Rozprawy doktorskie na temat „Kursplan historia”

Denna uppsats behandlar tidskriften Populär Historia. Tidskriften används av många skolor och jag har själv använt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A på gymnasiet. För att få en bra bild av både Populär Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jämförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.

Innehållet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstånd med kursplanen utan skiljer sig på många punkter. Något som kan bero på att tidskriften och kursplanen har olika uppfattningar om vad historia är, och vad historia bör förmedla.

Godkänt datum 2020-08-27

In this essay, I intent to examine history as a school subject in Swedish compulsory school (for children aged 7-16), it contains mostly an analysis of the syllabus for history in the three latest curriculums Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94. The main purpose of the essay is to illuminate the development and the change history as a subject has gone through during this specific time, and my will is also to illustrate the view on knowledge and learning that is revealed in the syllabus for history in today’s curriculum (Lpo 94).

The survey shows that in Swedish compulsory school, history as a subject has changed significantly. During the examined years, the contents have been exceptionally broadened and that has lead to increasing demands on the students as it has gone from being directed to the individual and its contiguous history with shorter outlooks on the rest of the world, to requiring the individual to be able to see and understand other parts of the world and different time, on the basis of it’s own history and culture. According to my survey, this has lead to problems in the students learning ability. The curriculum as it is presented today demands a deeper kind of knowledge than one can expect from all students since far from all have the capacity to reach this sort of deeper knowledge.

Den här uppsatsen handlar om skolämnet historia för grundskolan och innefattar framförallt en analys av kursplanerna för historia i Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa historieämnets utveckling och förändring under ovan nämnda tid, men min vilja är också att undersöka den syn på kunskap och inlärning som framställs i dagens kursplan (Lpo 94).

Genomgången visar att historieämnets innehåll i synnerhet har breddats och kraven på eleven har således ökat enormt under de undersökta åren. Ämnet har gått från att riktas till individen och dess närliggande historia med kortare inblickar i andra delar av världen till att individen, utifrån sig själv, ska söka sig utåt i världen och därigenom få förståelse för olika historiska epoker och händelser. Detta innebär enligt min mening en problematik när det gäller elevens inlärning och förståelse för ämnet då långt ifrån alla har den kapacitet eller vilja som krävs för att se utanför sin egen historia och nå denna djupare förståelse för händelser långt utanför deras fysiska värld.

Arbetet bygger på ett ifrågasättande av synen på gymnasieskolans olika delar mellan åren 1965 och 1994 som idémässigt enhetliga med ett gemensamt syfte och utveckling. Uppsatsens syfte är att problematisera denna syn utifrån ett utbildningsfilosofiskt perspektiv. Syftet konkretiseras genom två frågeställningar, den första frågeställningen behandlar vilka idéer som uttrycks i skolans kursplaner, till vilken utbildningsfilosofi idéerna kan kopplas och hur de förändras under den undersöka tidsperioden. Den andra frågan behandlar vilka likheter och skillnader i utbildningsfilosofisk grund som finns mellan de olika ämnenas kursplaner under tidsperioden. Källmaterialet bearbetas genom textanalys i form av idéanalys för att på så sätt utvinna de idéer som utrycks. Därefter används idealtyper för att kategorisera idéerna till dess utbildningsfilosofiska grund. Slutligen görs en jämförande analys för att analysera likheter och skillnader mellan de undersökta ämnenas kursplaner. Resultatet av analyserna visar på att det finns vissa gemensamma drag gällande utbildningsfilosofisk grund och utveckling under den behandlade tidsperioden, men att skillnaderna är fler än likheterna. En av de slutsatser man kan dra av resultatet är att gymnasieskolan under tidsperioden mellan åren 1965 och 1994 hade ett splittrat syfte. De olika ämnena byggde inte på samma utbildningsfilosofiska grund och därmed syftande ämnena till att påverka eleven på olika sätt.

