Gotowa bibliografia na temat „Kvalitativa forskningsintervjuer”

<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Hensikt: Å få økt kunnskap om hvordan pasienter innlagt i sykehus på grunn av forverring av KOLS har erfart å medvirke i helsehjelpen. Når pasienter får nødvendig kunnskap om sin sykdom bidrar det til medvirkning. Det foreligger lite kunnskap om brukermedvirkning fra norske sykehusavdelinger, og hvordan og ved hvilke anledninger pasientene skal kunne medvirke. </span></span></em></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Metode: Studien har en kvalitativ, beskrivende design. Kvalitativt forskningsintervju ble benyttet som datasamlingsmetode. Analysen er inspirert av Malteruds systematiske tekstkondensering.<span style="mso-spacerun: yes;">  </span></span></span></em></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Resultater: Informantene erfarte medvirkning når de var tydelige på egne behov og bevisst egen kunnskap, mens de opplevde at pustebesvær, manglende krefter og lav tiltro til egen erfaring hemmet medvirkning. Pasientene opplevde at sykepleierne fremmet deres medvirkning ved å vise omsorg og forståelse, ved at de var kjent for pasienten og hadde tid. Travelhet og mangel på respekt ble erfart som et hinder for medvirkning.</span></span></em></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><em style="mso-bidi-font-style: normal;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Konklusjon: Informantenes opplevelse av medvirkning hang sammen med faktorer både hos dem selv og hos sykepleier. Pasientene bør utfordres til å være aktive og ha tiltro til egen kunnskap, og sykepleierne bør bli mer lyttende. Både pasientrollen og hjelperollen må endres slik at sykepleier og pasient blir mer likeverdige partnere. </span></span></em></p>

Denne artikkelen bygger på studien «Skapelsen av et etnodrama» som omhandler skapelsesprosessen av et manuskript basert på intervju av unge skeive voksne. Med en hermeneutisk-fenomenologisk kunnskapsforståelse tar forskeren utgangspunkt i det kvalitative forskningsintervjuet og fortolkning av den subjektive livsverdenen som materiale for skapelsen av et etnodrama. Kunnskapsgenereringen utvikles gjennom en devisingprosess med unge amatørskuespillere. Med bakgrunn i funn fra studien diskuteres dialogperspektivet i etnoteaterproduksjoner i lys av Bachelards perspektiver på «The poetics of space». Artikkelens fokus er rettet mot etnoteaterets dialogiske innhold og egenskaper.

Artikkelen handler om hvordan tilpasset musikkteknologi kan skape nye muligheter for estetiske uttrykk for elever med funksjonsnedsettelser. Målet er at elevene skal kunne oppleve en aktiv deltakelse i egen musikkopplæring. Den baserer seg på funnene fra forskningsprosjektet «Mulighetenes musikk» som er gjennomført av musikkpedagoger ved SKUG-senteret i Tromsø. I artikkelen presenteres aktuell og relevant forskning på tilpasset musikkteknologi for å vise hvilke muligheter for deltakelse i musikkundervisning som ligger i det å aktivt ta i bruk teknologiske nyvinninger i en kunstdidaktisk kontekst. Det presenteres funn fra deltakende observasjon og kvalitative forskningsintervjuer med unge voksne elever, samt lærere, programmerere, teknologer og musikkdidaktikere.

Artikkelen presenterer funn fra den kvalitative studien Kvinner i norsk teater (KIT). Forskerne har undersøkt kvinnelige skuespilleres opplevelser av rolletildeling i norske institusjonsteatre, sett i et livsløpsperspektiv. Studien bygger på 20 kvalitative forskningsintervju av et strategisk utvalg kvinnelige skuespillere fra små og store institusjonsteatre. Vi drøfter dataene i lys av feminisme og løfter frem seks tema i artikkelen: 1.Repertoar, 2. Utseendefokus, 3. Alderisme, 4. Rolletyper, 5. Rolleønsker, 6. Adelsmerket byttes ut? og 7. Endringsprosesser. I KIT-studien finner vi både skuespillere som er aktive og skapende innovatører og skuespillere som er skapende, men mer passive utøvere. Et sentralt funn er at suksesskriteriet for å få et berikende arbeidsliv i dag for kvinnelige skuespillere på norske institusjonsteatre handler om å tørre å ‘ta skjeen i egen hånd’ for å unngå marginalisering og alderisme innenfor institusjonen.

