Literatura científica selecionada sobre o tema "Abstraktionsnivåer"

Enkäter används flitigt idag. Spector (1994) menade att endast en liten del av den förklarade variansen i enkäter utgörs av det som önskas mäta. Bryggan mellan respondenten och enkäten är språket. Enligt Whorf-Safir hypotesen styrs våra tankar av språket. Semin och Fiedler (1988) menade att ordklasserna har olika abstraktionsnivåer. Desto högre abstraktionsnivå ju mer rör den sig bort från kontexten resulterande i stereotyptänkande (Gilbert & Malone, 1995). Denna studie undersökte hur olika ordklasser påverkar svar. Huvudstudien var utformad som ett personlighetstest med påståenden. Resultatet uppvisade en skillnad mellan svaren då påståendena innehöll substantiv eller adjektiv. Respondenterna tenderade att instämma mindre då ordet var ett substantiv, något som förklarades med correspondence bias. Resultatet bekräftade tidigare studier. Replikering med engelsk enkät efterlystes.

Bakgrund: Matematikundervisningen har varit debatterad i dagspressen den senaste tiden, detta har gjort att vi har valt att göra vår studie inom matematikområdet. Det vi har märkt från våra respektive VFU-platser (förskola och skola) är att elever får frågor där det intressanta för läraren är att de har rätt svar. Vår uppfattning är att lärare visar stort intresse för elevernas svar. De är inte intresserade av elevernas förståelse av den matematiska operationen, framförallt inte när svaret är rätt. Vi vill även se ifall eleverna löser additionsuppgifter på olika sätt beroende på om de har tillgång till laborativt material eller inte. Syfte: Syftet med uppsatsen är att avgöra om det finns någon variation i de strategier elever i förskoleklassen använder sig av när de löser additionsuppgifter, beroende på uppgifternas abstraktionsgrad. Syftet är även att se vilken förståelse eleverna har av de olika abstraktionsnivåerna. Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie eftersom att vi är intresserade av elevernas förklaringar, hur de löser additionsuppgifterna. För att kunna ta reda på hur eleverna löser uppgifterna och hur de förklarar sina lösningar valde vi att intervjua och observera dem under tiden som de löste additionsuppgifterna. Vi har utgått ifrån en fenomenografisk ansats i vår studie i och med att vi vill få en insikt i hur elevernas lösningar ser ut i de olika abstraktionsnivåerna och vilka variationer som förekommer. När vi analyserade svaren använde vi oss av hermeneutisk tolkning. Resultat: Vi har inte sett någon större variation på antalet rätt mellan de olika abstraktionsnivåerna. Den variation som vi har sett är i elevernas förståelse av uppgifterna, här har en del av eleverna hjälp av det laborativa materialet. Eleverna använder sig av olika lösningstrategier beroende på vilken abstraktionsgrad uppgifterna har. Den lösningstrategi som eleverna använder sig av mest när de har tillgång till laborativt material är dubblor. När eleverna inte har tillgång till laborativt material och talområdet blir större använder de sig av fingrarna mera frekvent.

Den här studiens syfte var att relatera elevers språkliga abstraktionsgrad med deras grammatiska nivå enligt Processbarhetsteorin (PT). Med utgångspunkt i systemisk-funktionell grammatik (SFG) analyserades abstraktionsgrad i form av informationstunga ord samt vilka processtyper eleverna använde. För att få ett ytterligare perspektiv på abstraktionsgrad vägdes även ett kvantitativt kognitiv-psykologiskt mått, konkretionsvärden, in i analysen. Materialet som analyserades bestod av 18 argumenterande texter, skrivna av elever vid ett språkintroduktionsprogram. Studien visade på en koppling mellan elevers grammatiska nivå enligt processbarhetsteorin och hur abstrakt språk de använde. PT-nivå varierade mellan nivå 3, 4 och 5 och elever som hade kommit längre grammatiskt, det vill säga PT-nivå 4 och 5, använde flerrelationella processer och till viss del även fler informationstunga ord.. . Alltså var språket hos dessa elever, enligt både den SFG-baserade analysen och den databas som användes, mer abstrakt.

Arbetets syfte har varit att utifrån systemisk-funktionell grammatik jämföra abstraktions- nivån i lättläst och originalversion av Jessica Schiefauers ungdomsroman När hundarna kommer. Studien, som gjorts på två utdrag ur romanen, visar att den lättlästa versionen är mindre abstrakt än originalet eftersom den innehåller avsevärt färre stämningsskapande processer samt renodlar förstadeltagarna, som även de är färre. Därtill kommer att originalets grammatiska metaforer packats upp i den lättlästa versionen. Dessa faktorer bidrar till en text med högre läsbarhet, men studien diskuterar även de negativa konsekvenser en lättläst text kan få för läsupplevelse och ordinlärning.