Då den senaste kursplanen så tydligt poängterar att nutid, och även framtid, ska vara centrala aspekter att förstå och tolka historien genom och dessutom stipulerar att man bland annat ska innehållsmässigt behandla historien fram till och med idag så menar jag att det finns anledning att undersöka om det faktiskt är ett utbrett problem som jag har stött på samt även vad det kan få för konsekvenser. Eftersom även mycket av den moderna forskningen inom historieundervisning undersöker just historiemedvetenhet, som det här ju kan tangera, är det också intressant att se om lärare tror att ett glapp i kronologin kan påverka elevernas historiemedvetenhet och om det också är något som aktivt genomsyrar deras undervisning.

För att själv se huruvida lärare också har upplevt problematiken kring att inte uppnå kursplanmålet i Historia A angående har jag i den här undersökningen sammanställt ett forskningsläge om i vilken utsträckning och vilken modernare historia som behandlas, hur lärares undervisningsstrategi kan påverka vilken historia de förmedlar, hur kursplanen ser ut samt vad historiemedvetenhet är. Jag har även lyft fram de delar i kursplanen och läroplanen som jag först och främst vill undersöka om de upprätthålls men även mer generella delar av dessa som förklarar varför det är viktigt att följa de planer som finns. Efter det så har jag genomfört intervjuer med undervisande lärare på gymnasiet för att även få deras syn på problemet, om det nu ens är ett problem, slutligen analyserat intervjuerna och kopplat de till forskningsläget och kursplanen.

Denna uppsats avser att jämföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar även till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bägge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bägge kursplanerna har kategoriserats utifrån Sven Sødring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har två frågeställningar hämtats från Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats på de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bägge kursplanerna. Den svenska kursplanen har kategoriserats som i huvudsak kategorial, medan den finska kursplanen i huvudsak har kategoriserats som klassisk. Begreppet historiemedvetande yttrar sig tydligast i den svenska kursplanen, men det finns också representerat i den finska kursplanen.

Godkänt datum 2020-08-27

The purpose of this project is to examine the development of the upper secondary school physics course and from this get a better understanding why the course is organized the way it is today. The timeless argument for studying science in school will begin this essay. After that the reader will be aware of when important discoveries in physics were made. Then school history is presented. In this part we are told when the first school started in Sweden, but the focus lies on the upper secondary school and the physics course. The last part studies the history of physics courses in Sweden. Here the syllabus from year 1561 to year 2000 are very important. The method I have used in this piece of work is therefore text analyses.

Some major results are difficult to achieve in this type of essay. The main goal with this project is to give the reader a better historical view of the physics courses in school. This project can also give teachers and teacher students a wider perspective, both a time perspective and a perspective on physics as a subject.

Keywords: the physics subject, upper secondary school, history, syllabus

This paper examines whether the American officer’s education at West Point and the Swedish officer’s education at the Military Academy Karlberg have adapted their history of the military art education in accordance to the new requirements of the Armed Forces and its focus on the operational defense. Sweden is evolving towards an operational defense and so is the United States. This in turn requires that training and education keep up with the changes. The National Defense College in Sweden do not focus the teaching of advanced history, which happened beforet he invention of the engine, in the officer’s training program, while the American education is rather advanced, with special focus on events taken place in the 19th century up to the Cold War. The Swedish history of the military art education is more of a philosophical and introductory character resulting in less military historical knowledge. The American education is more focused on dates, battles and events, making the West Point education both more profound and extensive in these dimensions in comparison with the Swedish education. However, it is very doubtful that 19th century military history is useful for a commanding officer during an operation, for example in Afghanistan. Having knowledge about the history of the military art’s development is important to be able to understand the evolution of the Armed Forces, but having knowledge of the number of battalions and name of the commander at the Battle of Austerlitz is of less importance. This paper compares the Swedish and the American history of the military art education in order to analyze the degree of adaption to the new operational defense.

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen. Däremot finns det skillnader i hur ämnet historia uppfattas. IB-eleverna betonar vikten av källkritik medan eleverna i det svenska systemet lägger större vikt vid värderingar av historiska händelser. IB-eleverna upplever att deras betygssystem är rättvist men är oroliga för att inte all deras kunskap finns med i bedömningen. Eleverna i det svenska systemet ser betygskriterierna som otydliga och anser därför att bedömningen inte blir rättvis. Lärarna i de båda systemen stödjer elvernas synpunkter.