Rozprawy doktorskie: „Historisme”

1

Heinssen, Johannes. "Historismus und Kulturkritik : Studien zur deutschen Geschichtskultur im späten 19. Jahrhundert /". Göttingen : Vandenhoeck & Ruprecht, 2003. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb41191976m.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

2

Langewand, Knut. "Historik im Historismus Geschichtsphilosophie und historische Methode bei Ernst Bernheim". Frankfurt, M. Berlin Bern Bruxelles New York, NY Oxford Wien Lang, 2007. http://d-nb.info/990885941/04.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

3

Thiel, Rebecca. "Historiska manér : Hur förändring av manér kan förtydliga ett historiskt förlopp". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-44616.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

The following essay is a thesis in Information Design with orientation in Informative illustration. The collaboration with the TT News Agency, which forms the basis of the work, presupposes that an information graphic about the history of smoking is produced, which occurs in connection with the new tobacco law coming into force on July 1, 2019. The purpose of the thesis is to examine how the formation of image manners can affect the historical connection to an illustration, and examine whether this can contribute to a perceived development of time. The aim of the enquiry is to explore whether it is possible to create a "timeline" without a line, using manners. Through data collection and theories in semiotics, visual rhetoric, cognitive visualization and perception, as well as previous experiences throughout the education in Informative illustration, concept and design proposals were created. Methods used in the thesis are image analysis and testing, which took the form of an internet survey. The former was implemented to understand how the manners of the illustration should look like to create an affiliation to the stated time periods. The latter was carried out to investigate whether the target group experiences the connection between the illustrations and the time periods, and to investigate whether the illustrations together contribute to a historical development. The result of the study shows that manners can contribute with a historical connection, but the illustrations with a more distinctive appearance are considered easier to interpret. The result also concluded that object´s, such as clothes and jewelry, contributes to the understanding of the illustrations historical affiliation. Manners can also contribute to a perceived historical development, whereupon 96 percent of the survey participants perceived this.
Följande undersökning är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktningen Informativ illustration. Samarbetet med TT Nyhetsbyrån, som ligger till grund för arbetet, förutsätter att en informationsgrafik om rökningens historia gestaltas, vilket sker i samband med att den nya tobakslagen träder i kraft 1 juli 2019. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur utformning av bildmanér kan påverka den historiska kopplingen till en illustration, samt undersöka om detta kan bidra till en upplevd utveckling av tid. Målet med undersökningen är att utforska om det är möjligt att skapa en ”tidslinje” utan linje, med hjälp av manér.Genom datainsamling och teorier inom semiotik, visuell retorik, kognitiv visualisering och perception, samt tidigare erfarenheter inom utbildningen Informativ illustration, utformades koncept- och gestaltningsförslag. Metoder som brukats i arbetet är bildanalys och utprovning, vilket tog form utav en surveyundersökning. Den förstnämnda genomfördes för att få en inblick i hur gestaltningarnas manér bör se ut för att skapa en tillhörighet till dess specifika tidsperiod. Den nästnämnda genomfördes för att undersöka om målgruppen upplever illustrationernas koppling till de tänka tidsperioderna , samt undersöka om målgruppen anser att illustrationerna i samverkan bidrar till en historisk utveckling.Resultatet av undersökningen påvisar att manér kan bidra med en historisk koppling, däremot anses de illustrationer med ett mer utmärkande manér enklare att avläsa. Det framkom även att bildobjekt och föremål, likt kläder och smycken, är bidragande vid förståelse för illustrationens historiska tillhörighet. Likaså kan manér bidra med en upplevd historisk utveckling, varpå 96 procent av enkätens deltagare anses uppfatta detta.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

4

Johansson, Amanda. "Förmågan att tänka som då : Historielärares syn på tankeredskapet historisk empati". Thesis, Jönköping University, HLK, Ämnesforskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53199.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

The aim of this study is to examine high school teachers views and reasonings about the concept “historical empathy”. The previous research and theoretical aspect show us that the definition of the concept is unclear, as so what capabilities the student ought to develop. This study marks two different views of historical empathy: linje 1 where historical empathy are based simply on empirical methods and capabilities and linje 2 where personal interest and emotion towards the subject is underlined. The theory is based on the viewings from historism and postmodernity, the reality is relative and not to be generalized. The method consists by interviews with six high school teachers. The result shows us that the teachers define historical empathy as a deeper understanding for historical actors and their choices. They find multiple ways of working towards historical empathy and the capabilities that are required to be showed by the students are both based on cognitive and emotional understanding.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

5

Löfgren, Angelica. "Historiska kostymer i spel : En studie om historisk korrekthet och spelarpreferenser inom spelkaraktärsdesign". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-19802.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Många spel använder sig av en historisk, eller historiskt inspirerad, miljö. För att effektivtskapa inlevelse och förståelse i en tid som är annorlunda från vår är karaktärsdesign ett viktigtverktyg; hur spelets protagonist ser ut kan vara en av de första sakerna spelaren får se. Detfinns spridda åsikter om hur man bäst använder detta i relation till historiska miljöer; vissaanser att historisk korrekthet är det allra viktigaste för att representera världen som denverkligen var, andra anser att världen känns mer verklig om man anpassar den så att enmodern publik lättare kan relatera. I detta arbete undersöks hur spelare uppfattar historisktkorrekta karaktärer och historiska karaktärer baserade på den populärkulturella bilden averan, och vilken version de helst skulle spela som, i form av en enkät där respondenterna gavsina åsikter om tre karaktärsdesigner som representerade en legosoldat från 1500-talet, medolika nivåer av historisk korrekthet. Undersökningen visade att preferenser kan varieramycket från person till person, men att många faktiskt uppfattade karaktärsdesignen somstämmer överens med tidigare media-avbildningar av tidsepoken som mer historiskt korrektän den som är baserad på historiska källor.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

6

Palaric, Bérénice. "Européanisme et synthèse culturelle dans l'œuvre tardive d'Ernst Troeltsch (1913-1923)". Electronic Thesis or Diss., Sorbonne université, 2024. http://www.theses.fr/2024SORUL109.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

L'œuvre tardive d'Ernst Troeltsch (1865-1923) est sous-tendue de part en part par son projet d'élaborer une « synthèse culturelle de l'européanisme ». Si ce dernier est resté inachevé en raison de la mort soudaine de Troeltsch le 1er février 1923, de multiples écrits le décrivent toutefois, bien que de façon fragmentaire. Cette thèse se propose d'en reconstituer l'intention fondamentale, en l'analysant notamment dans la perspective de l'histoire des idées. Il s'agit, d'une part, d'examiner le contexte socio-politique, intellectuel et philosophique de « crise » dans lequel ce projet a émergé et a pu apparaître à son auteur comme une « solution » - les défis liés à la défaite, à la démocratisation de l'Allemagne, la crise de l'historisme, la nécessité de surmonter le mythe du Sonderweg, etc. -, et de le situer ce faisant par rapport à d'autres propositions concurrentes, comme le « déclin de l'Occident » d'Oswald Spengler et le « cosmopolitisme des cercles culturels » de Max Scheler. Il s'agit, d'autre part, de comprendre la nature de l'objet conceptuel qu'est la « synthèse culturelle de l'européanisme », en analysant plus spécifiquement la relation entre ses deux pôles constitutifs. Pour ce faire, nous examinons notamment la « synthèse culturelle », la méthode pour la construire, le sujet qui doit la mettre en œuvre, ainsi que ses contenus, en prenant pour fil conducteur le rôle qu'y jouent dans leur détermination l' « européanisme », et corrélativement, le christianisme, son Doppelgänger. Il ressort alors de notre réflexion globale que le projet tardif de Troeltsch s'apparente à une herméneutique critique et une « téléologie de la volonté », qui s'engage pour une éthique de l'européanisme fondée à la fois sur la métaphysique personnaliste du christianisme et la figure de la Complexio oppositorum, entendue comme unité des hétérogènes
The late work of Ernst Troeltsch (1865-1923) is underpinned by his project to develop a ‘cultural synthesis of Europeanism'. Although this project remains unfinished due to Troeltsch's sudden death on February 1st 1923, it is nevertheless described in numerous writings, albeit in fragmentary form. This dissertation sets out to reconstruct its fundamental intention, analysing it particularly from the perspective of the history of ideas. On the one hand, it examines the socio-political, intellectual and philosophical context of ‘crisis' in which this project emerged and in which it could be thought of by its author as a ‘solution': the challenges posed by the defeat, the democratization of Germany, the crisis of historism, the need to overcome the myth of the Sonderweg, etc. It then seeks to situate it in relation to other competing proposals, such as Oswald Spengler's ‘decline of the West' and Max Scheler's ‘cosmopolitanism of cultural circles'. On the other hand, it aims to understand the nature of the conceptual object that is the ‘cultural synthesis of Europeanism' by analysing more specifically the relationship between its two constituent poles. To achieve this, it examines the ‘cultural synthesis', the method used to construct it, the subject responsible for implementing it, as well as its content, taking as a guiding thread the role played in their determination by ‘Europeanism' and, correlatively, by Christianity, its Doppelgänger. It ensues from the overall reflection that Troeltsch's late project can be conceived as a critical hermeneutics and a ‘teleology of the will', which is committed to an ethic of Europeanism based on both the personalistic metaphysics of Christianity and the figure of the Complexio oppositorum, understood as the unity of heterogeneities