Artikkelen baserer seg på kvalitative forskningsintervjuer med styrere og pedagogiske ledere om hvordan barnehager imøtekommer muslimske foreldres ønsker om tilpasning til islamske spiseforskrifter. Resultatet viser at barnehagen baserer seg på to hovedstrategier i sin tilpasning – enten å servere mat som alle kan spise, eller ulike typer mat der muslimske barn kan spise ett av alternativene. Artikkelen drøfter strategiene barnehagen velger i forhold til samarbeid med foreldre og hvordan begrunnelser dels er pragmatiske og dels er pedagogisk forankretThis article is based on qualitative research interviews with staff in Norwegian kindergartens and has a particular focus on how kindergartens meet Muslim parents’ wish that the kindergartens adapts meals to Islam’s regulations on food. The result shows that the kindergarten’s strategies can be divided in two main strategies: Either to serve food that everyone can eat (also Muslim children), or to serve different types of food where Muslim children can eat one of the options. The article discusses strategies kindergartens choose in relation to cooperation with parents and how arguments are partly pragmatic and partly educational anchored.

Artikkelen dreier seg en mors inderlige ønske om å gi videre Prøysens barneviser til sin 5-årige sønn. Hun kjenner visene godt fra egen oppvekst, og har gode barndomsminner knyttet til dem. Selv beskriver hun formidlingen som «mislykket», for sønnen er ikke interessert. I artikkelen utforskes årsakene til at formidlingen «går galt» ved å se nærmere på morens forhold til barnevisene i egen barndom, radioens formidling av visene som del av barnetimeprogrammene og cd-platen moren har valgt for å formidle barnevisene til sønnen. Artikkelen er bygget på kvalitativt forskningsintervju med mor og sønn og arkivforskning er benyttet for å belyse radiomediet. Cd-platen er analysert som helhet, i tillegg til at det er gjort grundigere analyser av utvalgte viser. Ved å sammenholde datamaterialet med teoretiske perspektiver på musikk i hverdagsliv og perspektiver på medier, søker artikkelen å utdype morens opplevelse av barnevisene i voksen alder. Meningstilskrivelsene hun gjør når hun lytter til barnevisene på den aktuelle cd-platen sammenliknes med sønnens meningstilskrivelser. På bakgrunn av dette foreslås et begrep om «for-lite-mediering» – hypomediering – for å beskrive en mediering som er «for trang» for det intenderte budskapet og som hindrer barnets opplevelse heller enn å gi den næring slik at den blomstrer.

