Teses / dissertações: "BAROS"

1

Nicareta, Jean Ricardo. "Comparaçăo de cinco técnicas para o tratamento cirúrgico da obesidade mórbida com o Baros - Bariatric Analysis and Reporting Outcome System /". oai:ufpr.br:217888, 2005. http://200.17.209.5:8000/cgi-bin/gw_42_13/chameleon.42.13a?host=localhost%201111%20DEFAULT&sessionid=VTLS&function=CARDSCR&search=KEYWORD&pos=1&u1=12101&t1=217888.

Texto completo da fonte

Resumo:

Orientador: Joăo Batista Marchesini
Co-orientadora: Maria Paula Cambi Carlini
Dissertaçăo (mestrado) - Universidade Federal do Paraná, Setor de Cięncias da Saúde, Programa de Pós-Graduaçăo em Clínica Cirúrgica. Defesa: Curitiba, 2005.
Inclui bibliografia

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Malekyar, Shogufa Verfasser], Micha [Gutachter] [Brumlik e Wassilios [Gutachter] Baros. "Die Sozialisation der afghanischen Frauen in Deutschland : Lern- und Bildungsprozesse der Migrantinnen aus Afghanistan / Shogufa Malekyar ; Gutachter: Micha Brumlik, Wassilios Baros". Frankfurt am Main : Universitätsbibliothek Johann Christian Senckenberg, 2016. http://d-nb.info/1116426560/34.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Malekyar, Shogufa [Verfasser], Micha [Gutachter] Brumlik e Wassilios [Gutachter] Baros. "Die Sozialisation der afghanischen Frauen in Deutschland : Lern- und Bildungsprozesse der Migrantinnen aus Afghanistan / Shogufa Malekyar ; Gutachter: Micha Brumlik, Wassilios Baros". Frankfurt am Main : Universitätsbibliothek Johann Christian Senckenberg, 2016. http://nbn-resolving.de/urn:nbn:de:hebis:30:3-416565.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Baron-Taltre, Benjamin. "The Rise and Fall of the Maine Sea Urchin Industry: A Failure of Management and Institutions?" Fogler Library, University of Maine, 2005. http://www.library.umaine.edu/theses/pdf/Baron-TaltreBX2005.pdf.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Baron, Marie-Pierre Morin Michel. "Etude du comportement des interfaces austenite/martensite et martensite/martensite de deux alliages à effet mémoire de forme le CuZnAl et le CuAlBe /". Villeurbanne : Institut national des sciences appliquées de Lyon, 1998. http://csidoc.insa-lyon.fr/these/1998/baron/index.html.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Ryd, Jenny. "Barns syn på andra barns livsvillkor". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36492.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgångar i barnskännedom, förståelse och inlevelseförmåga i andra barns livsvillkor menundersökningen har även visat på vissa brister. En viktig frågeställning har varithuruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet påverkar deras syn på andrabarn. Därför har undersökningen utförts i två olika kulturella miljöer enmångkulturell och en med brist på mångkultur. I de båda miljöerna har jag genomförtsemistrukturerade intervjuer utifrån bilder av barn och resultatet har visat på en dellikheter och skillnader mellan de båda grupperna.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Baron, Frédérique Calenge Bertrand. "Questionnements préalables à la mise en œuvre d'une politique documentaire la Bibliothèque départementale d'Ille-et-Vilaine et son réseau /". [S.l.] : [s.n.], 2007. http://www.enssib.fr/bibliotheque/documents/dcb/baron-dcb15.pdf.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Tolonen, P. (Pekka). "Laparoscopic adjustable gastric banding for morbid obesity:primary, intermediate, and long-term results including quality of life studies". Doctoral thesis, University of Oulu, 2008. http://urn.fi/urn:isbn:9789514288722.

Texto completo da fonte

Resumo:

Abstract Morbid obesity is the most rapidly increasing health threat of developed countries, and the costs caused by it are already higher than those of smoking. In an increasing number of developing countries both starvation and morbid obesity are increasing simultaneously. Obesity in children and adolescents is also increasing rapidly. Conservative treatment almost invariably fails when treating morbid obesity. Results of pharmacotherapy have been disappointing after great expectations. Laparoscopic gastric banding has been used in the treatment of morbid obesity since 1993. The method was first used mostly in Europe. In the USA either an open or laparoscopic gastric bypass have been the most common methods of surgery. The aim of this study was to investigate the operation results of 280 patients operated in Vaasa Central Hospital during the 11 years after March 1996. Of these patients, 123 have been followed at least 5 years. The results have been analyzed with BAROS that measures the quality of life. Quality of life was measured prospectively 1 year after surgery with the 15D questionnaire that is validated in the Finnish population. The effect of gastric banding in esophageal motility and reflux was studied prospectively in 31 patients. Late results were analyzed in 123 patients 11 years after the first operation. Mean excess weight loss (EWL) was 56% in patients who had their band in place 7 years after surgery, and 46% in all patients. There was no mortality related to the operation, and there was only one serious complication. Disease-specific quality of life improved in 78.8% of the patients in 28 months of follow-up. Health-related quality of life was significantly improved 12 months after surgery, but improvement was not connected to the amount of weight loss. The band inhibited reflux 19 months after surgery. Complications, failures, and reoperations increase with longer follow-up. Weight loss is moderate 9 years after a gastric banding operation, and in carefully selected patients this operation is still a good option in the treatment of morbid obesity.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Åström, Linn. "Barns grovmotorik : Barns grovmotoriska rörelser på förskolegården". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69516.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn motoriskt nyttjar de miljöer som erbjuds på förskolegården. Detta genom att studera och undersöka ett antal utvalda grovmotoriska rörelser, var på förskolegården barnen väljer att utföra dessa grovmotoriska rörelser samt hur de utför dem. Studien vilar på en epigenetisk teorigrund som resonerar kring huruvida barns motorikutveckling är avhängig gener och arv, följer förutbestämda stadier utifrån ålder och mognad eller om miljön har någon betydelse för och inverkan på barns motoriska utveckling. Jag har genomfört en studie vars insamlade empiri och data är såväl kvalitativ som kvantitativ. Empirin har samlats in med hjälp av observationsscheman. Parallellt med utförda observationer har kompletterande fältanteckningar förts löpande. Dessa metodval har således resulterat i både kvalitativa och kvantitativa data. Under observationerna har totalt fjorton barn i åldrarna 1-5 år varit närvarande. Studiens resultat visar att barnen ute på förskolegården i stor utsträckning väljer att utföra de observerade grovmotoriska rörelserna i naturlika miljöer. Barnen väljer att hoppa från klippväggar och klättra i klätterträd istället för att till exempel klättra på tillverkade klätterställningar som också finns tillgängliga på förskolegården. I studien framkommer även hur barnen utför de, för observation utvalda, grovmotoriska rörelserna. Utifrån det, för studien valda, teoretiska perspektivet förs diskussion om huruvida barnens olika rörelsemönster beror på ålder eller vad som annars orsakar dessa iakttagna skillnader och likheter i barnens motoriska utveckling.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Stubin, Anne-Maria, e Camilla Karlsson. "Barns dygnsvila : Samspelet gällande barns sömn i förskolan". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45488.

