Kliknij ten link, aby zobaczyć inne rodzaje publikacji na ten temat: Posttraumatiskt stress syndrom (PTSD).
Rozprawy doktorskie na temat „Posttraumatiskt stress syndrom (PTSD)”
Utwórz poprawne odniesienie w stylach APA, MLA, Chicago, Harvard i wielu innych
Sprawdź 16 najlepszych rozpraw doktorskich naukowych na temat „Posttraumatiskt stress syndrom (PTSD)”.
Przycisk „Dodaj do bibliografii” jest dostępny obok każdej pracy w bibliografii. Użyj go – a my automatycznie utworzymy odniesienie bibliograficzne do wybranej pracy w stylu cytowania, którego potrzebujesz: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver itp.
Możesz również pobrać pełny tekst publikacji naukowej w formacie „.pdf” i przeczytać adnotację do pracy online, jeśli odpowiednie parametry są dostępne w metadanych.
Przeglądaj rozprawy doktorskie z różnych dziedzin i twórz odpowiednie bibliografie.
1
Pousette, Lisa. "EMDR-behandling vid posttraumatiskt stress-syndrom". Thesis, Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1756.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
EMDR, eye movement desentization and reprocessing, är en evidensbaserad psykoterapeutisk metod för behandling av bl. a trauma. Syftet med undersökningen var att undersöka effekten av EMDR-behandling på patienter hos S:t Lukas. Frågeställningar: Hur skattar S:t Lukas patienter Posttraumatisk stress disorder (PTSD)-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet, före och efter EMDR-behandling? Finns det utifrån bakgrundsvariablerna kön, ålder, typ av trauma, tidigare trauma samt antal behandlingstillfällen några skillnader i personernas skattningar före respektive efter behandlingen? Metod: I denna kvantitativa studie undersöktes 21 kvinnor och 9 män före och efter EMDR behandling. Självskattningsformuläret Impact of Event Scale-Revised, IES-R användes, vilket mäter PTSD-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet. Resultat och diskussion: Resultaten från studien visar statistiskt signifikant symtomminskning i återupplevande, undvikande och överspändhet. Ingen av patienterna gav indikation på PTSD efter EMDR-behandlingen. Före behandlingen var genomsnittet för IES-värdet 2,8. Efter behandlingen hade genomsnittet för IES-värdet sjunkit till 0,7. Det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan IES-värdet när olika bakgrundsvariabler särskiljs: yngre (personer under 40 år) har ett signifikant lägre IES-värde för återupplevande än äldre efter behandling, personer som utsatts för rån har ett signifikant högre IES-värde för överspändhet än personer som utsatts för andra trauma före behandling och personer som utsatts för rån har ett signifikant högre IES-värde för undvikande än personer som utsatts för andra trauma efter behandling. Det genomsnittliga IES-värdet minskade med 2,1 för kvinnor och 2,0 för män. Kvinnor och män svarar således på behandlingen på likartat sätt men de könsbundna variationerna i denna undersökning är inte signifikanta. Personer som utsatts för tidigare trauma har före behandling ett genomsnittligt högre IES-värde, 2,9, än personer som inte utsatts för tidigare trauma, 2,6. Skillnaden i IES-värde är emellertid inte statistiskt signifikant och efter behandling är IES-värdet i stort sett detsamma för de två grupperna.
2
Ring, Lotta. "Det kroppen berättar : Integrativ behandling vid posttraumatiskt stress syndrom. En narrativ fallstudie". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-79773.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syfte; Syftet med studien var att beskriva och analysera den meningsskapande processen i ett behandlingsförlopp där symboldrama använts i kombination med kroppsmedvetande träning (KMT) och medicinsk qi gong i den sjukgymnastiska behandlingen med en patient som utvecklat posttraumatiskt stress syndrom. Metod; Utifrån syftet valdes en enkel fallstudie med narrativ ansats. Den fenomenologiska utgångspunkten är individens egna subjektiva perspektiv som innebär att med en medveten ansträngning lyssna till de levda erfarenheterna och försöka förstå vad upplevelserna berättar om. I studien ingår en kvinnlig vuxen patient som har deltagit i behanlding hos sjukgymnast och tillika författare till den här studien. Resultat; I det sjukgymanstiska behandlingsarbetet framkom det, via kroppsrörelser och kroppsminnet, minnesbilder från den traumatiska hotsituation som patienten varit med om men som inte varit möjliga att ta fram på en medveten nivå. När de kroppsliga symtomen kunde sättas in i ett meningssammanhang och kropp, tanakr, känslor och mening kunde integreras, kom en meningsskapande process igång vilket bidrog till en förändrad symtombild. Konklusion; I denna studie har fokus varit på den levda kroppen utifrån ett fenomenologiskt perspektiv där det var själva upplevelsen av kroppen som var central i meningsskapandet. Kroppsmedvetanadeträning i kombination med symboldrama kan bidra till en fruktbar meningsskapande process vid behandling av PTSD. Resultatet pekar mot att när symtomen kunde förstås som meningsbärande, att de hade något att förmedla, förändrades också symtombilden.
