Bibliografias temáticas / Behandlare

Literatura científica selecionada sobre o tema "Behandlare"

Autor: Grafiati

Publicado: 4 de junho de 2021

Última modificação: 11 de fevereiro de 2022

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Behandlare".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "Behandlare":

Oberschelp, Sarah-Lu, Andrea C. Schöpf e Erik Farin. "Behandler-Reaktionen auf die Meinungsäußerung von Patienten". Zeitschrift für Gesundheitspsychologie 24, n.º 2 (abril de 2016): 76–88. http://dx.doi.org/10.1026/0943-8149/a000156.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Zusammenfassung. Die Interaktion zwischen Behandler und Patient kann die Behandlung und deren Ergebnis stark beeinflussen. Die Studie untersucht die Wirkung von aktivem Kommunikationsverhalten des Patienten im Aufnahmegespräch auf die unmittelbare kommunikative Reaktion des Behandlers. Es wurden 21 Audiomitschnitte von Aufnahmegesprächen zwischen N = 21 Patienten mit chronisch-ischämischer Herzkrankheit und N = 10 Behandlern an zwei kardiologischen Rehabilitationskliniken analysiert. Die Audiomitschnitte wurden mittels RIAS codiert und Sequenz- und Lag-Analysen durchgeführt. Hierbei wurde der Zusammenhang zwischen aktiven Patientenverhaltensweisen (Meinungsäußerung) und den darauf‏ ‎folgenden kommunikativen Reaktionen des Behandlers untersucht. Aktive Meinungsäußerungen durch Patienten sind insgesamt sehr selten. Unaufgeforderte Meinungsäußerungen, welche nicht durch eine Frage des Behandlers ausgelöst wurde, kamen noch seltener vor. Allerdings zeigte die Sequenzanalyse, dass Patientenverhaltensweisen mit dem Kommunikationsverhalten von Behandlern in Zusammenhang steht. Die Meinungsäußerung wird in vielen Fällen aber nicht als Grundlage für eine gemeinsame Entscheidungsfindung genutzt. Zukünftige Studien sollten klären, warum aktive Meinungsäußerungen nicht als Anlass für eine gemeinsame Entscheidungsfindung genutzt werden.

Schury, Katharina, Manfred E. Beutel, Katharina Gerzymisch, Lothar Schattenburg, Martin Siepmann, Stefan Schmädeke e Rüdiger Zwerenz. "Erwartungen und Informationsbedarf von Rehabilitanden bezüglich stationärer psychosomatischer Rehabilitation". Die Rehabilitation 58, n.º 05 (5 de outubro de 2018): 304–11. http://dx.doi.org/10.1055/a-0645-9142.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Zusammenfassung Ziel der Studie Um ein Online-Portal zur Vorbereitung auf die stationäre psychosomatische Rehabilitation zu entwickeln, wurden Informationsbedarf und Online-Nutzungsverhalten von Rehabilitanden untersucht. Methodik Vier Fokusgruppen mit Rehabilitanden (N=31) sowie zwei mit Behandlern (N=18) wurden durchgeführt und qualitativ-inhaltsanalytisch ausgewertet. Ergebnisse Insgesamt wurden 419 Aussagen von Rehabilitanden und 333 Aussagen von Behandlern kodiert und kategorisiert. Aktuelle Informationsmaterialien zur Rehabilitation wurden von Rehabilitanden als zu ausführlich und schwer verständlich eingeschätzt. Unsicherheit bestand vor allem hinsichtlich der Wirksamkeit und Nachhaltigkeit der Behandlung. Rehabilitanden und Behandler unterschieden sich dahingehend, dass die Behandler von Kurerwartungen ihrer Rehabilitanden ausgingen, während diese eher von einer aktiven Bewältigungsorientierung berichteten. Schlussfolgerung Online-Portale zur Vorbereitung sollten durch anschauliche Fallbeispiele insbesondere auf die Wirksamkeit und Nachhaltigkeit der psychosomatischen Rehabilitation eingehen.