Forskning indikerer at kroppsøvingsfaget slik det presenteres i dag, ikke oppleves meningsfullt for alle elever, og med den rådende sportsdiskurs kan faget for noen virke mot sin hensikt (Säfvenbom, Haugen & Bulie, 2015). Vi vet lite om hvordan ulike organiseringsformer av kroppsøvingsfaget kan gjøre faget mer meningsfullt for flere elever. I denne studien undersøker vi gjennom kvalitative forskningsintervjuer med fem elever og et fokusgruppeintervju med fire lærere hvordan elever uttrykker seg om kroppsøving og egen motivasjon når de får mulighet til å gjennomføre en ny organiseringsform for kroppsøvingsfaget, «interessebasert kroppsøving» (IBKRØV). Organiseringsformen lar elevene få velge mellom to varianter av kroppsøving: «idrettsglede» og «bevegelsesglede». Begge variantene arbeider mot de samme kompetansemålene, men tilnærmingsmåten er ulik. Bevegelsesglede har en lekende tilnærming til aktivitet, mens idrettsglede fokuserer mer på idrettslig utvikling. Hovedideen med IBKRØV er at elevene skal få velge et kroppsøvingsfag med utgangspunkt i egne bevegelseserfaringer, verdier og interesser. Det ser ut som om IBKRØV klarer å legge til rette for trygge læringsmiljøer og et meningsfullt innhold i en selvbestemt kroppsøvingskontekst. Mer forskning trengs for å få mer nyansert kunnskap om IBKRØVs påvirkning på elevenes motivasjon, læring og utvikling gjennom ungdomsårene.
 Nøkkelord: idrettsglede, bevegelsesglede, motivasjon, interessebasert kropps-øving, autonomi, sosial tilhørighet, kompetanse
 Interest-based physical education
 AbstractResearch suggests that some students do not perceive the current physical education system as meaningful, and to them, the prevailing sports discourse in physical education could be counterproductive (Säfvenbom, Haugen & Bulie, 2015). There is little knowledge on how different forms of organisation can make physical education more meaningful for students. This study uses qualitative interviews with five pupils and a focus group of four teachers to examine how students experience physical education, and their motivation for physical edu¬cation, when they participate in a new organisational model known as “interest-based physical education” (IBPE). In IBPE, students may choose between either “joy of sport” or “joy of movement”. Students work towards the same competence goals in both models, but their approach will be different. Joy of movement has a playful approach to activity while joy of sport focuses more on sports development. The main idea of IBPE is that students may choose a model of physical education that accords with their own experiences, values and interests. In the current study, IBPE appears to facilitate autonomous motivation and create a learning environment where students experience a meaningful content in a safe and supportive context. Although the present results are encouraging, there is still a need for more research on the potential of IBPE to influence pupils’ motivation for and development in physical education.
 Keywords: joy of sports, joy of movement, motivation, interest-based physical education, autonomy, relatedness, competence

Syftet med den här studien är att jämföra två grundskollärarens förhållningssätt till skönlitterärt läsande för att visa dess betydelse för hur elever i mellanstadiet kan uppmuntras till att läsa skönlitterära texter i skolan. Därför har semistrukturerade intervjuer använts enligt Bryman (2011) samt kvalitativa forskningsintervjuer. Resultaten av undersökningen är tvådelade. Det ena visar på att om läraren utåt sett visar eleverna ett positivt förhållningssätt till skönlitteratur kan det ha en positiv inverkan på elevens läslust. Om läraren istället visar ett negativt förhållningssätt till skönlitteratur för eleverna kan detta ha en negativ inverkan på elevens läslust. Det som inte har någon betydelse är om lärarens positiva förhållningssätt till skönlitteratur är äkta eller inte, såvida inte eleverna märker att lärarens positiva förhållningssätt inte är äkta utan lärarens personliga tycke om skönlitteratur lyser igenom.<br>The purpose of this study is to examine and compare two primary school teachers approach to fictional reading and to show its significance regarding how pupils in middle school can be encouraged to read fictional texts in classroom activities. Therefore semi structured research interviews have been used, according to Bryman (2011) which was used was qualitative research interviews. The results of the research are twofold. One the one hand if the teacher shows the pupils a positive approach to fictional reading the impact on pupils’ love of reading might be positive. If the teacher instead show the pupils a negative approach to fictional reading the effects can be negative. On the other hand, it does not seem important if the teachers’ positive approach to fictional reading is authentic or not, unless the pupils notice that the teachers just pretend having a positive approach and their real thoughts shine through.