3
Bergman, Helena. "Att öppna vägar genom kaos : Uppdrag och nätverk kring förskolebarn som upplevt trauma". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37611.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Följande undersökning behandlar förskolans uppdrag och samverkan kring barn som upplevt trauma. Syftet är att undersöka hur olika professionsföreträdare för yrken närliggande förskolepersonalens (BVC-sjuksköterskor, socionomer, förskolepsykologer & förskolechefer) upplever förskolans roll i arbetet med barn som drabbats av trauma. Studien fokuserar hur olika professionsföreträdare nära förskolan upplever förskolans uppdrag och vilken relevans deras förväntan har gentemot de styrdokument som förskolan lyder under. Därtill undersöks hur samverkan för att öppna möjligheter för barn som drabbats av trauma, att utvecklas, lära och bidra, ser ut i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta personer. Intervjuer och styrdokument har bearbetats fenomenologiskt så att essensen av det sagda och skrivna tagits fram. Resultatet visar på förväntan på att förskolan tar en aktiv roll i arbetet för barn som upplevt trauma. Förskolans omgivning önskar enligt intervjupersonerna ett mer tillitsfullt samarbete mellan förskolepersonal och vårdnadshavare. Likaså efterlyses ett förebyggande hälsoarbete mellan deltagarnas egna professioner och förskolepersonal. Ett inslag av misstro mot förskolepersonal blandas med tilltro till förskolan som potentiell arena för positiv samhällsutveckling. Resultatet analyseras först i jämförelse mellan intervjuer och styrdokument. Därvid framkommer att intervjupersonernas förväntan på förskolan är i samklang med styrdokumentens uppdragsbeskrivning. Samverkansupplevelserna analyseras utifrån Danermarks teori för samverkanskvalitet vilket visar på samverkansbrister i styrning, struktur och samsyn enligt intervjupersonernas upplevelser. Ett tänkt barn sätts som fallstudie in i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, som belyses med Ungars, Ghazinours och Richters resiliensteori. Då synliggörs hur intervjupersonernas upplevelse av samverkan kring barn som erfarit trauma berör hela barnets utvecklingsekologiska sammanhang. Analysen visar att kvalitativ samverkan är en förutsättning för att barnet ska ta sig ur ett posttraumatiskt stress-syndrom. Det samhälleliga uppdraget för förskola och nätverk blir att ge barnet många användbara verktyg och tillfällen för att ta sig genom kaos till fortsatt utveckling och lärande.
4
Bergh, Johannesson Kerstin. "Traumatic Exposure, Bereavement and Recovery among Survivors and Close Relatives after Disasters". Doctoral thesis, Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-120200.
Pełny tekst źródła
5
Junhav, Johanna, i Helén Svahn. "Betydelsen av debriefing i akutsjukvård : interaktion mellan sjuksköterksa och patient". Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-898.