Aasland, Olaf. "Standardiserte behandlere". Tidsskrift for Den norske legeforening 131, n.º 1 (2011): 47. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.10.1179.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Demleitner, Margret. "Aromatherapie in der Palliativpflege". Erfahrungsheilkunde 69, n.º 03 (junho de 2020): 146–54. http://dx.doi.org/10.1055/a-1170-8762.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

ZusammenfassungDie Palliativpflege versucht, so lange es geht, durch Verminderung des Leidens ein erfülltes Leben zu ermöglichen. Das Leid kann sowohl emotional als auch körperlich sein. Die Nähe des Todes macht den Patienten, den Angehörigen und auch den Behandlern oft Angst. Beklommenheit und Hilflosigkeit treten auf. Mit ätherischen Ölen kann eine Brücke zu den Sterbenden gebaut werden – die Angehörigen und Behandler haben die Möglichkeit, sich an der Pflege zu beteiligen und den Patienten eine Oase der Ruhe und des Friedens zu geben. Der Beitrag führt wichtige Aromaöle auf und zeigt anhand vieler Rezepturen deren Verwendung in der Palliativpflege.

Kreitz-Sandberg, Susanne, e Björn Pernrud. "Att ta hänsyn till eller bortse från kön? Ett nationellt nätverk kring genus och jämställdhet i lärarutbildningar". Venue 2, n.º 1 (14 de novembro de 2013): 1–6. http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.13216.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Ofta hörs påståenden som ”vi behandlar alla lika” eller ”jag vill bara ta hänsyn till individens behov”. Samtidigt visar ett stort antal studier att pojkar och flickor trots sådana ambitioner behandlas olika. De beter sig också olika och i skolan presterar de olika. Spridningen pojkar respektive flickor sinsemellan är samtidigt mycket stor och en förenklande kategorisering gör mera skada än nytta, när det gäller att skapa jämställda förutsättningar i utbildningen. Även rekryteringen till olika delar av utbildningsväsendet är ojämn mellan kvinnor och män och i den internationella forskningen talas ofta om en feminisering av förskollärar- och läraryrket (Murray och Maguire 2007). Hur kan vi gemensamt möta de utmaningar som vi ställs inför, i arbetet med att skapa skolor och lärarutbildningar där alla elever, studerande och lärare får jämlika förutsättningar för sin utveckling?

Cardell, David. "Barns ledarskap". BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, n.º 1 (15 de junho de 2018): 23–39. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i1.2568.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Denna artikel behandlar barns ledarskap. Syftet är att uppmärksamma relationer mellan barn och ledarskap och att vidga vokabulären kring barns ledarskap. Inledningsvis behandlas betydelser av barns ledarskap utifrån forskning som fokuserat på förekomsten av informellt ledarskap inom institutioner som förskola och skola. Här noteras att forskningen ger en begränsad förståelse av barns ledarskap och detta aktualiserar behov av teoretiskt utvecklande studier på området. Föreliggande artikel introducerar variationsrika exempel på barns ledarskap och därigenom öppnas möjligheter till att förstå fenomenet som ett aktuellt, svårgripbart och omtvistat fenomen. I artikeln uppmärksammas betydelser av formellt ledarskap inom idrottsorganisationer jämte populärkulturens Baby-bossen och Tonårsbossen. Dessa exempel låter utkristallisera två typer av ledarskap, det ekonomiska respektive det demokratiska. Artikeln aktualiserar avslutningsvis möjligheter till en empiriskt grundad förståelse som låter oss teoretisera barns ledarskap och ledarskap-för-barn i olika sammanhang utifrån diskussioner om agency inom barndomssociologin.