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

7

Persson, Emeli. "Historiska bredvidläsningsböcker i ett historiskt perspektiv : Och en jämförande analys mellan två skolor i Mellansverige". Thesis, Karlstad University, Faculty of Social and Life Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-874.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

8

Gunnarsson, Emil. "EN HISTORISK LJUDVANDRING I SKÖVDE STAD : Metodik för en akustisk gestaltning av ett historiskt ljudlandskap". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8406.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Rapporten undersöker en metod för att gestalta en historisk ljudvandring genom Skövde stads ljudlandskap under 1700-talets andra hälft. Till undersökningen sammanställdes en metodik där fundamenten var tankesätt och begrepp influerade från tre tidigare forskningsdiscipliner. Baserat på metodiken framställdes en prototyp av en ljudvandring genom Skövde stad, som synskadade och normalt seende informanter fick ta del av. Prototypen realiserades med hjälp av en 360-gradig högtalarformation runt den sittande lyssnaren. Ljudvandringen upplevdes positivt av samtliga informanter, och inga tydliga skillnader kunde utläsas mellan normalt seende och synskadade. Då medelåldern på deltagarna i undersökningen var relativt hög, skulle möjligen ytterligare studier kunna genomförts på informanter i lägre åldrar för att undersöka om även de uppfattar ljudlandskapet som trovärdigt. Framtida forskning skulle kunna involvera ljudvandringar som stimulerar fler sinnen än bara hörseln, eller ljudvandringar som redskap för test av framtida stadsplaneringar eller bebyggelseprojekt.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

9

Skalstad, Johan. "Frihet, lekfullhet och berättarskap : Historiebruk och meningsskapande i det historiska dataspeletAssassin’s Creed: Unity". Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35097.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

This essay explores the usage of history in the historical video game Assassin’s Creed: Unity. Taking a theoretical approach from Nordgren, Karlsson and Lands-bergs theories on historical consciousness, historical meaning and the usage of history, the game is analysed from the perspective of the content creator. The es-say looks at the perspective of the gamer, through Chapmans theory of reading and doing as a basis for interaction within the game world. The results show that Assassin's Creed: Unity’s narration contains messages that can be linked to ge-netic functions that intend to link the past, through development, to the present and vice versa. The usage of history in Assassin's Creed: Unity can be seen as mostly scientific and it usually comes from what Bordwell calls an explicit level. This in the sense that the historical content of the gaming world and the elements based on real historical events are clearly presented by the game developer with the aim of offering players, with a need to learn about the French revolution, fac-tual knowledge. In other words, the game assumes the role of a kind of teacher and the player can choose to absorb this content or ignore it to focus only on the game’s ludicrous aspects and drama of the game's action. Reading and doing cre-ates a sense of empathy in the gaming world. It invites the player to take part in a kind of museum visit where one can, based on the rules of the game and an inher-ent randomness in the gaming world, create one’s own historical narrative and through this, make sense of the historical content of game world. However, this el-ement is partially destroyed by a constantly recurring element of violence.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

10

Turesson, Kathy Judit, i Charlotta Björkman. "Lärarstudenters användning av historisk empati som verktyg för demokratifostran". Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39652.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Skolinspektionen har i en rapport påvisat att lärare inte i tillräcklig utsträckning undervisar i linje med skolans demokratiseringsuppdrag. Rapporten framhåller behovet av att lärare besitter den kunskap och kompetens som krävs för att bedriva sådan undervisning. Ett sätt för historielärare att verka i linje med demokratiuppdraget är genom historisk empati. Det finns dock få studier som undersöker huruvida blivande lärare använder historisk empati kopplat till demokratifostran. Denna studie syftar till att få syn på hur historisk empati tar sig uttryck i lärarstudenters resonemang om sin undervisning, och i så fall på vilket sätt lärarstudenter använder historisk empati för att bedriva demokratifostran genom sin historieundervisning. Studiens utgångspunkt är en definition av historisk empati som innefattar både kognitiva och affektiva aspekter, där den affektiva aspekten bidrar till utvecklandet av demokratiskt tänkande. Undersökningsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer, både individuellt och i grupp. Informanterna var ämneslärarstudenter, inriktade mot årskurs 7-9 eller gymnasiet med förstaämnet historia. Inför intervjuerna fick informanterna ta del av källmaterial bestående av kärleksbrev från 1840-talet. Under intervjuerna skulle informanterna resonera kring hur de skulle vilja använda sig av materialet i sin undervisning. Resultaten av studien visade att informanterna genomgående använde såväl kognitiva som affektiva aspekter av historisk empati i sina resonemang kring undervisning, utan att referera explicit till begreppet. Den affektiva aspekten framhölls i syfte att intressera och motivera eleverna samt göra innehållet i undervisningen relevant och meningsfullt. Den kognitiva aspekten ansågs bidra till utvecklandet av ämnesrelaterade kunskaper och förmågor. En av fyra informanter lyfte att den affektiva aspekten dessutom kan hjälpa elever utveckla förmågan att verka i ett pluralistiskt samhälle, alltså som ett verktyg för demokratifostran. Majoriteten av informanterna var mer fokuserade på utveckling av ämneskunskaper, och gjorde ingen koppling till skolans övergripande mål och syften eller skolans värdegrund.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

11

Pinhas, Benjamin. "Au-delà du Sonderweg. L'historiographie de la République fédérale d'Allemagne entre l'historisme et les sciences sociales (1949-1989)". Thesis, Sorbonne université, 2018. http://www.theses.fr/2018SORUL085.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Cette thèse analyse l’évolution de l’historiographie de la République fédérale d’Allemagne et, plus particulièrement, l’affirmation de la nouvelle histoire sociale à la lumière du rapport complexe que les historiens ouest-allemands ont entretenu avec l’historisme et la tradition historique allemande. On s’efforce de montrer dans quelle mesure les réorientations méthodologiques sont allées de pair avec l’émergence de nouvelles interprétations de l’histoire nationale et du Sonderweg allemand. On porte également une attention particulière au problème de la continuité de l’historiographie allemande entre la République de Weimar et la République fédérale d’Allemagne. C’est pourquoi la première partie de notre travail examine l’influence que Hans Rosenberg et Eckart Kehr, qui avaient rompu dès la fin de la République de Weimar avec l’histoire des idées pratiquée par Friedrich Meinecke, ont exercée sur les historiens ouest-allemands dans les années 1960. La seconde partie étudie le rôle que l’histoire structurelle a joué dans la transformation de l’historiographie allemande après la Seconde Guerre mondiale et dans la genèse de la nouvelle histoire sociale. L’histoire sociale critique, qui s’est affirmée, à partir de la fin des années 1960, sous l’impulsion décisive de Hans-Ulrich Wehler et de Jürgen Kocka, a été toutefois rapidement soumise à la critique des Cultural Studies et de l’histoire culturelle : on montrera dans la troisième partie que la concurrence entre ces deux orientations disciplinaires a conduit à une réflexion nouvelle sur les singularités de l’histoire allemande et à la remise en question de la valeur heuristique du Sonderweg
This work studies the development of the historiography of the Federal Republic of Germany and more specifically the gradual pervasiveness of the new social history in the light of a complex relationship that historians from the Federal Republic have maintained with historicism and the German historical tradition. We shall try to demonstrate to what extent renewed research methodologies have accompanied the emergence of different interpretations of the national history and the German Sonderweg. We shall equally shed a more specific light on the question of the continuity of German historiography across the Weimar Republic and the Federal Republic era. Based on these grounds, the first part of our work provides an insight into the influence of Hans Rosenberg and Eckart Kehr, which prevailed over the community of historians in West Germany during the 1960’s, after they broke up with the doctrine of history of ideas theorized by Friedrich Meinecke, well before the end of the Republic of Weimar. The second part studies the role played by structural history in the transformation of German historiography after the Second World War and the formation of the new social history. Critical social history, whose emergence in the late 1960’s, through the decisive impetus of Hans-Ulrich Wehler and Jürgen Kocka, was nonetheless confronted to the criticisms from the Cultural Studies and cultural history: in the third part, we shall show how the opposition between these two academic orientations has resulted in a renewed reflection on the specificities of German history and the re-questioning of the heuristic value of Sonderweg

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

12

Härnberg, Lukas. "Man kan liksom inte bara säga ”spela det” – Elevers och lärares åsikter om historiecentrerade datorspel i historieundervisningen". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32542.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