Bakgrund: Managementkoncept, som till exempel lean, behöver anpassas för att passa en viss organisations unika förutsättningar. Översättningsteori är ett medel för anpassning av managementkoncept mellan olika kontexter men i forskningen är det främst översättning till en kontext som har undersökts. Vad som händer om organisationen i fråga är diversifierad är i stort förbisett i forskningen. Det är därmed intressant att undersöka hur diversifiering påverkar översättningen och om det kan vara en anledning till att många implementationer, och översättningar, av managementkoncept misslyckas. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för översättning vid implementeringen av lean i en tjänsteorganisation med diversifierad verksamhet. För att uppnå studiens syfte har vi studerat vilken översättningskompetens som i organisationen upplevs vara av vikt vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur kompetensen anpassas till de olika enheternas kontexter. Vidare har vilka översättningtyper som används vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur de anpassas till enheternas olika kontexter studerats.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett fenomenologiskt perspektiv med hermeneutisk tyngdpunkt. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka kompletterades med dokumentstudier. Materialet presenteras tematiskt och narrativt. Slutsats: Diversifiering behöver inte nödvändigtvis innebära problem för översättningen om översättningstyp och översättningskompetens är behovsstyrt. Däremot behöver hänsyn tas till tvärgående processer, vilka behöver ett helhetsfokus och en samstämmighet i hur lean används för att fungera kunddrivet och optimalt.
Background: Management concepts, such as lean, need adjustment to fit the unique circumstances of a certain organisation. Translation is a method of adapting management concepts between different contexts but research on the subject has mainly focused on the translation to a single context. The implications that diversification has for the translation to a certain organisation are largely overlooked. It is therefore relevant to study how diversification affects translation and if it can be a reason for the large number of failures in the implementation, and translation, of management concepts. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the translation that takes place when a diversified service organisation implements lean. To fulfill the purpose we have studied what translation competence that is experienced to be important in the organisation when lean is implemented in a diversified service organisation and how the competence is adapted to the different contexts within the organisation. Furthermore, we have studied which translation types that are used when lean is implemented and how they are adapted to the different contexts of a diversified service organisation. Method: This is a qualitative case study with phenomenological perspective that puts emphasis on hermeneutic context. Semi-structured interviews and document studies provided the empirical material for the study. The empirical material is presented in themes in a narrative way. Conclusion: Diversification per se does not have to imply any difficulties if the translation, in terms of translation type and -competence, is controlled by demand. Transverse processes on the other hand needs to be focused and a holistic approach and a consistency in how lean is used and applied is necessary to make them work in an optimal and customer driven way.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka ordtyper som är lätta respektive svåraatt nå fram till med bliss standardkarta och vilka strategier som är mer respektive mindreeffektiva. Deltagarna, 24 kvinnliga studenter utan funktionshinder, delades upp i par. Den enai paret fick i uppgift att förklara 12 målord, som inte finns med på bliss standardkarta, enbartgenom att använda bliss standardkarta. Den andra i paret fick i uppgift att gissa vilkamålorden var. Eftersom tidigare studier indikerat att ordklass, frekvensnivå ochabstraktionsnivå kan påverka ords svårighetsgrad, valdes målorden i föreliggande studieutifrån dessa variabler. Resultatet visade att målordens ordklass inte påverkade derassvårighetsgrad. Målordens frekvensnivå påverkade svårighetsgraden i viss utsträckning.Abstraktionsnivå var den variabel som påverkade svårighetsgraden mest. Eftersom deabstrakta och ovanliga målorden var svårast, kan det vara klokt att inkludera de ordtyperna påblisskartan. Några strategier som gynnade kommunikationen var när blissaren använde syntaxoch syntaktiskt prompting samt när gissaren gav blissaren tid att avsluta sina fraser. Dessastrategier kan vara lämpliga att rekommendera till blissanvändare och deras samtalspartners.

The aim of this study was to investigate which types of words that are easy and difficult toreach with Bliss Swedish standard chart and also which strategies that is more and lessefficient. The participants, 24 female students with no functional limitations, were grouped inpairs. One in each pair was given the task to explain 12 target words that is not present onBliss standard chart, by using only Bliss standard chart. The other person in each pair wasgiven the task to guess which words that were asked for. Since former studies have indicatedthat word class, level of frequency and level of abstraction can affect words' degree ofdifficulty, the target words in this study were chosen based upon those factors. The resultsdemonstrated that the word class of the target words did not affect their degree of difficulty.The frequency of the target words affected their degree of difficulty in some ways. The levelof abstraction of the target words was the factor that affected the degree of difficulty the most.Since the abstract and infrequent target words were most difficult, it may be a good idea toinclude those types of words on the Bliss chart. Some of the strategies that were beneficial forcommunication were the blisser’s use of syntax and syntactic prompting. Another strategy thatwas beneficial for the communication was giving the blisser enough time to finish herphrases. It may be appropriate to recommend those strategies to Bliss users and theircommunication partners.