Rozprawy doktorskie na temat „CSR (Corporate Social Responsibility)”

Introduction: The society is becoming more aware of the importance of corporate social responsibility (CSR) work. CSR has also be-come a competitive tool in order to reach out to potential cus-tomers. There are also many definitions of what CSR actually means. These are things that makes it interesting to find out how multinational corporations, who has a lot of power, per-ceive and work with CSR, as well as what can be done to make corporations work more with CSR.

Purpose: The purpose of this thesis is to describe what CSR as a con-cept means, whose responsibility it is, as well as why corpora-tions work with it. We also intend to find out what it takes to make CSR a more prevailing and decisive instrument for cor-porations?

Method: We conducted six unstructed interviews with multinational corporations in Sweden.

Conclusion: Today the phenomena of CSR has no unified definition, this is why we believe that a definition that is precise in describing what CSR is can be useful. We think that transparency is something important since information provided to the pub-lic, provides consumers and stakeholders with power to make information based investment, and purchase decisions. We have also concluded that we think that the most important factor in driving the CSR work forward and making it grow in size, is to make consumers reward the corporations that per-form well in their CSR activities.

 Sociala och miljömässiga faktorer har kommit att få allt större betydelse för företag i såväl deras verksamhet som för deras fortlevnad. Medvetenheten kring ansvarsfullt företagande har ökat på dagens marknad och med avseende på lönsamhet och marknadsvärde är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida betydelsen för Corporate Social Responsibility (CSR) har ökat. Undersökningen genomförs genom att testa korrelationen mellan CSR och lönsam-het (ROA) respektive marknadsvärde (E/P-tal), för företag noterade på Stockholmsbörsen mellan åren 2006 och 2009. För att ytterligare kunna uttala oss om huruvida sambandet mel-lan CSR och lönsamhet stärkts över perioden genomförs Fishers Z-transformation, där likhe-ten mellan korrelationskoefficienter testas. Resultaten för undersökningen påvisar ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet, men däremot ges inget stöd för att sambandet mellan CSR och lönsamhet stärkts över den undersökta perioden. För sambandet mellan CSR och marknadsvärde visar resultaten i huvudsak på ett nollsamband, då korrelationen för samtliga år rör sig kring noll. De återfunna sambanden i denna undersökning förklaras med skillnader i branschtillhörighet och företagsstorlek för de undersökta företagen, men även att landsspeci-fika och konjunkturmässiga aspekter har påverkan. Trots avsaknaden av statistiskt bevis kommer vi till slutsatsen att betydelsen av CSR har ökat med avseende på lönsamhet, då andra faktorer tyder på en ökad betydelse. För marknadsvärde kan däremot inga sådana slut-satser dras.

Owing to growing awareness concerning responsible actions in the market-place the purpose of this essay is to investigate whether the importance of CSR has increased. The survey is carried out by testing the correlation between CSR and profitability (ROA) and between CSR and market value (E/P), for companies listed on the Stockholm Stock Exchange between year 2006 and 2009. To further investigate whether the relationship between CSR and profitability has strengthen Fishers Z-transformation is conducted to test the similarity between correlation coefficients. The results of the study shows that a positive relationship exists between CSR and profitability, but there is no statistical evidence that the relationship between CSR and profitability has strengthen over the period. Concerning the relationship between CSR and market value the result of the survey shows a correlation around zero for the period and therefore we conclude that there is a zero correlation between CSR and market value. The relationships of this study can be explained by differences in industry affiliation and company size, as well as country and cyclical aspects. We come to the conclusion that, in terms of CSR and profitability, the importance of CSR has increased over the period investigated. However, concerning CSR and market value no general conclusions can be drawn.     

Corporate Social Responsibility

This thesis intends to exam the strategic use of Corporate Social Responsibility within fifthteen different companies, classified/divided into three various industries. The aim is to compare the three different industries, to look for disparities and similarities in their use of CSR. The disseration looks into both variance and resemblance in the use of Corporate Social Responsibility between the companies within the same branch of trade and between the industries.

The industries of intrest

The three industries that the study has focus on is consumer, manufacturing and service related industries. Where the consumer industry is classified as companies with direct sales towards private consumers, the physical citizen. The manufacturing industry is classified as companies that manufacture products but that does´nt sell their products directly to the regular consumer. The manufacturing industry contains of companies which maincustomer is other companies. The services industry consists of companies that only sell different kinds of services and no physical goods nor any production of goods.