I denna undersökning besvaras frågorna om elevers och lärares attityder och åsikter omanvändningen av historiska datorspel i historieundervisningen samt om elever som spelarhistoriska datorspel i grupp ger uttryck för historiskt tänkande. De teoretiska perspektivenär grundade i såväl historiedidaktisk forskning om huruvida historiska datorspel kan varahjälpsamma verktyg i historieundervisningen som historiedidaktik enligt den Anglo-Amerikanska traditionen. Metoden följer en kvalitativ ådra med observationer ochintervjuer. Undersökningen är genomförd med hjälp av sex elever och två lärare från enIT-inriktad gymnasieskola i nordvästra Skåne. Resultaten visar att både elever och lärareär positivt inställda till användningen av historiska datorspel i historieundervisningensamtidigt som de ser och är medvetna om de potentiella nackdelarna. Dessutom visarresultaten att elever i större utsträckning visar en grundläggande antydan på historiskttänkande när de spelar historiska datorspel tillsammans i grupp.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

13

Skalstad, Johan. "Frihet, lekfullhet och berättarskap : Historiebruk och meningsskapande i det historiska dataspelet Assassin’s Creed: Unity". Thesis, Högskolan Dalarna, Historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35067.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

This essay explores the usage of history in the historical video game Assassin’s Creed: Unity. Taking a theoretical approach from Nordgren, Karlsson and Landsbergs theories on historical consciousness, historical meaning and the usage of history, the game is analysed from the perspective of the content creator. The essay looks at the perspective of the gamer, through Chapmans theory of reading and doing as a basis for interaction within the game world. The results show that Assassin's Creed: Unity’s narration contains messages that can be linked to genetic functions that intend to link the past, through development, to the present and vice versa. The usage of history in Assassin's Creed: Unity can be seen as mostly scientific and it usually comes from what Bordwell calls an explicit level. This in the sense that the historical content of the gaming world and the elements based on real historical events are clearly presented by the game developer with the aim of offering players, with a need to learn about the French revolution, factual knowledge. In other words, the game assumes the role of a kind of teacher and the player can choose to absorb this content or ignore it to focus only on the game’s ludicrous aspects and drama of the game's action. Reading and doing creates a sense of empathy in the gaming world. It invites the player to take part in a kind of museum visit where one can, based on the rules of the game and an inherent randomness in the gaming world, create one’s own historical narrative and through this, make sense of the historical content of game world. However, this element is partially destroyed by a constantly recurring element of violence.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

14

Ghazala, Youssef. "Finkultur Versus Fulkultur : En studie i hur lärare och elever förhåller sig till historiska källor kontra historiebaserad populärkultur". Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-3302.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

History has always been a doctrine with several qualities. Control over historical documentation has long served as a power tool for great men, where the victor wrote history as he or she wanted to. But history has never been exclusive to those who hold power - on the contrary, history is a central part of each individual's life, whether it is true or false. It gives an understanding of why the world looks as it does, gives the identity, related and confirms the origin as well as inspire the epic hero tales that are not always completely true. Within school, the Swedish National Agency for Education instructs that:

The subject aims to stimulate students' curiosity and desire to broaden their world in a time dimension. [...] It also aims to develop critical thinking and an analytical approach as a tool to understand and explain society and people's lifestyles. This enhances the ability to be critical both for the historical sources for the texts and other media in our time.[1]

Just the question of what is true and invented has always been important to historians, of which the central concept of source criticism. However, the truth has never been the operator of an epic hero story forward - something they often see in Hollywood films and other popular culture where the story adorned and adjusted to best appeal to the audience. That history is the basis for the epic masterpiece, however, nothing that occurred with the birth of Hollywood films. Already during the Middle Ages, the Norwegian King Sverre, who died at the beginning of the 1200's, said that "the lying sagas were the funniest."

Sverre was not alone in experiencing the untrue tales as the funniest. Previous research argues that the majorities of the school’s students share his view and would prefer popular culture as an alternative of solid historical documentation. The dilemma with this is that school requires that students must develop critical thinking and create a picture of human history that is correct, which in turn requires one to take on reliable sources, who unfortunately are not always perceived as particularly amusing. Popular culture, however, has no requirement to be historically accurate, something that contributes to the creation of historical myths among some pupils.

This study therefore aims to increase the understanding of how teachers and students relate to historical sources and popular culture that uses a historical background to weave fiction. The study confirms previous research concerning students 'and teachers' approach to history in terms of historical sources and popular culture, historical links. The study also shows that the difference within students and teachers attitudes in many cases can lead to negative results in which students lose interest of history - as well as some students find the teacher's broad historical knowledge stimulating. Finally, the study shows, based on empirical data collected (with support from previous research) why popular culture with historical themes are relevant to history teaching, and how the same popular culture can be implemented in teaching.

[1] Translation from Swedish - Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=8&skolform=21&id=HI&extraId=

Historia har alltid varit en lära som besuttit flera kvalitéer. Kontrollen över historiedokumentering har länge fungerat som maktredskap för stormän, där segraren skrivit historien som han eller hon önskat att den ska se ut. Men historia har aldrig varit exklusivt för de som håller makten - tvärt om; historia är en central del av varje individs liv, vare sig den är sann eller falsk. Den skänker en förståelse för varför världen ser ut som den gör, ger identitet, hänför och bekräftar ursprung likväl som den inspirerar med storslagna hjältesagor som inte alltid är helt sanna. Inom skolan instruerar skolverket att:

Ämnet syftar till att stimulera elevernas nyfikenhet och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension.[…] Syftet är också att utveckla ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt som redskap för att förstå och förklara samhället och människors levnadsmönster. Detta gynnar förmågan att stå kritisk såväl inför historiska källor som inför texter och andra medier i vår tid.[1]

Just frågan gällande vad som är sant och påhittat har alltid varit viktig för historiker, därav det centrala begreppet källkritik. Dock har sanningen aldrig varit det som driver en episk hjältesaga framåt - något som ofta syns i Hollywoodfilmer och annan populärkultur där historien smyckats och anpassats för att bäst tilltala publiken. Att historia ligger till grund för episka mästerverk är emellertid ingenting som uppstod med Hollywoodfilmernas födelse. Redan på medeltiden skall den norske konungen Sverre som dog i början av 1200 talet ha yttrat att ”lögnsagorna var de roligaste”[2].

Sverre var emellertid inte ensam om att uppleva lögnsagorna som de roligaste. Tidigare forskning hävdar att majoriteten av skolans elever delar hans uppfattning och föredrar sådan populärkultur framför gedigen historiedokumentation. Dilemmat med detta är att skolan ställer krav på att eleverna skall utveckla ett kritiskt tänkande och skapa sig en bild av mänsklighetens historia som är korrekt, någonting som kräver att man tar till sig tillförlitliga källor som olyckligtvis inte alltid uppfattas som särskilt roliga. Populärkulturen har emellertid inga krav på sig att vara historiskt korrekt, någonting som bidrar till historisk mytbildning hos vissa elever.

Denna studie ämnar således öka förståelsen för hur lärare och elever förhåller sig till historiska källor och populärkultur som använder sig av en historisk bakgrund för att väva fiktiva berättelser.

Studien bekräftar tidigare forskning gällande elever och lärares förhållningssätt till historia vad gäller historiska källor och populärkulturens historiska länkar[3]. Studien visar även att skillnaden i elever och lärares förhållningssätt i många fall kan leda till negativa resultat där elever tappar intresse för historia - likväl som att vissa elever finner lärarens breda historiska kunskap stimulerande. Slutligen redovisar studien, utifrån den empiriska data som samlats in med stöd från tidigare forskning varför populärkultur med historiskt tema är relevant för historieundervisning, samt hur denna populärkultur kan implementeras i undervisningen.

[1] Skolverkets kursplan för Historia på gymnasiet: (2009-10-03) http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0910&infotyp=8&skolform=21&id=HI&extraId=

[2] Lönnroth (2006) Njals saga: 12

[3] Se rubrik: 2.3 Skillnaden mellan historiska källor och historiska länkar som historiska referenser.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

15

Colliander, Celik Åsa. "”Man kan ta reda på mycket och får leka lite detektiv” : En studie om elevers uppfattningar kring att arbeta med källor i historieämnet". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-114337.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Detta är en kvalitativ och beskrivande studie kring hur elever uppfattar att arbeta med historiska källor. Studien beskriver även hur förutsättningarna för och uppfattningarna om en god historieundervisning i skolan har förändrats och hur dagens förutsättningar ser ut. Metoden med vilket denna studie gör detta är genom att intervjua en fokusgrupp med sex elever och med kvalitativa analyser av 23 elevsvar från ett skriftligt kunskapstest. Dessutom genomfördes en enkät med 40 elever i år 8 och texter och styrdokument analyserade utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Internationell och nationell forskning visar att en förutsättning för att eleverna ska nå historisk empati, är att de får arbeta med och ha tillgång till rikligt med historiska källor och att de får möjlighet att öva i perspektivtagande. Studien visar på att eleverna uppfattar samtal och diskussion kring källor som en viktig stödstruktur för ett historiskt lärande. Däremot upplevde de mindre nytta med att läraren föreläser om källorna. Att ha en referensram att placera källan i samt att ha en tydlig frågeställning uppfattade eleverna också som viktigt. Den undersökta elevgruppen hade svårt att visa sin förmåga till källanvändning vid kunskapstestet, men en djupare analys av testets konstruktion visade att testet hade vissa oklarheter. Eleverna uttryckte källanvändning som betydelsefullt i avsikt att utveckla kunskap om det förflutna och för att förstå olika aktörers handlingsval. Även att utveckla källkritiska färdigheter ansågs som viktigt. En metakognitiv analys kring betydelsen av att arbeta med källor kan stärka elevernas förmågor att använda källor.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

16

Lee, Hye-Min. "Les images de l'histoire : du Speculum historiale au Miroir historial : culture historique et iconographie dans les manuscrits enluminés de Vincent de Beauvais". Paris, EHESS, 2006. http://www.theses.fr/2006EHES0146.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

L'étude des manuscrits enluminés du Spéculum historíale de Vincent de Beauvais et de sa traduction le Miroir historial montre bien comment un livre historique est reçu et interprété d'une manière très différente selon les milieux sociaux. Les manuscrits du Spéculum sont peu enluminés, car ils ont été surtout destinés à l'usage des écoles monastiques et urbaines. En revanche, les manuscrits français renferment de riches cycles iconographiques qui soutiennent les intérêts de leurs commanditaires. Les copies destinées à la reine Jeanne de Bourgogne et au roi Charles V manifestent la légitimité et la continuité du pouvoir royal des Valois et glorifient leur autonomie face à l'empereur germanique. Au siècle suivant, le Miroir de Jacques d'Armagnac manifeste son attitude réactionnaire féodale contre le changement de la société. Celui de Louis de Bruges reflète plutôt la culture historique dans le milieu des Bourguignons. Les images sont donc un témoin perspicace de la culture historique
The study of illuminated manuscripts of Vincent de Beauvais' Speculum historíale and its translation Miroir historial is a good example of how a history book was received-and interpretated in different fashions according to social milieux. Manuscripts from the Speculum, that were particularly destinated to monastic and urban studia, show few miniatures. On the contrary, French manuscripts contain the rich iconographic cycles that uphold their commissioners' interests. The copies presented to Queen Jeanne de Bourgogne and King Charles V show respectively the legitimacy and continuity of the royal power of the Valois, and glorify their autonomy in relation to the Germanic emperor. In the following century, the Miroir of Jacques d'Armagnac reveals his feudal reactionary attitude against social change The manuscripts of Louis de Bruges can be seen as a reflection of the historical culture of the Burgundian milieu. Images are therefore a perspicacious witness of historical culture

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

17

Rutten, Willibrord J. M. J. ""De vreselijkste aller harpijen" : pokkenepidemieën en pokkenbestrijding in Nederland in de achttiende en negentiende eeuw : een sociaal-historische en historisch-demografische studie /". Wageningen : Afdeling Agrarische Geschiedenis Landbouwuniversiteit, 1997. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb371542482.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

18

Durozoy, Anne-Sophie Migl Joachim Rohlfing Helmut. "La bibliothèque d'Etat et d'Université de Basse-Saxe, Göttingen conservation, communication et mise en valeur des livres anciens Historische Gebaüde, Bâtiment historique /". [S.l.] : [s.n.], 2004. http://www.enssib.fr/bibliotheque/documents/dcb/rsdurozoy.pdf.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

19

Loréhn, Thomas. "Den historiske Johannes döparen". Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338755.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Denna uppsats utgör en historisk undersökning av Johannes döparen. Frågeställningen är vad den historiske Johannes hade för mål med sin verksamhet och slutsatsen är att Johannes uppmanade till en symbolisk flykt från en reell nära förestående katastrof som uppfattades vara Guds straff för att landet fördärvats av synd. Katastrofen tvingade folket att välja mellan förintelse eller en symbolisk exil genom dopet. Johannes mål var att de skulle välja exilen för att sedan kunna återvända till ett renat och förnyat land. Undersökningen innefattar Johannes person, hans förkunnelse och hans dop. Johannes var förmodligen av prästerlig börd. Han verkade huvudsakligen vid Betania på Jordanflodens östra strand. Platsen hade symbolisk betydelse, främst eftersom den anknöt till berättelsen i den hebreiska bibeln om Josuas intåg i det heliga landet. Här vände Johannes dock på symboliken, intåget blev genom dopet ett symboliskt återtåg tillbaka över Jordan. En metaforisk flykt från det krig mellan Herodes Antipas och Aretas den IV som var i antågande. Det är denna krigsrisk som Johannes förkunnelse är centrerad kring. Den tolkas av honom i apokalyptiska termer som Guds nära förestående vrede och straff för att folket har fördärvat landet med sina grava synder. Till de som undflyr vreden lovar Johannes att någon ska komma för att återuppbygga landet. En sådan återuppbyggnad för med sig både kraft (helig ande) och prövning (eld). Johannes dop är djupt inbäddat i den narrativa inramning som både hans personliga symbolik och hans förkunnelse utgör. Dopets primära funktion är att symbolisera flykten genom Jordan från ett land som behöver bli renat genom Guds bestraffning från det fördärv folket dragit över det. På det individuella planet fungerar dopet som en rening av kroppen. Här behöver Johannes förstås inom ramen för den tolkningstradition under det andra templets judendom som ansåg att människan kan ådra sig rituell och därmed smittsam orenhet genom synd. Johannes dop överensstämmer till formen i flera avseenden med de övriga reningsriter som var väl etablerade under det andra templets judendom. Detta gav dopet en hög igenkänning och därmed en hög s.k. arketypisk kvalitet. Genom den narrativa inbäddningen fick dopet även en hög upplevd effekt eftersom det gav en mening till det kommande kriget och även hopp om en därefter kommande återuppbyggnad. Kombinationen av hög arketypisk kvalitet och hög upplevd effektivitet ger en ritual med hög livskraft. Därför rönte Johannesdopet stor uppmärksamhet.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

20

Pinhas, Benjamin. "Au-delà du Sonderweg. L'historiographie de la République fédérale d'Allemagne entre l'historisme et les sciences sociales (1949-1989)". Electronic Thesis or Diss., Sorbonne université, 2018. http://www.theses.fr/2018SORUL085.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Cette thèse analyse l’évolution de l’historiographie de la République fédérale d’Allemagne et, plus particulièrement, l’affirmation de la nouvelle histoire sociale à la lumière du rapport complexe que les historiens ouest-allemands ont entretenu avec l’historisme et la tradition historique allemande. On s’efforce de montrer dans quelle mesure les réorientations méthodologiques sont allées de pair avec l’émergence de nouvelles interprétations de l’histoire nationale et du Sonderweg allemand. On porte également une attention particulière au problème de la continuité de l’historiographie allemande entre la République de Weimar et la République fédérale d’Allemagne. C’est pourquoi la première partie de notre travail examine l’influence que Hans Rosenberg et Eckart Kehr, qui avaient rompu dès la fin de la République de Weimar avec l’histoire des idées pratiquée par Friedrich Meinecke, ont exercée sur les historiens ouest-allemands dans les années 1960. La seconde partie étudie le rôle que l’histoire structurelle a joué dans la transformation de l’historiographie allemande après la Seconde Guerre mondiale et dans la genèse de la nouvelle histoire sociale. L’histoire sociale critique, qui s’est affirmée, à partir de la fin des années 1960, sous l’impulsion décisive de Hans-Ulrich Wehler et de Jürgen Kocka, a été toutefois rapidement soumise à la critique des Cultural Studies et de l’histoire culturelle : on montrera dans la troisième partie que la concurrence entre ces deux orientations disciplinaires a conduit à une réflexion nouvelle sur les singularités de l’histoire allemande et à la remise en question de la valeur heuristique du Sonderweg
This work studies the development of the historiography of the Federal Republic of Germany and more specifically the gradual pervasiveness of the new social history in the light of a complex relationship that historians from the Federal Republic have maintained with historicism and the German historical tradition. We shall try to demonstrate to what extent renewed research methodologies have accompanied the emergence of different interpretations of the national history and the German Sonderweg. We shall equally shed a more specific light on the question of the continuity of German historiography across the Weimar Republic and the Federal Republic era. Based on these grounds, the first part of our work provides an insight into the influence of Hans Rosenberg and Eckart Kehr, which prevailed over the community of historians in West Germany during the 1960’s, after they broke up with the doctrine of history of ideas theorized by Friedrich Meinecke, well before the end of the Republic of Weimar. The second part studies the role played by structural history in the transformation of German historiography after the Second World War and the formation of the new social history. Critical social history, whose emergence in the late 1960’s, through the decisive impetus of Hans-Ulrich Wehler and Jürgen Kocka, was nonetheless confronted to the criticisms from the Cultural Studies and cultural history: in the third part, we shall show how the opposition between these two academic orientations has resulted in a renewed reflection on the specificities of German history and the re-questioning of the heuristic value of Sonderweg

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

21

Stymne, Anna-Carin. "Hur begriplig är historien? : Elevers möjligheter och svårigheter i historieundervisningen i skolan". Doctoral thesis, Stockholms universitet, Historiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-143123.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