Pełny tekst źródła
6
Delin, Rebecca, i Matilda Hammarlund. "Riskfaktorer för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom hos ungdomar : En deskriptiv litteraturstudie". Thesis, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23989.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Bakgrund Posttraumatiskt stressyndrom bör betraktas som en folkhälsosjukdom där diagnostisering och behandling behöver uppmärksammas. Ungdomar som överlevt livshotande händelser tenderar att återuppleva dessa traumatiska händelser och undviker att handskas med känslorna som uppkommer, vilket kan leda till psykiska besvär. Syfte Att undersöka riskfaktorer som finns för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom bland ungdomar samt undersöka vilka datainsamlingsmetoder de inkluderade artiklarna valt. Metod Deskriptiv design användes i litteraturstudien som inkluderar 13 stycken vetenskapliga artiklar från databaserna PsycInfo och PubMed. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat identifierades och använda datainsamlingsmetoder sammanställdes. Huvudresultat Att vara utsatt för våld och traumatiska händelser såsom fysisk skada eller se någon lida/dö, vara tjej, äldre ungdom, utsatt för daglig stress, splittrad familj och sämre socialt stöd var riskfaktorer för att utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Tio av tretton artiklar hade kvantitativ ansats och använde frågeformulär för att få svar på vilka riskfaktorer det fanns. En artikel hade kvantitativ ansats men använde inte frågeformulär och två hade endast kvalitativ ansats i form av intervju som datainsamlingsmetod. Slutsats Denna litteraturstudie identifierade olika riskfaktorer som ligger till grund för utveckling av PTSD bland ungdomar. De vanligaste som återkom i nästan alla studier var att utsättas för våld, vara med om traumatiska händelser, vara tjej, sämre socialt stöd inom familj och skola, förlora en anhörig och vardagliga stressorer. Att som sjuksköterska och övrig vårdpersonal inneha denna kunskap kan bidra till att tidigare kunna identifiera ungdomar med PTSD samt anpassa omvårdnaden till denna grupp på bästa sätt.Background Posttraumatic stress disorder should be considered as a public health disease where diagnosing and treatment require attention. Adolescents who have survived life-threatening events tend to relive these traumatic events and avoid to deal with the emotions that occur, which can lead to mental disorders. Aim Identify which risk factors there is to develop posttraumatic stress disorder among adolescents and examine which data collection methods the included articles have chosen. Method Descriptive design has been used in this literature study including 13 articles collected from the databases PsycInfo and PubMed and has been categorized by similarities and differences. The articles data collection methods has been presented from the methodological aspect. Main results To be exposed to violence and traumatic events as physical injury or see someone suffer/die, be a girl, older adolescent, exposed to daily stress, broken family and have less social support were some risk factors for developing posttraumatic stress disorder. Ten of thirteen articles had a quantitative approach and used questionnaire to get responses for which risk factors there was. One article had a quantitative approach but did not use a questionnaire and two articles had qualitative approach and used interview as data collection method. Conclusion In this literature study different risk factors were identified underlying to develop PTSD among adolescents. The most common risk factors in almost all of the studies were to be exposed to violence, experience traumatic events, be a girl, have less social support from family and school, lose a family member and daily stress. As a nurse it is important to keep this in mind so the care for the adolescents are as good as possible and that coping is used in the right way.
7
Ollila, Emelie, i Charlotta Rehn. "Ambulanspersonalens upplevelser och hantering av posttraumatiskt stressyndrom i relation till traumatiska händelser i sitt yrkesutövande". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21582.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Bakgrund: Ambulanspersonal är en yrkesgrupp som i sitt yrkesutövanden riskerar att utsättas för traumatiska händelser som kan vara mycket påfrestande och stressfulla. Trots erfarenhet och träning blir vissa trauman stundtals övermäktiga och kan ge reaktioner som posttraumatiskt stressyndrom. Risken att utveckla PTSD ökar med antalet upplevda trauman och prevalensen i yrkesgruppen är hög. Syfte: Syftet var att beskriva vilka traumatiska händelser ambulanspersonalen upplevde som mest stressfulla. Syftet var även att beskriva ambulanspersonalens upplevelser och hantering av posttraumatiskt stressyndrom i relation till traumatiska händelser i sitt yrkesutövande. Syftet var dessutom att granska artiklarnas kvalitet utifrån den metodologiska aspekten undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie innefattande elva vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats sökta i medicinsk och omvårdnadsorienterade databas. Huvudresultat: Traumatiska händelser som upplevdes mest stressfulla innefattade händelser som involverade akut sjuka och allvarligt skadade barn, vilka väckte en emotionell respons och där ambulanspersonalen identifierade sig med nödställda. Upplevelser av PTSD kännetecknades av överspändhet, sämre prestation, mental avstängning och återupplevande av minnesbilder. Hantering av PTSD utmärktes av copingstrategier som känslomässig distans, fokusering, stöd, återhämtning, kontroll och förberedelse. Slutsats: Ambulanspersonal upplever i sitt yrkesutövande traumatiska händelser som kan vara mycket stressfulla och som kan leda till posttraumatiskt stressyndrom. Upplevelserna kan ge psykiska och fysiska symtom som påverkar hälsa och funktionsförmåga. Ambulanspersonalen behöver utbildning i copingstrategier för att hantera kritiska incidenter på ett gynnsamt sätt, speciellt händelser som involverar barn. Strategier behövs för att stärka känslan av kontroll och förmågan till fokusering, där förberedelse, socialt stöd och återhämtningstid är betydelsefullt.
