Kliknij ten link, aby zobaczyć inne rodzaje publikacji na ten temat: Normkritik.
Rozprawy doktorskie na temat „Normkritik”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 50 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Normkritik”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
1
Lina, Zavalia. "Hur görs normkritik? : En studie av praktikers förslag till normkritisk förändring". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28149.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This research report follows a group of educators, project managers and scientists involved in a norm-critical project: Norm Creative Certification. The aim of this study is to examine the proposal for, and obstacles to, a norm-critical change that the group discusses in relation to the project and its educational context. The research report also examines whom are expected to make the norm-critical change. For gathering the empirical material the method participant observation is used. Further, the material has been analyzed inspired by Carol Bacchis policy analysis method What is the problem represented to be? Carol Bacchis method has worked indicative, since the material is more organic than a policy. The research report has been analyzed in the context of theories of intersectionality and Kevin Kumashiros theory about antioppressive pedagogy. The obstacles that the reference group refers to a norm-critical change is partly a threatening outside world and an internal feminist critic, the lack of action, a fake (internal) self-image and a fear of the discomfort and resistance that norm-critical change raises. The components that the group suggests for a positive development, is linked to the experience-based learning, an interested attitude of the practitioner, the relation to time and an understanding of conflict, power and domination. What also emerges is that the norm-critical change occurs in the individual, which is assumed not to have any experience of being outside the norm. A duality emerges overall as the group relates to two parallel ideas and pedagogical approaches. Partly the group relates to a "market" where assignments will be carried out and where it is stressed that action without understanding is a way to a norm-critical change. At the same time signed an opposite condition for a norm-critical change, where time, your own experience, understanding and self-reflexivity stands in the center. Here the focus is on longer processes, the individual and the learning processes.
2
Nordgren, Gustav. "Positiva förebilder - Produktifierad normkritik". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20851.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Uppsatsen är ett examensarbete i Produktdesignprogrammet på Malmö Högskola. Projektet analyserar med hjälp av Kritisk designteori de samhällsnormer som kopplas till dockor för flickor i åldern 7-11. En studie av ämnen kopplade till relationer och interaktioner mellan barn och docka utfördes genom litteratursökningar och intervjuer med målgrupper. Utifrån slutsatser i studien utformades koncept, ämnade att kritisera idealiseringen av passivitet och skönhetsfokus som marknaden är präglad av. Ett koncept valdes ut och utvecklades vidare med hjälp av Kritiska designmetoder.This essay is a thesis in Product Design at Malmö University. The project uses Critical design theory to analyze the social norms that are connected to dolls for girls of ages 7-11. A study of topics related to relationships and interactions between children and dolls was conducted through literature searches and interviews with target audiences. Based on the conclusions of the study a design concept was created, intended to criticize the idealization of passivity and beauty by which the market is characterized. One concept was selected and further developed using Critical Design methods.
3
Ström, Linnéa, i Helena Malki. "Love Me Gender : En litteraturstudie om normkritiskt arbetssätt i förskoleklassen och skolans årskurser 1-3". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129301.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet är att genom en strukturerad litteraturstudie få djupare inblick i och problematisera vad svensk och internationell forskning säger om vikten av att utmana könsnormer och förhindra traditionella könsroller i yngre barns skolmiljö. Med skolmiljö avses dels den målstyrda undervisningen i klassrum och klassrumsmiljö,dels övrig tid och utrymmen i skolan så som matsal och fritidsverksamhet. För att konkretisera problemformulering en tar vi hjälp av följande ämnesdidaktiska frågeställning är: Vilka argument lyfts fram inom forskningen för användandet av ett normkritiskt arbetssätt ifråga om genus? Vilka metoder för normkritiska arbetssätt redovisas inom tidigare forskning när det gäller genus, och vilka för- och nackdelar anses de ha? Hur skiljer sig fokusområdet genus i studier av normkritiskt arbete som har gjorts i Sverige i jämförelse med de som gjorts i andra länder?
4
Akatakpo, Blessing, i Charlotte Wahlund. "Vad menas med normkritik då? : En kvalitativ studie om pedagogers arbete med normkritisk pedagogik i förskolan". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-409983.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Sammanfattning Barn vistas stora delar av sin vardag i förskolan, vilket gör att de pedagoger som arbetar i förskolan har stora möjligheter till att påverka barns framtida syn på samhällets normer. Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan samt om det finns skillnader i yrkeskategoriernas beskrivningar i deras arbetssätt utifrån ämnet. Vi anser att studien är av relevans, då vi ser en brist på kunskap om hur normkritisk pedagogik kan inkorporeras i förskolans utbildning. Studiens data samlades in genom kvalitativa intervjuer, där förskollärare och barnskötare som är verksamma i förskolan intervjuades. Empirin analyserades med hjälp av hermeneutisk metod med inslag av tematisk analys och bearbetades sedan med utgångspunkt från queerteorin samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att både förskollärare och barnskötare arbetar med normkritisk pedagogik i förskolan, men att förskollärarna har en större medvetenhet om hur normkritik kan integreras i utbildningens undervisning, och visar därför på skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas kunskaper om ämnet. Resultatet visar på att samtliga förskollärare och barnskötare menar att barn gör motstånd mot utbildningens och pedagogernas normer i förskolan. Dock finns, enligt vår tolkning, en skillnad i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar om när det ses som acceptabelt att barn gör motstånd i förskolan. Vi tycker oss ändå, trots skillnader i förskollärarnas och barnskötarnas beskrivningar, se en viss kontinuitet i respondenternas förhållningssätt i deras bemötande gentemot barn och hur arbetet med normkritisk pedagogik kan utföras.
5
Eriksson, Nelly. "Normkritik och normkreativitet på Glimmingehus". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för naturvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21518.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Glimmingehus, i sydöstra Skåne, är en del av det skånska kulturarvet och ett betydande besöksmål. Som en del av det statligt förvaltade kulturarvet finns ett ansvar att historiebruket är inkluderande och främjar delaktighet. Uppsatsen undersöker vilken del av historien som lyfts fram på Glimmingehus, utifrån följande frågeställningar: Vilka och vems narrativ tillvaratas och förmedlas till den allmänhet som besöker Glimmingehus? och Vilka andra narrativ med anknytning till Glimmingehus skulle kunna föras fram? Agnidakis et al. (2018) utgår från statens förvaltning av vårt gemensamma kulturarv i sin metodutveckling. Metoden undersöker de narrativ som förmedlas på en plats och i vilken utsträckning de är bundna till normer som rör kultur, särskilda tider, klass eller kön. Resultatet visar på adeln som den mest återgivna sociala kategorin på Glimmingehus. Jens Holgersen Ulfstand och Margareta Arvidsdotter Trolle är genomgående de mest framträdande personerna och främst medeltid, men även andra perioder såsom 1600-tal, åskådliggörs. Rumsligt fokus ligger till största delen på borgens funktion som försvarsverk och bostad. Därtill tillkommer flera andra mindre framträdande narrativ, med den största variationen i utställningen Borgfolk. Flera av de historiska personer som presenteras är kvinnor. Utmaningen tycks inte ligga i att hitta inflytelserika kvinnor ur historien att berätta om, utan i att hitta och belysa de personer som möjliggjorde den svenska och danska högadelns livsvillkor, på Glimmingehus såväl som på andra kulturhistoriskt viktiga platser i Skåne. Med landskapet som arbetsplats har landskapsvetaren möjlighet att vara delaktig i en normkritisk och normkreativ kulturmiljövård och bidra till ett inkluderande och varierat kulturlandskap.