The thesis focuses on how students learn history in the classroom, more precisely on their possibilities and difficulties in developing competence in the school subject of history. There is a particular emphasis on how they explain and understand historical processes and concepts within the subject of history. Participants are students of different grades, 8–19 years old. The purpose of the study is to explore how students learn history in concrete learning situations and my focus is on the types of knowledge students understand, learn, develop and use in comparison with what they are expected to learn. This is done based on three fundamental and well-established principles of learning. To examine what kinds of knowledge students need I use three main types of knowledge: declarative content knowledge (facts and concepts), procedural knowledge (knowledge about how to do things) and self-regulatory knowledge (knowledge about how to regulate our memory, thought and learning). I also use concepts and insights from systemic functional linguistics (SFL) in order to explain why the students use language and communicate the way they do. The thesis shows that history is challenging for young students. Young students have difficulties with complex and abstract concepts in history as they treat concepts as facts. Older, more competent, students use concepts on a more abstract level and use different kinds of linguistic resources when formulating explanations of higher complexity, more similar to the way explanations in the domain of history are commonly written. The youngest students and some of the older students lacked factual knowledge, concept knowledge, domain specific self-regulatory knowledge and linguistic resources. Declarative content knowledge and facts are more important and more difficult for young students to understand, develop, organize and learn than previous scholars have shown empirically. Students’ abilities to understand facts and ideas in the context of a conceptual framework and to organize and structure facts with the help of concepts at different level of abstraction (conceptual understanding) are crucial. Students also need linguistic resources, both lexical knowledge and knowledge of text structures. Language is crucial both in the process of acquiring knowledge and in the process of communication. In the learning process, teaching is crucial, since individual students’ potential to develop competence depend on the potential of the teacher to discover and engage their preconceptions and arrange for learning in a way that give students the kind of knowledge they need.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

22

Amat, Matthieu. "Le relationnisme philosophique de Georg Simmel : une idée de la culture". Thesis, Paris 1, 2016. http://www.theses.fr/2016PA01H215.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Nous proposons de lire l'oeuvre de Georg Simmel comme un effort de détermination d'une idée de culture adéquate à une modernité dominée par des processus d'objectivation et de fonctionnalisation, et où s'observe partout la « discordance » entre la « culture subjective » et la « culture objective ». Simmel n'est pas seulement un Kulturkritiker, qui s'arrêterait à la description de ce problème, mais un philosophe de la culture, qui cherche à déterminer la structure ontologique et axiologique du problème et à le résoudre. Cet effort se présente comme l'accomplissement d'un programme théorique, nommé « relativisme », et que nous rebaptisons « relationnisme philosophique ». Ce relationnisme voudrait, après avoir rendu compte de la validité propre aux formations culturelles – dans la forme d'une théorie de la valeur et de l'esprit objectif –, l'élever à une validité de second ordre, individuelle et vivante : à la forme de la culture individuelle. Ce faisant, le relationnisme se constitue en « concept cosmique » de philosophie, non sous la forme d'un système, mais d'une métaphysique fonctionnelle, tandis que l'opposition statique du sujet et de l'objet est dépassée en direction d'une « objectivation du sujet » et d'une « désubjectivation de l'individuel »
We suggest reading Georg Simmel's work as an endeavor to determine an idea of culture that is suitable to a modernity dominated by objectivation and functionalization processes, and where one can observe the "discrepancy" between the "subjective culture" and the "objective culture". Simmel is not only a Kulturkritiker, who would merely describe this problem, he is also a philosopher of culture, who seeks to determine the ontological and axiological structure of the problem and solve it. This effort appears as the fulfillment of a theoretical program known as "relativism", which we rename "philosophical relationism". This relationism, after having accounted for the specific validity of the cultural formations - within the form of a theory of value and objective spirit -, aims at promoting it to a second order validity, individual and alive, that is: to the form of individual culture. Thus, relationism constitutes itself as a "cosmic concept" of philosophy, which doesn't take the form of a system, but that of a functional metaphysics, while the static opposition between the subject and the object is outmatched towards an "objectivation of the subject" and a "desubjectivation of the individual"

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

23

Skarpemo, Simon. "Historiskt Ljudlandskap". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-16115.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

“Ditt ljud är mitt ljud är vårt ljud.” - Brandon Labelle(2010) Allt ljud i vår omgivning bidrar och bildar en massa olika akustiska ljud ekologier, från naturliga ljud i en natur akustisk omgivning som består utav ljud från djur, vind & förändringar i vädret, till konstgjort ljud skapad av människor. Dessa ljud kan vara genom musikaliska sånger & konster, reklam, TV & andra vanliga aktiviteter som konversationer, arbetsljud & ljud ifrån mekanisk skapande apparater som används inom industrin & samhälle. Denna ljudmiljö som vi alla lever i, kallar vi för ljudlandskap. Syftet med det här arbetet är att undersöka ljudets betydelse för förståelsen av vår historia med fokus på den lokala historien. Kandidatarbetet består av en teoretisk del och en praktisk del. Till den teoretiska delen har jag använt mig av en litteraturstudie, där jag använt artiklar, både vetenskapliga och relevanta tidningsartiklar inom ämnet för få fram fakta och analysera mina frågeställningar. Till den praktiska delen har jag gjort en ljudmiljö som består av original inspelningar och modifierade ljud. Jag har visat på hur en ljudvandring kan hjälpa till och vara ett viktigt komplement till att få en fördjupad förståelse över vår lokalhistoria. Mitt val att göra en ljudvandring över Hestras historia föll sig naturligt då det är min hemort.
“Your sound is my sound is our sound.” - Brandon Labelle(2010) All the sounds in our surroundings contribute to a lot of different acoustic sound ecologies, from natural sounds in a natural acoustic environment that consist of the sounds of animals, winds and changes in the weather. To sound artificial created by us people, through musical songs & arts, advertising, TV & other common activities like conversations, work sounds & sounds from mechanically-creating devices used in industry & society. This sound environment we all live in we call for soundscapes. The purpose of this work is to investigate the importance of sound for understanding our history, focusing on local history. The candidate's work consists of a theoretical part and a practical part. To the theoretical part I have used a literature study, where I used articles, both scientific and relevant newspaper articles on the subject to get facts and analyze my questions. For the practical part, I have made an audio environment that consists of original recordings and modified sounds. I have shown how an audio migration can help and be an important complement to gaining a deeper understanding of our local history. My choice to make a soundtrack over Hestras history fell naturally, as it is my hometown.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

24

Thomas, Alexander. "Materialistischer Historismus?" Doctoral thesis, Humboldt-Universität zu Berlin, 2019. http://dx.doi.org/10.18452/20136.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Die Ausgangsüberlegung der Dissertationsschrift: Wenn sich die HU-Geschichtswissenschaft nach 1945 als "materialistischer Historismus" beschreiben ließe, dann widerspräche dies den beiden gängigen Erklärungsmustern. Denn eine historistische Wissenschaft wäre, erstens, weder eine reine "Legitimationswissenschaft" (Kowalczuk), da die historistische Methodizität insbesondere der Quellenarbeit sowie das typische Selbstverständnis als 'Forschung' (Offenheit, Arbeitsteilung, kumulativer Prozess) der politischen Instrumentalisierung der Historiographie entgegen stünden. Zweitens widerspräche der Idealtypus eines 'materialistischen Historismus' dem Konzept der DDR-Geschichtswissenschaft als grundsätzlich anderem, nämlich sozialistischen Typ Geschichtswissenschaft: der von Martin Sabrow sog. "historischen Normalwissenschaft" mit eigener Fachlichkeit. Denn die Elemente des "Historismus", die die DDR-Geschichtswissenschaft bewahrte, würden große Ähnlichkeiten mit der traditionellen sowie der westdeutschen Geschichtswissenschaft erzeugen. Die Ergebnisse zeigen die „konstitutive Widersprüchlichkeit“ der DDR-Gesellschaft. Einige Vertreter der HU-Geschichtswissenschaft bewahrten bewusst Elemente des Historismus, was insbesondere anhand der mediävistischen Forschungen Eckhardt Müller-Mertens offenkundig wird. Dagegen suchte z. B. Joachim Streisand die DDR historisch zu legitimieren und arbeitete darüber hinaus intensiv dem Ministerium für Staatssicherheit zu. Jedenfalls scheinen die Resulate der Arbeit der These einer in sich geschlossenen, sozialistischen Normalwissenschaft zu widersprechen.
The thesis invesitgates the question, if the historians of the socialist GDR may be seen as successors of the traditional german „Historismus“ of the pre-war era. I focused on the „Fachrichtung Geschichte“ of the Humboldt-Universität zu Berlin and portraied the work of historians such as Alfred Meusel, Joachim Streisand, Eckhard Müller-Mertens and Kurt Pätzold. The extend to that Joachim Streisand used german national history to legitimise SED-dictatorship of his present was surprising. He used history as a means for political ideology and – as suprising files in BsTU-archives show – used his position at the university to spy for the ‚Stasi‘ (Minsterium für Staatssicherheit). In contrast to this story a number of historians emphasised research founded on sources and tried to keep some independece from SED-politics. A longer portrait of the thesis deals with medievalist Eckhard Müller-Mertens, who explored new methods in the analysis of the medieval ideas of the „Reich“. Müller-Mertens used the label „materialistischer Historismus“ to characterise the scientific tradition, in that he wanted to be seen. After all, the history of this part of the GDR proves the „Widersprüchlichkeit“ (being contradictory), that constituted this dictatorship.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