Abstract: Svenska skolan har tagit emot en ökad grupp nyanlända elever som är i behov av grundläggande litteracitetsundervisning (Franker, 2016, s.1). För att skapa gynnsamma förutsättningar för dessa elever att utveckla läs- och skrivkompetens är det betydande att ta hänsyn till olika faktorer. Samtidigt ställer Skolverket (2016) ett ökat krav på en digitaliserad undervisning där eleverna med hjälp av digitala verktyg ska utveckla kunskaper. Denna uppsats undersöker således hur olika kompetenser inom språkintroduktion arbetar litteracitetsutvecklande med stöd av digitala verktyg. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling där fysiska verktyg (digitala verktyg) utgör ett stöd i lärandet. Denna studie har en kvalitativ forskningsinriktning där fyra intervjuer genomförts på två olika språkintroduktionsprogram. Studien har ett kompetensfokus där två lärare i svenska som andraspråk, en studiehandledare och en IT-pedagog har intervjuats. I resultatet framkommer det att digitala verktyg i form av datorer, Ipads, Smartboards och smartphones förekommer på ett varierat sätt där det sociokulturella lärandet ger förutsättningar för litteracitetsutvecklingen. Studiens deltagare redogör även för att digitala verktyg i samband med litteracitetsarbetet ger förutsättningar för interaktion och kommunikation bland lärare och elever.

Denna studie undersöker vilka relationella aspekter chefer och medarbetare lyfter fram för ett gott ledarskap. De senaste åren har relationernas betydelse för ledarskapet uppmärksammat mer och mer utifrån ett tidigare fokus på ledares egenskaper, stilar eller beteenden. I denna studie undersöks de relationella aspekterna av ledarskapet i en svensk kontext. Studiens teoretiska ram är teoribildningen kring det relationella ledarskapet utvecklad av Mary Uhl-Bien och Sonia Ospina. Det empiriska underlaget består av fem intervjuer. Både chefer och medarbetare från två olika organisationer har intervjuats. Intervjuerna genomfördes med den kvalitativa forskningsintervjun som grund och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet är fem teman som beskriver de relationella aspekterna som utgör ett gott ledarskap. Utifrån chefernas perspektiv är det tre teman: förtroende och tillit, delaktighet och engagemang samt omsorg och omtanke. Utifrån medarbetarna är det två teman: förtroende och tillit samt respekt och bekräftelse.

Formålet med denne studien er å belyse og drøfte presseetiske problemstillinger som oppsto under den umiddelbare dekningen av terrorangrepene i Oslo og på Utøya den 22. juli 2011, i avisene VG, Aftenposten, Aftonbladet og Dagens Nyheter. Studiens teoretiske rammeverk omfatter de presseetiske systemene i Norge og Sverige, nyhetskonkurransen og kommersialiseringens konsekvenser, samt forskning på presseetikkens plass i krim- og katastrofejournalistikk generelt, og i de aktuelle hendelsene spesielt. I studien kombineres kvalitativ tekstanalyse, med verktøy fra henholdsvis kildekritisk- og retorisk analyse, og kvalitative forskningsintervju. Resultatene viser at presseetiske problemstillinger knyttet til øyevitners, politiets og anonyme kilders pålitelighet og bristende kildekritikk i forhold til blant annet informasjonssubsidier, var fremtredende i det undersøkte materialet. Kritikkverdig bruk av spissvinklede titler og andre former for journalistisk løgnaktighet, foreligger også, på samme måte som nærgående bildebruk av skadde og døde. Studien antyder også at den harde nyhetskonkurransen hadde en negativ effekt på deler av rapporteringen. Det finnes mange likheter, men også interessante forskjeller mellom så vel dekningen som i den etiske refleksjonen i de analyserte avisene. Aftonbladet skiller seg ut som den avis med den mest diskutable dekningen sett fra et etisk perspektiv, uten at dette internt begrunnes med at avisen utgis utenfor rekkevidde for de fleste av tragediens berørte og pårørende.

<p>Syftet med föreliggande arbete är att genom elevernas egna berättelser försöka utläsa vilka miljöer som påverkat deras intresse och om det finns några gemensamma trender. Metoden för detta är den kvalitativa forskningsintervjun. Ett urval har gjort så att det skall spegla samhällsstrukturen med avseende på samhällsklass och geografisk ort. Skolorna har indelats i förortsskola, mellanskola och statusskola. Samtliga intervjuade elever går i gymnasieskola och är alla mer eller mindre intresserade av fysik och matematik. De enskilda eleverna har indelats efter samhällsklass genom föräldrarnas socioekonomiska tillhörighet. Resultatet redovisas genom transkribering av ljudinspelningar av intervjuerna, vilka sedan analyseras. Analysen visar att skolan är den enskilt viktigaste intressebildande miljön för gruppen intervjuade. Släkt och vänner är också viktig medan samhällstrender inte utgör lika viktiga intresseskapande miljöer.</p><p>Slutligen förs också en diskussion om vad man kan göra för att öka intresset för matematik och naturvetenskap i skolan.</p>

Den här intervjustudien beskriver och analyserar fyra vuxna nyanlända deltagares erfarenheter av att möta ett nytt skol- och kunskapssystem. Nyanländas möte med skolan är ett högaktuellt ämne då Sverige är ett viktigt mottagarland för migranter där barn och vuxna ska utbildas på nytt. Den röda tråden som flyter genom studien är; vad har deltagarna med sig för kunskapssyn, vilka svårigheter eller möjligheter innebär mötet och vad händer med tidigare kunskaper i det nya utbildningslandskapet. Empirin till studiens syfte har skapats med semistrukturerade intervjuer. De transkriberade intervjuerna har analyserats med fenomenografisk metodansats och den teoretiska inramningen är Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Tidigare forskningsresultat om nyanlända och skolan visar bland annat en kulturfokuserad och dekontextualiserad undervisning med oigenkännliga arbetssätt som inte överensstämmer med elevers tidigare skolerfarenheter vilka då förlorar värde. Studiens resultat överensstämmer med tidigare studier och kan ses som ett ytterligare bidrag till vad refererad forskning om nyanlända och skolan visar. Viktiga slutsatser utifrån studiens resultat är att skolan för nyanlända behöver diskutera kunskapsbegreppet, synliggöra bedömningen och möjliggöra arbetsformer som eleverna är vana vid från hemlandet. Ett konkret exempel är att det finns anledning för skolan att lyfta faktakunskapen mer i undervisningen.

Studiens syfte grundades i problematiken kring mobiltelefonernas möjligheter och begränsningar som digitalt hjälpmedel och har ämnat att tolka samhällskunskapslärares uppfattningar kring dessa möjligheter och begränsningar. Studien byggdes av semistrukturerade respondentintervjuer med sju verksamma behöriga samhällskunskapslärare i grundskolan, där sex respondenter arbetar på högstadiet, och en på mellanstadiet. Eftersom intervjuerna var av semistrukturerad form lämnades utrymme för öppna och utförliga svar. Resultatet blev att respondenterna fick dela med sig av egna erfarenheter och reflektioner kring ämnet. Lärarna i studien ansåg att mobiltelefoner har en plats i undervisningen i samhällskunskap som digitalt hjälpmedel, förutsatt att det finns tydliga ramar för hur mobiltelefonerna ska användas, och vad de ska användas till. Begränsningar med att använda mobiltelefon som digitalt hjälpmedel i undervisningen var att respondenterna ansåg att mobiltelefoner kan vara ett distraktionsmoment för elevers arbetsro under lektioner.<br><p>2020-04-03</p>

I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.