6
Hannu, Kajsa, i Lomberg Mari Rehn. "Normkritik och intersektionalitet på socionomprogrammet : Lärares erfarenheter och upplevelser av undervisning om normkritik och intersektionalitet". Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Avd. för beteendevetenskap och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40857.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Att socionomstudenter under socionomutbildningen erhåller kunskap kring de maktaspekter som förekommer i mötet med klienter, kan anses betydande för det sociala arbetets praktik. Undervisning kring normkritik och intersektionalitet tar fasta på just dessa maktaspekter vilket därmed påvisar vikten av goda förutsättningar för att bedriva sådan undervisning. Studiens syfte vilket är att undersöka lärares upplevelser och erfarenheter av att undervisa om normkritik och/eller intersektionalitet på socionomutbildningen. En kvalitativ studie har genomförts med lärare som har erfarenhet av undervisning kring normkritik och/eller intersektionalitet. Nio semistrukturerade intervjuer har genomförts med lärare från olika lärosäten. Studiens material har analyserats utifrån normkritisk pedagogik samt antiförtryckande undervisning. I studien framkommer vikten av att studenterna utvecklar ett kritiskt tänkande för att kunna ifrågasätta förgivettagna sanningar samt för att studenterna genomgående skulle arbeta kring den process som det kritiska tänkandet innebär. Även att den kritiska blicken måste riktas mot den egna personen för en djupare förståelse kring makt, normer och strukturer, samt hur de som individer påverkar och påverkas av dessa. Organisatoriska hinder för undervisningen har synliggjorts i form av resursbrist. Studentgrupperna anses vara för stora och det finns inte tillräckligt med tid för att utforma undervisningen på sätt som visat sig gynnsamma. Slutsatserna för studien är att lärarna anser att kunskap kring normkritik och intersektionalitet är ett viktigt bidrag till att social förändring på strukturell nivå ska kunna ske. För att studenterna ska kunna tillgodose sig sådan kunskap krävs tillgång till de resurser som lärarna efterfrågar. Den resursbrist som tydliggjorts i denna studie behöver även tas hänsyn till vid forskning samt utformning av undervisningsmetoder för att dessa praktiskt ska kunna genomföras.One might say that it is of significant importance for social work practices that students, during education to become social workers, acquire knowledge of the aspects of power that occur during the meeting with clients. Anti-oppressive education as norm criticism and intersectionality addresses these aspects of power, thus points out the importance of good conditions for such education. The purpose of this study is to investigate how the teaching is conducted in practice and examine teachers’ experiences on how to teach about norm criticism and/or intersectionality in social work education. A qualitative study has been conducted with teachers who have experience in teaching about norm criticism and/or intersectionality. Nine semi-structured interviews have been conducted with teachers from different institutions. The study material has been analyzed on the basis of norm critical pedagogy and anti-oppressive education. The study highlights the importance that students develop critical thinking, which is imperative in order to question known “truths” and to continuously apply the process of critical thinking. For a deeper understanding, the students must understand the of power, norms and structures as well as how they affect and are influenced by them. This is achieved by the students turning the critical look toward themselves. There are organizational barriers to the teaching about norm criticism and/or intersectionality due to the lack of resources. For example, the student groups are too large and there is time constraint in designing the teaching in a constructive way. The conclusions are that teachers believe that knowledge about norm criticism and/or intersectionality is of outmost importance to achieve social change on a structural level. In order for students to gain such knowledge, the resources required must be made available to teachers. Therefore, to ensure that new models of teaching about norm criticism is practically implemented in social work education, the shortage of resources exposed in this study need to be considered when developing new teaching methods and during further research.
7
Larsson, Johanna, i Malin Söder. "Det svåra normkritiska arbetet : En kvalitativ undersökning av förskollärares syn på normkritiskt förhållningssätt i förskolans praktik". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-43797.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Normer utgörs av föreställningar kring vad som betraktas som normalt och får på så vis betydelse för hur människor samspelar med varandra. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare talar om normkritik och hur de beskriver sitt praktiska arbete. Datainsamlingen utgörs av kvalitativa intervjuer med åtta legitimerade förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att normkritik är ett viktigt ämne men att de samtidigt upplever svårigheter med att implementera det normkritiska förhållningssättet i hela verksamheten. Ett normkritiskt perspektiv användes för att analysera resultatet. Slutsatsen är att det normkritiska arbetet kan försvåras av faktorer som bristande samsyn i arbetslaget och att arbetet inte tar hänsyn till normers samverkande funktion.
8
Hönig, Emil. "Läroböckernas oreflekterade normkritik : En litteraturgranskning av samhällskunskapsböcker för GY11". Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-440222.
Pełny tekst źródła
9
Norell-Hussein, Jennie, i Elin Nyström. "Normkritik i barnlitteraturen : En kartläggning av fyra förskolors litteraturutbud". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-31519.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Denna studie undersöker barnlitteraturen på fyra förskoleavdelningar ur ett normkritiskt perspektiv. Detta för att undersöka hur människor förekommer och framställs i böckerna på förskolan. Samt att undersöka vilka möjligheter bokutbudet kan ge barnen att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Den teoretiska utgångspunkt som använts i undersökningen är det normkritiska pedagogiska perspektivet. De normer som undersökts är etnicitet, funktionsvariation, familj och socioekonomi. En kartläggning gjordes på de fyra förskoleavdelningarna där alla böcker som innehöll människor analyserades och vi undersökte böckernas bilder och handling. Resultatet visade att alla avdelningar hade böcker inom alla undersökta normer. Dock varierade bokutbudet både gällande antalet böcker på avdelningarna och antalet normkritiska böcker. En av förskolorna hade många böcker med en förhållandevis låg andel normkritiska böcker, vilket skulle kunna göra att dessa försvinner i mängden. Barns möjligheter att ta del av dessa kan på så sätt bli begränsade. En annan förskola i undersökningen hade istället få böcker på avdelningen. Dessa böcker var medvetet valda utifrån ett normkritiskt perspektiv och det kan då öka barnens möjligheter att ta del av människors olika sätt att leva och vara. Slutsatsen av den här studien är att böcker bör väljas medvetet utifrån ett normkritiskt perspektiv där olika människor och levnadsförhållanden skildras på ett normvidgande sätt. Detta för att barn ska få möjlighet att känna igen sig själv och få möjlighet att se och få förståelse för andra människor.
10
Franzén, Johan. "Genusroller, jämställdhet och normkritik : -en hermeneutisk textanalys av Blueprint B". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-38808.
Pełny tekst źródła
11
Nykvist, Sara, i Erika Söderberg. "“Vi gör det möjligt” : En flermetodsforskningsstudie om normkritik i förskolan". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54781.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om hur arbetet med normkritik sker i förskolan. Metoden som användes var en flermetodsforskning och datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studien utgick från det normkritiska perspektivet. Resultatet visar att majoriteten av förskolepersonalen ansåg att vara normkritisk, rör sig om deras människosyn och hur de bemöter barn, kollegor och vårdnadshavare. De ansåg även att det handlade om att vara normmedveten och ifrågasätta vanligt förekommande normer. Resultatet visar även att arbetet med normer i förskolan sker bland annat genom diskussioner tillsammans med barnen och kollegor. Vi drar slutsatsen att normkritik är en viktig del av förskolans arbete och göra barnen delaktiga i arbetet med normer är en central del av arbetet.
12
Lucas, Sofia. "Normkritisk pedagogik - en omöjlig metod? : En studie om motsägelser och dilemman i normkritisk pedagogik och värdegrund i teori och praktik". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-255325.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematisk normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik. För att kunna bedriva normkritisk undervisning krävs ett ständigt kritiskt förhållningssätt till sin egen praktik och situationsanpassade metoder. Slutsatsen är därför att det kanske inte går att säga hur normkritisk undervisning bör gå till, eller ge ut en allmän metodik för att handleda lärare i detta arbete.
13
Tofte, Jenny. "Möjligheter och motstånd i arbetet med normkritik och funktionalitet i skolan". Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-6345.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Den här uppsatsen handlar om normkritik och till viss del funktionalitet. Det är en kvalitativ studie av 3 olika pedagogers sätt att arbeta med normkritiska frågor och syftet är att undersöka hur dessa pedagoger, som har anställning inom skolans alla olika former, från allmänna gymnasieskolan, genom gymnasiesärkolan och till grundskolan, arbetar med frågor som rör normkritik och funktionalitet. Frågeställningen berör de svårigheter och det motstånd som finns mot detta.Jag har tittat en del på hur skollagen, värdegrunderna och diskrimineringslagen är utformad och hur det går att praktiskt införa normkritisk pedagogik i vardaglig undervisning.Till uppsatsen har jag skrivit en konstnärlig bok och haft en föreläsning om normer och normkritik. Syftet med detta är att hitta en form för vidare lärande där jag kan hjälpa mig själv och andra att tänka och leva mer normkritiskt. Boken innehåller också akvareller som jag har målat under arbetets gång. De föreställer människoliknande figurer men jag tänker att det är upp till betraktaren att själv göra sig en åsikt om dessa.
14
Lindell, Linus. "Han är bara en vanlig kille som gillar killar - ett normkritiskt undervisningsförsök i manusskrivande, Rörlig Bild B". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36065.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt.
15
Halléhn, Jonas. "”Nu är du såhär för att du ser ut så!” : En undersökning om normkreativ och inkluderande kommunikation". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121840.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Kommunikation har en mängd olika stereotyper som skapar fördomar och normer. Vilka i sin tur förstärks och återanvänds i ett invant mönster när kommunikation skapas. Det skapar en utsatthet och utanförskap för de personer som är normavvikande. De stereotyper och normer som reproduceras om och om igen i det offentliga rummet påverkar tankesätt om vilka som ska få synas och vilka som inte ska få synas För att ta reda på hur dessa stereotyper kan förändras och att få fler personer inkluderade i kommunikation har den studien tagits fram med hjälp att begrepp som normkreativitet, normkritiska analyser och stereotyper. Studien har en kvalitativ utgångspunkt, där tre kvalitativt strukturerade intervjuer genomfört med personer som arbetar med normkreativitet och normkritiska analyser. Personerna kommer både från kommunikationsbranschen och utbildningsväsendet. De tre repsondeterna anser att det är viktigt att arbeta med en normkreativ och inkluderande kommunikation då det skulle förändra de negativa stereotyper som återfinns i kommunikation. De ser också ett motstånd inom branschen att gå ifrån det invanda. De alla tror att det finns en rädsla att förlora pengar på en normkreativ kommunikation. Detta är något som inte stämmer. För vid ett arbete med normkreativ kommunikation kommer det upp nya, kanske oväntade, målgrupper för byråerna att nå ut till. Vilket då kommer leda till att fler grupper får synas i kommunikation. Vilket i sig leder till en mer inkluderande kommunikation. Vilket leder till att stereotyper och normer förändras till det bättre.Communications have a variety of stereotypes that create prejudices and norms. Which, in turn, amplified and re-used in a habitual patterns when communication is created. It creates a vulnerability and marginalization of the people is the norm deviant. The stereotypes and norms that reproduced again and again in public space affects the mindset of who should get seen and which not to have seen. To find out how these stereotypes can be changed and to get more people included in the communication, the study developed using the concept as a norm creativity, critical analyzes norm and stereotypes. The study has a qualitative perspective, where three qualitative structured interviews conducted with people working with norm creativity and norms critical analyzes. The characters come from both the communications industry and the education system. The three respondent states that it is important to work with a norm creative and inclusive communication. It would change the negative stereotypes that are in communication. They also see a resistance in the industry to move away from the familiar. They all believe that there is a fear of losing money on a norm creative communication. This is not right. When companies work with norm creative communication it will appear new, perhaps unexpected, audiences for agencies to reach out to. Which will then lead to more groups may be apparent in communication. This in itself leads to a more inclusive communication. Which leads to stereotypes and norms are changing for the better.
16
Warnqvist, Caroline. "Collegedrömmar, alkoholiserade fartygsarbetare och högutbildade förebilder : En studie om yrkes- och studierepresentation i ungdomslitteratur". Thesis, Uppsala universitet, Litteraturvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384279.
Pełny tekst źródła
17
Olsson, Maria. "Vad säger läromedlet – egentligen? En studie i det som ligger under ytan". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35638.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Detta examensarbete är en kritisk textanalys av ett urval texter som hämtats från två läromedel avsedda för gymnasiekursen Svenska 1. Analysen baseras på den textanalysmodell som presenteras i Hellspong och Ledin (1997), och de resultat den genererar tolkas med utgångspunkt i normkritisk teori. Examensarbetets syfte är att synliggöra dolda maktförhållanden och normer som inte är uppenbara vid en första anblick, genom en granskning av vilka språkliga val som gjorts under utarbetande av texterna samt vilka konsekvenser dessa val får ur ett normkritiskt perspektiv.Resultatet ger att språkliga val gällande lexikon, grammatik och lingvistiska former har medfört att vissa deltagare tilldelas makt på bekostnad av andra, och att en del av dessa val syftar till att dämpa effekterna av rådande maktobalanser genom att ge sken av mer jämlika förhållanden än de faktiskt rådande. Detta ger i sin tur möjlighet att föra fram argument utan att det tydligt framgår att det är just argumentation det handlar om. Analysen ger också exempel på framställningar som innehåller implicit uttryckta normer i fråga om studieförutsättningar, ideologiska värderingar, kroppsfunktioner och manlighet. Sammanfattningsvis gav resultaten indikationer på att det föreligger behov att låta läromedel genomgå en kritisk textanalys med normkritiskt perspektiv, med fördel innan läromedlen i fråga köps in av skolor och delas ut till elever.
18
Corneliusson, Mimmi. "Tolerans eller normkritik? : och en analys av användning av lärarhandledningen Någonstans går gränsen". Thesis, Södertörn University College, Lärarutbildningen, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-776.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This study deals with how the Swedish school system handles questions concerning sexuality and normality. It is also an analysis of how the guidance material Någonstans går gränsen from RFSL Stockholm is used and could be used in teaching.
The study consists of two parts. The first part is a study of literature that portrays how teaching concerning these issues is performed in schools, what methods that are recommended and what methods are actually used in teaching. The second part consists of interviews with people dealing with these issues in school and in organizations.
My results show that schools often use a “pedagogy of tolerance” while the guidance material and the research and theories concerning sexuality and normality advocate a more “queer pedagogy”. The perspectives of queer theory are making their way into the school system by the help of organizations such as the Swedish RFSL and their “school information” (Skolinformation).
The study also shows that Någonstans går gränsen is not often used among teachers and therefore I discuss how it could be used and why the school system and teaching might have problems in using materials that use pedagogical methods of criticizing normality.
19
Gustavsson, Marie. "”Jag försöker att inte köna barnen på min förskola” : En diskursanalytisk studie om normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-100004.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Startpunkten för denna masteruppsats var mina egna erfarenheter av att ha försökt arbeta med normkritisk pedagogik i förskolan och de funderingar, möjligheter och hinder jag då mötte. Det tycks som att det är lättare att skriva om och tänka kring dessa frågor än att faktiskt själv genomföra dem i praktiskt pedagogiskt arbete. Jag beslöt mig därför att i denna uppsats undersöka vilka möjligheter och problem som finns när pedagoger försöker arbeta normkritiskt i förskolan. I uppsatsen har jag intervjuat och tagit emot dagböcker från tre pedagoger som har uppgivit att de försöker arbeta med dessa frågor. I min undersökning har jag anlagt ett diskursanalytiskt och queerteoretiskt perspektiv. Jag har frågat pedagogerna om vilka normer som görs centrala i arbetet, hur de försöker arbeta med normkritisk pedagogik samt vilka förutsättningar, möjligheter och hinder de möter i det normkritiska arbetet. I pedagogernas tal om sitt normkritiska pedagogiska arbete har jag identifierat vissa normer som speciellt viktiga och framträdande; normer kring kön, sexualitet, hudfärg och etnicitet samt ålder. Ett gemensamt mönster som jag har identifierat handlar om en övergripande normkritisk motståndsdiskurs mot att tala i termer av binära kategorier. Det innebär att de intervjuade ofta definierar sitt normkritiska arbete som att det handlar om att utmana dikotoma kategorier som skapats via uteslutningar och motsatsförhållanden, såsom flicka är inte pojke, heterosexuell är inte homosexuell etc. I detta blir alltså språket tydligt en nyckel och ett redskap, dvs det är genom att undvika sådana benämningar och kategorier samt att hitta nya benämningar som mycket av det normkritiska arbetet utförs. Detta bildar en diskurs om språket som nyckeln i det normkritiska pedagogiska arbetet. Ur ett queerteoretiskt perspektiv kan en förstå detta språkliga motstånd mot dikotoma kategorier som en kamp för att göra fler liv begripliga. Genom förflyttningar av gränser för inneslutning och uteslutning deltar pedagogerna i en omförhandling av erkännande och därmed också, med filosofen Judith Butlers ord, av levbara liv. Dessutom placerar de intervjuade stort ansvar för arbetet hos sig själva. Det är de som pedagoger som själva ska utmana normer i en diskurs om ansvar. Detta arbete sker, menar de, i en förskola med stora barngrupper och för lite personal där det normkritiska pedagogiska arbetet ofta ligger på enskilda engagerade pedagoger som kämpar med bristande resurser för något de tror på. De förutsättningar för arbetet som pedagogerna beskriver har jag formulerat som en diskurs om en ansträngd förskola. Pedagogernas tal om normer och strategier har i hög grad fokus på de vuxnas förhållningssätt gentemot barnen, de vuxnas utmanande av normer och vuxnas språk. En av de utmaningar som jag ser att normkritiskt pedagogiskt arbete i förskola står inför är att fortsätta utforska och formulera vad normkritisk pedagogik kan vara tillsammans med barnen.
20
Ekström, Ulrika, i Sara Johansson. "Tolerera eller kritisera? : En kvalitativ studie om svensklärares litteraturval ur ett normkritiskt perspektiv". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202080.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Detta examensarbete handlar om hur gymnasielärare i svenskämnet tänker och reflekterar i sina val av skönlitteratur i litteraturundervisningen. Lärarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv då syftet har varit att undersöka huruvida lärarna använder litteratur för att problematisera normer. Informanterna som intervjuats för studien har varit sju gymnasielärare som undervisar i ämnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige. Informanterna har valts ut efter olika variabler som kön, ålder och erfarenhet av läraryrket för att studien, trots sin kvalitativa karaktär, ska ämna ge en så representativ bild som möjligt av lärarnas didaktiska val. Undersökningens resultat har visat att de flesta lärarna i studien anser att syftet med litteraturundervisningen är att göra eleverna mer empatiska genom att skapa förståelse för människors livssituationer genom historien. Utifrån detta resultat är vår tolkning att lärarna inte anser att normkritik är huvudsyftet med litteraturundervisning.
21
Södergren, Sandra. "Rosa Kavajer och Skägg : - en normkritisk analys av hur elever konstruerar och upprätthåller könsnormer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för musik och bild (MB), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-45754.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med studien var att diskutera och undersöka hur elever i en gymnasieskola i Sverige konstruerar och upprätthåller könsnormer samt vilka egenskaper de tillskriver ”manligt” och ”kvinnligt”. Studiens teoretiska utgångspunkt ligger i Toril Mois teorier om det sociokulturella könet och i Normkritiska perspektiv av Elisabeth Elmeroth (red). Denna kvalitativa studie har baserats på intervjuer med tre elevgrupper vid ett tillfälle efter att en lektion i filmisk metod och ett visuellt utbyte i form av kortfilmen ”Se mig” av gruppen Crazy Pictures visats. Ett normkritiskt perspektiv har senare använts för att analysera elevernas utsagor. Av analysen att döma konstruerar eleverna traditionella stereotypiseringar av vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt” där det som är ”kvinnligt” har en underordnad position. De normer som eleverna identifierat upprätthålls genom elevernas egna attityder och föreställningar att de är naturliga och ingår i den rådande föreställningen om normalitet.
22
Abrahamsson, Lisa, i Amelie Lagerqvist. "Att formas och att formge : Normkritisk mönsterformgivning". Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-912.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Vårt samhälle är uppbyggt av normer som säger hur vi bör se ut, bete oss och leva. Många av dessa normer fokuserar på hur en person som man eller kvinna bör vara i förhållande till sitt kön. Könsnormer återspeglas i design och det vi formger, i produkter, möbler och byggnader. Genom ett genusspecificerat normkritiskt förhållningssätt undersöker vi hur könsnormer uppkommer i design och hur vi som formgivare kan designa normkritiskt. Med mönsterdesign som undersökande metod vill vi belysa och undersöka hur könsnormer upprepas i det vi formger, precis som ett mönster definieras av linjer och former som upprepas eller upplevs att göra det. Under vår undersökning framkommer det att mönster kan bidra till diskussion och ställningstagande som fungerar i flera forum. Vi undersöker hur unisex och manligt och kvinnligt kan gestaltas i mönster och hur normkritik fungerar som förhållningssätt i en designprocess.Our society is made up of norms that say how we should look, behave and live our lives. Many of these norms focuses on how you as a man or woman should behave in relation to your gender. Gender norms are reflected in design and what we design in products, furniture and buildings. With a gender specified norm critical approach, we examine how gender norms are reflected in design and how we as designers can design with norm criticism. With pattern design as an exploratory approach, we want to highlight and examine how gender norms affect and is repeated in what we design, just like a pattern is defined by lines and shapes that are repeated or experienced to be repeated. During our investigation it appears that patterns can contribute with discussion and stance that will work in multiple forums. We examine how unisex and male and female can be embodied in patterns, and how norm criticism works as an approach in a design process.
23
Nyman, Kristel, i Lisa Staaf. "”Normkritik i all ära - men jag behöver en stark kille och ett par kreativa tjejer!”". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85810.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Skolan är en plats för utbildning, men tyvärr också en plats där det förekommer kränkningar och trakasserier gentemot personer som på något sätt inte passar in i samhällets normer. Ett sätt att angripa detta är att arbeta med normkritisk pedagogik. Detta rekommenderas av Skolverket för att skapa en mer inkluderande skola där normer ifrågasätts. Vi har intervjuat fem lärare på en yrkesgymnasieskola för att få en inblick i hur de upplever normkritiskt arbete i sin yrkesvardag. Resultatet visade att de intervjuade lärarna inte anser att de fått någon utbildning inom normkritik. De uppger sig vara positiva till vidare utbildning men är skeptiska till om sagda utbildning skulle innebära någon faktisk förändring. Sammanfattningsvis ser vi att samtliga intervjuade lärare uppger att yrkesprogrammen är skarpt präglade av samhällets normer gällande genus, men att de saknar kunskap i hur de ska hantera detta.
24
Sandegård, Frida. ""Jag vägrar sätta in mig i en norm!" : En studie av "BRYT! - ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet"". Thesis, Södertörn University College, School of Gender, Culture and History, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-2538.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
In this essay I examine how the norm-critical material ”BRYT! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet” is used by Hyresgästföreningen in Stockholm in their education of personnel in the perspective of equalisation. I’ve mostly been interested in how the personnel who takes part in workshops about the material react and reflect in relation to the purpose of the material. How do they discuss about norms and the connection to discrimination and how do they look upon the power and responsibility that comes with power in relation to norms? Earlier research in norm critical pedagogy and the critic of tolerans pedagogy perspective helps me to analyse how critical pedagogy stands above non-critical pedagogy in many perspectives.
By observing workshops and by interviewing personnels taking part in these workshops I’ve examined how they react on both the practical and theoretical parts of the material.
To summarise my examination I find the personnel who is educated in working with the material discover new experiences in knowledge and on how norms and discrimination functions. They explain that they have experienced knowledge about the connection between norms and discrimination and thereby how oppression could be counteracted and prevented.
25
Bergqvist, Julia. "Från normkritisk analys tillnormkreativ handling : Bildundervisning med normmedvetenhet ochnormkreativitet i fokus". Thesis, Konstfack, IBIS - Institutionen för bild- och slöjdpedagogik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:konstfack:diva-5760.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med denna studie är att utforska vad som händer i det bildpedagogiska sammanhanget näreleverna får möjlighet att utforska normer i sin närmiljö. Studien syftar även till att utforskanormkreativa metoder i bildundervisningen. Undersökningen har genomförts med en klass nio i engrundskola i Stockholms län. Genom ett interaktivt föredrag samt workshops med elevernasynliggörs vilka normer eleverna själva anser att de lever i samt hur eleverna väljer att uttryckadetta. Studiens teoretiska perspektiv är socialkonstruktionistisk med normkritiska och normkreativaperspektiv och inspirerad av etnografiska verktyg. I analysarbetet har maktbegreppet används somett analytiskt verktyg i kombination med de teoretiska perspektiven. Resultaten visar att normerligger till grund för ett kollektivt förtryckande beteende i denna klass och att mer eller mindre doldastrukturer vidmakthåller hierarkier och ojämlika maktrelationer. Studien visar även exempel påinkluderande undervisning ur ett normkreativt perspektiv. Denna studie bidrar till att visa vikten avatt arbeta med normmedvetenhet med elever i grundskolan. Detta arbetssätt kan ge eleverna verktygtill att förhålla sig till normer och strukturer i sin närmiljö så att de lättare kan förstå och förändrabeteendemönster och tankar som de har både inom sig själva och gentemot sin omgivning.Det gestaltande arbetet består av ett utsnitt från en återskapad skoltoalett, där hora stårskrivet med läppstift på spegeln. Genom spegeln kan betraktaren se sitt eget ansikte. På väggarnastår klottrade kommentarer bestående av material från en workshop där eleverna sade ifrån tillkränkningar, utan att själva kränka tillbaka. Kränkningar var en av de tydligaste normerna i dennaklass. Syftet med gestaltningen är att betraktaren ska få uppleva en kränkning riktad mot sig självför att få en inblick i elevernas vardag och samtidigt kunna ta del av elevernas normkreativa klotter.
26
Markström, Jeanette, i Matilda Holmqvist. "Ett samtal om normkreativitet : En kvalitativ studie om förskollärares syn på normer, normkritik och normkreativitet". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-70806.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med vårt examensarbete var att skapa en djupare förståelse för förskollärares syn på arbetet med normkreativitet i förskolan. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som genomförts med ändamålsenligt utvalda förskollärare. Resultatet i studien har visat en tydlig koppling mellan normer och kränkande behandling. Förskollärarna beskriver att normer kan skapa utanförskap och att verksamheten behöver utvärderas och utvecklas till en miljö där barnen respekteras och stärks i sina olikheter. Förskollärarna har även beskrivit hur de ser på normer, normkritik och normkreativitet, vad begreppen betyder för dem, hur de arbetar med dessa och vilket ansvar de anser att de som förskollärare har gällande normkreativitet. Vid intervjuerna har vi träffat både förskollärare som arbetat begreppet normkreativitet tidigare samt förskollärare som känner sig oförmögna att definiera begreppet, men där det framgår i empirin att de till viss del arbetar normkreativt.The aim of the study is to create a deeper understanding of preschool teachers view on norm creativity as a way of working in their organization. In order to address the study´s aims we used qualitative interviews implemented with selected preschool teachers. The results of our study have shown an association between norms and offensive treatment. The preschool teachers have described that norms can create exclusion and that the organization have to be evaluated and developed into an environment where the children are respected and strengthened in their differences. The preschool teachers have also described their view on norms, norm criticism and norm creativity mean to them, how they work with it and what responsibility they believe they have in work with norm creativity. During the qualitative interviews we met teachers who have worked with norm creativity and teacher who is unable to describe the term, but we can see in the collected data that they partly work with norm creativity after all.
27
Ek, Alice, i Linn Olsson. "Bilderboken - inkludering i litteraturform? : En normkritisk text- och bildanalys av femton bilderböcker". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429303.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Studiens syfte är att belysa om förskolor i tre områden runt om i Uppsala väljer att låna normkritiska bilderböcker utifrån sex av de sju diskrimineringsgrunderna. Ålder är undantagen och familj är istället tillagd relaterat till att det är bilderböcker vi analyserar. Vi kommer att beskriva dessa val närmre i uppsatsen. Utifrån tre tabeller tillhandahållna av bibliotekarie på Stadsbiblioteket för perioden 21/10, 22/10–2020 analyseras 15 bilderböckerna från 2000-talet utifrån ett normkritiskt perspektiv från tre olika bibliotek i Uppsala. Frågeställningarna är vilka diskrimineringsgrunder som synliggörs i bilderböckerna och hur dessa framställs utifrån ett normkritiskt perspektiv. I studien utgår vi från ett normkritiskt perspektiv grundat i queerteorin. Studiens resultat är att bilderböckerna som vi valt att analysera visar en minimal mångfald utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. Genus är den diskrimineringsgrund som påvisats tillstörst del i bilderböckerna medan diskrimineringsgrunden hbtq inte synliggörs i någon av de analyserade bilderböckerna. Det vi fann mest intressant av resultatet i vår studie var att sju av de 15 utvalda bilderböckerna blev placerade under kategori X. Kategori X innebär att bilderböckerna inte utmanar eller uppmärksammar någon av de sex diskrimineringsgrunderna vi använder oss av i vårt analysschema. Vi ser även olika slags fokus på normkritik inom de tre olika områden vars utlåning studien granskar.
28
Villar, Fuentes Evangelina. "Arbetet mot diskriminering i lokala styrdokument : En studie ur ett normkritiskt perspektiv". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-173279.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Diskriminering kan ske både på individuell och strukturell nivå men den hämtar alltid kraft från outtalade normer. Normer som bär med sig föreställningar om det som anses vara normalt och som samtidigt pekar ut det som ställs utanför, det avvikande. Det kan därmed sägas att normer reglerar och kategoriserar, skapar gränser och definierar skillnad. Den som är inkluderad i normen märker oftast inte av den medan den som bryter mot normen löper risken att bli diskriminerad och kränkt. Detta uttryck för negativ särbehandling är ett samhällsproblem som skolan inte på något vis är förskonad ifrån. Arbetet mot diskriminering regleras av likabehandlingsplaner som enligt lag måste upprättas av skolorna varje år. Detta examensarbete är en kvalitativ studie av likabehandlingsplaner för grundskolan. Syftet med studien är att med kvalitativ textanalys belysa de föreställningar om diskriminering, synen på den Andre och normer som kommer till uttryck i 25 likabehandlingsplaner. Vidare undersöks om det normkritiska förhållningssättet slagit igenom som ett alternativ för arbetet för likabehandling. Studiens resultat visar att idéer om den Andre och rådande normer uttrycks tydligt i vissa fall och mer dolt i andra. En slutsats som studien drar är att flera skolor inkorporerat ett normkritiskt perspektiv i sitt likabehandlingsarbete även om det i många fall inte benämns som sådan.
29
Matei, Hanna. "”And so they lived happily ever after…” : en diskursanalytisk och queerteoretisk bild- och textanalys av läroböcker i engelska för gymnasiet". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16286.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This thesis consists of a discourse and queer theoretical text and image analysis of school books in English used in the Swedish upper secondary school. The whole content of two school books have been analysed from a norm critical perspective but one chapter in each of them has been analysed more thoroughly than the rest. These two chapters form the major part of the analysis. The thesis’ problem formulation and objective derive from a personal experience of being a teacher student and part time teacher in Swedish schools. This experience shows the prevalence of a strong heteronormativity both in the schools’ every day life and in the used school books. The thesis therefore wants to examine if the school books cement or challenges this heteronormativity. The question posed to the material is: Which norms surrounding romantic and sexual relationships and romantic and sexual desire is seen in the examined school books? The analysis showed that both books, even if some conflicting text and images came up, cement rather than challenge dominant norms. A clear heteronormativity was seen in both texts and images.
30
Backholm, Marie. "Vi och Dom Andra : Om normer i likabehandlings-planerna". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-247507.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Detta examensarbete har fokuserat på vilka normer som finns i åtta likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Uppsala kommun. De normer som finns i styrdokumenten är en del i hur likabehandlingsarbetet sedan byggs upp och ger en grund för att bryta eller återskapa normer i verksamheterna. Utifrån Kumashiros fyra olika kategorier har delar av skolornas likabehandlingsarbete kunnat synliggöras som antingen normkritiskt eller toleranspedagogiskt. Ingen av planerna är i sin helhet antingen det ena eller det andra. Förändringsstrategier och behov hos skolorna ser olika ut.
31
Enqvist, Kimberly. "”Det känns som om allt man gör på något vis handlar om värdegrund” : En kvalitativ intervjustudie med fyra gymnasielärare om värdegrundsarbete i svenskämnet". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-161122.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Genom en kvalitativ intervjustudie ger detta arbete en inblick i fyra svensklärares perspektiv på värdegrundsarbete. Materialet behandlas genom en tematisk analys utifrån vilken fyra teman identifieras: ”Värdegrundsbegreppet”, ”Litteraturens roll”, ”Svenskans känsliga ämnen” och ”Demokratisk fostran”. Det första temat besvarar den första forskningsfrågan om hur de intervjuade svensklärarna resonerar kring sitt värdegrundsarbete. De tre övriga temana besvarar den andra forskningsfrågan om hur dessa svensklärare beskriver att de arbetar med värdegrund inom svenskämnet. Resultatet av studien visar att värdegrundens abstrakta form i kombination med upplevd press uppifrån medför att lärarna är tveksamma till värdegrundsbegreppet. Vidare finner studien att deltagarna beskriver värdegrundsarbete inom svenskämnet i termer av litteraturundervisning, demokratiskt förberedande samtal om känsliga ämnen i ett tryggt klassrumsklimat. Utifrån ett normkritiskt perspektiv på lärarrollen lyfter studien fram de godtyckliga grunder på vilka värdegrunden tolkas och värdegrundsarbete formuleras.
32
Persson, Elin. "Manligt i ungdomslitteraturen : En analys av Aidan Chambers bok Tullbron". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-75762.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This essay treats the subject of how masculinity and its norms are represented in Young Adult literature. This study focuses on Aidan Chambers book The Toll Bridge (1992) that discuss identity development, ideals and sexuality. The purpose of the analysis is to present and put awareness to why it’s important to show different ideals of masculinity in young Adult literature and analyse how Chambers book represent this. Earlier research shows that masculinity is a relative unexplored field, especially where the male characters express themselves outside the ordinary norms. The book-study shows that Chambers work treats norm-critical aspects through the protagonist Jan who has more typical feminine features like being considerate, emotional and unsure about himself. The analysis also shows that the females sometimes are represented a bit stereotyped but in the same time the main female character, Tess, shows a lot of variety in her personality and breaks the norm of whom the other characters might show. Therefore, the book foremost shows individual diversity than stereotyped gender-individuals.Den här studien syftar till att ge inblick i hur manliga ideal presenteras i ungdomslitteraturen och hur dessa är normbrytande. Boken som analyseras är Aidan Chambers bok Tullbron (1992) som behandlar identitetsutveckling, ideal och sexualitet. Denna analys är enbart ett nedslag bland all den litteratur som existerar för dagens ungdomar och unga vuxna, men den kan ge ett bidrag för att öka förståelsen för vikten av att olika manliga ideal finns presenterade i litteraturen. Analysen visar att Chambers verk behandlar normkritiska perspektiv genom att manligheten närmar sig de mer klassiska kvinnliga idealen där huvudkaraktären Jan är funderande, känslosam och osäker på sig själv. Dock visar analysen även att de kvinnliga karaktärerna emellanåt kan verka stereotyp i vissa delar av berättelsen, men samtidigt finns det en stor bredd på karaktärernas individnivå och samtliga karaktärer är väldigt olika varandra. Därav hamnar den kritik mot de kvinnliga karaktärerna snarare på individ än könsnivå i och med att ingen direkt tydlig distansering finns mellan de olika könen och en mängd diversiteter speglas i detta verk.
33
Andersson, Sandra, i Jesica Larsson. "Likabehandlingsarbetes Komplexitet : En kvalitiativ studie om förskollärares syn på likabehandlingsarbetet". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38237.
Pełny tekst źródła
34
Röjder, Lisa, i Frida Lorentzon. "Buspojkar och normbrytande flickor : En kvalitativ studie av hur specialpedagoger och speciallärare uppfattar elevers tillgång till det särskilda stödet ur ett genusperspektiv". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295404.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Studien syftade till att ta reda på hur specialpedagoger och speciallärare uppfattade att det särskilda stödet såg ut på skolorna, ur ett genusperspektiv. Datainsamlingen skedde genom åtta intervjuer ute på skolor som sedan jämfördes och ställdes mot varandra. Analysen är tematisk, både induktiv och deduktiv, vilket innebär att den skedde utifrån några förutbestämda teman men att nya teman också har indetifierats i intervjuerna. I analysen framgår det att speciallärarna och specialpedagogerna upplever att alla elever som är i behov av särskilt stöd får det, oavsett om de har en diagnos eller inte. Men det framkommer även att det finns skillnader mellan könen, till exempel att åtgärder sätts in snabbare hos pojkar som tar plats än hos flickor som har svårigheter men inte hörs och syns i samma grad. Anledningen till detta tror många av de intervjuade är delvis att forskningen i större grad har gjorts på pojkar men också att flickorna är slutna och svårare att upptäcka svårigheter hos. Resultaten analyserades och diskuterades sedan i förhållande till teorier om genus och specialpedagogik.
35
Hörberg, Annette. "Den normkritiska illustrationen : En bildanalys av hur genus gestaltas visuellt i ett urval av normkritiska barnböcker". Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för kultur och estetik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-149633.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Studien undersöker hur genus synliggörs visuellt, samt i vilken omfattning pojkar, flickor och vuxna karaktärer förekommer i ett urval av normkritiska barnböcker. Tanken är att få en inblick i hur genus gestaltas för barn från ett normkritiskt perspektiv. Genom kvantitativ innehållsanalys och semiotisk bildanalys så studeras illustrationerna i fem stycken normkritiska barnböcker. Resultatet visar att böckerna innehåller en mängd olika kombinationer av attribut, färger, kläder, frisyrer med mera för att visa på sitt normkritiska ställningstagande. Kläder och kroppsform är den vanligaste förekommande metoden för att gestalta en karaktär som genusneutral. Det genusneutrala barnet är den vanligaste förekommande karaktären i böckerna, de performativa pojkarna förekommer något mer än de performativa flickorna.
36
Denninger, Johan. "Jämnt Lärande : Ett illustrerat hjälpmedel till normkritisk granskning av läromedel". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för innovation, design och teknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-34727.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
I detta examensarbete undersöks normbildande och reproducering av normer i samband med bilder i läromedel som används av modersmålslärare i Eskilstuna Kommun. Arbetet bygger på problematiken att stereotyper och reproducering av normer är vanligt förkommande i läromedlen samt att lärarnas brist på tid och möjlighet att granska läromedlen normkritiskt. Syftet med arbetet är att formge ett gestaltningsförslag till ett illustrerat hjälpmedel för normkritisk granskning av läromedel till vilket modersmålslärarna i Eskilstuna är målgrupp. Teori-och metod- val samt gestaltningsarbete utgår från frågeställningar om vilka normer som är vanligast förekommande i sagda läromedel, vilka av dessa som bör behandlas i detta arbete samt hur materialets karaktärer bör illustreras baserat på retorik, kogni- tionsvetenskap och normkritiskt perspektiv. Resultat av de litteraturstudier, kvalita- tiva intervjuer, expertintervju och analyser av läromedel som utförts presenteras och diskuteras. Baserat på dessa resultat har ett gestaltningsarbete utförts och ett gestaltningsförslag har tagits fram. Arbetet avslutas med metodkritik, en diskussionsdel där frågeställningar besvaras, gestaltningsarbetet diskuteras och en slutsats levereras.In this thesis, the formation and reproduction of norms in connection with pictures from teaching materials used by teachers in native languages in Eskilstuna Municipality, are researched. The thesis is based on the complex of problems that stereotypes and reproduction of norms are common in the teaching materials and the teachers lack time and possibilities to review the materials with a perspective of norm criticism. The thesis objective is to design a draft of a material from which the teachers can be supported when they are reviewing their teaching materials. The choice of theories and methods and design choices are based on questions about which norms are most common in the teaching materials, which of those should be considered in this thesis and how the materials characters should be illustrated based on rhetoric and cognition theories and a perspective of norm criticism. The results of literature studies, interviews and analyzes of teaching materials is presented and discussed. A design draft has been produced based on these results. Wrapping up the thesis is criticism of methods, a discussion which contains the answering of the question formulations and criticism of the design and lastly a con clusion is delivered.
37
Engström, Kristine. "Normkritik i skolan - en självklarhet? : En kvalitativ intervjustudie i hur det kan gestalta sig i ämnet samhällskunskap för grundskolan". Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84666.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med arbetet är att undersöka ett normkritiskt förhållningssätt till lärande samt lärares syn på normer och värden. Arbetet undersöker även lärares syn på möjligheter och utmaningar med normkritik i undervisningen samt hur de implementerar perspektivet i sin planering och undervisning. Explicita metoder och strategier som lärare använder sig av undersöks och påvisas i studien. Metoder som används är en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer som utgår från en fenomenografisk metodologi. Teorier som analysen utgår från är ett sociokulturellt perspektiv och ett normkritiskt perspektiv samt från läroplanen och skollagen. Resultatet som framkom är främst att ett normkritiskt förhållningssätt i undervisningen ofta bygger på egna värderingar och uppfattningar om moral samt på en viss koppling till läroplanens uppdrag och skrivningar kring normer. Lärare ser stora möjligheter i att arbeta normkritiskt i grundskolans flesta ämnen och inom merparten av samhällskunskapens områden. De poängterar vikten av ett övergripande och långsiktigt arbete samt att diskutera normer och normkritik med elever, att bygga på deras egna erfarenheter samt koppla det till elevernas vardag och exempel de kan identifiera sig i. Resultatet stämmer väl överens med tidigare forskning och litteratur.The purpose of this work is to investigate a norm-critical approach to learning as well as teachers’ views when it comes to norms and values. This work also investigates teachers’ views on possibilities and challenges with norm-critical perspectives, as well as how they implement the perspectives in planning and teaching. Explicit methods and strategies teachers use are investigated and demonstrated in the study. The methods used are surveys and semi-structured interviews based on a phenomenographic methodology. The analysis is based on theories about a socio-cultural perspective and a norm critical perspective, as well as the curriculum and the education act. The result shows that a norm-critical approach in education often is based on the teacher’s own values and sense of moral, as well as connected to the curriculum mission and its writings about norms. Teachers are seeing large possibilities when it comes to working with a norm-critical approach in most of the compulsory schools' subjects, and mostly in the different civics’ subjects. They value a general and long-term work and discussions about values and norm-critical thinking with pupils, to build on their experiences as well as connecting to the pupils’ everyday life and to use examples as they can identify with. The results agree well with prior research and literature.
38
Tahiri, Liridona. "Normkritiska barnböcker : En studie om könsmönster i barnlitteratur". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21896.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Bakgrund Denna undersökning grundar sig på tidigare forskning samt litteratur som behandlar den ojämställdhet som förekommer när det gäller skildringen av manliga och kvinnliga karaktärer i barnlitteratur. Syfte Syftet med arbetet är att undersöka två normkritiska bilderböcker med fokus på att granska och analysera om de bryter mot könsroller och i så fall hur. Denna studie är en kvalitativ textanalys där bilderböckerna har analyserats, för att se vilka mönster som framträder när det gäller könsnormer. Resultat Resultatet av studien visar att de båda barnböckerna delvis lyckas förmedla ett normkritiskt förhållningssätt när det kommer till hur karaktärerna presenteras i böckerna. Det råder ett dubbelt budskap i de båda böckerna, vilket leder till att man som läsare kan misstolka skildringen av karaktärerna som presenteras i respektive barnbok. Studien påpekar att pedagoger görs medvetna om förlegade könsmönster i barnböcker samt att kritisk granska den barnlitteratur som erbjuds under lässituationerna med barnen för att på så sätt utmana barns idéer om könsnormer.
39
Blomquist, Maria, i Finvåg Moa Jörneklint. "Barns olikheter : Personals syn på normer och värden i förskolan". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24057.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syftet med detta examensarbete är att ta reda på pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och värden. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort. Studien är gjord på två mindre orter på smålands ostkust och sammanlagt har åtta personal med olika profession intervjuats. Resultatet visar att den tillfrågade personalen på de två förskolorna menade att en central fråga på förskolan när det gällde normer och värden var alla barns lika värde och att alla hade rätt att vara den de är. Istället för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och få sina företräden uppmärksammade. Läroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var något som kunde problematisera deras arbete och deras inställning till barnen. Eftersom alla är olika kan man använda barnens olikheter i verksamheten på ett positivt sätt. Dessa olikheter var berikande för verksamheten. För att förenkla arbetet kring barns olikheter, normer och värden användes olika arbetsmaterial. Att arbeta kring frågor som empati och att alla har samma värde ansågs mycket betydelsefullt. De flesta av personalen uppgav att de hade ett normkritiskt förhållningssätt. Däremot tyckte samtliga att begreppet normkritik var svårt att definiera.
40
Halvardsson, Åsa, i Linda Östlund. "Jämställdhet är en kunskapsfråga : En studie om jämställdhet, genus och sexualitet inom samhällskunskapsämnet för årskurs 4–6". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Samhällsstudier och didaktik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26415.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Samhällskunskapsämnet är under ständig förändring, precis som samhället. I kursplanen för samhällskunskap har flera centrala innehåll tillkommit i och med läroplansreformen 2011. Det är inte längre ett ämne som enbart berör demokratisk fostran och kunskap. I undervisningen för årskurs 4–6 ska ”Hur könsroller och sexualitet framställs i medier och populärkultur” och ”Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet” (Skolverket, 2011b, s. 201) behandlas. Denna studie utreder vad könsroller, sexualitet och jämställdhet innebär samt vikten av ett normkritiskt förhållningssätt i samhällskunskapslärarens undervisning. Det redogörs även för hur kön och sexualitet gestaltas i medier. Syftet med studien är att redogöra för hur synen på sexualitet och könsroller framställs och förstås i olika sammanhang. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie där vi analyserat tidigare forskning. Resultatet av studien visar att alla människor är medskapare och återskapare av normer, vilket inte behöver vara dåligt i sig, men de bör inte föras vidare utan reflektion. Det är alla lärares uppdrag att ifrågasätta normer som kan vara av kränkande eller diskriminerande karaktär. Det är därför viktigt att samhällskunskapslärare utmanar och ifrågasätter stereotypa gestaltningar av kön och sexualitet i sin undervisning. I studien framgår även att många lärare undervisar om jämställdhet och genus utan att ha gedigen kunskap i ämnet. Undervisningen baseras då på lärarens åsikter i ämnet, när det istället bör baseras på kunskap och vetenskap.