25

Hultén, Magnus. "Naturens kanon : formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842-2007 /". Stockholm : Stockholms universitet, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7421.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

26

Trenter, Cecilia. "Granskningens retorik och historisk vetenskap : kognitiv identitet i recensioner i dansk Historisk tidsskrift, norsk Historisk tidsskrift och svensk Historisk tidskrift 1965-1990 /". Uppsala : Uppsala university library, 1999. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb40939107h.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Doktorsavhandling--Uppsala universitet, 1999.
Mention parallèle de titre ou de responsabilité : The rhetoric of evaluation and the science of history : cognitive identity in reviews in the Danish Historical journal, the Norwegian Historical journal and the Swedish Historical journal 1965-1990. Résumé en anglais. Bibliogr. p. 207-221.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

27

Söderholm, Gundel. "Svea : en litterär kalender 1844-1907 /". Uppsala : Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7597.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

28

Baudisch, Susanne, i Achim Bonte. "Historische Landtagsprotokolle digital". Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2008. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-ds-1220522944916-56115.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Mit rund 2 Millionen Digitalisaten und vielfältigen laufenden Drittmittelprojekten zählt die SLUB auf dem Gebiet der retrospektiven Digitalisierung von Kulturgut gegenwärtig zu den führenden Einrichtungen in Deutschland. Entsprechend koordiniert sie im Auftrag des Sächsischen Staatsministeriums für Wissenschaft und Kunst die sächsischen Projektbeiträge für überregionale Informationsportale und arbeitet aktiv im Kompetenznetzwerk zur Errichtung der „Deutschen Digitalen Bibliothek“ mit, dem deutschen Zugangsportal in die „Europäische Digitale Bibliothek“. Mit Förderung des Sächsischen Landtages hat die SLUB 2007 die sukzessive Digitalisierung der historischen sächsischen Landtagsprotokolle aufgenommen. Die Zeiträume 1919 bis 1933 sowie 1946 bis 1952 (Auflösung des Landes Sachsen) sind inzwischen bearbeitet, die Bände von 1869 bis 1918 befinden sich in der Produktion.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

29

Baudisch, Susanne. "Historische Akademieschriften online". Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2010. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-32944.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Das 2009 freigeschaltete Portal „Wissenschaftskultur“ der SLUB Dresden bietet nun mehr als 450 Artikel der Schriftenreihen der Sächsischen Akademie der Wissenschaften im Volltext digital an, die von 1850 bis 1945 erschienen sind. Auch andere deutsche Akademien haben zwischenzeitlich ihre älteren Schriftenreihen online gestellt. In den Akademie-Abhandlungen veröffentlichten die seinerzeit wichtigsten Gelehrten ihres Fachs, deren Schriften auch heute noch nicht nur rein wissenschaftshistorisch interessant sind.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

30

Walz, Ulrich, Frank Ueberfuhr, Peter Schauer i Esther Halke. "Historische Kulturlandschaften Sachsens". Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-95352.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Die Landesfläche Sachsens lässt sich anhand 40 landschaftsprägender kulturhistorischer Relikte in 17 Kulturlandschaftsgebiete einteilen. Beispiele sind die Dübener-Dahlener Heide, Weinbaugebiete im Elbtal, Altbergbaugebiete des Erzgebirges oder die Oberlausitzer Umgebindelandschaft. Zu den Relikten gehören u.a. Weinberge, Streuobstwiesen, Waldhufenfluren, Ackerterrassen, Hecken, Heiden, extensive genutztes Grünland, unterschiedliche Siedlungsformen, Umgebindehäuser, Teiche, Zeugen des Altbergbaus, ehemalige Torfstichgebiete, Steinbrüche, Mühlen, Verkehrswege, Burgen und Schlösser. Zur Abgrenzung der Kulturlandschaftsgebiete wurde eine schematische Methode entwickelt, um die Ergebnisse besser vergleichen und reproduzieren zu können. Sie verbindet Verfahren der räumlichen Verschneidung von Geodaten, der deskriptiven Statistik und der räumlichen und hierarchischen Clusterung. Die Aufteilung in die Kulturlandschaftsgebiete wird bestimmt von Schwerpunktvorkommen und Kombination der einzelnen Landschaftselementtypen. Die Karten im Anlagenband zeigen die Kulturlandschaftsgebiete und die schwerpunktmäßige Verbreitung der Kulturlandschaftselemente. Anhand einer Expertenbefragung werden Gründe für die Gefährdung ausgewählter Kulturlandschaftselemente erfasst.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

31

Georgi, Simone. "Historische Adressbücher online". Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-107209.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Alte Adreßbücher benützen heißt Zeit und Geld vergeuden“. So warb der Adressbuchverlag der Güntz-Stiftung 1935 für die Verwendung des jeweils neuesten von ihr herausgegebenen Adressbuchs. Wie die Benutzungszahlen historischer Adressbücher in öffentlichen Bibliotheken und Archiven belegen, sehen das jedoch heute Historiker, Wissenschaftler anderer Fachdisziplinen und Familienforscher ganz anders. Die Adressbücher sind nicht nur Verzeichnisse in der Stadt lebender Bürger, sie enthalten verschiedenste Informationen zum Alltagsleben in den Städten und zählen deshalb zu bedeutenden Quellen der Regional-, Wirtschafts- und Sozialgeschichte.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

32

Hermann, Kostantin, i Alexander Jordan. "Historische Uniformen digital". Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-130318.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Spätestens seit der Tagung „Staat Macht Uniform“ in Münster 2010 gilt die „Uniformenkunde“ nicht mehr als Liebhaberei von Militärgeschichtsfreunden, die Paspelierungen, Knöpfe und Schulterstücke akribisch dokumentieren. Auch die Militärgeschichte, die in Deutschland durch die Rolle der Wehrmacht im Zweiten Weltkrieg bis in die 1990er Jahre eher ein Schattendasein führte, was den breiten geschichtswissenschaftlichen Fachdiskurs betraf, wird inzwischen mit der Sozial-, Kultur-, Kommunikations- und Geistesgeschichte verbunden und gilt als innovativer Zweig der Geschichtswissenschaft: Neue Fragen werden gestellt, neue Antworten gegeben.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

33

Eriksson, Tom. "Produktivkrafternas historiska utveckling". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-121662.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Denna uppsats kommer försöka svara på frågan: “Hur kommer det sig att produktivkrafterna har en tendens att utvecklas genom historien?”, via en granskning och utarbetning av G. A. Cohens historiematerialism. Den kommer bemöta de problem som medföljer Cohens teori och dessutom framföra en lösning som till stor del är hämtad från teorier ur den autonoma marxismen. Det argument som bör ses som en grund för hela uppsatsen säger att produktivkrafternas historiska utveckling sker som en följd av människans intresse av att ha makt över sin egen aktivitet. Argumentet kommer både att försvaras och utarbetas för att visa hur det är relevant som förklaring till en av historiematerialismens mest grundläggande antaganden.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

34

Thiem, Korinna, i Olaf Bastian. "Historische Kulturlandschaftselemente Sachsens". Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-152951.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Historische Kulturlandschaftselemente prägen die regionaltypische Vielfalt und Eigenart der Kulturlandschaft. Insbesondere die biotischen Elemente haben als Zeugen oder Relikte traditioneller Landnutzungen eine hohe Bedeutung für die Biodiversität. In dem Bericht werden 16 biotische historische Kulturlandschaftselemente wie Alleen, Extensiväcker, Gruben, Hecken, Hohlwege, Teiche, Streuobstwiesen und Weinberge beschrieben. Dargestellt wird, wie die Elementtypen historisch entstanden sind, welche Ausprägungen historisch typisch sind, welche Funktionen sie früher hatten, ob und wie sich diese Funktionen gewandelt haben, welche Bedeutung sie für den Arten- und Biotopschutz haben und wie sie erhalten, geschützt und gepflegt werden können. Die Beschreibung ergänzt die als Heft 33/2012 in der Schriftenreihe erschienene Studie »Historische Kulturlandschaften Sachsens«.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

35

Eriksson, Magnus, i Tobias Waernborg. "Elevens historiska jag". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32128.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet idet svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativstudie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats.Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripandeforskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egnaupplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevdatillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenskahistoriekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende avhärkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen.Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, såställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som ennaturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningenstraditionella innehåll kan utmanas och förändras. Genom att ha ett intersektionelltförhållningssätt, med globalt fokus, ses möjlighet att många av de tomrum eleverupplever i historien kan fyllas igen.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

