun. Vilka slags svårigheter och möjligheter är förbundna med forskarens försök att känna sig själv och sina känslor? Jag diskuterar hur vissa känslor hos intervjuaren kan ses som uttryck, och i vissa fall som en förutsättning för förståelse, och hur andra känslor snarare kan utgöra hinder för förståelse. Genom det här pekar jag på hur förståelsen av vad vi känner är av central betydelse för att förstå vilka vi är som personer, och att en förståelse av känslors roll i forskningsprocessen är ett viktigt led i att nå en reflexiv självkännedom. Undersökningen är i första hand filosofisk, även om jag konkretiserar min diskussion med hjälp av ett empiriskt material. Jag inleder med några kommentarer om vilka känslor som uppstått och kan uppstå då jag som filosof närmar mig andra discipliners forskningsfrågor och hur jag ser på uppgiften att som filosof gå i dialog med empiri. Därigenom försöker jag belysa vad jag ser som kännetecknande för den filosofiska undersökningen. Efter det introducerar jag ett av de mest inflytelserika förhållningssätten till medvetandet, och vad det är att ha kunskap om sitt eget och andras själsliv. Enligt det här synsättet har vi omedelbar tillgång till det som sker i vårt inre, medan vår förståelse av andra är härledd ur observationer av deras beteende. Känslor blir enligt det här synsättet ett slags inre objekt som enbart är en aspekt av subjektet som inte kan bidra till att ge kunskap om det som tänks vara en objektiv verklighet. Som kontrast till tanken att känslor utgör dolda inre objekt föreslår jag att tal om känslor kan betraktas som ett sätt att urskilja mönster i en människas liv. Jag relaterar det här i första hand till vad det är att förstå och beskriva andras känslor. Jag diskuterar sedan mer specifikt relationen till våra egna känslor. Jag ifrågasätter tanken att det alltid är uppenbart för en människa vad hon själv känner och kontrasterar den med ett par sätt på vilka en människa kan vara blind för och blunda för sina egna känslor i en intervjusituation. Jag ansluter här till Sigmund Freuds tanke om att delar av människans själsliv är omedvetna. Jag avslutar med att sammanfatta hur förståelsen av andra människor på olika sätt förutsätter ett känslomässigt och personligt engagemang.
22
Møller Gabrielsen, Ane. ""Farlig hund" som diskursiv konstruktion. Disciplinering av hundar och hundägare i Norge". Elore 20, nr 1 (1.05.2013). http://dx.doi.org/10.30666/elore.79049.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Under de senaste decennierna har flera länder förbjudit farliga hundraser, och i Norge är sex raser förbjudna då de anses som farliga. Förbud mot farliga hundar uttrycker en tanke om att farlighet kan förhindras, och omvandlar något som i princip är okontrollerbart och ohanterligt till identifierbara individer. Vad som gör en hund farlig är dock inte självklart, och ”farliga hundar” är ett ämne fullt av paradoxer. År 1930 var det schäfer och dobermann som ansågs som farliga i Norge, medan det idag är ”kamphundar” som utgör de farliga hundarna. Denna artikel tar sin utgångspunkt i norska lagberedningar som behandlar temat farliga hundar från 1930 till idag med utgångspunkt i en tanke om att farliga hundar inte existerar i sig själva, utan skapas genom att lagstiftningen kopplar Sammandrag – Artiklar Elore 1/2013 26 farlighet till andra element. Mot bakgrund av teori om styrningsmentalitet och Carol Bacchis ”vad är problemet representerat att vara”-metod för policyanalys (wpr), identifieras de konceptuella premisserna som verkar innanför lagstiftningens definitioner av farliga hundar som farliga hundraser. Genom den tidsperiod som beskrivs i artikeln har ”farliga hundar” i norsk lagstiftning inte bara ändrat rastillhörighet – ”farlighet” har också gått från en fråga om hundars beteende till att bli en fråga om stamtavlor, DNA, utseende och ägare. Detta är både en konsekvens och en bekräftelse av ett tänkesätt där ”hund” i ökande grad tänks som ”ras”, där negativa egenskaper förstås som medfödda, ärftliga och synliga, och där man förutsätter ett samband mellan vissa typer av hundar och vissa typer av människor. Trots att förbud mot farliga hundar definierar hundar som inte får existera har dessa åtgärder också påverkat kontrollen av ”vanliga hundar”, och författaren argumenterar för att ”farliga hundar” fungerar som en diskursiv knutpunkt som också möjliggör styrning och disciplinering av ”vanliga hundar” och deras ägare genom interaktion mellan myndigheterna och Norsk Kennel Klub. Definitionerna av farliga hundar i lagar och förordningar har fått kennelklubben att ta ansvar för utbildning av hundägare, kennelklubben har varit en viktig faktor i att göra klubbens system för avel, märkning och registrering till politiska teknologier för kontroll av hundpopulationen, och den har varit ett viktigt element i skapandet av subjektspositionen ”den ansvarsfulla hundägaren”, en ägare som själv tar ansvar för att kontrollera sina hundar genom registrering, koppel och dressyr.
23
Leviner, Pernilla. "En Analys Av Lvu-Rekvisitet Socialt Nedbrytande Beteendee I Ljuset Av Hfd 2015 Ref. 7 FFrutssttningar FFr Att Omhhnderta Unga Vuxna PP Grund Av Risk FFr Hedersrelaterat VVld Och FFrtryck I Svensk RRtt (An Analysis Of Lvu-Supplies "Socially Degrading Behavior" In The Light Of Hfd 2015 Ref. 7 - Conditions for Disposing of Young Adults Due to Risk of Honor-Related Violence and Repression in Swedish Law)". SSRN Electronic Journal, 2017. http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.3044386.
Pełny tekst źródła