Texto completo da fonte

Resumo:

The aim of the study was to highlight children's sleep, mainly how long children sleep at preschool but also how long their total daily rest period is. Furthermore, we examine the collaboration between guardians and educators regarding children's sleep. What we wondered was whether sleep could create a conflict between guardians and educators. The questionx that we posed were: What does children's daytime napping looks like at preschool? How do the educators treat the parents regarding the length of time that the children are allowed to sleep during the naptime? What does the knowledge of children's sleep looks like? The method we have used to collect information is a survey; one for educators who are active with the preschool's youngest children and the other for guardians with children between one to three years old. During our study we have used phenomenographic theory and analytical methods; we have also had a social constructivist approach. The answers we received during our survey shows that there is a lack of knowledge about children's sleeping needs among many of the educators and guardians. Knowledge varies and many people believe that they know what is best for the individual child, which we will explore in our analysis and results section.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Einarsson, Josefine, e Linnea Engström. "Barns upplevelser av inflytande i förskolan : Sex 4-5 åriga barn berättar". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48543.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie är att undersöka hur barn upplever inflytande i förskolans verksamhet. Fokus kommer att ligga vid barns upplevelser av de vuxnas betydelse för deras inflytande, när barn upplever att de får inflytande, vilka erfarenheter barn har av att göra val men också vad barn vill få inflytande över eller bestämma. Genom intervjuer med sex barn kommer några barns upplevelser av inflytande att synliggöras. Barnen som deltar i studien är 4-5 år. Undersökningen har en fenomenologisk utgångspunkt och intresserar sig därför för barnens enskilda upplevelser kring sitt inflytande. I vår studie blir det synligt att barn har upplevelser av inflytande inom förskolan. Barnen upplever att de vuxna har en betydande roll för vilka möjligheter till inflytande de får. I resultatet menar barn att vuxna både kan begränsa men även möjliggöra aktiviteter. Det är i leken som barnen upplever att de har inflytande då de vistas på förskolan. De deltagande barnen i denna studie har erfarenhet av två olika former av val på förskolan, där ena valmetoden är mer organiserad och styrd medan den andra valmetoden är mer fri då barnen får möjlighet att utifrån sig själva säga vad den vill göra eller leka. Slutligen så visar vårt resultat att alla utom ett barn uttrycker att det tycker om att få inflytande då de menar att det är roligt och att de blir glada av att få bestämma. Ett barn menar att det ibland kan vara skönt att inte behöva bestämma för att den tycker om att vara tyst. Samtliga barn har tankar kring vad de skulle göra eller vilja ha om de fick bestämma. Resultatet synliggör sex barns upplevelser av inflytande och synliggör barnet i den rådande komplexiteten med barns inflytande på förskolan.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Noralm, Shaista. "Barns kroppsuppfattning". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för teknik och miljö, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-8163.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att se vad barn har för uppfattningar om människokroppen och hur ser vi ut på insidan samt vad barnen vet om hur magen och hjärtat fungerar. Kvalitativa intervjuer användes för att ta reda på barns uppfattningar om kroppen och tolkningar av organens funktion. I studien framgick det att, hur mycket barnen lär sig beror på intresset hos det enskilda barnet om specifika organ eller helorgansystem t.ex. magens placering och funktion hade flera barn klart för sig än hjärtats funktion. Bygger man undervisningen eller en aktivitet utifrån barnens intresse vill också barnen lära sig.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Pettersson, Ann-Katrin, e (Davidsson) Ester Malmborg. "Barns rörelse". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1314.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta examensarbetehandlar om barns uppfattningar om sin egen rörelse. Anledningen till denna undersökning är att barn i dagens samhälle är mer stillasittande och övervikten bland barn har ökat. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan sträva mot att barn görs medvetna om vikten av god hälsa. Syftet med arbetet var att undersöka dels vad barn har för definition på begreppet rörelse, dels undersöka hur barn upplever rörelsen på förskolan och om de anser att det är viktigt med rörelse. Fjorton femåriga barn intervjuades enskilt där intervjun försöktes göras som ett samtal. Intervjuerna genomfördes på tre ollika förskolor. Det som framkom genom undersökningen är att barn har skilda uppfattningar om begreppet rörelse, de såg rörelse som grovmotorik, finmotorik, lek och transport. Alla barn hade anledningar till varför man rör sig, men alla var inte medvetna om att det är viktigt för hälsan. Barnen hade många olika åsikter om sin egen rörelse under förskolevistelsen, några tyckte att de fick röra sig för lite andra för mycket, men många skulle vilja röra sig mer. Alla barnen var överens att det var utomhus de fick riktigt utlopp för grovmotoriska aktiviteter och att inomhusvistelsen var begränsad till finmotorik, dels lokalmässigt och dels för att pedagogerna ville ha en lugn miljö inne. Den organiserade fysiska aktiviteten i form av gymnastik fanns på alla förskolorna, men barns uppfattningar om varför det fanns på schemat skildes åt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Envall, Maria, e Linda Karlsson. "Barns överviktsproblematik". Thesis, Kristianstad University College, School of Health and Society, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6567.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem i många delar av världen. I Sverige har övervikt bland barn ökat drastiskt även om det har avstannat under 2000-talet. Sjuksköterskan i barnhälsovården arbetar preventivt genom att främja barns hälsa och har då möjlighet att grunda sunda vanor hos barnfamiljerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskornas syn på överviktsproblematiken hos barn inom barnhälsovården. Metod: Studien utfördes genom en enkätstudie. Enkäterna skickades ut till samtliga 137 barnhälsovårdsenheter i Skåne under hösten 2009. Statistisk data analyserades i SPSS. Chi 2 -test användes för att se signifikanta skillnader. Manifest innehållsanalys användes för att kategorisera svaren på de öppna frågorna. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde barnens övervikt som ett litet problem men hälften ansåg att barnens BMI ökat. Många upplevde svårigheter i att diskutera övervikt med föräldrarna, de flesta ansåg att det var ett känsligt ämne. Sjuksköterskorna gav råd om nyttigare kost, mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid. Majoriteten ansåg att deras preventiva arbete motverkade utvecklingen av barns övervikt. Diskussion: Även om övervikt och fetma hos barn tycks ha avstannat i Sverige så är det viktigt att fortsätta med det preventiva arbetet. Sjuksköterskorna behöver samarbeta med andra yrkeskategorier för att nå framgång. Arbetet bör ske på individ- grupp- och samhällsnivå på olika arenor som t.ex. barnhälsovården, förskola och idrottsföreningar.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Maxson, Brian Jeffrey. "Hans Baron". Digital Commons @ East Tennessee State University, 2017. https://dc.etsu.edu/etsu-works/2673.

Texto completo da fonte

Resumo:

This entry briefly examines the major contributions of Hans Baron to the intellectual history of the Italian Renaissance and beyond. It emphasizes Baron’s conception of “civic humanism” and how this concept remains influential even a century after its first introduction.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Stålhammar, Jessica. "Barns musikskapande". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35249.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studie har uppkommit genom mitt egna genuina intresse för musik och för musicerande aktiviteter tillsammans med barn i förskolan. Syftet med denna studie är att undersöka barns musikskapande i förskolan och hur musik kan användas som ett didaktiskt medel. Studien berör barn i åldrarna 3-6 år. Frågor som undersöks närmre berör när, var och hur musik förekommer i förskolan men även hur musik är främjande för barns utveckling och lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod där ambitionen har varit att titta närmre på ett specifikt fenomen som tolkats utifrån teori och tidigare forskning och kategoriseras som en fallstudie. Observationer har verkat för all insamlad empiri. Det teoretiska ramverket utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och tidigare forskning kartlägger musik ur olika perspektiv och däribland språkutveckling, kommunikativa aspekter samt vilka redskap som med fördel kan användas inom musicerande aktiviteter i förskolan. Resultatet visar att musik i förskolan förekommer delvis spontant men att det som främst präglar situationer med musik i förskolan är styrda aktiviteter av personal som till exempel samlingar. Resultatet visar också att musik är främjande för barns språkutveckling och även en aktivitet som främjar gemenskap och bidrar med glädje i barns vardag på förskolan.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Kronljung, Tina, e Madlen Memet. "Barns vänskap". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29725.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vänskap för oss, Madlen Memet och Tina Kronljung, är en viktig del av våra liv och har alltid varit det, enda sedan barnsben. Därför är vi övertygade om att vänskapens betydelse har en stor inverkan för alla människor. Syftet med vår studie är att bilda oss en större uppfattning och förståelse om mångfalden i barns vänskapsrelationer. Vårt mål är att förbättra vår pedagogiska syn och få en fördjupad kunskap om vårt forskningsområde som handlar om Barns vänskap. Vi vill ta reda på hur elever uppfattar vänner och vänskap och hur vänskapsrelationer ser ut mellan flickor och mellan pojkar. Urvalsgruppen består av 16 grundskoleelever i skolår två och tre, varav åtta flickor och åtta pojkar. I vårt val av genomförande har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svår på våra frågeställningar. För att underlätta intervjuerna har vi valt att låta eleverna rita egna bilder på hur de uppfattar vänskap. Alla bilder har varit väldigt givande och vi har valt att lyfta fram fyra bilder i resultatet. Slutligen har vi genom våra informanter kommit fram till att vänskap har en betydelsefull roll för barns sociala utveckling, där de bland annat lär sig beteendemönster och normer. Det viktigaste för de elever vi intervjuat är att inte känna utanförskap utan samhörighet och gemenskap i klassen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Malmberg, Linda. "Barns lärande". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27742.

Texto completo da fonte

Resumo:

AbstractMalmberg, Linda (2010). Barns lärande. Malmö högskola: Lärarutbildningen.Vi har genom vår utbildning fått lära oss vad som förväntas av oss när vi kommer ut iarbetslivet som blivande lärare. Vi har utgått från ett genus/klass/etnicitetsperspektiv när detgäller utbildningen. Att se helhetsbilden i barns lärande och utveckling har spelat en centralroll. Genom detta kom mina funderingar kring hur det verkligen ser ut ute i verkligheten, medbarns lärande? Inte sett från ett barnperspektiv utan från ett pedagogperspektiv. Vad anser deär viktigt när det gäller barns lärande i förskola och grundskola? Mina frågeställningar ärdärför följande:• Hur talar verksamma pedagoger om barns lärande?• Hur ser arbetet med barns lärande ut?Syftet är att ta reda på hur de arbetar och efter eventuella teorier/metoder. Jag besökte därförunder en veckas tid en förskola och en grundskola. Där intervjuade jag några av deraspedagoger och hur de såg på barns lärande. Det viktigast i deras arbete var att se helheten iarbetet med barnen, trygghet, demokrati, varierande arbetsformer och en lustfylld ochstimulerande miljö. Jag utförde sedan observationer av barnens dag, miljö och undervisning.Detta för att se om jag kunde se ett samband mellan vad som kom fram i intervjuerna och hurde verkligen arbetade. Kopplingar gjordes sedan till tidigare forskningen i det berördaområdet av Vygotskij, Piaget och Dysthe. Alla mycket betydelsefulla inom sitt område. Det ärderas arbete som idag inspirerar många av dagens verksamma pedagoger. Vygotskijshelhetssyn, Piagets kognitiva utveckling och Dysthes teori om dialogens betydelse, ärfortfarande lika aktuella.Vad jag slutligen kom fram till är att barnen idag har en varierande, lustfylld och individuellskoltid. Detta tror jag bidrar till en positiv utveckling och mot en god framtid för barnen. Jaganser även att barnens lärandesituation är en aning stressad tid med allt som händer under enskoldag. Detta då främst i grundskolan där pressen att lära sig är större än vid förskolans litelugnare tempo. Detta kan vara svårare för de barn som eventuellt ligger lite efter i sinutveckling och får svårare att hänga med. De pedagoger jag mött kämpar dock sitt bästa för attbarnen skall få ut så mycket som möjligt av deras dag i skolan.Nyckelord: lärande, helhetsbild, samspel och utveckling.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

Berggren, Sandra, e Ulrica Palm. "Att göra barns röster hörda - barns uppfattningar av visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32228.

Texto completo da fonte

Resumo:

AbstractSyftet med denna studie var att ge röst åt de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv på och uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning i förskolan. Studien är gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka då tidigare forskning kring visuellt berättande och högläsning ur barns perspektiv är bristfällig, eftersom den forskningen mestadels är utförd ur vuxenperspektiv. Våra frågeställningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktärerna i berättelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lära sig av visuellt berättande och högläsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berättas och läses för dem? För att uppnå syftet och besvara våra frågeställningar intervjuade vi barnen och använde även metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berättande lockades fram med hjälp av deras egentagna fotografier. Därefter har en fenomenografiskt inspirerad analys genomförts, i vilken barnens utsagor sammanställdes i beskrivningskategorier. Dessa analyserades sedan med hjälp av våra teoretiska utgångspunkter barns perspektiv och begreppet uppfattning. Vi kom då fram till följande tre beskrivningskategorier: Barnens uppfattningar av stunden och karaktärerna, barnens uppfattningar av att lära sig och barnens uppfattningar av inflytande, vilka utgör studiens resultat. Vår slutsats utifrån syftet, är att vi gett röst åt de medverkande barnens tankar genom att vi synliggjort deras uppfattningar av fenomenet visuellt berättande och högläsning.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Eklund, Josefin, e Jessica Ytterbom. "Förskollärares och barns uppfattningar om vuxnas deltagande i barns lek som stöd för barns utveckling". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34661.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar sitt deltagande i barnens lek för att stödja barnens utveckling samt att synliggöra barns uppfattningar om förskollärares deltagande i deras lek. Studien grundar sig på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med 9 förskollärare samt gruppintervjuer med 10 barn. Utifrån barns perspektiv och barnperspektiv analyserades empirin som i sin tur bildade tre huvudkategorier samt åtta underkategorier som beskriver hur förskollärare och barn uppfattar vuxnas deltagande i leken. Resultatet visar att barnen har olika uppfattningar om vuxnas deltagande i leken där vissa barn tycker om att leka med de vuxna medan andra föredrar att leka själv med en kompis. Förskollärarna hade en gemensam syn på att deras deltagande i leken är betydelsefull för att stödja barns utveckling. Slutsatsen visar att förskollärarna har en pedagogisk syn på lek medan barnen verkar leka mestadels för att det är roligt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Nilsson, Kristin, e Jenny Olsson. "Barns relationsarbete : barns strategier för att skapa sina relationer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12945.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Andersson, Sara, e Jessica Svensson. "Barns inflytande i förskolan : med fokus på barns perspektiv". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14427.

Texto completo da fonte

Resumo:

För att kunna ge barn inflytande behöver man försöka komma nära barnets perspektiv, vilket man gör genom att lyssna på, försöka förstå och bekräfta barnet. Det ger barnet en upplevelse av att det jag förmedlar, säger eller på olika sätt visar med kroppen- det är viktigt! Att uttrycka sig lönar sig, för då hjälper någon mig. Detta skapar också i det längre perspektivet individer som tror att man kan, och som vill och vågar arbeta för en bättre värld, både i de små och stora sammanhangen. Då arbetar vi i förskolan för en hållbar utveckling för både individ och samhälle och främjar demokratiska värderingar hos barnen. Ovanstående är våra egna personliga tankar kring barns inflytande och en stark faktor till varför vi velat undersöka barns inflytande närmare. Studiens syfte är att undersöka hur barns reella inflytande i förskolan ser ut utifrån barns perspektiv. Vi vill också undersöka förskollärares syn på barns inflytande samt hur den påverkar barns inflytande i förskolan. På så sätt vill vi bidra med kunskap inom området. Den teoretiska ramen utgår från den sociokulturella teorin med Vygotskijs och Korczaks tankar i spetsen. Av relevans för studien är också Shiers modell för barns inflytande.En kvalitativ metod med fenomenografi som ansats har tillämpats. Datainsamlingen har gjorts genom observationer i barngrupp samt intervjuer av förskollärare. Observationerna har gjorts i två barngrupper på två olika förskolor; en barngrupp med barn i åldrarna ett till fyra år och en där barnen var fyra till fem år. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare verksamma på de båda förskolorna. Resultatet av studien visar att barns reella inflytande verkar påverkas av förskollärarens förhållningssätt till barns inflytande. Förskollärares syn på barns inflytande är i sin tur det som avgör vilket inflytande förskolläraren ger varje barn i förskolan. Studien visar att förskollärarna lyssnar till barnen och ger dem stöd i att uttrycka sin mening. Att närma sig barns perspektiv och att låta barn delta i beslutsfattande processer är däremot mer komplicerat. I resultatet av studien verkar det som att barnen inte har så mycket reellt inflytande utan det handlar mycket om det indirekta inflytandet, vilket mer handlar om att förskolläraren observerar det barnen är intresserade av och utifrån det planerar verksamheten. Förskollärarna uttrycker flera hinder för att arbeta med barns inflytande på ett tillfredsställande sätt. Det råder även olika syn på vad som innefattar begreppen barnsinflytande och barns perspektiv.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Kornberg, Molly, e Malin Östlund. "Barns delaktighet : - Olika perspektiv på barns delaktighet inom socialtjänsten". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för socialt arbete och kriminologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32921.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien syftade till att undersöka ungdomars och socialsekreterares uppfattning och tankar kring socialtjänstens arbete gällande barns och ungas delaktighet. Tretton ungdomar från olika skolor och sex socialsekreterare som arbetar med utredningar gällande barn och unga deltog i fokusgruppsintervjuer. Det empiriska materialet har analyserats utifrån KASAM samt Shiers delaktighetsmodell. Resultatet visar att ungdomarna i vår studie hade liten kunskap gällande socialtjänsten och dess arbete. Resultatet belyser vilka faktorer som kan vara viktiga gällande barns delaktighet, dvs. mötet i utredningsprocessen, ett för ungdomarna eget aktörskap samt vikten av återkoppling. Resultatet visar att en utveckling på dessa områden skulle kunna bidra till en ökad upplevelse av delaktighet i mötet med socialtjänsten. I såväl tidigare forskning som i ungdomarnas samt socialsekreterarnas utsagor går det att se likheter gällande hur barn bör göras delaktiga, dock visar det sig inte stämma helt överens med vad som sker i det praktiska arbetet.
The study aimed to investigate young persons' and social workers' perceptions and thoughts about children and young person's participation in the work of social services. Thirteen young persons from different schools and six social workers responsible for investigations of children and young persons participated in separate qualitative focus group interviews. The empirical material has been analysed based on KASAM and Shier's model of participation. The results show that the young person's in our study had little knowledge about social services and their work. The results further contribute to an understanding of the decisive factors regarding children's participation, which relate to the meetings in the investigation process, the young person's own involvement and the importance of feedback. The results indicate that a development in these areas could contribute to an increased experience of participation in the meetings with the social services. In previous research as well as in the statements made by young persons and social workers, it is possible to see similarities regarding how children should be involved, however, this does not seem to be in complete agreement with what is happening in the practical work.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Bulduk, Hazal, e Emily Cung. "Barns lärande i språk : Förskollärarnas arbetssätt kring barns språkutveckling". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13737.

Texto completo da fonte

Resumo:

Inledning Det är av stor betydelse att förskollärarna har förståelse om barns språkutveckling eftersom de möter barn i olika åldrar i förskolans verksamhet. Språk är ett sätt för barn att visa hur de känner och för att kunna samtala med både andra barn och vuxna i förskolan. Genom att utbyta erfarenheter med andra kan barnet få en större förståelse för sin omvärld. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka vilka arbetssätt förskollärarna använder sig av i förskolan för att stimulera och främja språkutveckling för barn mellan ett till tre år, samt hur förskollärarna själva skulle vilja förändra det pedagogiska arbetssättet inom språkutveckling. Metod Vi har valt oss att använda av den kvalitativa metoden med intervju som redskap, med fokus på strukturerad intervju med öppna frågor. Detta för att vi vill få förskollärarnas egna erfarenheter, tolkningar och synsätt på vår undersökningsområde. Totalt intervjuade vi fyra förskollärare somarbetar på två olika förskolor med åldersgruppen 1-3 år. Resultat Undersökningens resultat visade att samtliga förskollärarna betonar betydelsen med att arbeta med barns språkutveckling. Förskollärarna anser även sig själva som en viktig del för att barns språk ska stimuleras. Förskollärarna använder även olika arbetssätt för att stimulera barns språkutveckling, det framkom att TAKK, böcker, rim och ramsor var ett av arbetssätten de använde sig av. Vidare kom vi fram till att alla förskollärare på något sätt vill förändra det nuvarande arbetssättet med någon slags kompetensutveckling inom språk. Detta för att de ska få mer kunskap och på sätt kunna stödja och stimulera varje barns språkutveckling på ett professionellt sätt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Sandberg, Adéle, e Amanda Öhlund. "Modell för att synliggöra barnens perspektiv och röster i förskolan". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252287.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger på en guide som kan vägleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhålla sig mot barnen, vad som är viktigt att tänka på samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet är att få syn på barns röster och berättelser genom bloggen. Vårt mål är att barnen ska få utvecklas som individer och få tillgång till inflytande i verksamheten. Vi har valt att gå till väga genom att starta en blogg där barnen får fotografera eller filma, dokumentera och även vara med i hela processen. Syftet med den här rapporten är att sprida kunskap om en metod som synliggör barns perspektiv och barnens röster. Vi har utvecklat fem olika steg som pedagogerna tillsammans med barnen kan följa, för att visa på ett tydligt sätt hur pedagogerna kan arbeta med bloggen för att få syn på barns perspektiv och röster i verksamheten.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Onsten, Edilma Arantes de Souza. "BARNS ERFARENHETER OCH FÖRKUNSKAPER - TVÅ VIKTIGA PUSSELBITAR FÖR BARNS LÄRANDE". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24352.

Texto completo da fonte

Resumo:

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Persson, Anna. "Barns självkänsla : En studie om förskollärares syn på barns självkänsla". Thesis, Linnaeus University, School of Education, Psychology and Sport Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-6293.

Texto completo da fonte

Resumo:

Det huvudsakliga syftet med det här arbetet var att undersöka verksamma förskollärares syn på barns självkänsla. De frågeställningar som behandlats är; hur anser förskollärare att självkänslan inverkar på barnets beteende, vad anser förskollärare har betydelse för hur barnens självkänsla utvecklas samt hur arbetar förskollärare med att utveckla barns självkänsla. Studien bygger på en kvalitativ undersökning där fem förskollärare intervjuats. Resultatet visar att förskollärare anser att dålig självkänsla ofta leder till inbundenhet eller självhävdande beteende. Förskollärarna anser att självkänslan grundläggs i hemmet och att negativ kritik från omgivningen sänker självkänslan. Som ett sätt att stärka barns självkänsla uppger förskollärarna att de försöker lyssna på och uppmuntra barnet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Snitting, Marie, e Moa Brännström. "Gifter i förskolan : Barns skydd och påverkan på barns utveckling". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21067.

Texto completo da fonte

Resumo:

Det förekommer stora mängder kemikalier i vår omgivning som påverkar oss på olika sätt. Genom åren har det skett en del miljöskandaler med kemikalier inblandade, vilket bland annat har lett till ökad medvetenhet och inrättande av lagar. Eftersom barn spenderar stor del av sin vakna tid på förskolan är det viktigt att veta vilka kemikalier som förekommer i deras miljö och hur kemikalierna påverkar barnen. Vi kommer att jämföra barnens miljö med vuxnas arbetsmiljö. Vidare har vi tittat på vad barnen omfattas av för skydd vad gäller deras miljö. Vuxna omfattas av arbetsmiljölagen som ger skydd åt arbetstagare på sin arbetsplats och det har föreslagits att även förskolebarn ska omfattas av samma lag. Vi har även tittat på forskning gällande hur barns exponering för olika kemikalier kan påverka deras utveckling och vad detta kan få för konsekvenser för den pedagogiska verksamheten. Resultatet visar bland annat att exponering för vissa kemikalier kan leda till symptom relaterade till diagnoser som ADHD och autismspektrumtillstånd. Syftet med studien är att undersöka barns exponering för skadliga kemikalier och hur exponeringen kan påverka barns utveckling samt huruvida denna påverkan i förlängningen kan ha för konsekvenser för den pedagogiska undervisningen. Vi har även undersökt hur barns skydd är utformat när de befinner sig på förskolan jämfört med vuxnas skydd i arbetsmiljölagen. Den metod vi har använt oss av är en systematic review.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

29

Billingham, Christina, e Frida Thyrel. "Barns inflytande i förskolansmusikverksamhet : Förskollärares syn på barns egen musikkultur". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-97991.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material. Förskollärarnas förhållningsätt och barnsyn visade sig ha den avgörande betydelsen för hur stort inflytande barnen får i musikverksamheten. Resultatet visade även att trots att förskollärarna menar att det är viktigt att ta tillvara barns egen musikkultur sker det i väldigt liten utsträckning i praktiken. Förskollärarnas syn på sig själva som förmedlare av ett kulturarv dominerar de lärarledda aktiviteterna, då de lär barnen reproducera traditionella sånger. När barnen driver egna musikprojekt framstår förskollärarnas roll som relativt passiv, vilket medför att barnen själva står för det största lärandet på det området. Slutligen visar resultatet att förskollärarnas användande av internet har öppnat nya möjligheter för barn att få inflytande över förskolans musikrepertoar.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

30

Kurkiala, Lind Siri. "Barns perspektiv på läsning : En kvalitativ intervjustudie om barns läsprocesser". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355005.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

31

Lamré, Schönrock Sofie, e Kristin Turesson. "Barns kamratrelationer i förskolan : Förskolläraresperspektiv på barns skapande av kamratrelationer". Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29099.

Texto completo da fonte

Resumo:

Arbetet belyser barns kamratrelationer ur ett förskollärarperspektiv och syftet är att undersöka hur förskollärare arbetar för att främja barns kamratrelationer i förskolan. För att uppnå syftet intervjuades tio förskollärare som arbetar aktivt i förskolans verksamhet. Innan intervjun fick de fylla i en webbenkät som en förberedelse inför kommande intervju. Enkäten bidrar också med en övergripande bild över kamratrelationer i förskolan. Resultatet visar att förskollärare arbetar aktivt på olika sätt för att främja barns kamratrelationer, exempelvis genom att vara närvarande i barngruppen och påverka barns sociala samspel. Resultatet har tolkats genom den sociokulturella teorin som framför att barn lär och utvecklas i sociala samspel. Studiens slutsats är att förskollärarens arbete med att främja barns kamratrelationer påverkar barns lärande och utveckling.
Our study will illustrate children's relationships, between peers, from a preschool teacher´s perspective. The purpose is to investigate how preschool teachers work to promote children's relationships in preschool and how preschool teachers can contributeto. To achieve this aim, ten preschool teachers were interviewed who actively work in preschool. Before the interview, they had to fill in a webb questionnaire as a preparation for future meetings. The inquiry also contributes to an overall picture of relationships in preschool. The result shows that preschool teachers work actively in different ways to promote children's relationships, for example by being present in the children's group and influence the children´s social interaction. The result has been interpreted by the socio-cultural theory that children learn and develop in social interaction. The study's conclusion is that the preschool teachers´ work to promote children's relationship affects children's learning and development.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

32

Bulut, Dilber, e Özlem Keskin. "Barns flerspråkighet : En studie om hur förskollärare uppfattar barns språkutveckling". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15460.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om flerspråkiga barn och ele-vers språkutveckling i förskolan och i förskoleklass. I studien har vi utgått från två frågeställ-ningar som är följande; vilka strategier använder förskollärare för att utveckla språkutveckling hos flerspråkiga barn och elever? Vilken betydelse har miljön för flerspråkiga barn och elever och deras språkutveckling i förskola respektive förskoleklass? Kvalitativa intervjuer har använts, vilket innebär att åtta förskollärare intervjuats för att besvara frågeställningarna i studien. Ett sociokulturellt perspektiv genomsyrar studien. Resultatet visade på att de olika förskolorna och förskoleklasserna arbetade på olika sätt med flerspråkighet. En del arbetade medvetet med flerspråkighet medan andra arbetade mindre medvetet. Responden-terna ansåg att det finns många faktorer som påverkar både förskollärarnas förmåga att arbeta medvetet med flerspråkighet och även de flerspråkiga barnens språkutveckling. Resultatet visar att de olika faktorerna som påverkar förskollärares förmåga till medvetet arbete är kopplade till vilka resurser som finns, hur miljön ser ut och vilket förhållningssätt förskolläraren har mot barnen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

33

Gårdman, Susanne, e Carina Blom. "Barns ordförrådsutveckling : -en litteraturstudie om faktorer som påverkar barns ordförråd". Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-144368.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie är att belysa faktorer som påverkar barns ordförråd. För att barn ska kunna tillgodogöra sig undervisning i klassrummet är det viktigt att de har ett basordförråd som byggs ut under skoltiden. I läroplanen nämns begreppsbildning i nästan alla ämnen och därför är det av stor vikt att lärarna är medvetna om vilka faktorer som påverkar ordförrådet för att möjliggöra att barns ordförråd fortsätter att utvecklas. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga undersökningar som främst hittats genom manuell sökning i referenslistor. De artiklar som använts i studien var peer review granskade. Analysen av undersökningarna resulterade i fyra huvudfaktorer som kan påverka barns ordförrådsutveckling, dessa faktorer är samtal, högläsning, tyst läsning och socioekonomisk status. Basordförrådets storlek påverkas främst av hur vårdnadshavare samtalar med barn och det antal ord som barn möter under sitt första levnadsår. Genom högläsning får barn möta många nya ord vilket har visat sig ha en positiv effekt på samtliga barns ordförrådsutveckling. Den tysta läsningen gynnar bara de som redan har ett rikt ordförråd och flyt i sin läsning. Flera av forskarna finner att det finns ett samband mellan barnens ordförrådsutveckling och den socioekonomiska statusen de växer upp i. Vår avslutande reflektion av studiens resultat belyser vikten av att lärare tar del av vad forskningen visar angående samtalet och högläsningens betydelse för ordförrådets utveckling. Speciellt viktigt är det att lärare kompenserar ordförrådet för de barn som växt upp i språkligt fattiga miljöer. För att dessa barn ska få samma förutsättningar att utveckla sitt ordförråd som barn som växer upp i en språkligt rik miljö får, behöver lärare vara medvetna om vilka faktorer som påverkar barns ordförråd. Ett rikt ordförråd ger barn förutsättningar att lyckas i skolan och fungera i ett demokratiskt samhälle.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

34

Kulakova, Oxana. "Vad påverkar barns lek? : En sociokulturell studie om barns lek". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127212.

Texto completo da fonte

Resumo:

Examensarbetet handlar om vilka faktorer som påverkar barns lek och på vilket sätt samt hur detta kan förstås utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I studien används bl.a. två metoder: observationer av barns lek och i intervjuer med barn som komplement till observationerna. Både observationerna och intervjuerna med barnen analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet, sammanställs och jämförs med tidigare forskning.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

35

Melin, My. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : Demokrati och barns rättigheter". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43554.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

36

Jernberg, Christian. "Barns attityd : Ett arbete kring barns mediavanor och uppfostran - Hur ska pedagoger bemöta detta?" Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-8631.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

37

Lunnergård, Gunnar. "På vilket sätt används barnperspektivet i planeringen av den byggda miljön? : En fallstudie om hur en Stockholmskommun har hanterat barnens perspektiv i projektet Säkra och lekvänliga skolvägar". Thesis, KTH, Urbana och regionala studier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-90068.

Texto completo da fonte

Resumo:

Barn ska enligt FN:s barnkonvention ha rätt att bilda egna åsikter och fritt uttrycka dem i alla frågor som rör barnet, och dessa åsikter ska tas på allvar. Förståelsen av vad det innebär att ha ett barnperspektiv har ändrats på senare år och differentierats i två betydelser. Barnperspektiv syftar till att ta hänsyn till barns villkor och verka för barnens bästa och barns perspektiv innebär att barns åsikter och synsätt tas på allvar i planeringen. Flera studier har tidigare undersökt barns deltagande i olika planeringsprojekt och visat att barnen ofta endast är med på bild i projekt utan att ha något egentligt inflytande. I min uppsats undersöker jag ett dagsfärskt projekt för att se vilket sorts barnperspektiv som är mest framträdande. Då barnperspektivet går hand i hand med deltagande har jag arbetat fram ett mätverktyg utifrån tre olika delaktighetsstegar. Mätverktyget som jag döpt till Lunnergard’s Ladder of Participation har applicerats på min empiri för att kunna undersöka vilken nivå som projektet når upp till. Då barnperspektivet dels handlar om att få med barn, dels om att ta tillvara barns idéer så diskuteras svårigheten att åstadkomma detta. Här används egna intervjuer med barn som varit delaktiga i projektet. Resultatet av min fallstudie visar att projektet har en genuin touch men att det inte når upp till delaktighetsnivån där barnen lämnar egna åsikter. Studien visar således att den första betydelsen av barnperspektivet varit det mest framträdande.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

38

Gunninge, Inger. "Små barns taluppfattning". Thesis, Växjö University, School of Mathematics and Systems Engineering, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1688.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

39

Skaring, Elin. "Papperslösa barns rättigheter". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-26792.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

40

Hyvönen, Ulf. "Om barns fadersbild". Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 1993. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-70385.

Texto completo da fonte

Resumo:

The aim of this study is to describe and to interpret how fathers are concieved by their children. Various aspects of the male parent and the relationship between the child and his or her father are beeing investigated from the childs point of view. Forming an understanding of the fathers significance from the childs perspective is of particular importance for the study. This perspective is being formulated from a position that looks upon the childs socialization and the identityshaping processes as primarily a matter of "what children do with what is done to children".The empirical data in the study was obtained by interviewing one hundred children, seven and ten year old girls and boys, partly from Umeå and partly from some small villages a few swedish miles away from the town. The semistructured interviews were made with children from five different schools and from eighteen different school-classes.Data show that a vast majority describe a fairly close relationship to a father with clearly anti-patriarchal characteristics. The middle-class father is seen as a more family-oriented parent, more equal to his spouse than the working-class father who is more likely of beeing described in traditional terms. Some gender-related patterns are shown that concerns different orientations towards the father. While the boys tend to view their fathers in direct relation to themselves - him and me - the girls are more likely to describe their male parents as familyfathers and from a perspective that sees him as a partner to the mother.From the characterization the children made of their fathers from the family-drawings, four different cateogories, representing various perspectives on the father, were identified: The Positive, the Ambigous, the Disappointed and the Neutral.The symbolic interactionism, based on the works of George H. Mead, is argued to be a fruitful theoretical framework for understanding the socializationprocess in which the childs concepts of its father are being shaped. From a perspective on the cultural modernization and its impacts on parenting and the relationship between fathers and children, it is also claimed that there are reasons to beleive that the tendencies of release from a traditional determination not only put new burdons on parents and children in modern society, but also provide a widening of possibilities and a powerful potential for forming more "normalized", non-authoritarian and non-oppressive, interaction-based relations betweenchildren and their fathers.
digitalisering@umu

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

41

Rosén, Malin, e Jonas Salutskij. "Barns tilldelade könsroller". Thesis, Stockholm University, The Stockholm Institute of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7575.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

42

Holmedahl, Anna. "Barns självvalda läsning". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18183.

Texto completo da fonte

Resumo:

The purpose of this thesis is to gain insight into children`s voluntary reading in their spare time. I have focused on printed books and none of the digitally published Medias. I want to examine how children experience the power adult`s exercise over their chose of books and also why they choose the books they do. The method of this study is qualitative with interviews of six 10 years old children. I conducted the interviews detachedly and I have used two different point of view for my study; Aidan Chamber`s ”Reading Circle” and Barbro Johanssons opinions if children`s participation in terms of their voluntarily book selection.I have also studied other researchers and author´s writings about literacy, children´s reading habits, adults´ attitudes to children´s reading and children´s passion for reading.During my study it became clear that children who like to read prefer to read detective stories for children, a result that also earlier investigations reached.
Program: Bibliotekarie

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

43

Nunes, Karla Leonora Dahse. "Antonieta de Barros". Florianópolis, SC, 2001. http://repositorio.ufsc.br/xmlui/handle/123456789/81514.

Texto completo da fonte

Resumo:

Dissertação (mestrado) - Universidade Federal de Santa Catarina, Centro de Filosofia e Ciências Humanas. Programa de Pós-Graduação em História.
Made available in DSpace on 2012-10-19T04:53:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 187558.pdf: 1320473 bytes, checksum: dfa7b1bed40656153b4b4f5ebd7cc4bf (MD5)
Antonieta de Barros é uma personagem feminina que inaugura o cenário político catarinense por ter sido eleita a primeira deputada na Assembléia Legislativa do Estado de Santa Catarina em um tempo (1934) e um espaço (um Estado onde não foram observados substanciais movimentos pró-sufrágio feminino) onde tal fato ainda estava muito distante da maioria das mulheres negras de nossa terra. Por ter representado, ainda que não intencionalmente, a quebra de estereótipos relacionados à etnia, classe social e gênero, acredito que sua trajetória tenha sido um marco na luta dos que se interessam em promover em nosso país uma democracia de fato, onde à todos, seja possível exercer os direitos da cidadania plena. Através da leitura de suas crônicas, propus-me observar os movimentos sociais, políticos, econômicos e culturais acontecidos no Brasil, sobretudo na década de trinta e sua repercussão em Florianópolis tentando manter o olhar da historiadora. Assim, este trabalho apresenta apenas uma parte da história de vida de Antonieta de Barros. Apresenta apenas uma, entre as tantas histórias possíveis de serem contadas.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

44

Abrahamsson, Jannice, e Emilija Jakovljev. "Små barns samspel". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31733.

Texto completo da fonte

Resumo:

AbstractAbrahamsson, Jannice & Jakovljev Emilija (2009). Små barns samspel. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskolaExamensarbetet handlar om de yngsta barnens samspel och hur detta samspel ser ut i för barnen vardagliga situationer. Syftet är att få en djupare förståelse av hur samspel mellan ett- till tvååringar kommer till uttryck och att även göra en jämförelse mellan en åldersintegrerad ett- till tvåårsgrupp och en åldersblandad ett- till femårsgrupp. Följande frågeställningar har besvarats: •Hur ser samspelet ut mellan barn i åldern ett till två år?•Hur ser detta samspel ut i matsituationer och i den fria leken?•Vilka likheter respektive olikheter finns i de olika undersökningsgrupperna?De teoretiska utgångspunkterna har varit utvecklingspsykologen Daniel Sterns fyra relaterandedomäner, känslan av ett uppvaknande själv, känslan av ett kärnsjälv, känslan av ett subjektivt själv, känslan av ett verbalt själv och ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i psykologen Lev Vygotskijs tankar om kreativitetens betydelse för barns lärande. För att kunna besvara våra frågor har vi videofilmat och genomfört observationer på två olika förskolor. Detta har skett på en ett- till tvåårsavdelning och en ett- till femårsavdelning. Resultatet visar att barnen använder främst sin kropp för att uttrycka sig och har ögonkontakt med varandra innan samspelet börjar. Samspel med imitation i många former var det som ofta förekom i vår studie. Nyckelord: samspel, kroppsspråk, lek, imitation, Daniel Stern, Lev Vygotskij

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

45

Nygren-Bonnier, Emelie, e Kim J. Björnberg. "Barns begränsade lek". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35273.

Texto completo da fonte

Resumo:

The purpose of this study is to look at the children's free play and the free plays limits. What are the educaters intentions with free play, and what kind of activities do the children choose during free play?To answer these questions, we have been using a qualitative study and been interviewing educators about the free play and observing the children in their free play. These interviews and observations were done at a small preschool in southern Sweden. We have looked at the children's environment and the limits that exist. The interviews and observations has been analyzed and transcribed by us with help from two theories. We have used Michael Foucault and his theory about power and Daniel Sterns theory about the sense of self. The study ends with a result section about how the children's free play is affected by the limits created by the adults because of different causes.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

46

Bong, Malin. "Små barns kommunikation". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33697.

Texto completo da fonte

Resumo:

Med denna uppsats undersöker jag hur barn i ett års ålder kommunicerar med varandra och hur de kommunicerar med pedagoger på en förskola. Frågor jag utgått ifrån är hur de verksamma pedagogerna uppfattar barnens kommunikation. Hur gör barn när de vill säga något och det verbala språket inte ännu är fullt utvecklat. Dessutom undersöker jag hur pedagogerna ställer sig till barnens inflytande i verksamheten. Enligt den nya Läroplanen för förskolan 1998 (reviderad 2010) finns många strävandemål om hur barnen ska vara delaktiga i sin vardag på förskolan. Hur når pedagogerna dessa mål? Går de att förverkliga? Kan barnen vara med och få inflytande i verksamhetens planering? Undersökningens baseras på intervjuer med tre pedagoger. Deras svar och reflektioner kopplas samman med aktuell forskning inom området. Jag vill med min uppsats få pedagoger medvetna om hur barnen kommunicerar i ett års ålder, och hur vi på bästa sätt kan förstå och möta det lilla barnet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

47

Johansson, Melinda, e Frida Ström. "Barns betydelsefulla utevistelse". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12124.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund Utevistelsen är betydelsefull för barns utveckling och lärande. Barn kan få nya erfarenheter och kunskaper genom att vistas i naturen. Förskollärare kan ha olika förhållningssätt till utevistelsen vilket kan påverka det utomhuspedagogiska arbetet. Studien genomfördes för att undersöka förskollärares förhållningssätt till utevistelsen. Syfte Vårt övergripande syfte med denna studie är att undersöka didaktiska aspekter av utevistelsen i förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervju har används som redskap. Urvalet har genomförts genom bekvämlighetsurval. Respondenterna består av åtta förskollärare och detta valdes då vi ville att alla skulle ha liknande utbildning. Av de fyra förskolorna hade två en tydlig inriktning mot utomhuspedagogik. Vi valde att intervjua två förskollärare på samma avdelning eftersom de kan ha två olika uppfattningar av förskolan. Resultat I resultatet framkommer det att förskollärares förhållningsätt är betydelsefullt för barns utevistelse. För att utevistelse ska bli lärorikt för barnen är det viktigt att förskollärarna är engagerade och tar vara på barns intressen. Utevistelse bidrar till lärorika miljöer och ökade kunskaper. När barn vistas ute förbättras deras hälsa, koordination, rörelseförmåga, koncentrationsförmåga och fantasi. Ljudnivån blir behagligare utomhus. Vistelsen i naturen bidrar till ökad miljömedvetenhet hos barn.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

48

Oliveira, Renan Theodoro de. "Banalidades e brigas de bar: estudo sobre conflitos interpessoais com desfechos fatais (São Paulo: 1991-1997)". Universidade de São Paulo, 2016. http://www.teses.usp.br/teses/disponiveis/8/8132/tde-08042016-123840/.

Texto completo da fonte

Resumo:

A cidade de São Paulo registrou altas taxas de homicídio durante os anos 1990 e 2000. Este fenômeno está profundamente relacionado com os elevados níveis de criminalidade urbana no final de 1970. Em geral, os estudos sobre crimes violentos enfatizam o impacto da distribuição desigual de direitos, o domínio do crime organizado, e incapacidade do Estado para fazer cumprir a lei e manter a ordem. No entanto, há uma falta de literatura sobre os crimes violentos como resultado de conflitos interpessoais. Esta dissertação propõe transitar do o nível macro ao nível micro de análise, bem como mudar o foco dos estudos de homicídios para os estudos sobre conflito. Os dados utilizados foram autos de processo penal para crime de homicídio registrados entre 1991 e 1997 em 16 delegacias das regiões Norte e Oeste do município de São Paulo; foram selecionados 30 processos de conflitos ocorridos em bares. Este estudo analisou também o entendimento jurídico da banalidade. Nos últimos anos, aumentou o discurso de certos meios de comunicação sobre as razões triviais dos crimes violentos. Identificou-se que os conceitos banais e fúteis são manipulados a fim de qualificar tipos aceitáveis de sensibilidade e emoções sociais envolvidos em crimes violentos. Por fim, foi examinado como agressores, vítimas e testemunhas justificam os conflitos e as violências deles resultantes. Identificou-se que as hostilidades são consequência de brigas ou desafios públicos; isso significa que o conflito surge como uma forma de estabelecer limites e fronteiras para as autoridades sociais. Neste cenário, tem-se como resultado que a desconfiança interpessoal parece sustentar o uso da violência.
The city of São Paulo recorded high rates of homicide during the 1990s and 2000s. This phenomenon was deeply related with the high levels of urban crime in the late 1970s. In general, the violent crime studies emphasize the impact of unequal distribution of rights, the domain of organized crime, and the state\'s inability to enforce the law and maintain the order. However, there is a lack of literature on the violent crimes as result of interpersonal conflict. This master thesis proposes to move from the macro level toward micro level of analysis, and change the focus from homicide studies into interpersonal conflict studies. The data used were criminal records of murders between 1991 and 1997, gathering in 16 police stations located in the North and West areas of São Paulo; it was selected 30 violent crimes committed in bars. This study also examined the legal understanding of banality. In recent years, certain media discourse has increased around \"trivial reasons\" of violent crimes. It was identified that the banal and futile concepts are manipulated in order to qualify acceptable types of sensibilities and social emotions involved in violent crimes. Lastly, it is examined how offenders, victims and witnesses justify the conflicts and the interpersonal violence outcomes. It was identified that the hostilities is consequence of quarrels or public challenges; it means the conflict arises as a way of setting limits and boundaries for the social authorities. As a result, in this scenario interpersonal distrust seems to sustain the use of violence.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

49

Johnsson, Sara, e Margareta Christiansson. "Barns motorik : En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling". Thesis, Växjö University, School of Education, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2466.

Texto completo da fonte

Resumo:

ABSTRAKT

_______________________________________________________________

Margareta Christiansson & Sara Johnsson

Barns motorik

– En studie om miljöns betydelse för barns motoriska utveckling.

Children´s motor skill development

–A study of the environment’s importance for children’s motor skill development.

Antal sidor: 28

___________________________________________________________________________

I denna uppsats undersöks lärares upplevelse av miljöns betydelse för barns motoriska

utveckling. I uppsatsen tar vi del av forskning kring barns motoriska utveckling samt

pedagogers upplevelser och betraktelser av miljöns betydelse och påverkan för barn i

förskolan. Vi beskriver även vad som kännetecknar en stimulerande miljö.

Studien genomfördes med stöd av intervjufrågor till sex pedagoger och två motorikpedagoger

vid två förskolor i två mindre kommuner i södra Sverige. Vi tar utgångspunkt i barns

motoriska utveckling samt i hur miljön kan stärka barns motoriska utveckling. Resultatet visar

att den miljö som pedagogerna ansåg tränade barns motorik effektivast var den miljö som

allra minst behöver arrangeras eller omarbetas, skogen! Det framkom även att en och samma

miljö inte kan passa alla barngrupper, utan att det är något som ständigt måste omarbetas och

hålla levandes. Pedagogerna belyser vidare att miljön måste erbjuda nya möjligheter och

utmaningar utifrån varje barns behov. Den kunskap som motorikpedagogerna besitter visar

sig vara en hjälp och en stöttning till pedagogerna i utformning av den planerade

rörelseträningen på förskolan.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

50

Lindqvist, Malin, e Malin Svensson. "Barns lek : En studie om barns initiativ till lek i förskolan". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för utbildning, kultur och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-143593.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien berör barns initiativtagande till lek i förskolan. Inom det sociokulturella perspektivet använder barn kulturella redskap som hjälp för initiativ till lek. Studien har utgångspunkt från tidigare forskning som gjorts inom området. Studiens syfte är att undersöka hur barn i förskolan tar initiativ till lek. Studien baseras på barnobservationer och intervjuer med pedagoger och barn. Datainsamling har samlats in från två olika förskolor. Det framkom att de äldre barnen i förskolan använder sig mer av språket i sitt initiativtagande till lek medan de yngre barnen använder sig mer av kroppsspråket. Kroppsspråket är viktigt då barn kommunicerar med varandra i förskolan. I studien diskuteras de olika kulturella redskapen barnen använder vid initiativtagande till lek. De kulturella redskapen som barn använder sig av var språk, kroppen, imitation, blickar och föremål.
2010ht4698

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Teses / dissertações sobre o tema "BAROS"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos