Rozprawy doktorskie na temat „Interkulturellt perspektiv och relationellt perspektiv”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Interkulturellt perspektiv och relationellt perspektiv”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
Malkoun, Bernar, i Ninos Sleyman. "Ett fritidshem för alla : En kvalitativ studie om fritidshemslärares syn på inkludering". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45871.
Bengtson, Carlström Helen. "Talet om barn, föräldrar och professionalitet i det mångkulturella fritidshemmet". Thesis, Linnéuniversitetet, Universitetsbiblioteket, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31331.
Ekbladh, Lisa, Madeleine Friman i Linnéa Ivarsson. "Kulturmöten : förskollärares och barns perspektiv". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10130.
Ragnhall, Maria, i Jenny Svensson. "Barns inflytande i förskolan utifrån ett populärkulturellt och interkulturellt perspektiv". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34664.
In this study, we emphasize children's influence in popular culture and an intercultural approach is used. The questions that we asked ourselves is: Is the preschool children's interest in popular culture established in preschool? Used an intercultural approach in kindergarten, we also have a question about.The method we used is child observations and interviews of preschool teachers. These methods we chose to get a more comprehensive look how popular culture can be played out and how to work from an intercultural perspective.Our collected materials are analyzed from Säljö and Vygotsky's ideas on the socio-cultural perspective and Dewey's thoughts on the progressive pedagogy. Our collected materials we make in relation to previous research, which we highlight in our work.Our questions we answer with the help of our collected materials and illustrates our conclusions and we for a discussion regarding our study. One conclusion we come to is that we can see that in the nursery we have chosen to observe and preschool teachers we interviewed, only one preschool teacher and a departmental observation that highlights the intercultural perspective. A proposal for further reading in the popular culture and intercultural perspective visible.
Bengtsson, Sara. "Hälsofrämjande och förebyggande elevhälsoarbete - olika perspektiv". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27388.
Bäckman, Åsa, i Katarina Perman. "Gymnasielärares uppfattning om specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion". Thesis, Umeå University, Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-926.
Vårt syfte med denna studie var att kartlägga gymnasielärares uppfattning om och nyttjande av specialpedagogens kompetens och yrkesfunktion samt om det förelåg några likheter/skillnader bland gymnasielärarnas uppfattning om den specialpedagogiska verksamheten utifrån skoltillhörighet, undervisningsämne och yrkesverksamma år som lärare. För att nå vårt syfte genomförde vi en enkätstudie bland samtliga gymnasielärare på två gymnasieskolor i en mellanstor kommun i Norrland. Det framkom en skillnad mellan gymnasielärarnas uppfattning om vilka insatser de anser bäst och vilka insatser de använder till elever som riskerar att inte nå godkänt i sina kurser. I vår studie visar resultatet, att den enskilde gymnasieläraren har makten när det gäller nyttjandet av specialpedagogens kompetens. Vi har även konstaterat att skolledningen har betydelse för hur den specialpedagogiska verksamheten utformas på respektive skola.
Westerberg, Gudrun. "Ledarskaps- och organisationsutveckling i ett interkulturellt perspektiv : En deltagande kvalitativ studie". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25021.
Abstract The thesis is a participatory qualitative study in a Cambodian Organization, where I in interaction with managers developed and implemented a Human Resource Development (HRD) program. The purpose of the study is to describe, interpret and analyze the development work based on empirical data, theory and previous research in culture, inter-cultural, leadership, organization theory, organizational learning and change. An additional purpose is to explore, interpret and draw conclusions about the methods and approaches that facilitate intercultural meetings, organizational- and leadership development with an intercultural perspective. With a social constructionist perspective and an intercultural approach in mutual interaction, it is possible to influence an organization and culture, when taking into account the reality of the culture which is composed. The national culture and an old hierarchical structure have great influence on the processes and relationships within the organization. Skills to build relationships and trust are required in development work in a collectivist culture as Cambodia and also intercultural competence, which embraces openness, communication skills and ability to switch and develop new perspectives. Shared systems of meaning, like theories and research in the field of leadership and organizational development and methods for learning that have a balance between established and new knowledge are important, not being a threat to existing power structures.
Andersson, Mustapic Carina. "Elevers läs- och skrivsvårigheter : ur lärares perspektiv". Thesis, Mälardalen University, Department of Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-278.
Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur ett antal pedagoger uppfattar och hanterar elevers läs- och skrivssvårigheter. Undersökningen bygger på intervjuer med fyra klasslärare och en specialpedagog. Resultatet visar att läs- och skrivsvårigheter inte definieras på ett enhetligt sätt. Individinriktade åtgärder, så som lästräning och kompensation, anses vara viktigast. Ett bra klassrumsklimat nämns även som en viktig faktor. Mer individuellt stöd önskas till elever med läs- och skrivsvårigheter. Några lärare anser att den bästa lösningen är ökad stödundervisning utanför klassundervisningen. Slutsatserna av undersökningen är att det inte finns en klar koppling mellan synen på elevers läs- och skrivsvårigheter och de åtgärder man anser bör sättas in. Dagens klassystem där en lärare ansvarar för en stor grupp elever är ett hinder för elever med läs- och skrivsvårigheter; en lösning på detta kunde vara att två lärare ansvarar för en större grupp elever så att möjligheter till individuellt stöd inom klassen skapas.
Grahn, Elenor. "Bemötande och relationer till vårdnadshavare i förskolan. : Utifrån ett relationellt perspektiv". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103903.
Stenhag, Matilda. "Åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik : Perspektiv, diagnoser och allmänna råd, en innehållsanalytisk studie av åtgärdsprogram". Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-10086.
Detta är en studie av åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik med respektive utan diagnosen dyslexi. Syftet med studien är att undersöka hur åtgärderna i åtgärdsprogram för elever i läs- och skrivproblematik på högstadiet är utformade. Jag vill undersöka huruvida det finns några skillnader i ordinerade åtgärder för elever i läs- och skrivproblematik utan dyslexidiagnos respektive elever med diagnostiserad dyslexi. Detta för att se vilken roll en eventuell diagnos har i sammanhanget för att ändamålsenliga åtgärder ska sättas in för elev i behov av särskilt stöd. Undersökningen syftar till att skönja vilket specialpedagogiskt perspektiv som tycks ligga till grund för åtgärderna och huruvida åtgärderna har någon förankring i tidigare forskning/litteratur och styrdokument rörande arbetet med åtgärdsprogram. Urvalet består av 20 avkodade åtgärdsprogram från sex olika skolor och metoden består av en kvalitativ innehållsanalys med kategorier baserade på tidigare forskning/litteratur. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen ofta brister i tydlighet gällande vad åtgärderna innebär samt vem som är ansvarig för specifika åtgärder men också att de i endast i få fall visar hänsyn till Skolverkets (2008) rekommendationer gällande arbetet med åtgärdsprogram. Därtill visar det sig att skillnaderna mellan åtgärdsprogrammen för elever med dyslexi respektive utan dyslexi är relativt få. Alla utom ett av åtgärdsprogrammen i studien visar sig vara formulerade ur ett kategoriskt/kompensatoriskt perspektiv.
Lindmark, Sabina, i Agneta Johansson. "Att arbeta relationellt eller kategoriskt utifrån alla barns förutsättningar- en studie av blivande förskollärares föreställningar och intentioner". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23501.
Talebi, Pantea, i Nadine Charro. "Relationen mellan förskolan och nyanlända vårdnadshavare : - en studie om olika kommunikationsmetoder mellan nyanlända vårdnadshavare och pedagoger". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-375762.
Sjökvist, Emma, i Sofie Persson. "Förskollärares syn på inkludering och ett inkluderande arbetssätt i förskolan". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27226.
Rojas, Flores Gabriela. "Nyanlända flyktingbarn och deras situation i skolan : -Lärarens uppfattningar utifrån ett interkulturellt perspektiv". Thesis, Örebro University, School of Humanities, Education and Social Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-7245.
Syftet med denna studie är att undersöka hur nyanlända invandrarbarn har det i skolan och hur lärarna arbetar med dem. Jag utgår från lärarens perspektiv i mitt arbete.
Jag har använt mig av en kvalitativ ansats som metod, för att få en djupare förståelse av nyanlända flyktingbarns situation i skolan. Den empiri jag har använt har erhållits från kvalitativa intervjuer. Jag har genomfört tre halvstrukturerade intervjuer.
Tidigare forskning visar att från ett monokulturellt perspektiv där lärarna undervisat utifrån svenskhetens referensramar, värderingar och mål, trots att det har funnits mångkulturella elever i klassrummet, har man nu kommit fram till att en skola med många elever med multietniska bakgrunder bör innehålla ett annat pedagogiskt arbetssätt som utgår mer från elevers olikheter. Detta mångkulturella perspektiv, där man undersöker hur lärarrollen går och bör gå hand i hand med mångkulturell skolutveckling, är en ny gren i forskningen. Ett nytt pedagogisk begrepp har tillkommit vilket är interkulturellt lärande, det tolkas som en mång- och ömsesidig process där individer lär sig att vara öppna och acceptera varandras kulturer. Interkulturell pedagogik tolkas även som ett förhållningssätt i undervisningen vilket genomsyrar lärarens arbete med nyanlända flyktingbarn. Forskning visar även att många flyktingbarn har upplevt våld och trauma på ett eller annat sätt. Många av dessa människor sitter bakom en skolbänk någonstans i landet. Olika metoder och arbetssätt behövs för att hjälpa dessa elever som lider av hemska erfarenheter. Dessa metoder har sin utgångspunkt i den interkulturella pedagogiken.
I min undersökning visar det sig att många nyanlända barn har olika erfarenheter från hemlandet. Några har varit med om hemska upplevelser, trauman och aldrig gått i skolan. Det förekommer även analfabetism bland elever och föräldrar. Lärarens synsätt på de olika kulturerna är att alla ska behandlas lika och undervisas på ett sådant sätt som passar alla. Eleverna måste lära sig att acceptera varandras kulturer. Det jag fann mest intressant i min undersökning var en viss folkgrupps syn på muslimer och andra kulturer. Där fann jag en hierarki och statusskillnader mellan grupper som jag inte visste kunde uppstå. Detta skulle kunna vara en intressant aspekt för vidare forskning.
Hansson, Therese, i Cecilia Nilsson. "Utagerande barn i förskolan utifrån ett miljö- och relations perspektiv". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27257.
Olofsson, Sofie. "Mångkulturellt förhållningssätt i förskolan. : Studenters och förskollärares perspektiv på hur interkulturella förhållningssätt kan förstås och praktiseras i förskolan". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35011.
Grabarska, Kamila, i Shilana Najmaddin. "Förskolebarn i sociala och språkliga svårigheter : Förskollärarnas synsätt och strategier kring det sociala samspelet och språkliga utvecklingen". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35401.
Runeson, Jenny. "Magi eller vetenskap? : Fyra specialpedagogers beskrivningar av sitt arbete med elever med läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-194645.
Asserborn, Jeanette, i Marie Flemming. "Perspektiv på språklig sårbarhet i övergången mellan förskola och skola". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-39318.
Orwald, Jenny, i Tranquilli Susanne. ""Jag tror inte att hon sitter på sin kammare" : Några specialpedagogers och lärares uppfattningar om specialpedagogens yrkesroll och funktion". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28077.
Karlsson, Ann-Cathrin, i Rebecka Gustavsson. "Han borde gå i slussen! : - en studie kring hur rektorer och specialpedagoger definierar och bedömer att elever är i behov av särskilt stöd i form av särskild undervisningsgrupp". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-63777.
Feltborg, Daniel. "Lärarens perspektiv på historieundervisning och historiemedvetande i en elevgrupp med mångkulturell bakgrund". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28184.
The purpose of this study is to examine whether and if so how the intercultural perpective can be used in the teaching of history. A further aim is to deepen the research question to include how history teaching can be designed so that a historical consciousness can develop in a group of pupils with a multicultural background. The method I have used is qualitative interviews with four teachers who all teach history in grades 4-9. Pupils with different cultural background can enrich the teaching of history to the whole class by talking about their own experiences. That can make a historic event real and tangible for all pupils. The conclusion of my thesis is that history teaching should be designed with the help of an intercultural approach. What then is required of the teacher is that he develops an intercultural historic expertise. The teaching is to be characterized above all by highlighting different perspectives through content integration and to encourage the pupils to develop the ability to empathize with other people's situation and be confronted with other ways of thinking.
Ardelius, Maria. "Sjuksköterskors möte med patienter från andra kulturer än den svenska : Ett interkulturellt perspektiv". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19274.
Program: Fristående kurs
Uppsatsnivå: D
Stark, Henrietta, i Carolina Steen. ""Jobba hårt, ge aldrig upp" : Svensk företagsetablering i Ryssland ur ett interkulturellt- och strategiskt perspektiv". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för samhällsvetenskaper, SV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20475.
Shamany, Sara Nada. "Pedagogernas arbetssätt i en mångkulturell kommunal skola och en friskola : Ett interkulturellt perspektiv på undervisning". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21752.
Engström, Linda, i Madeleine Sandberg. ""Det är ju ändå deras barn som vi har gemensamt” : En kvalitativ studie om förskollärares erfarenheter av språklig och kulturell mångfald och dess påverkan på föräldrasamverkan". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35612.
Eliasson, Frida, i Maria Erdeberg. "EN SKOLA FÖR ALLA : Begreppstolkningar rörande vision samt möjliggörande faktorer utifrån politikers och pedagogers uppfattningar". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12225.
Eklöf, Katarina. "Specialpedagogik - en utmaning som heter duga : En undersökning av skolledares och rektorers syn på specialpedagogik". Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6135.
Denna studie har syftat till att undersöka och skapa förståelse för hur skolledare/rektorer resonerar runt specialpedagogiska frågor och hur de beskriver den egna skolans specialpedagogiska verksamhet. Inom vilket eller vilka specialpedagogiskt teoretiska perspektiv förs den specialpedagogiska diskursen bland skolledare/rektorer? Undersökningen har en kvalitativ ansats och grundar sig inom ett hermeneutiskt och ett tolkande/konstruktivistiskt paradigm. Undersökningsmetoden består av intervjuer med fem skolledare/rektorer inom olika skolverksamheter i en kommun. Intervjuerna analyserades utifrån frågeställningarna genom en analysnyckel och särskilda teman utkristalliserades. Resultaten visar att specialpedagogik är komplext och mångfacetterat och att begreppet specialpedagogik kan ses som en paraplyterm med ett omfångsrikt och växlande innehåll. Samtliga specialpedagogiska perspektiv; det traditionella/kompensatoriska perspektivet, det relationella perspektivet samt dilemmaperspektivet kommer till uttryck när skolledarna/rektorerna beskriver specialpedagogik i generella termer. Samtliga specialpedagogiska perspektiv återfinns också när skolledarna/rektorerna beskriver den egna skolans specialpedagogiska verksamhet om än i olika omfattning. Verksamheter inom det relationella perspektivet står tillbaka i jämförelse med verksamheter inom det traditionella/kompensatoriska perspektivet och inte minst dilemmaperspektivet. Slutsatsen av denna studie är att tyngdpunkten i skolledarnas/rektorernas beskrivningar ligger inom dilemmaperspektivet. Dilemmaperspektivet är ett nytt betraktelsesätt när man resonerar runt specialpedagogiska frågor och det behövs mer forskning inom det perspektivet.
Vadman, Agneta, i Ann-Sofie Stensdotter. "Barn i behov av särskilt stöd i fritidshemmet : -fritidslärares definitioner och förhållningssätt". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69404.
Eriksson, Ulla-Britt. ""Man är ju inte mer än människa" : Långtidssjukskrivning ur ett emotionellt, relationellt och strukturellt perspektiv". Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för hälsa och miljö, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-3224.
Ejersbo, Kilander Gustav. "Upplevelsen av formativt lärande och relationellt perspektiv : en empirisk undersökning av fem elever i grundsärskolan". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14923.
Eklöf, Christine, i Lotta Eklöf. "”Jag tror att det är väldigt mycket feeling, ibland lyckas man och ibland inte” : – En kvalitativ studie om handledning som professionellt specialpedagogiskt verktyg". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35558.
Fasth, Madelene. "Specialpedagog i förskolan - samverkan för barnets bästa : Rektorers, förskollärares och specialpedagogers förväntningar på yrkesrollen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-90271.
Arksund, Desirée. "Hälsofrämjande och förebyggande specialpedagogiska insatser i ett social utsatt område". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-52208.
Karlsson, Emma, i Lisa Bergström. "”Jag är inte så fyrkantig längre” : en studie om lärares möte med nyanlända elever i skolämnet idrott och hälsa". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4333.
Abstract Aim The aim of the study has been to examine teachers’ meeting with newly arrived students within the framework of the subject sports and health. To answer the aim, we decided to state the following questions: - What are some of the challenges that the teachers describe in conjunction with educating participating, newly arrived students? – What are some of the observations the teachers make regarding the newly arrived students’ participation in the subject? – What educational tools are used by the teachers when teaching sports and health to newly arrived students? Method We have collected qualitative data through interviews, to examine the meeting between teachers and newly arrived students within the framework of sports and health. We have conducted interviews with six randomly selected teachers, which all meet newly arrived students in their daily teaching. Thereafter, the empirical data collected has been analyzed from a sociocultural perspective in which an intercultural perspective has dominated the analysis and interpretation. Results The results show that the major challenges in education, according to the teachers, are language difficulties, the theory elements and the activities swimming, outdoors life and orienteering. The teachers say that newly arrived students contribute to greater intercultural understanding, as well as improved learning for the class as a whole. The teachers mention using some of the ordinary students as pedagogical tools, as well as individual instructions, pictures and body language to help the newly arrived students. Half of the teachers interviewed mention that they have been affected as individuals by working with newly arrived students. The teachers mention becoming more open to suggestions, humbler, and being better able to see things from the students' perspective. Conclusions The analysis of the study´s empirical evidence shows that teachers are positive about their meetings with newly arrived students. However, there are many challenges, which are mainly connected to the newly arrived students having a different cultural background than the culture that characterizes the Swedish school system and the work required to students with different cultural backgrounds to establish their schooling. The teachers will encourage their students to reach the requirements in the syllabus, but it is also important that the teachers understand the students’ cultural backgrounds. A majority of the teachers do not use educational tools to further extent.
Lindberg, Marie, i Josefine Hult. "Pedagogers upplevelser och synsätt gällande språkutvecklande arbete för elever i språklig sårbarhet". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28993.
Kjellstorp, Magdalena, i Malin Smystad. "Hem och skola i framgångsrikt samarbete : En studie om hur vårdnadshavare till elever med Autismspektrumtillstånd upplever möjligheter och hinder i kontakten med skolan". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39618.
Magnusson, Lisa, i Larsson Hannah. "Kulturella och religiösa traditioner i det mångkulturella fritidshemmet : En intervjustudie med sju fritidslärare". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, Forskning för fritidshemmets pedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-49009.
Borglin, Johanna. "Serier som visuellt stöd i Bild och Engelska". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30551.
In the following literature review I will explore the use of comics as a visual aid in Art- and English education in upper secondary school and high school. This is also a creative student paper and parts of the introduction, background, result and final reflections is presented in the form of comics. The purpose of this paper is to make the potential of comics as a visual aid within Art and language education visible.
Abbassi, Mona, i Mendy Zhong. "Barns svårigheter, vad menar du? En studie om förskollärares föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27167.
Svensson, Mikaela, i Anneli Klintesten. "“Elever med inkluderingsproblem” En studie om rektorer och specialpedagogers resonemang kring inkludering och särskilda undervisningsgrupper". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29335.
Strandh, Victoria, i Frida Löfroth. "Språkutvecklande arbetssätt för elever med språkstörning : En kvalitativ studie där några lärare och speciallärare beskriver sitt arbete". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-167376.
Eriksson, Marie. "Delaktighet som varande och görande. Specialpedagogens roll i arbetet för alla barns delaktighet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22517.
Onn, Anette. "Socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande : Hållbara förhållningssätt för skolan; och för framtiden - Elevers erfarenheter utifrån ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-61012.
Studien syftar till att undersöka elevers erfarenheter av socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i gymnasieskolan, ur ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv. Specifikt undersöks hur elever i svårigheter påverkas och hur socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande kan relateras till inkludering. I studien tillämpas kvalitativ metod genom observationer, samtal och intervjuer av elever på två olika gymnasieskolor, en förortsskola och en förstadsskola. Resultatet visar att socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande bidrar till inkludering i de flesta fall. Emellertid uttryckte samtliga elever att det viktigaste för deras lärande var läraren. Samtliga elever ansåg att det empatiska förhållningssätt och omtanke läraren i socialt entreprenörskap hade gynnade lärandet. Om det är processerna i socialt entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som bidrar till att underlätta förutsättningarna för att utbildningens sk brännpunkt, i vilken genuin mellanmänsklig kommunikation kan uppstå, eller om det är läraren som är avgörande för att detta ska ske eller både och är utifrån den studie som gjorts svårt att avgöra. Analys av resultatet antyder dock att elever i synnerligen svåra omständigheter även har svårt att klara undervisningen då socialt entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt tillämpas. För att hjälpa dessa elever skulle skolan som system troligen bl a behöva förändras till en organisation som istället för att se elever i behov av särskilt stöd se elever i behov av genuin kommunikation och mellanmänskliga relationer.
Hirsch, Lena. "Personlig handledning utifrån ett relationellt synsätt : En undersökning om lärares uppfattningar om elevers lärande och utveckling". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119870.
Henningsson, Carolina. "Hur kan pedagoger hjälpa och stödja barn med ADHD?" Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1732.
Mitt examensarbete handlar om vilka strategier pedagoger kan använda sig av, i undervisningen, när det handlar om barn med ADHD. Jag har tittat på forskning om ADHD angående utgångspunkterna arv och miljö. Vidare har jag studerat vad konsekvenserna blir om pedagogerna utgår från ett relationellt eller ett kategoriskt perspektiv i undervisningen av barn med ADHD. Syftet, med arbetet, är att kritiskt granska forskning om ämnet, undersöka om relationellt och/eller kategoriskt perspektiv är utgångspunkten samt vilka strategier och orsaker för undervisningen som lyfts, genom de olika utgångspunkterna arv och/eller miljö på bästa sätt. En litteraturstudie har använts som utgångspunkt samt relevant litteratur och avhandlingar om ämnet. I mitt resultat framkom det att den absolut största skillnaden mellan det medicinsk/biologiska (arv) och psykologiska (miljö) perspektivet handlar om orsakerna till att barn får ADHD. Alla forskare är överrens om att det är ett samspel mellan arv och miljö, men de finns en del motstridigheter om vilket som väger tyngst. Ytterligare ett resultat som kom fram är att det kategoriska perspektivet är vanligast hos lärare idag, på grund av att det finns för få resurser på skolorna. Enligt min studie har jag funnit att både det relationella och det kategoriska perspektivet ska användas samtidigt, beroende på elevens problem.
Rosenberg, Rebecca, i Jørgensen Christine Cleyton. ""Ett plus ett blir tre" : En kvalitativ studie av idéburet och offentligt partnerskap ur ett relationellt perspektiv". Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för Urbana Studier (US), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43758.
Civil Society Public Partnership (CPP) was developed by Forum - idea-based organisations with a social focus in 2010 as a partnership model between the idea-based and the public sector.The partnership model is based on an idea of mutual collaboration between the idea-driven and public organization. The purpose of the thesis is to develop research on the relationship between the idea-driven and public actors within CPP. The research on this partnership relationship has so far been based on an individual case and has focused on the relationship in relation to procurement. The thesis examines the relationship based on the theoretical approaches: institutional logics, power and boundaries, which have proved relevant in connection with the collection of the empirical material. The thesis aims to help develop a deeper understanding of the specific partnership relationship that arises within CPP and answer the question of how collaboration between idea-driven and public actors is made possible from a relational perspective within idea-based public partnership. The results of the thesis show that in the idea driven public relationship within CPP collaboration, a borderland arises where there is room for collaboration and dialogue around the target group and the activity but also around the CPP agreement itself, which in itself constitutes a border object that promotes joint action.
Karlsson, Anita. ""De kan uppträda lite udda och annorlunda" : Pedagogers bild av särbegåvade och högpresterande elever i grundskolan". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-125470.
Atterlöf, Madeleine, Sara Högberg i Westlöf Anna-Carin Thorsell. "Speciallärares och logopeders erfarenhet av språkstörning". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48529.
Frykholm, Linn, i Anna Konstandeliasz. "Ett betydelsefullt samarbete mellan vårdnadshavare och förskollärare : En kvalitativ studie om förskollärares förutsättningar att genomföra förskolans uppdrag ur ett interkulturellt perspektiv". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-20823.