Stockholm Gas AB säljer i huvudsak två olika produkter. Den ena är stadsgas och den andra är fordonsgas. Båda produkterna skall på sikt i huvudsak ha biogas som råvara. I dagsläget är det dock så att stadsgasen till största delen består av naturgas blandad med luft.Stockholm Gas AB har genomgått stora förändringar och står inför nya. År 2011 togs ett stort steg i Stockholm Gas klimat- och miljöriktiga utveckling. Den tidigare stadsgasen baserad på lättbensin ersattes med en stadsgaskvalité bestående av naturgas och/eller biogas blandad med luft. Utöver denna förändring har Stockholm Gas också utvecklat sin roll som leverantör av biogas som fordonsbränsle. Nya rörnät för leverans av biogas är under uppbyggnad för att knyta ihop biogasens produktionsplatser med olika tankställen. Genom att Stockholm Gas AB är ett relativt ungt företag i kombination med de stora förändringar som nämns ovan anser sig Stockholm Gas AB ha ett behov av att utveckla sin kommunikation gentemot sina kunder. Denna studie är ett led i utvecklingen av kommunikationen.Studiens övergripande syfte är att ge Stockholm Gas AB ett underlag för att utveckla och förbättra sin kommunikation med sina olika kundsegment vad det gäller såväl informationskanaler som informationsinnehåll rörande Stockholm Gas AB:s båda produkter samt råvaran biogas. Strävan är att rapporten skall kunna fungera som ett underlag och en vägledning för Stockholm Gas AB vid framtagande av informationsmaterial rörande sina båda produkter och råvaran biogas, samt hjälpa Stockholm Gas AB:s marknadsavdelning att bättre kunna kommunicera med Stockholm Gas AB:s kunder. Det centrala i studien är att ta reda på vilken typ av information som Stockholm Gas AB:s kunder är intresserade av och vilka informationskanaler som föredras och jämföra detta med de uppfattningar som de anställda på Stockholm Gas AB har. Kunderna har i studien delats in i fyra segment. Dessa segment är fordonsgasstorkunder (främst taxibolag), fordonsgasprivatkunder, stadsgasstorkunder (främst krögare) och stadsgasprivatkunder. Studien utfördes genom att kvalitativa intervjuer har genomförts med anställda på Stockholm Gas AB och med vart och ett av kundsegmenten. Intervjusvaren på varje fråga har kategoriserats och utifrån detta har slutsatser dragits och ett resultat utformats. Ett resultat presenteras för vart och ett av kundsegmenten i form av venndiagram samt i en mer diskuterande resultatdel.<br>Stockholm Gas AB sells essentially two different products. One is the town gas and the other vehicle gas. Both products will eventually have substantially the biogas as a feedstock. In the current situation though, the city gas consists mainly of natural gas mixed with air. Stockholm Gas AB has undergone major changes and facing new ones. The year 2011 marked a major step in Stockholm Gas climate and environmentally friendly development. The former town gas is based on light petroleum was replaced with a town gas quality consisting of natural gas and / or biogas is mixed with air. In addition to this change, the Stockholm Gas also developed its role as a supplier of biogas as vehicle fuel. New mains for the supply of biogas are under construction to link up biogas production locations with different filling stations. Stockholm Gas AB being a relatively young company, combined with the significant changes mentioned above, Stockholm Gas AB have a need to develop their communication to their customers. This study is a part of that development of communication. The study's overall purpose is to provide Stockholm Gas AB with a basis to develop and improve its communications with its various customer segments in terms of both information channels and the information contents regarding Stockholm Gas AB's both products and the raw material biogas. The aim is that the report should serve as a basis and a guide to Stockholm Gas AB in the preparation of information material relating to its products and raw material biogas, as well as helping Stockholm Gas AB's marketing department to better communicate with the Stockholm Gas AB's customers. Central to this study is to determine what type of information that Stockholm Gas AB's customers are interested in and their channels of choice, and compare this with the views of the staff at Stockholm Gas AB. The customers have in the study been divided into four segments. These segments are vehicle gas key accounts, (mainly taxi companies), vehicle gas private customers, town gas key accounts (primarily chefs) and town gas private customers. The study was conducted through qualitative interviews with employees at the Stockholm Gas AB, and with each of the customer segments. Interview responses to each question have been categorized and from this conclusions have been drawn and results been designed. A result is presented for each of the segments in the form of a Venn diagrams, and in a more deliberative part of the result.