41
Sköldhammar, Niklas, i Louise Wickström. "Dans som normbrytare? : Om pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar av dans i skolan". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3614.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka åtta gymnasieelevers erfarenheter och uppfattningar om dans ur ett normkritiskt perspektiv. Vad karakteriserar pojkars och flickors erfarenheter och uppfattningar om dans i skolan? Medvetandegör och motverkar dansundervisningen stereotypa föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt enligt elevers uppfattning? Metod Studien bygger på en kvalitativ intervjuundersökning från åtta elever som kommer från olika delar i Sverige: Stockholms län, Östergötlands län & Skånes län. En skola var en privatstyrd skola och resterande sex skolor var kommunalt drivna. Fyra pojkar och fyra flickor som hade läst idrott och hälsa 1 deltog i studien. Eleverna var slumpvist utvalda. Urvalet av skolorna skedde ur ett bekvämlighetsurval, då detta styrdes av tillgänglighet och kontakter. Resultat Den allmänna inställningen till idrott och hälsa i skolan var positiv, samtliga elever utom en påpekade flera positiva faktorer, som att det är ett skönt avbrott från de teoretiska ämnena och att det är roligt. Erfarenheten av dans skiljde sig åt mellan eleverna trots att de läser efter samma kursplan. Eleverna hade delade meningar om dansens värde. Det var många av pojkarna som hade en likartad uppfattning, detsamma gällde för de flickor som intervjuades. Flickorna ansåg i högre grad än pojkarna att dans var meningsfullt. De flesta flickorna uppfattade sig själva som aktiva genom att hjälpa andra i klassen. Flickorna ansåg att det fanns gränser mellan könen medan de flesta pojkarna uppfattade sig själva som aktiva genom att de deltog och gjorde det läraren visade och de ansåg inte att det fanns några gränser mellan könen. Gemensamt för pojkar och flickor var att det var accepterat att dansa med någon av samma kön. Ingen av eleverna uppgav att de hade diskuterat dans i förhållande till stereotypa könsroller i skolan. Det var inte heller någon av eleverna som uppfattade att skolan hade arbetat med dans som medel för att motverka stereotypa åsikter om könsskillnader genom dans. Slutsats Studien visar, med utgångspunkt från ett normkritiskt perspektiv, att skolans dansundervisning inte bidrar till att medvetandegöra eleverna om könsstereotypa föreställningar. Dock var eleverna positiva till att i dansundervisningen arbeta med att uppmärksamma och medvetandegöra stereotypa föreställningar då de ansåg att det annars uppstår skillnader mellan könen. Studien visar även att alla elever inte upplever att skolan motverkar stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt. En annan aspekt som är viktig att belysa är att studien utifrån elevernas erfarenheter och uppfattningar visar att lärarens roll är viktig då det är läraren som har ansvar för att uppmana till diskussion om stereotypa föreställningar och de normer som finns. Detta för att kunna medvetandegöra och motverka stereotypa föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt.Purpose and Issues The purpose of this study was to examine the experiences and perceptions of dance, of/from eight high school students, from a standard critical perspective. What characterizes the boys' and girls' experiences and perceptions of dance at school? Does the teaching of dance in school raise awareness and discourage the stereotypical notions of what is considered masculine and feminine according to students' perception? Method The study is based on a qualitative interview survey of eight students coming from different parts of Sweden: Stockholm County, Östergötland County & Skåne County. One of all the schools was a private school and the remaining six schools were municipally run. Four boys and four girls who had read “Idrott och hälsa 1” participated in the study. The students were randomly selected. The selection of the schools was made from a convenience sample, since the selection of the school had to do with availability and contacts. Result The general attitude towards physical education in school was positive, all students except one pointed out several positive factors, for example that it is a nice break from the theoretical subjects and it is fun. Even though they have the same syllabus the experience of dance differed between the students. The students’ views of the value of the dance were divided. Many of the boys had similar ideas, just like the girls who were interviewed had. The girls felt to a greater extent than the boys that dance was meaningful. Most of the girls perceived themselves as active by helping others in the class. The girls felt that there were boundaries between the sexes while most boys perceived themselves as active in that they participated and did whatever the teacher showed them to do and they did not think there were any boundaries between the sexes. Both boys and girls agreed that it was accepted to dance with someone of the same sex. None of the students reported that they had discussed dance in relation to gender stereotypes in school. None of the students perceived that the school had been working with dance as a means to counter stereotypical views about gender differences through dance. Conclusion The study shows that the dance education in school does not contribute in raising the students’ awareness about gender stereotypes. However, the students were positive to work with the raising of consciousness about stereotypes because they felt that it would arise differences between the sexes otherwise. The study also shows that all students do not feel that the school counteracts stereotypical notions of masculinity and femininity. Another aspect that is important to highlight is that the study, based on students' experiences and perceptions, shows that the teacher's role is important because it is the teacher who has the responsibility to encourage discussion about ideas of stereotypes and norms that exist. This is done to raise awareness about and to discourage stereotypes of what is masculine and feminine.
42
Ahlsved, Tidén Frida, i Janina Sjöholm. "Normkritiskt perspektiv på nationella prov : En kvalitativ innehållsanalys av texthäften i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan utifrån diskrimineringsgrunderna". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-387203.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Det finns en överenskommelse mellan Gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk [GNPSSA] och Skolverket som fastslår att de nationella proven inte får missgynna någon utifrån diskrimineringsgrunderna eller sociala bakgrund. Nationella proven ska tillika synliggöra och inkludera grupper utifrån diskrimineringsgrunderna. Att synliggöra en grupp utan att förstärka skadliga stereotyper och därmed inte missgynna samma grupp kan vara ett komplicerat uppdrag. Vi valde därför att utifrån ett normkritiskt perspektiv undersöka hur detta dubbla uppdrag hanteras i de frisläppta nationella provens texthäften i årskurs 3, 6 och 9. Detta gjorde vi utifrån tre forskningsfrågor. Dessa handlade om huruvida normer, utifrån diskrimineringsgrunder, utmanades eller reproducerades och hur Kumashiros teori kring normkritisk pedagogik kom till uttryck samt hur GNPSSA resonerade kring valet av texterna. Vi gjorde en kvalitativ innehållsanalys av de frisläppta texthäftena från de nationella proven från årskurs 3 mellan åren 2009-2015, årskurs 6 mellan åren 2012-2015 och årskurs 9 mellan åren 2009-2013. Texthäftena analyserades utifrån hur de olika diskrimineringsgrunderna och social bakgrund representerades. Analysen visade att normer kring de olika diskrimineringsgrunderna sällan utmanades och när det gjordes var främst ur ett perspektiv där normen inte ifrågasattes. Slutsatsen blev att inga grupper utifrån diskrimineringsgrunderna missgynnades i texthäftena men att många grupper inte blev inkluderade eller synliggjorda. Där texterna gav upphov till viss normkritik var det främst normkritik som gav upphov till utpekande av de andra. Till sist kunde vi konstatera att GNPSSAs dubbla uppdrag med att å ena sidan synliggöra och inkludera och å andra sidan inte missgynna någon grupp utifrån social bakgrund eller diskrimineringsgrunderna var problematiskt och svårt att uppnå.
43
Grönlund, Emmy. "Litterära avvikare i undervisningen : Om normbrytande karaktärer i svenskämnets värdegrundsarbete". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-147999.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
This study examines how literature can be used in value system education in the Swedish high school. It uses anti-oppressive theory to focus gender issues in three literary works, Jane Eyre (1847) by Charlotte Brontë, Orlando (1928) by Virginia Woolf and Mira (2016) by Eija Hetekivi Olsson. The novels are chosen with historical diversion so that they can be compared according to changing norm systems. The study is organized in two parts where the first, the literary analysis, examines how the characters relate to gender norms. The second part contains a didactic discussion on how the results from the literary analysis can be applied in the classroom. The study shows that the literary characters, even though they come from different times, deal with much the same kinds of power structures. The study argues that the characters can be used in different ways to discuss anti-oppressive questions and theory in the classroom, examples are the performative theories of Judith Butler and Iris Marion Young, and that value system education can be helped by providing students with theoretical approaches. It also argues that the supposed conflict between facts and value system knowledge is not inherent in the curriculum and can be solved by combining reading and literary analysis with anti-oppressive theory. It shows that Jane Eyre and Miira have many similarities in their relation to gender norms, while Orlando is an outsider among outsiders. Thus, Orlando can be used as a contrast to the other two in illustrating norms and in pinpointing how norms change while maintaining its regulating functions. The didactic discussion uses socio-cultural theory and critical literacy to argue that reading should take place in a social context where writing and class room dialogue are key parts of the learning process.