Selected Companies

All the businesses in the thesis is swedish companies selected from a list consisting of companies with the highest turnovers in Sweden, excluding subsidaries. All of the selected companies is choosen among the companies within the hundred highest turnovers in Sweden. The selected companies for the study is IKEA, H&M, Ica, COOP and Shell within the consumer industry. Atlas Copco, SCA, Electrolux, Volvo Group and Skanska within the manufacturing industry and TeliaSonera, Vattenfall, SAS, Nordea and If Skadeförsäkran (insurance) within the service industry.

The way of investigation

The survey has looked into annual reports, sustainable reports and pressreleases to investigate and analys the companies and the industries occurrence and communication of their Corporate Social Responsibility. Among the occuring information collected regarding CSR, the study has focused on which way the firm has choosen to communicate, which projects they choose to support and get involved in. Finally it has also looked to which partners the choose to cooperate with. The years in focus has been 2006 to the end of april 2008, but with a head focus on 2006 years activity regarding Corporate Social Responsibility.

Inledning

I dagens samhälle har den globala marknaden kommit att få allt större och större betydelse. För att kunna hantera den globala marknaden på ett mer hållbart sätt och för att utveckla en väg för säkrare hållbarutveckling efterfrågades riktlinjer från företag och större globala organisationer. Som en respons på denna efterfrågan skapades förenta nationernas initiativ Global Compact och företagen har börjat arbeta med Corporate Social Responsibility.  Global Compact och CSR är även en reaktion på en allt ökande omvärldsdebatt bland världens olika medier och invånare. Medvetenheten och välviljan att förändra och hjälpa sin omgivning har blivit en viktig faktor för såväl konsumenter, investerare så som den egna personalen inom de olika företagen. Tillsammans har detta skapat en stor betydande efterfrågan på ökat företagsansvar. Allt detta är faktorer som under senare år skapat en ny era för Corporate Social Responsibility.

Syfte och Problemformulering

Denna uppsats syftar till att främst undersöka hur företag strategiskt tillämpar och använder sig av CSR inom och mellan olika branscher. Att undersöka inom vilka områden företagen är verksamma inom, samt vilka samarbetspartners som har valts.   Uppsatsen ämnar kartlägga hur fördelningen av CSR – arbete ser ut inom områdena, miljö, socialt ansvarstagande och arbetsförhållanden, samt vilka samarbetspartners som valda aktörer utövar sin CSR genom. Vald tidsperiod för studien är verksamhetsåren 2006, 2007 samt perioden 1 januari – 15 maj 2008.

Metod

Uppsatsen baserar sig på en deduktiv surveyundersökning en kvantitativ ansats valdes där datan har varit av deskriptiv statistisk art, detta för att för att möjliggöra jämförelser mellan företagen och de olika branschområdena.   Datainsamlingen skedde från primärkällor, det vill säga genom att granska företagens pressreleaser, årsredovisningar och hållbarhetsrapporter/ CSR rapporter från den valda undersökningsperioden, dessa fanns tillgängliga på företagens hemsidor.   Studiens totala population Sverige har sedan fått fungera som en övergripande population åt de tre valda branschområdena, utgörande underpopulationer. Urvalet, företagen består av fem företag inom respektive bransch, där de utvalda företagen valts ut baserat på omsättning inom Sverige exklusive utländska dotterbolag.

Bakgrund

Corporate Social Responsibility – Tre Dimensioner

CSR kan delas in i tre underkategorier, socialt ansvarstagande, arbetsförhållanden och miljö. Socialt ansvarstagande handlar om att företagen skänker pengar till välgörande ändamål, men även att företagen försäkrar sig om att inte arbeta inom länder som exempelvis kränker de mänskliga rättigheterna.  Arbetsförhållanden är en del av CSR, det har blivit väldigt viktigt för företag att utvärdera arbetares arbetsförhållanden. Att produktionen sker på ett humant och rättvist sätt både inom den egna organisationen likaväl som vid inköp och produktion relaterat till externa aktörer.   Den del som kallas för miljö inom företagsansvar kan bestå av processer så som att utveckla produkter som kan tillverkas, användas och återvinnas under förhållanden som får så liten påverkan som möjligt på miljön. Företags miljöansvar kan dock även komma att tillämpas genom att företagen stödjer olika organisationer som arbetar för minskad miljöpåverkan.