Today we see a growing need and interest in working towards sustainable development. To be able to contribute to a sustainable development as individuals/business we need to emphasize the importance of education and contextualisation that learning occurs in a sense that is relevant to the learner. This is the background to this study, which in turn is the basis for an education that focuses on how to environmentally secure your purchases, an opportunity for us to set environmental standards purchasing products and services. The process for purchase is considered by many to be a key factor in businesses work towards sustainable development. Key people in this process and target audience for this education is environmental, purchasing and procurement managers. The purpose of this study is to design an education called Miljösäkrade inköp from the target audiences’ knowledge, interests and attitudes, together with literature. The first step is a study of the target audiences’ needs and concerns in areas concerning environmentally secured purchase. This study has been done through qualitative research interviews which in turn has been the basis of av reflection on the content and didactic approach for this education. The theoretical basis for this study highlights for an example education for sustainable development, teaching traditions of environmental problems, adult didactics and problem-based learning. The results of the qualitative research interviews show for an example that the participants have a range of different motives for taking the environment into account in their purchases. They all illustrate the importance of having a holistic approach, but also the difficulty in realizing it. Several of those who have been interviewed indicate a difficulty to see ecological, social and economic factors as a whole. Based on interview results and literature, I point out three areas that will permeate the education Miljösäkrade inköp; the democratic conversation, a conversation in which views and values of all those who are involved are considered to be significant, a holistic approach to sustainability and ethical aspects. And based on these three areas you’re given suggestions for exercises and interesting issues to highlight during the education.<br>Vi upplever idag ett växande behov och intresse av att arbeta för en hållbar utveckling. För att vi som individer/verksamheter ska kunna bidra till en hållbar utveckling poängteras vikten av utbildning och kontextualisering, att lärandet sker i ett sammanhang relevant för den lärande. Detta är språngbrädan för denna studie som i sin tur ligger till grund för en utbildning som fokuserar på miljösäkrade inköp, en möjlighet för oss att ställa miljökrav vid inköp av produkter och tjänster. Inköpsprocessen anses av flera vara en nyckelfaktor i verksamheters arbete för en hållbar utveckling. Nyckelpersoner i denna process och tillika målgrupp för denna utbildning är miljö-, inköps- och upphandlingschefer. Syftet med denna studie är att utifrån målgruppens kunskaper, intressen och attityder tillsammans med litteratur utforma utbildningen Miljösäkrade inköp. Det första steget är en studie av målgruppens behov och frågeställningar inom områden som berör miljösäkrade inköp. Denna studie har skett i form av kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har legat till grund för en reflektion kring utbildningens innehåll och didaktiska upplägg. Som teoretisk grund för denna studie lyfts bl.a. lärande för hållbar utveckling, undervisningstraditioner för miljöproblematik, men också vuxendidaktik och problembaserat lärande. Resultatet av de kvalitativa forskningsintervjuerna visar exempelvis på att deltagarna anger ett spektra av olika motiv till att ta hänsyn till miljön i sina inköp. De belyser alla vikten av ett helhetstänkande men också svårigheten i att realisera detta. Flera av de intervjuade visar på en svårighet att se ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer som en helhet. Utifrån intervjuresultat och litteratur lyfter jag sedan tre områden som kommer att genomsyra utbildningen Miljösäkrade inköp; det demokratiska samtalet, ett samtal där alla de inblandades synpunkter och värderingar anses vara betydelsefulla, ett helhetstänkande för hållbarhet och etiska aspekter. Utifrån dessa tre områden ges förslag på övningar och intressanta frågeställningar att lyfta under utbildningen.