8
Low, Janina Francisca Aili. "It's not just a burn : physical and psychological problems after burns /". Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis : Univ.-bibl. [distributör], 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7758.
Pełny tekst źródła
9
Caldera, Aburto José Trinidad. "Mental health in Nicaragua : with special reference to psychological trauma and suicidal behaviour". Umeå : Univ, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-346.
Pełny tekst źródła
10
Bohlin, Hogen Karin, i Monika Henner. "Utmattningssyndrom : En gränssättningsproblematik". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-9540.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Sammanfattning Stressrelaterad psykisk ohälsa såsom utmattningssyndrom, är en komplex problematik som varit mycket omdebatterad. Åtskilligt är publicerat i ämnet, men bara ett fåtal studier finns där personer med utmattningssyndrom själva fått möjligheten att beskriva orsakssambanden. Olika förklaringsmodeller och perspektiv beskrivs i litteraturen, men den rådande uppfattningen om varför människor drabbas utgår ofta från ett arbetsrelaterat perspektiv. Vi ville utforska om den rådande föreställning i ämnet stämmer överens med den uppfattning människor som drabbats av utmattningssyndrom har om orsakerna till symtomen. Vår ansats var även att undersöka om det kan finnas fler eller andra orsakssamband till utmattningsprocessen. Vårt syfte med studien är; dels undersöka hur individer med utmattningssyndrom upplever vilka orsaker som är av betydelse för utmattningsprocessen, dels försöka beskriva och analysera dessa utsagor i ett vidare perspektiv. Till studien valdes en kvalitativ metod och data samlades in med hjälp av intervjuer utifrån specifika forskarfrågor. Sju respondenter med utmattningssyndrom och närbesläktade stressrelaterade diagnoser deltog. Resultatet visar att utlösande faktorer kopplade till bland annat arbetet är en orsak i utmatt-ningsprocessen, Studiens resultat visar också att bakomliggande faktorer är om möjligt ännu viktigare och som presenteras i Bohlin-Hogen-Henner modellen. Bakomliggande orsaker menar vi kan vara påfrestande och belastande livshändelser i uppväxten, vilka kan bidra till oförmåga att tillgodose egna behov och en prestationsbaserad självkänsla. Genomgående mönster har visat sig vara problematik med gränssättningen, det vill säga, dysfunktionell gränssättning som är en konsekvens av de olika bakomliggande faktorerna och har en avgörande betydelse för utmattningsprocessen.Abstract Stress related psychological health-problems such as burn-out syndrome are complex issues which have been much debated. Much have been published on this topic but only a handful of studies have been conducted where individuals diagnosed with burn-out syndrome have been given the opportunity to describe the cause-effect of their condition. Different explanations and perspectives are described in the literature concerning this topic but the current view as to why people are afflicted by burn-out syndrome is based on a work-related perspective. We wanted to explore if the current view on the topic is in accordance with the diagnosed individuals view on the causes of their symptoms. Our intention was also to investigate into the possibility that there could be more or other causality behind the burn-out process. The purpose of this study is twofold. First, to investigate how individuals with burn-out syndrome rate different causes in terms of importance to their process of burning out. Second, to try to describe and analyze these statements in a wider context. For this study, we chose to use a qualitative methodology. Data were collected from interviews where adapted research questions were asked. Seven respondents diagnosed with burn-out syndrome or other stress related disorders participated. The results show that work-related factors often are the triggers for the process of burning out, but hidden factors, such as conditions in the childhood and traumatic life events which can contribute to performance-based self-esteem, are even more significant. Overall patterns for burn-out syndrome show an inability to create personal boundaries, “dysfunctional personal boundaries”. This dysfunction is, in our opinion, the consequence of the hidden factors and in itself plays a crucial role in the burn-out process.
11
Søndergaard, Hans Peter. "Post-traumatic stress disorder and life events among recently resettled refugees /". Stockholm, 2002. http://diss.kib.ki.se/2002/91-7349-318-x/.