44
Karlsson, Sara. "”Men wow, vilken snygg tröja du har på dig, Oliver!” : En vetenskaplig essä om hur barn i förskolan kan bemötas utifrån könsnormer". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-40984.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Min vetenskapliga essä utgår från en händelse där ett syskonpar kommer till förskolan bärandes kläder som gick utanför deras könsnorm. Med utgångspunkt från denna händelse har ett dilemma vuxit fram, om hur vi pedagoger i förskolan bemöter barn som går emot de könsnormer som råder, men också utifrån hur jag som vikarie kan agera i en sådan situation. Jag ställer mig frågande till hur flickor och pojkar bemöts av pedagoger i förskolan, samt hur jag som vikarie framför mina åsikter i förskoleverksamheten. Detta examensarbete är skrivet i essäform, som jag menar hjälper mig att reflektera kring mitt eget agerande samt utveckla min egen yrkesroll. I reflektionsdelen för jag en diskussion kring mina frågeställningar och jag undersöker också olika perspektiv utifrån de individer som medverkar i min gestaltning. I mitt examensarbete utgår jag från teoretiska begrepp som poststrukturalismen feminism, genus och normkritik.
45
Eriksson, Linda. ""Men annars leker Alfons inte med flickor – så klart!" : Cisnormativ socialisering genom förskoleavdelningars barnlitteratur". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-56001.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Den här uppsatsen avser att undersöka representationer och konstruktioner av könskategorier och könsidentitet, samt vilka möjliga könsidentiteter som synliggörs och osynliggörs i ett urval av barnlitteratur hämtad från förskoleavdelningar för 1-3 åringar. Den utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där barnboken ses som en socialiseringsagent. Som metod används diskursanalys, kombinerat med Nikolajevas kategorisering av könsstereotypa egenskaper i svensk barnlitteratur, samt Knudsens trestegsmodell för att analysera kön som kategori, konstruktion och dekonstruktion. Det framkommer att könskategorier representeras på tre olika sätt, ett som bryter mot stereotypa könsroller, ett annat som bekräftar stereotypa könsroller och ett tredje som har avvecklat könsroller helt. I karaktärerna hittas könsidentiteter som feminin feminitet, maskulin feminitet, könsneutral feminitet, maskulin maskulinitet, feminin maskulinitet och könsneutral maskulinitet. De inre egenskaperna skiftar inom ett vitt spann kategorier, där flickor och pojkar har möjlighet att placera sig inom olika könsroller. De yttre egenskaperna bygger på ett strikt binärt könssystem som innebär att den könsidentitet som synliggörs är cisnormativ i sitt uttryck, karaktären är antingen en flicka eller pojke. Det som i sin tur osynliggörs är könsidentiteter som hamnar utanför cisnormen, till exempel icke binära, transpersoner, androgyna och crossdressers.
46
Andersson, Sara, i Dante Borén. "”Det är synd att skjuta räven” : En djurrättslig läsning av barnlitteratur". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38100.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Med en diskursanalytisk ansats och utifrån ett kritiskt djurrättsligt perspektiv undersöks böckerna Rävjakten, Gittan och fårskallarna, Kurt och Kio vill ha djur och Händiga Hanna på bondgården. Vårt syfte är att undersöka vilka relationer mellan människor och djur som framträder i dessa böcker. Resultatet visar att relationen mellan människa och djur präglas av en speciesistisk diskurs där människan ses som överordnad. Vidare följer en diskussion om resultatets betydelse i en pedagogisk verksamhet och möjligheter till förändring.
47
Danhard, Malin, i Nyberg Evelina Ponti. "Familjekonstellationer i nya skepnader. : En kvalitativ innehållsanalys om hur familjekonstellationer framställs i sex läseböcker". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-340451.
Pełny tekst źródła
48
Jansson, Viktoria, i Kickan Juliusson. "Normernas och toleransens dubbelhet : Vilken betydelse har de egentligen för skolans värdegrund?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-121404.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Detta examensarbete har formats genom en kvalitativ intervjustudie med en dokumentanalys av likabehandlingsplaner som ytterligare datainsamlingsmetod. Syftet var att öka kunskapen om vilken betydelse begreppen tolerans och normkritik har i utformandet av fritidshemsverksamhetens värdegrundsarbete och två övergripande frågeställningarna formulerades: Hur förhåller sig fritidslärare till begreppen normkritik respektive tolerans i talet om sitt värdegrundsarbete? Används begreppen i likabehandlingsplaner och i så fall hur? Resultatet synliggör att begreppen tolerans och normkritik inte alls eller till liten del diskuterats på skolorna där de verksamma fritidslärarna arbetar. Diskussion om normer och värden är istället det som till något större utsträckning beskrivits förekomma och att det skall diskutera inom personalgruppen står även skrivet i flera av likabehandlingsplanerna som studien granskat. Analysen synliggör emellanåt att innebörden för de centrala begreppen och normkreativitet indirekt berörs i informanternas beskrivna aktiviteter, situationer och förhållningssätt. Detta skapar förståelse för att begreppen är komplexa och slutsatsen för studien är därför att begreppens betydelse för värdegrundsarbetet kräver medvetenhet för att fritidslärarna tydligare och mer direkt ska kunna beskriva hur de förhåller sig till begreppen. Vid somliga tillfällen synliggörs också i studien informanternas tal om hur de anser att det borde vara snarare är hur det är.
49
Olsson, Marielouise. "Goda Intentioner : Sex och samlevnad inom religionskunskapsämnet - en normkritisk analys". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-36507.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Studiens huvudsakliga syfte är att ur ett normkritiskt perspektiv analysera grundlärares utsagor om sex- och samlevnadsundervisning inom religionskunskapsämnet. För att fylla detta syfte har studien sökt ta reda på hur de intervjuade lärarna genomför sin undervisning om sex och samlevnad inom religionskunskapsämnet, samt vilken roll de ger undervisningsområdet, beträffande vilket utrymme de ger sex och samlevnad i sin religionskunskapsundervisning och vad de anser vara sex- och samlevnadsundervisningens syfte. Studien baseras på enskilda intervjuer med fyra lärare som undervisar i religionskunskap grundskolans årskurser 4-6. Studien visar att samtliga av lärarna som deltar i hög grad är medvetna om risken att deras sex- och samlevnadsundervisning är heteronormativ. De har alla också en uttalad ambition att försöka motverka att deras sex- och samlevadsundervisning blir alltför heteronormativ, emellertid saknar de specifik utbildning i att hantera sex- och samlevnadsfrågor. Detta skulle kunna utgöra ett skäl till att samtliga lärare ger sex- och samlevnadsfrågor ett relativt litet utrymme i sin religionskunskapsundervisning.The overall aim of this study is to analyse primary school teachers’ testimonies regarding sexuality education in religious education through a norm critical perspective. To fulfil this aim, the study seeks to find out how the teachers carries out their sexuality education when teaching religious education, and furthermore, what part the participating teachers give sexuality education, as to how big a part of the subject it represents and the teachers’ understanding of the purpose of the field. The study is based on individual interviews with four teachers who work in years 4-6 in primary school and teach religious education. What becomes apparent is the awareness the participating teachers show regarding the possibility of their sexuality education being heteronormative. There is also an outspoken ambition among the teachers to make their sexuality education less normative, however, they all lack specific education in the subject matter. This might be one of the reasons why sexuality education is given a very small part in each of the interviewees’ religious education teaching.
50
Lindström, Ebba, i Silvia Lupuianu. "Ink on ink: Normkritisk analys och design av tatueringstidningar". Thesis, Linköpings universitet, Medie- och Informationsteknik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-138996.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Den djupt rotade bilden av en normativt manlig tatueringskultur vidmakthålls i tatueringstidningar genom en översexualiserad, icke representativ, uteslutande framställning av kvinnor. Detta motverkas i denna uppsats genom att synliggöra och ifrågasätta den manliga normen via utformning av en normkreativ tatueringstidning som speglar konstnärskapet och mångsidigheten i tatueringskulturen samt porträtterar kvinnor på ett starkt och jämställt sätt. För att skapa en grund för det kreativa arbetet gjordes en insamling av teoretisk kunskap som sedan applicerades på en analys av befintliga tatueringstidningar utifrån ett både design- och normkritiskt perspektiv. Analysen följdes av kvalitativa intervjuer som undersökte hur tatueringstidningar uppfattas av kvinnliga tatuerare och hur de vill framställas i en sådan publikation. Dessa steg resulterade i designbeslut som ledde till skapandet av en normkreativ tatueringstidning, Ink on Ink, som utformades på ett estetiskt tilltalande samt normkritiskt sätt gentemot kvinnliga tatuerare och deras verk.