Analys

Vid jämförelse av samarbetspartners mellan de olika branscherna, visade de sig att tjänsteföretagen var den bransch där de förekom minst samarbetspartners. Konsumentföretagen visade sig vara de företag med flest förekommande samarbeten. Gemensamt för alla företag var att valet av samarbetspartners var differentierat både mellan och inom branscherna.  Inom samtliga undersökta branschområden visade sig hållbarhetsrapporter vara den mest dominerade kommunikationsformen, hälften av all kommunikation under 2006 skedde via hållbarhetsrapporter. Minst förekommande för 2006 för de tre valda branschområdena var CSR - kommunikation via pressreleaser.  Miljöprojekt är de projekt som under 2006 var mest förekommande hos de tre branschområdena gemensamt, 66 projekt av totalt 145 projekt var under 2006 projekt inom miljö. Projekt relaterade till socialt ansvarstagande eller arbetsförhållanden var relativt lika förekommande, dock var projekt inom socialt ansvarstagande någon mer förekommande med 44 projekt av 145 mot arbetsförhållandens 35 av 145 projekt.

Slutsatser

Val av samarbetspartners skiljer sig mellan företagen och branscherna, det är endast ett fåtal samarbetspartners som förekommer hos flera företag. En anledning till detta skulle kunna vara att företagen inte väljer samma samarbetspartners, dels för att de har olika målsättningar med sitt CSR – arbete men även för att undvika en kamp om vilket företag som ger mest stöd till en viss organisation.   Hållbarhetsrapporter är den mest förekommande kommunikationsformen, en av anledningarna kan vara att rapportera kan användas av företagen för att skapa uppmärksamhet kring företagets CSR – arbete. Ett sätt att tydligt visa utåt mot intressenter att företaget har uppmärksammat CSR – trenden är genom att publicera CSR – rapporter.  Många företag kommunicerar sitt CSR – arbete via årsredovisningar, detta är ett enkelt sätt att kommunicera sitt engagemang till intressenter i form av finansiärer, investerare, aktieägare med flera. Många årsredovisningar innehåller en omfattande redogörelse över företagets arbete, som kan liknas vid en hållbarhetsrapport.   Sammanlagt för alla branscher så är det endast en liten del av företagens arbete inom CSR som kommuniceras via pressreleaser. En eventuell anledning till detta kan vara att företagen huvudsakligen vill kommunicera sitt CSR – arbete till intressenter i form av finansiärer, investerare, myndigheter, aktieägare med flera. Pressreleaser leder till publiceringar i olika former av media, vilket riktar sig till en större del intressenter än kommunikation via hållbarhetsrapporter och årsredovisningar.   Totalt sett för alla branscher är att miljöprojekten är övervägande, en anledning till detta är att företagen anpassar sig till intressenternas efterfrågan och för tillfället är miljöproblemet en dominerande fråga inom samhällsdebatten. Konsumenterna vill bidra till en bättre miljö och ett sätt att göra detta är just genom att köpa miljövänligare produkter och stötta de företag som är engagerade inom området. För finansiärer så är det viktigt att investera i företag som anses miljövänligare då detta minskar risken att företaget får negativ publicitet ledande till missnöjda kunder och en minskad vinst på grund av sin brist på miljöansvar.

Given that lack in the literature, the following explicit calls for empirical cross-country research of CSR in Europe have been formulated: First, to explore differences in view of CSR; and second, to find out if country specific institutional mechanisms are influential in shaping said differences.

Hence, the dissertation aims at filling this gap and to answer said calls for research by presenting a cross-country research involving two European countries, Germany and Spain. The research aims at exploring differences in view of a variety of CSR issues and at finding out if the national institutional contexts are influential in shaping said differences.

The dissertation consists of five main parts. In part one, the introductory part, the following is pointed out: motivation, main theoretical frameworks of CSR and main CSR issues in CSR literature. Moreover, a detailed overview on the research design of the three papers, which form part two, three and four, is provided.

In part two, which is composed of one paper, differences in view of CSR concepts and CSR drivers (analytical framework) between Germany and Spain are explored. The methodology applied was a questionnaire-based postal survey among the 500 largest companies in both, Germany and Spain.