Pełny tekst źródła
12
Agelii, Anna. "TREATING HORROR WITH ECSTASY : Neurobiological Rationale for Treating Post- Traumatic Stress Disorder with 3,4- methylenedioxymethylamphetamine". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-8298.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Post-traumatic stress disorder (PTSD) is a disabling condition that afflicts 1-10% of the general population, with twice as high lifetime prevalence for women than men. Treatments exist, but none have proven reliable and consistent efficacy. A large minority of patients remain treatment-resistant despite undergoing several different types of treatment over extended periods of time. Recently completed studies in the U.S. and in Switzerland have demonstrated the potential of 3,4-methylenedioxymethamphetamine (MDMA)-assisted psychotherapy for treatment-resistant PTSD. One of the major problems of treating PTSD is the patients’ fear state and inability to form a therapeutic alliance. Both these issues can be facilitated through administration of MDMA; the psychological effects - such as heightened empathy, increased openness and diminished anxiety – seem well-suited for therapeutic purposes. The rationale behind treating PTSD with MDMA has been indicated in neuroimaging studies; MDMA affects some of the neural structures altered in patients with PTSD, most notably the amygdala and the ventromedial prefrontal cortex. Using the Schedule 1 substance MDMA for this purpose is however controversial; animal studies have indicated that MDMA is neurotoxic, although no adverse effects on humans related to incidental use of MDMA in a controlled setting have been found. In conclusion, the data support that MDMA may be an efficient tool for treating PTSD, as well as safe and effective to use in a clinical context.
13
Gronostaj, Patrik. "En effectivenesstudie om multidisciplinär behandling på specialistkliniker för traumatiserade flyktingar". Thesis, Stockholms universitet, Psykologiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139185.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Antalet flyktingar i Sverige ökar och därmed behovet av behandling. Multidisciplinär behandling används för flyktingar då de ofta lider av post-traumatiskt stress syndrom (PTSD), psykisk och somatisk komorbiditet, samt social problematik. Studiens syfte var att undersöka behandlingseffekter på PTSD-symtom och komorbida ångest- och depressionssymtom, samt undersöka prediktorer för utfall. Mätningar från 49 patienter på två specialistkliniker användes för att undersöka skillnader mellan före och efter behandling på skalorna PTSD Checklist-Civilian och Hopkins Symtom Checklist-25.Resultaten visade statistiskt signifikant effekt på både PTSD-symtom (p < 0,001,d = 1,46) och komorbida symtom (p < 0,001, d = 1,28). Prediktorer som hade samband med utfallet var ålder och nivå av PTSD-symtom innan behandling. Resultaten påvisar en begränsad kliniskt signifikant effekt av behandling och en modell för prediktion som förklarar en stor del av variansen (R 2 = 33 %). Stort bortfall mellan mätning före och efter behandling minskar generaliserbarheten.
14
Wittchen, Hans-Ulrich, Axel Perkonigg i Hildegard Pfister. "Trauma and PTSD – An overlooked pathogenic pathway for Premenstrual Dysphoric Disorder?" Saechsische Landesbibliothek- Staats- und Universitaetsbibliothek Dresden, 2013. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:bsz:14-qucosa-105328.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Background: A recent epidemiological analysis on premenstrual dysphoric disorder (PMDD) in the community revealed increased rates of DSM-IV posttraumatic stress disorder (PTSD) among women suffering from PMDD. Aims: To explore whether this association is artifactual or might have important pathogenic implications.
Methods: Data come from a prospective, longitudinal community survey of an original sample of N¼1488 women aged 14–24, who were followed-up over a period of 40 to 52 months. Diagnostic assessments are based on the Composite International Diagnostic Interview (CIDI) using the 12-month PMDD diagnostic module. Data were analyzed using logistic regressions (odds ratios) and a case-by-case review.
Results: The age adjusted odds ratio between PTSD and threshold PMDD was 11.7 (3.0–46.2) at baseline. 10 women with full PTSD and at least subthreshold PMDD were identified at follow-up. Most reported an experience of abuse in childhood before the onset of PMDD. Some had experienced a life-threatening experience caused by physical attacks, or had witnessed traumatic events experienced by others. 3 women reported more than one traumatic event.
Conclusions: A case-by-case review and logistic regression analyses suggest that women with traumatic events and PTSD have an increased risk for secondary PMDD. These observations call for more in-depth analyses in future research.