36

Bruze, Johan. "Kommersiella historiska datorspel". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33116.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Statistiska undersökningar visar på att det är vanligt förekommande att barn och ungdomar i hög grad spelar datorspel på sin fritid. Därför fokuserar studien på att undersöka kommersiella historiska datorspels historiebruk och om de kan användas i historieundervisningen på högstadiet. Historiebruken som datorspelen analyseras utifrån är bland annat vetenskapliga, moraliska och kommersiella. Resultatet visar på att kommersiella historiska datorspel kan användas som ett komplement till historieundervisningen då det kan skapa ett intresse och motivation hos eleverna för vidare studier, utifrån teorierna om de olika inlärningsstilarna samt om inre och yttre motivation. Ytterligare ett resultat som framkommit är de som spelar dessa datorspel måste förhålla sig kritiska till datorspelens historiebruk då de främst är framställda i ett kommersiellt syfte.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

37

Plas, Guillaume. "L’historiste face à l’histoire. La politique intellectuelle d’Erich Rothacker de la République de Weimar à l’après-guerre". Thesis, Paris 4, 2011. http://www.theses.fr/2011PA040257.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Notre thèse étudie la position et la fonction qu’occupa le philosophe Erich Rothacker (1888-1965) dans le champ philosophique et scientifique allemand de son temps. Elle retrace l’évolution de sa politique intellectuelle de la République de Weimar à l’après-guerre, évolution qu’il faut lire comme un processus de redéfinition de son historisme conservateur face aux contextes historiques successifs. Tandis que son activité sous la République de Weimar fut guidée par sa volonté d’imposer un paradigme d’historisme polémique et idéologisé, l’avènement du national-socialisme l’a conduit, après une phase d’étroite adhésion, à redéfinir cet historisme, qui devint progressivement (et non sans quelques ambiguïtés) un simple paradigme épistémologique désidéologisé. C’est au terme de cette évolution que Rothacker put influencer dans l’après-guerre la réflexion de certains de ses étudiants devenus par la suite célèbres, tels Jürgen Habermas, Karl-Otto Apel et Hermann Schmitz. Outre qu’elle répond à plusieurs questions jusqu’à présent en suspens dans la littérature secondaire sur Rothacker (relatives à son rapport au nazisme, ou encore au rôle – éminent mais paradoxal – qu’il joua au sein du champ théorique de son temps), notre étude de sa politique intellectuelle met ainsi en évidence deux phénomènes qui dépassent le cadre de son analyse stricto sensu : le mouvement – commun à plusieurs penseurs – de radicalisation puis de déradicalisation du conservatisme intellectuel allemand au cours du 20ème siècle, et l’existence d’une ligne de continuité souterraine de la pensée historiste dans l’Allemagne de l’après-guerre en dépit de l’ostracisme dont cette tradition faisait alors l’objet
Our dissertation investigates the position in, and function of, the german philosopher Erich Rothacker (1888-1965) within the philosophical and scientific fields of his time. It traces the developments in Rothacker’s intellectual politics from the Weimar Republic into the post-war world – a development that can be interpreted as a process of redefining his conservative historicism within the framework of changing historical contexts. While his work was guided by the aim of promoting a polemic and ideologised paradigm of historicism at the time of the Weimar Republic, Rothacker, faced with the national-socialist regime, subsequently redefined this historicism after a period of enthusiastic endorsement with the National-Socialists. Rothacker’s historicism thus gradually developed (though not without remnants of ambiguity) into a purely epistemological paradigm, stripped of all ideology. As a consequence of this development Rothacker succeeded in the post-war era in influencing the thought of several of his students who were to become well-known intellectual figures, such as Jürgen Habermas, Karl-Otto Apel and Hermann Schmitz. Besides offering answers to some questions concerning Rothacker that remain unanswered in critical discourse to this day – such as his relationship to Nazism, or his role within the theoretical field of his time – our analysis provides a picture of two phenomena transcending Rothacker’s own person: the deradicalization of German intellectual conservatism in the course of the twentieth century, and the persistence of historicist thought in post-war Germany despite the ostracism that this tradition was subjected to in the decades following the war

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

38

Rigaut, Philippe. "Une archeologie du temps present". Amiens, 1998. http://www.theses.fr/1998AMIE0005.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

2 000 caracteres maximum espaces compris. En cas de depassement la coupure sera automatique. Ce travail se propose de contextualiser, a la fois sociologiquement et historiquement, un certain nombre de problematiques liees aux elements constitutifs de notre modernite occidentale. La perspective archeologique adoptee permet de mettre en evidence un certain nombre de ramifications ideologiques par la juxtaposition du diachronique et du synchronique, de l'historique et du contemporain, mais aussi de l'institutionnel et de l'ephemere. Elle permet de suivre ce que m. Foucault appelait des "transformations" la ou le discours de la modernite parle des etapes logiques d'un progres qu'il definit comme continu, d'une causalite historique en quelque sorte incontournable. A un autre niveau, c'est egalement la position de la litterature sociologique contemporaine par rapport a ce discours qui sera interrogee. Une attention toute particuliere est portee aux differents courants se reclamant du post-modernisme, de m. Maffesoli a j. F. Lyotard, ainsi qu'aux approches de type socio-anthropologique, avec des auteurs tels que g. Balandier ou m. Auge. Des avant-gardes esthetiques de l'entre-deux guerres aux pratiques hedonistes d'aujourd'hui, nous avons essaye de faire apparaitre la dualite du moi souverain et du "corps-machine", celle de la pulsion et de la rationalisation. Nous avons egalement tente de conceptualiser, tant dans leur dimension symbolique que dans leur dimension technique, les actuelles recompositions qui affectent l'espace du prive et celui du public, mais aussi la sphere de l'enonciation du reel et celle de la fiction, celle de l'information et celle du spectacle. Enfin, tout au long de cette enquete, nous nous interrogeons egalement sur la permanence de la pensee reactionnaire, sur ses prolongements les plus inattendus
This work aims to situate, in a sociological and historical way, some questions linked to factors that constitute our occidental modernity. The archeological prospect used in this work aims to display a certain number of ideological links with the juxtaposition of the linear and the synchronic, of the historic and the contemporary, but also of the institutional and the ephemeral. It allows us to follow what foucault called "transformations" where as the language of modernity talk about logical stages of a progress which he defines as continuous, and about an historical causality in a way inevitable. To another level, we also examine the position of the contemporary sociological literature in relation to this language. A very special attention is raised about the different orientations claiming to belong to the postmodernism, from m. Maffesoli to j. F. Lyotard, and it is aloso raised about the approach of a socio-anthropological type, with some authors like g. Balandier or m. Auge. From the advanced art of the interwar period to hedonist practices of nowadays, we have tried to show the antagonism of the sovereign ego and the "body-machine", the one of the erratic pulse and the rationalization. We have also tried to give a concept, in their symbolic dimension as well as their technical dimension, the recombinings of the present time wich affect the sphere of the private and the public one, but also the field of the expressing of the real and the one of the fiction, the one of the information and the one of the entertainment. At last, through this analysis, we also examine the continuity of the reactionary thought, its most unexpected extensions

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

39

Borges, Clayton Ferreira e. Ferreira. "Revue historique e revue de synthèse historique: o caso A. D. Xénopol". Universidade Federal de Goiás, 2013. http://repositorio.bc.ufg.br/tede/handle/tede/3058.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Submitted by Cássia Santos (cassia.bcufg@gmail.com) on 2014-09-15T13:05:52Z No. of bitstreams: 2 Dissertacao Clayton F e F Borges.pdf: 1748368 bytes, checksum: 175edac6aefdade0cf746073f43ce233 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5)
Approved for entry into archive by Luciana Ferreira (lucgeral@gmail.com) on 2014-09-15T14:08:17Z (GMT) No. of bitstreams: 2 Dissertacao Clayton F e F Borges.pdf: 1748368 bytes, checksum: 175edac6aefdade0cf746073f43ce233 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5)
Made available in DSpace on 2014-09-15T14:08:17Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertacao Clayton F e F Borges.pdf: 1748368 bytes, checksum: 175edac6aefdade0cf746073f43ce233 (MD5) license_rdf: 23148 bytes, checksum: 9da0b6dfac957114c6a7714714b86306 (MD5) Previous issue date: 2013-08-26
Conselho Nacional de Pesquisa e Desenvolvimento Científico e Tecnológico - CNPq
´This study aims to investigate the theory of the history of Romanian philosopher and historian Alexandru Dimitrie Xénopol from their articles published in the Revue Historique Synthèse between the years 1900 and 1914. Xénopol developed a theory of history based on its own classification of the sciences, where the characterization of facts formed the basis for a definition of the scientific character of the story, as a particular science where the notion of time owned a primary importance. Your requirement historicization of historical facts at a given time and place has consequently a greater emphasis on categories of change, evolution, development and transformation, these categories constitute a crucial dimension, the one that would interest will analyze the historical facts by history science.
O presente trabalho tem por objetivo investigar a teoria da história do filósofo e historiador romeno Alexandru Dimitrie Xénopol, a partir de seus artigos publicados na Revue de Synthèse Historique entre os anos de 1900 e 1914. Xénopol desenvolveu uma teoria da história baseada em uma classificação própria das ciências, onde a caracterização dos fatos serviu de base para uma definição do caráter científico da história, como uma ciência particular onde a noção de tempo possuiu uma importância primordial. A sua exigência de historicização dos fatos históricos a uma determinada época e lugar tem por consequência uma maior ênfase nas categorias de mudança, evolução, desenvolvimento e de transformação, tais categorias constituindo a dimensão primordial, a única que interessaria á analise dos fatos históricos pela história ciência.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