Schalast, Norbert, Melanie Frey, Shari Boateng, Rita Demmerling e Michael von der Haar. "Persönlichkeitsstörungen – unterdiagostiziert bei Patienten des Maßregelvollzugs gemäß § 64 StGB?1". SUCHT 62, n.º 5 (outubro de 2016): 305–13. http://dx.doi.org/10.1024/0939-5911/a000448.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Zusammenfassung. Ziel: Prüfung der Validität von Persönlichkeitsstörungsdiagnosen (PS-Diagnosen) bei Patienten der forensischen Entziehungsanstalten. Methodik: Drei Datenquellen werden herangezogen. (1) Die Entwicklung der Vergabe von Diagnosen und weitere Behandlungsparameter über einen Zeitraum von 20 Jahren werden anhand der jährlichen § 64-Stichtagserhebung beschrieben. (2) Diagnostische Einschätzungen durch Behandler und externe Untersucherinnen werden für eine Stichprobe von 109 alkoholabhängigen Patienten gegenübergestellt. (3) Auf der Basis von Daten einer laufenden Evaluationsstudie (n = 315) wird die Aussagekraft der Klinikdiagnosen mit einer dimensionalen Einschätzung der Patienten verglichen. Ergebnisse: (1) Ein enormer Rückgang der PS-Diagnosen in der Praxis korrespondiert nicht mit anderen Parametern wie dem Anteil negativer Behandlungsverläufe. (2) Die Übereinstimmung von Behandlern und externen Untersucherinnen hinsichtlich PS-Diagnosen ist kaum besser als nach Zufall zu erwarten. (3) Die PS-Diagnosen der Behandler haben praktisch kein prognostisches Gewicht. Dagegen leistet die kurze dimensionale Einschätzung einen signifikanten Beitrag zur Vorhersage des Outcomes (insbesondere: Entlassung in die Freiheit nach günstigem Verlauf vs. „Erledigung“ der Unterbringung mangels Erfolgsaussicht). Schlussfolgerung: Die Aussagekraft der in der Praxis gestellten kategorialen PS-Diagnosen ist gering. Der Rückgang von PS-Diagnosen scheint vor allem Folge einer Stabilisierung des Vollzugs selbst zu sein. Wohlverhalten und Stabilität im Stationsalltag sollten jedoch nicht den primären Maßstab für diagnostische Einschätzungen bilden.

Gühne, Uta, Janine Stein, Michaela Schwarzbach e Steffi Riedel-Heller. "Der Stellenwert von Arbeit und beruflicher Beschäftigung in der Behandlung psychisch kranker Menschen". PPmP - Psychotherapie · Psychosomatik · Medizinische Psychologie 67, n.º 11 (16 de maio de 2017): 457–64. http://dx.doi.org/10.1055/s-0043-104855.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

ZusammenfassungDie berufliche Exklusion von Menschen mit (schweren) psychischen Erkrankungen ist beträchtlich. Die Unterstützung beruflicher Teilhabe hier in Deutschland findet vor dem Hintergrund sozialrechtlicher Grundlagen in erster Linie im Bereich der Rehabilitation statt, sollte aber bestenfalls integraler Bestandteil im gesamten Behandlungs- und Rehabilitationsverlauf sein. Die vorliegende qualitative Studie geht der Frage nach, welchen Stellenwert das Thema Arbeit in den einzelnen Behandlungszusammenhängen psychisch kranker Menschen hat. Dazu wurden mit Behandlern (n=44) qualitative Interviews durchgeführt, welche transkribiert und inhaltsanalytisch ausgewertet wurden. Arbeit und berufliche Beschäftigung nehmen lt. Aussage der Befragten einen sehr wichtigen Stellenwert ein und werden bereits im Rahmen der Anamnese frühzeitig erfasst. Die Rollen der Behandler in den unterschiedlichen Versorgungssettings hinsichtlich der Unterstützung der Betroffenen sind vielfältig und individuell ausgerichtet. Spezifische Konzepte und kooperative Strukturen sind nur vereinzelt zu finden.

Lindberg, Nina, Siri Høivik e Aslaug Enggrav. "Behandler sår forskjellig". Sykepleien, n.º 4 (abril de 2016): 52 55. http://dx.doi.org/10.4220/sykepleiens.2016.57128.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Feiring, Eline. "Hvordan behandle frossen skulder?" Tidsskrift for Den norske legeforening 130, n.º 8 (2010): 808. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.10.0281.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Teses / dissertações sobre o assunto "Behandlare":

Kujovic, Armina, e Cecilia Lövgren. "Utmattade behandlare : En kvalitativ studie om behandlares erfarenheter av utmattningssyndrom". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76410.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med vår studie var att belysa problematiken med utmattningssyndrom bland behandlingspersonal på HVB-hem i Sverige. Studiens metodologiska utgångspunkt är en hermeneutisk kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med sex behandlare i olika åldrar, olika utbildning, olika bakgrund, olika erfarenheter och olika kön. I studien har vi utgått från Lipskys teori Gräsrotsbryåkrati och Human Service Organizations. Studiens resultat visade att behandlare upplever hög stress, stor diskrepans i arbetsroller och arbetsuppgifter och låg chefsnärvaro. Respondenternas utsagor anger att fler anställda, kortare arbetstider och högre utbildningskrav vid anställning kan vara några steg i rätt riktning för att minska utmattningssyndrom bland behandlingspersonal. Resultatet visar även att bättre struktur på institutionerna och bättre samarbete med andra viktiga aktörer inom behandlingsvärlden minskar stress och därmed utmattningssyndrom bland behandlarna.

Almberg, Therse, e Lena Johansson. "Arbetsterapeuten som coach respektive behandlare". Thesis, Jönköping University, HHJ, Dep. of Rehabilitation, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7574.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

SammanfattningArbetsterapeuten arbetar holistiskt med individen i centrum, utifrån individens egna förmågor i relation till aktivitet. Arbetsterapi som profession står med sin breda kompetens och breda förståelseperspektiv inför nya utmaningar. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeu-ters uppfattningar om att arbeta som coach respektive behandlare. Kvalitativ metod med ett målinriktat urval kombinerat med nätverksurval användes. Två fokusgruppsdiskussioner genomfördes. Deltagarantalet var nio kvinnliga yrkesverksamma arbetsterapeuter från varie-rande verksamhetsområden. Dataanalysen genomfördes genom att olika kategorier definiera-des utifrån syftet. Arbetsterapeuterna anser sig kombinera rollerna som behandlare respektive coach i sitt arbete med olika individer. Vilka uppdragsgivare arbetsterapeuten har och vilken verksamhet han/hon arbetar i är avgörande för tillvägagångssätt. Ekonomi, politiska faktorer och fokus för verksamheten styr. Beroende på verksamhet och fokus har individen varierande ansvar för sin behandling/rehabilitering. Arbetsterapeututbildningen genererar en gemensam terminologi och ett aktivitetsperspektiv som skapar en gemensam grund. Den traditionella yrkesrollen har blivit omarbetad, frågan blir om coach är ett modeord och behandlare mer traditionellt? Det är av vikt att yrket har en klar profilering och idag söker arbetsterapeuter samma tjänster som andra yrkesprofessioner. Slutsatsen blir att arbetsterapeutyrket är mång-facetterat med en gemensam grund. Verksamhet och den enskilde individen styr arbetstera-peutens tillvägagångssätt och angreppssätt i rehabiliteringen/behandlingen

SummaryTitle: Occupational therapists as a coach or paramedicOccupational therapists have a holistic view and works with each individual in focus, based on individuals abilities in relation to activity. The occupational therapy profession with its broad expertise and broad perspective of understanding is facing new challenges. The purpose of this study was to describe occupational therapists perception of working as a coach or as a paramedic. A qualitative method with a purposive sampling combined with a net-work sam-pling were used. Two focus group discussions were conducted. The number of participants were nine female working occupational therapists from a various scope of practice. The data-analysis was conducted through individual and group analysis and different categories were defined in accordance with the purpose. The occupational therapists combine the two roles as coach and paramedic in their work with different individuals. What employer and work area the occupational therapists work in, is essential for what approach they have. Economics, po-litical factors and the focus of the work influences. Depending on work area and focus, the individual has varying responsibility in their rehabilitation/treatment. The occupational thera-py education generates a joint terminology and an activity perspective that forms a common basis. The traditional professional roles has been revised, the question is whether coach is a buzz-word and paramedic more traditional? It’s essential that the profession has a clear profile and today occupational therapists apply for the same posts as other professions. In conclusion the occupational therapy profession is multifaceted with a common ground. Work area and the individual are essential for the occupational therapists approach in the rehabilita-tion/treatment.

Asp, Charlotte, e Kim Söderlund. "Bemötande av flickor med självskadebeteende : – Professionella behandlare beskriver mötet". Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-554.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen. Utifrån litteraturen och den tidigare forskningen kunde man se att psykisk ohälsa har ökat, speciellt bland unga kvinnor. Vi valde att ha med kända teoretiker med kunskap om empati, intersubjektivitet och om behandlingssynsätt som är en del av bemötandet. Resultatet är problematiserat med hjälp av dessa teoretiska utgångspunkter.

Svensson, Sara. "Flickor med självskadebeteende : en kvalitativ intervjustudie med tre professionella behandlare". Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1380.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Ämnet för denna studie var professionella behandlares syn på självskadebeteende bland unga flickor. Självskadebeteende är något som på senare tid rapporterats i media som ett ökande problem. Syftet med studien var att öka kunskapen kring problemområdet samt att beskriva likheter och skillnader mellan de professionellas synsätt berörande tänkbara funktioner, orsaker och lämpliga arbetsmetoder. Studien följde kvalitativ metod och empirin bestod av tre halvstrukturerade intervjuer med professionella behandlare inom vårdgivande/behandlande yrken. De intervjuades utsagor analyserades utifrån ett psykodynamiskt samt ett kognitivt perspektiv. Resultatet visar på att de professionella behandlarna ser självskadebeteende bland unga flickor som ett ökande problem vars främsta funktion är ångestlindring. Beteendets orsaker står att finna delvis i samhälleliga förändringar som försvårar för föräldrar att vara närvarande för sina barn och där det även saknas ställföreträdare inom barnomsorg och skola, på grund av nedskärningar. En tonvikt lades på det tidiga föräldraomhändertagandets roll i utvecklandet av ett självskadebeteende. I arbetet med dessa flickor var informanterna eniga om att beteendet ska ses som ett symtom på underliggande problematik.

Huljegård, Bodil. "Skam i terapirummet : Kliniska och privata erfarenheter hos DBT-behandlare". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-179690.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Forskning har visat att skam är en viktig transdiagnostisk faktor i psykisk ohälsa, samt att skam påverkar hur vi agerar i terapisituationer och i handledning. Denna studies syfte var att utforska hur kliniskt verksamma behandlare förhåller sig till skam. Metoden som använts är samtalande intervjuer utifrån Grounded Theory. Deltagarna är sex behandlare verksamma inom ett DBT-team. De intervjuade behandlarna uppger att de ser mycket skam i sina behandlingar, resonerar om skillnader i egen skamhantering jämfört med patienters och är kritiska till hur vi som terapeuter förhåller oss till skam i utbildning, handledning och daglig klinisk verksamhet. Det framkommer också kopplingar mellan skam och underordning samt skam och ensamhet, som leder till slutsatser om att terapeutisk behandling kan behöva förändras för att effektivt och patientsäkert arbeta med affekten skam.

Kits, Sofia. "Från stigma till erfarenhet : En intervjustudie av behandlare inom tolvstegsbehandling". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-36250.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med den här studien har varit att titta på hur behandlare som arbetar inom missbruksvård hanterar sin egen upplevda och faktiska erfarenhet från substansmissbruk. Jag har använt mig av hermeneutisk metodansats för att försöka beskriva och fånga den upplevelse som de 5 intervjuade personerna upplevde. Personerna i studien har noga valts ut och intervjuats utifrån att de arbetar med tolvstegsbehandling. Tolvstegsbehandling är en av de vanligaste metoderna när det kommer till behandling av substansmissbruk idag och används flitigt i Sverige men också runt om i världen. I USA är det erkänd sedan många år tillbaka och i Sverige har den de senaste 20 åren tagit allt mer mark. Den här studien syftar till att försöka förstå hur behandlare inom tolvstegsmetoden/Minnesotamodellen använder sig av sin egen bakgrund i sitt professionella arbete. I studien kom det fram att den främst används för att skapa allians mellan behandlare och klient. Men också för att skapa en trygg relation där identifikation är viktigt för att kunna ge vidare dem verktyg som behandlaren själv har fått genom egenupplevda erfarenheter.
The purpose of this study has been to look at how therapist who work with drug addiction manage their own experiences and actual experience of substance abuse. I have used hermeneutic methodology to try to describe and capture the experience experienced by the 5 interviewed people. The subjects in this study have been carefully selected and interviewed on the basis that they work with twelve-step treatment. Twelve-step treatment is one of the most common methods when it comes to drug abuse treatment today and is used extensively in Sweden, but also around the world. In the United States, it has been recognized for many years and in Sweden it has taken more and more marks over the past 20 years. This study aims at trying to understand how interpreters in the Twelve-Step Method / Minnesota Model use their own background in their professional work. The study found that it is primarily used to create alliance between the therapist and the client. But also to create a safe relationship where identification is important in order to provide further tools that the therapist himself has gained through self-perceived experiences.

Fetahi, Burim, e Nino Rufo. "Behandlarens arbetsmotivation och faktorer som påverkar motivationen i arbetet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-11825.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Arbetet som behandlare kan vara påfrestande då behandlaren ständigt möter klienter. Således kan en behandlare utsättas för både psykiska och fysiska risker som eventuellt kan påverka behandlarens arbetsmotivation. Syftet med detta examensarbete är att utifrån behandlarens egna upplevelser få en djupare kunskap om behandlarens arbetsmotivation och om faktorer som påverkar motivationen i arbetet. Studier har visat att faktorer som högt engagemang och en känsla av att de, som behandlare, har möjligheten att göra en avgörande insats i klienters liv är viktiga i relation till arbetsmotivation. Faktorer som utmaningar, varierande arbetsuppgifter, relation till arbetsgruppen och klienter samt vikten av ledningens styrning framhävs i uppsatsen som andra viktiga motivationsfaktorer. Uppsatsen bygger på tre teorier; Herzbergs two-factor theory, social kognitiv teori och Self determinationsteorin. Intervjuerna genomfördes genom en semistrukturerad kvalitativ intervju. Resultatet visade att behandlarna har en hög inre motivation till sitt arbete. Denna motivation är dock komplex och multidimensionell i den meningen att den består av en stor mängd olika faktorer vilka berör individens känslomässiga, kognitiv-rationella och sociala essens.

Söderman, Lotta. "Mentaliseringsbaserad behandling av patienter med borderline personlighetsstörning : Infallsvinklar från patientgrupp och behandlare". Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-27707.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

The aim of this paper was to illuminate the effect of mentalizationbased psychotherapy. The patients in the survey group were interviewed before and after treatment with regard to specific symptoms of borderline personality disorder and symptoms of other personality disorders with the semi structured interviews ZAN-BPD and SCID-II. Open interview questions that were worked up in a qualitative manner were as well put to the patients that had received the treatment program. A focus group interview with the staff working with the concept within the frame of the MBT-team of Psychiatry southwest in Stockholm was also carried out. The result shows on a group level between the pre and post measuring a reduction of specific borderline symptoms like impulsivity and cognitive symptoms. Symptoms referring to relations were stable and affective symptoms increased. All of the nine interviewed patients experienced that they to different extent felt more stable after treatment. That was an impression shared of the MBT team personnel. In the discussion part of the paper the discrepancy of the result that were gained from the two semi structured interviews and the questions put to patients and staff are discussed. Of interest to further research would be to study closer if there are common factors in background and comorbidity for the patients that seamed to have most benefit from treatment.

Persson, Sandra, e Unger Ewelina Wettergren. "Behandlingsrelationen- : En kvalitativ studie om hur klienter med enmissbruksproblematik samt behandlare uppfattarrelationen". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-35601.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Syftet med denna studie var att undersöka hur klienter med en tidigare missbruksproblematik och behandlare inom missbruksvård upplevde behandlingsrelationen, motivationen och förändringsprocessen hos klienten. Studien baserades på en kvalitativ metod där sju respondenter deltagit i semistrukturerade intervjuer. Respondenterna bestod av fyra klienter och tre behandlare. Respondenternas utsagor har analyserats utifrån begreppen behandlingsrelation, motivation och livssituation. De teorier som använts är empowerment, motivationsrelation, demotivationsrelation och Stages of change-modellen. Både behandlare och klienter påtalade vikten av en bra behandlingsrelation för att kunna genomföra en förändring hos klienten samt att klienten måste vara motiverad för att detta ska vara möjligt. Behandlingen bör ske på frivillig väg för att vara verksam och bevara motivationen. Både behandlarna och klienterna anser det viktigt att behandlaren visar ett engagemang i klienten, lyssnar aktivt, vågar konfrontera, inger hopp, visar empati och förståelse. Samtliga klienter i denna studie har genomgått en förändringsprocess och poängterade vikten av att få ta eget ansvar, få hjälp med att bibehålla motivationen samt att förändringen görs för den enskilde klienten.

Marklund, Lyles Erika. "Upplevelser av gåvor i psykoterapi : En kvalitativ intervjustudie med fem psykologiska behandlare". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-84346.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

The purpose of this study was to investigate how psychological therapists experience receiving gifts from their patients. Five respondents participated in the study and data was collected using a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The analysis was conducted by means of an interpretive phenomenological analysis which resulted in two main themes describing how the respondents experienced gifts in the therapy room: reciprocity and dilemma. Reciprocity in the relationship with the patient, and dilemmas to cope with in relation to the patient as well as colleagues, guidelines and laws.
Syftet med denna studie var att undersöka hur psykologiska behandlare upplever att få gåvor av sina patienter. Fem respondenter deltog i studien och data samlades in med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Analysen har gjorts med hjälp av en tolkande fenomenologisk analys som gav två huvudteman i hur respondenterna upplevde att få gåvor; ömsesidighet och dilemma. Ömsesidighet i relationen med patienten och dilemman att hantera i relation till såväl patient som kollegor, riktlinjer och lagar.

Mais fontes

Livros sobre o assunto "Behandlare":

Johansson, Stina. Forskare, behandlare, patient: En studie i praktisk forskningsetik. Uppsala: S. Academiae Ubsaliensis, 1986.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Johansson, Stina. Forskare - behandlare - patient :En studie i pratisk forskningsetik=Researcher-Practioner-Patient :A studie in practical research norms. Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1986.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Petersen, Anton Fiandbo. Etik og dyr: Behandler vi dyrene godt nok? Valby: Borgen, 1998.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Wennergren, Bertil. Handläggning: Hur förvaltningsärenden behandlas i stat och kommun. Stockholm: Allmänna förlaget, 1987.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Bromander, Tobias. Politiska skandaler!: Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? [Växjö]: Linnaeus University Press, 2012.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Runesson, Ulla. Variationens pedagogik: Skilda sätt att behandla ett matematiskt innehåll. Göteborg, Sweden: Acta Universitatis Gothoburgensis, 1999.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Gross, Dominik, e Michael Rosentreter. Der Patient und sein Behandler: Die Perspektive der Medical Humanities. Berlin: Lit, 2011.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Bjørn, Andersen. Høflighed uden grænser: Om du & De og den måde vi behandler hinanden på. København: Forlaget Liva, 2014.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Emanuelsson, Jonas. En fråga om frågor: Hur lärares frågor i klassrummet gör det möjligt att få reda på elevernas sätt förstå det som undervisningen behandlar i matematik och naturvetenskap. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis, 2001.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Capítulos de livros sobre o assunto "Behandlare":

Landthaler, Michael, e Ulrich Hohenleutner. "Schutzmaßnahmen für den Behandler". In Lasertherapie in der Dermatologie, 145–46. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 1999. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-08273-7_20.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. "Seelenheilkunde? Reine Nervensache". In Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens, 1–8. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9_1.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. "„Der Verantwortung bin ich nicht gerecht geworden“". In Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens, 159–66. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9_10.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. "„Ich gebe Ihnen mein Ehrenwort“". In Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens, 167–73. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9_11.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. "„Will Sahne! Will Sahne!“". In Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens, 175–82. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9_12.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. "Erkenntnis garantiert: Wann zu welchem Experten?" In Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens, 183–87. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9_13.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. "„Mit Heroin fühle ich mich wie auf Mamas Schoß“". In Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens, 9–21. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9_2.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. "Der einzige Zeuge – Gegen die Taliban". In Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens, 23–40. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9_3.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. "„Ich musste das Examen bestehen, koste es, was es wolle“". In Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens, 41–59. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9_4.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Fuhljahn, Heide. "„Was bleibt da noch von mir übrig?“". In Von WAHN und SINN - Behandler, Patienten und die Psychotherapie ihres Lebens, 61–73. Berlin, Heidelberg: Springer Berlin Heidelberg, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-662-53589-9_5.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Trabalhos de conferências sobre o assunto "Behandlare":

Fichtner, U., e E. Farin-Glattacker. "Veränderungen von Kommunikationskompetenzen im Hinblick auf die Interaktion mit Behandlern – ein explorativer Ansatz". In „Neue Ideen für mehr Gesundheit“. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1694546.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Buchholz, A. "Barrieren und Umsetzungsstrategien für die Implementierung der S3-Leitlinie Screening, Diagnose und Behandlung alkoholbezogener Störungen aus Sicht von Behandlern und Betroffenen". In Deutscher Suchtkongress 2019. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1696129.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Diekmann, A., C. Heuser, B. Schellenberger, B. Bohmeier, L. Ansmann e N. Ernstmann. "Die Teilnahme von Patientinnen mit Brust- oder gynäkologischen Krebserkrankungen an multidisziplinären Tumorkonferenzen und ihre emotionalen Reaktionen aus der Sicht der Behandler". In „Neue Ideen für mehr Gesundheit“. Georg Thieme Verlag KG, 2019. http://dx.doi.org/10.1055/s-0039-1694645.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Keil, Christiane, Dominik Haim, Ines Zeidler-Rentzsch, Franz Tritschel, Bernhard Weiland, Olaf Müller, Thomas Treichel e Günter Lauer. "3D-volldigitalisierte Behandlungsplanung bei Lippen-Kiefer-Gaumenspalten (LKGS-3D)". In Entwerfen Entwickeln Erleben - EEE2021. Prof. Dr.-Ing. habil Ralph H. Stelzer, Prof. Dr.-Ing. Jens Krzywinski, 2021. http://dx.doi.org/10.25368/2021.32.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Die Idealvorstellung eines vollständig digitalisierten Behandlungsalltags rückt mit fortschreitender technologischer und informationeller Entwicklung stetig näher an die Realität. Zu Beginn bestand lediglich die Möglichkeit einer elektronischen Patientenakte, hinzu kamen vielfältige Möglichkeiten der digitalen Bildgebung und wurden schließlich um das Ziel eines vollständigen digitalen Workflows ergänzt. Die Planung der interdisziplinären kieferorthopädischen / kieferchirurgischen Versorgung von Patienten mit Lippen-Kiefer-Gaumen-Spalten (LKGS) wurde bis vor kurzem am Universitätsklinikum Dresden noch hauptsächlich analog durchgeführt. Eine volldigitalisierte Behandlungsplanung unter Einbeziehung aller beteiligten Behandler fand nicht statt. Ziel des Projektes war es deshalb, eine digitale Plattform zur interdisziplinären zahnmedizinischen Versorgung von LKGS-Patienten zu schaffen. Dazu wurde zuerst die bisher erforderliche Abdrucknahme mittels Alginat und die anschließende Herstellung eines Gipsmodells durch einen intraoralen 3D-Scan der Zahnbögen des Patienten abgelöst. Anhand des intraoralen 3D-Scans können nun die erforderlichen Trinkplatten mittels 3D-Druck erstellt werden. Zweiter Schritt war die Anfertigung von 3D-Aufnahmen der Weichteile des Gesichtes mittels eines extraoralen 3D-Scanners. Als dritter Schritt erfolgte die Anfertigung von Digitalen Volumentomografie (DVT)-Aufnahmen zur 3D-Darstellung des Schädelknochens und Kieferskeletts. Nach der Anfertigung wurden diese bildbasierten Datensätze zu einem „digitalen Zwilling“ (virtuelles 3D-Modell aus DVT, intra- und extraoralen 3D-Scan) zusammengefasst, wodurch erstmalig ein umfassendes 3D-Modell des Mund-Kiefer-Raumes einschließlich wichtiger Informationen zum Kiefergelenk und der anliegenden Weichteile entstand. Dieses virtuelle Modell bildet jetzt die Grundlage für die Behandlungsplanung und die Planung der weiteren zahnmedizinischen und medizinischen Versorgung. Es konnte also im Projekt die komplette Digitalisierung der Diagnostik, die Etablierung einer Fusionsplattform und der Datenaustausch zwischen Uniklinik und privater Praxis umgesetzt werden.