15
Wittchen, Hans-Ulrich, Axel Perkonigg i Hildegard Pfister. "Trauma and PTSD – An overlooked pathogenic pathway for Premenstrual Dysphoric Disorder?" Technische Universität Dresden, 2003. https://tud.qucosa.de/id/qucosa%3A26581.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Background: A recent epidemiological analysis on premenstrual dysphoric disorder (PMDD) in the community revealed increased rates of DSM-IV posttraumatic stress disorder (PTSD) among women suffering from PMDD. Aims: To explore whether this association is artifactual or might have important pathogenic implications.
Methods: Data come from a prospective, longitudinal community survey of an original sample of N¼1488 women aged 14–24, who were followed-up over a period of 40 to 52 months. Diagnostic assessments are based on the Composite International Diagnostic Interview (CIDI) using the 12-month PMDD diagnostic module. Data were analyzed using logistic regressions (odds ratios) and a case-by-case review.
Results: The age adjusted odds ratio between PTSD and threshold PMDD was 11.7 (3.0–46.2) at baseline. 10 women with full PTSD and at least subthreshold PMDD were identified at follow-up. Most reported an experience of abuse in childhood before the onset of PMDD. Some had experienced a life-threatening experience caused by physical attacks, or had witnessed traumatic events experienced by others. 3 women reported more than one traumatic event.
Conclusions: A case-by-case review and logistic regression analyses suggest that women with traumatic events and PTSD have an increased risk for secondary PMDD. These observations call for more in-depth analyses in future research.
16
Börjesson, Emma, i Matilda Roos. "Psykisk ohälsa hos kvinnor som erfarit intimt partnervåld : i relation till fysisk aktivitet". Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-5758.
Pełny tekst źródłaStreszczenie:
Syfte och frågeställningar Syftet var att undersöka om psykisk ohälsa var mindre förekommande hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Frågeställningarna var; för grupperna fysiskt aktiva kvinnor och ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld skiljde sig (1) grad och symtom av Post traumatiskt stress syndrom (PTSD)? (2) grad och symtom av depression? (3) grad och symtom av stress? Metod Urvalet var 97 kvinnor som erfarit intimt partnervåld. Kvinnojourer kontaktades via mail och stödgrupper för våld i nära relationer kontaktades på Facebook. Data samlades in via en digital anonym enkät som innefattade tre validerade enkäter; PCL-5 för PTSD, MADRS-S för depression och PSS-10 för stress, samt fem egenkonstruerade frågor och två utav Socialstyrelsens indikatorfrågor om fysisk aktivitet. Grupperna fysiskt aktiva och ej fysiskt aktiva analyserades. Graden av PTSD, depression och stress utvärderades ifrån totalpoängen på PCL-5, MADRS-S och PSS-10. Symtomen utvärderades utifrån de enskilda frågorna. Resultat Medelvärdet på PCL-5 för fysiskt aktiva var 39.3, och 44.9 för ej fysiskt aktiva (p=0.14). Medelvärdet på MADRS-S var 20.2 för fysiskt aktiva, och 22.1 för ej fysiskt aktiva (p=0.43). Båda medelvärdena klassades som “hög sannolikhet för egentlig depression om tillståndet varat mer än två veckor” enligt gränsvärden. Medelvärdet för fysiskt aktiva på PSS-10 var 22.1, och 23 för ej fysiskt aktiva (p=0.53). Tre symtom visade signifikanta skillnader mellan grupperna, mindre symtom rapporterades av de fysiskt aktiva kvinnorna. Symtomen för PTSD var; “problem att minnas den stressfulla upplevelsen” (p=<0.02) och “förlust av intresse i aktiviteter som du brukade njuta av” (p=<0.05). För stress var symtomet; “känt att du var oförmögen att kontrollera de viktiga sakerna i ditt liv” (p=<0.05). Slutsats Graden av PTSD, depression och stress skiljde sig inte hos fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld, jämfört med ej fysiskt aktiva kvinnor som erfarit intimt partnervåld. P-värdet var 0.14 på PCL-5, två frågor hade signifikant skillnad och skillnaden mellan medelvärdena var större än MADRS-S och PSS-10. Den psykiska sjukdom som var närmast att påvisa signifikant skillnad var PTSD, där fysiskt aktiva hade lägre medelvärde.