The results of the study suggest important differences between the two countries over the analytical framework. In comparison to Spanish companies, the German ones seem to be more attached to the "sustainability" concept of CSR, whereas the Spanish companies favour to a major extent the CSR concept, formulated by the EC and the "Triple Bottom Line" concept. In view of CSR drivers, the results imply that German corporations are to a major extent than their Spanish counterparts driven by secondary stakeholders, whereas corporations in both countries seem to be equally pressured by primary stakeholders to become engaged in CSR. In addition, the findings suggest that CSR in Spain seems to be more "voluntary", whereas, in Germany, it seems to be more "regulated". The analysis of the results with regard to "expectations on positive internal" and "positive external effects" as drivers to CSR suggests a "more competitive advantage centred" approach to CSR among Spanish companies than among German ones, where the corresponding approach is "less competitive advantage centred". And finally, the findungs further suggest, that the country context seems to be influential in shaping most of said differences.

Part three, which consists of one paper, deals with CSR reporting, which is assumed to deliver insights into the institutionalization of the leading reporting guidelines in CSR, the Global Reporting Initiative (GRI) guidelines, CSR agendas and the communicated rationale behind CSR. The methodology applied was quantitative contents analysis of CSR reports. As sample served companies of the utility industry, listed in the main stock indexes in Germany and Spain.

The findings of the study suggest that the institutionalisation of the GRI indicators is low in the corporations investigated in both countries. But, it is especially low in German firms. With regard to CSR agendas, the focus of corporate activities appears to lie among German corporations on those attached to environmental responsibilities, whereas Spanish corporations appear to have in this regard a mixed approach, related to their economic, environmental and social responsibilities. But, in contrast to their German counterparts the economic responsibilities are more emphasized. With regard to the communicated rationale behind CSR, German corporations seem to be driven by normative reasons, the Spanish to a major extent by instrumental ones. And finally, the findings imply that the country context seems to be influential in shaping most of said differences.

In part four, which contains one paper, differences in the understanding of CG in view of its links to CSR are explored. Currently, scholars discuss the link between CG and CSR and their relational models in the theoretical literature. Hence, to explore the understanding of CG and its links to CSR ,an analytical framework was elaborated, based upon said current theoretical debate. The methodology applied was qualitative contents analysis, conducted in the framework of a web site research. The sample consisted of corporations listed in the main stock indexes in both countries.

The findings suggest differences between the two countries with regard to the understanding of CG and its links to CSR and the corresponding relational models. In Spain the understanding of CG seems to be to a major extent linked to the "narrow view" of CG, implied by a major focus on shareholders only in view of corporate responsibilities. In contrast, among German corporations the view appears to be "broad", including other stakeholders than exclusively shareholders in this regard. In addition, the results suggest, that the relational model favoured by German corporations consists of CSR being considered as a part of CG, whereas the Spanish companies seem to relate CG to CSR or at least consider both, CG and CSR, as complementary constituents. And finally, the findings suggest that most of the exposed differences seem to be shaped by mechanisms of the traditional national CG systems.

In the final main part, part five, the overall conclusions of the dissertation have been formulated. These can be summarized as follows. From an overall perspective the three essays contribute to fill the lack in the literature as already pointed out. They constitute an original answer to the calls for research expressed in this regard. Moreover, they contribute to increase the knowledge on differences in CSR between European countries. And furthermore, through paying attention to country specific institutional mechanisms, they enhance the understanding of said differences induced by the country context or country specificity of CSR. In addition, the three essays have raised important implications for managerial practice, public policies, international and (supra) national institutions and for further research. In view of the implications for managerial practice, the findings suggest to sensitize practitioners with regard to the country specificity of CSR and to undertake corresponding measures in e.g. corporate communication, product and market strategies, employer marketing and organizational and management development terms. With regard to the implications for public policies, international and (supra) national organizations, those with regulatory power should increasingly bear in mind to handle more carefully the outsourcing of said power to private institutions, including NGOs, which play an important role in the "oluntary" regulation of CSR. In addition, those institutions, without regulatory power, which issue e.g. voluntary guidelines, should consider the country specificity of CSR and the "one size does not fit all" problem. Concerning the implications of the findings for further research these are the following: 1) to expand the CSR issues to be investigated in cross-country studies; 2) to intensify cross-country research in Europe in view of the number of countries involved; 3) to consider longitudinal approaches in cross-country research in Europe; 4) to expand said research (1-3) also to SMEs; 5) to increase the scope of institutional mechanisms to be investigated; and 6) to intensify cross-country linguistics research in view of CG and CSR. And finally, the findings of the three essays have delivered substantial contributions to enliven the debate, at academic and practitioner level, in view of the international management of CSR in terms of complexity vs. simplicity.

Doctorat en Sciences économiques et de gestion
info:eu-repo/semantics/nonPublished