40

Mackert, Christoph. "Papier als historische Informationsquelle". Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2010. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-61291.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Seit 2003 wird am Leipziger Handschriftenzentrum systematisch eine Belegsammlung von Wasserzeichen aus den katalogisierten Handschriften aufgebaut. Die Leipziger Belegsammlung ist inzwischen auf 2.500 Einzelmarken angewachsen. Da diese leider nur zu internen Recherchezwecken zur Verfügung stehen, wurde 2006 im Rahmen eines DFG-Projektes eine Datenbanklösung geschaffen, mit der dezentral Wasserzeichenbelege erschlossen und zentral in einheitlicher Form präsentiert werden können.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

41

Matzerath, Josef. "Zeitungen als historische Quellen". Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2012. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-96656.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Am Freitag, dem 26. April 1850, druckte die in Pirna erscheinende Zeitung „Fliegende Fähre“ eine bewegende Anzeige des sächsischen Landtagsabgeordneten Friedrich Theile, der wegen seiner Teilnahme am Dresdner Maiaufstand im Gefängnis saß: „Meine Mitbürger, Sie haben mir ein Vertrauen geschenkt, das mich oft während mancher trüben Stunden meiner Gefangenschaft freudig erhoben hat. … Das königl. Appellationsgericht zu Dresden hat mich wegen meiner Betheiligung an den verhängnisvollen Maiereignissen des Jahres 1849 zum Tode verurtheilt. Unter solchen Umständen lege ich das mir übertragene ehrenvolle Mandat als Ihr Vertreter auf dem gegenwärtigen Landtage dankend wieder in Ihre Hände zurück. Der Gedanke an das von Ihnen in mich gesetzte Vertrauen wird mir Muth und Kraft geben, auch ferner als Mann das mir auferlegte schwere Schicksal zu tragen. Dresden, am 21. April 1850. Dr. F. Theile.“

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

42

Schneider, Ulrich Johannes. "Toleranz und historische Gleichgültigkeit". Universitätsbibliothek Leipzig, 2015. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-161051.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Die Schwierigkeit eines geistesgeschichtlichen Verständnisses der aufklärerischen Geschichtsauffassung besteht in der grundsätzlichen Schwierigkeit, die Kritik des aufklärerischen Denkens als Argumentationszusammenhang zu verstehen und nicht als Meinung zu banalisieren. Es fällt schwer, nicht einzelne Aussagen zu einzelnen Gebieten abzutrennen, nicht retrospektiv den ursprünglichen Zusammenhang zu disziplinieren. Auch wenn sie insgesamt als Äußerungen eines Werkes, eines Autors genommen werden, sind die ins bloße Gesagtsein zersplitterten Gedanken mißverstanden. Das zeigt sich hier gerade auch an den traditionellen Verteidigern des historischen Denkens im 18. Jahrhundert: Zuletzt wird als individuelle Einsicht gelobt (Cassirer) oder als geistige Tiefe bewundert (Dilthey), was tatsächlich Protest gegen illegitime Herrschaft, Klage auf gleiches Recht und Wille zur Vorurteilslosigkeit war. Ein Denken, das sein Bewußtsein behauptend und zugleich frei überlegend artikuliert (wie Lessing gymnastikos und dogmatikos zu sprechen beanspruchte), kann weder vordergründig als geniale Meinung noch hinterrücks als Äußerung des Zeitgeistes gewertet werden.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

43

Schütze, Jana. "Historische Gebäude touristisch nutzen". Sächsisches Landesamt für Umwelt, Landwirtschaft und Geologie, 2017. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A21151.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Historische Gebäude bieten die Chance, einzigartige touristische Angebote zu schaffen. In der Broschüre berichten Menschen aus Sachsen und anderen Bundesländern, wie sie alte Gebäude mit modernen Gästeansprüchen in Einklang gebracht haben. Ob Futtersilo, Wasserturm oder Mühle – durch ein gästeorientiertes Gesamtkonzept entstanden Angebote, die Besucher begeistern. Die Broschüre soll Eigentümer und Interessenten historischer Gebäude inspirieren und Mut machen, Hausgeschichten mit neuen Ideen fortzuschreiben.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

44

Wiesmann, Sigrid. "Historische Treue und Manierismus". Bärenreiter Verlag, 1987. https://slub.qucosa.de/id/qucosa%3A38324.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

45

Hengst, Karlheinz. "Sprachforschung und historische Landeskunde". Universitätsbibliothek Leipzig, 2014. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:15-qucosa-150797.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

In this article the Nienburg fragment from about 1180 is under linguistic scrutiny. The three eastern provinciae of the Nienburg Monastery situated in the historical eastern Lusatia are differentiated with help of linguistic methods according to particular paragraphs of the document. Special attention is given to some toponyms which could not have been attributed to definite places yet. It is presented a proposal to associate the place names to still existing geographical objects. Furthermore some geographical names are discussed and interpreted in a new way in contrast to former explanations. Thus characteristic feature of the Nienburg fragment becomes obvious: The Latin written document has preserved the Slavonic proper names in a graphic variant very closely to their original forms without reduction or any other influence of the German language on it.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

46

Nylander, Oskar, i Sebastian Svensson. "Draghållfasthet i historiska träförband". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för byggteknik (BY), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-87041.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Detta arbete utfördes för att studera hållfasthet hos furudymlingar och klippspik i historiska träförband. Ingen beräkningsstandard finns idag i Sverige för förband med dymling i furu eller klippspik. Genom att utföra dragprov i kombination med beräkningar enligt både svensk och internationell standard skall olika formlers lämplighet bedömas. Resultaten visar att formler har en tendens att underskatta dymlingarnas sannolika draghållfasthet, men vissa av dem skulle kunna tillämpas enligt vad denna studie visar. Dymlingens beteende och styrka varierar beroende på dess diameter och virkesmaterial. En större dymlingsstorlek har inte alltid lett till en högre draghållfasthet. Samma brottmod uppstod i samtliga förband.
This thesis was carried out to study tensile strength in pine dowels and cut nails in historical wooden joints. Today no standard of calculations for joints with pine dowels or cut nails exists. By performing tensile tests in combination with calculations according to both Swedish and international standard, the suitability of different formulas will be graded. The results show that the formulae have a tendency to underestimate the dowels probable tensile strength, although some of them could be applied according to what this study has shown. Further the behavior and strength between different diameter sizes and wooden parts vary unreliably since a greater dowel size didn’t always lead to a higher tensile strength. The same type of failure appeared in all of the joints.

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

47

Aubry, Isabelle. "L'herboristerie : historique et devenir". Paris 5, 1993. http://www.theses.fr/1993PA05P258.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

48

BATTAGLINI, JOSEPH. "Abord historique de l'obstetrique". Aix-Marseille 2, 1989. http://www.theses.fr/1989AIX20355.

Pełny tekst źródła

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

49

Heere, Elger. "GIS voor historisch landschapsonderzoek : opzet en gebruik van een historisch GIS voor prekadastrale kaarten /". Utrecht : Koninklijk Nederlands Aardrijkskundig Genootschap, Faculteit Geowetenschappen Universiteit Utrecht, 2008. http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&doc_number=017101778&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

Tevens proefschrift Universiteit Utrecht.
" ... DVD met de basisbestanden van het Historisch GIS Delfland, een PowerPoint met afbeeldingen van het GIS en de verbale protocollen van het gebruikersonderzoek."

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

50

Thorp, Robert. "Historical Consciousness, Historical Media, and History Education". Licentiate thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-14121.

Pełny tekst źródła

Streszczenie:

This thesis by publication contains an introductory summary chapter and three papers. The first paper presents a study of how the concept of historical consciousness has been defined, applied, and justified in Swedish history didactical research. It finds that there is consensus regarding the definition of what a historical consciousness is, but that there is variation in how the concept is applied. It is suggested that this variation makes historical consciousness a complex and vague concept. The second paper uses the results presented in the first paper as a point of departure and from thence argues for a broadened understanding of the concept of historical consciousness that incorporates its definition, application, development, and significance. The study includes research about historical consciousness primarily from Sweden, the UK, the USA and Canada. The paper presents a typology of historical consciousness and argues that level of contextualisation is what distinguishes different types of historical consciousnesses and that an ability to contextualise is also what makes historical consciousness an important concept for identity constitution and morality. The third paper proposes a methodological framework of historical consciousness based on the theory of historical consciosusness presented in the second paper. It presents arguments for why the framework of historical consciousness proposed can be useful for the analysis of historical media and it discusses how aspects of the framework can be applied in analysis. It then presents a textbook analysis that has been performed according to the stipulated framework and discusses its results regarding how textbooks can be used to analyse historical consciousness and its development.
Forskarskolan Historiska Medier (ForHiM)

Style APA, Harvard, Vancouver, ISO itp.

Rozprawy doktorskie na temat „Historisme”

Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych