Bibliografias temáticas / Bibeln

Índice

  1. Artigos de revistas
  2. Teses / dissertações
  3. Livros
  4. Capítulos de livros
  5. Trabalhos de conferências
  6. Relatórios de organizações

Literatura científica selecionada sobre o tema "Bibeln"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junho de 2021
Última modificação: 31 de julho de 2024

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Bibeln".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "Bibeln"

1

Herrmann, Christian. "Deutsche Bibeln mit Druckort außerhalb des deutschen Sprachraums in der WLB". WLBforum 21, n.º 2 (15 de outubro de 2019): 21–28. http://dx.doi.org/10.53458/wlbf.v21i2.111.

Texto completo da fonte
Resumo:
Deutschsprachige Bibeln werden seit dem Ersten Weltkrieg nahezu ausschließlich in den Ländern des deutschen Sprachraums gedruckt. In der Zeit davor erschienen unter historisch unterschiedlichen Rahmenbedingungen und aus vielfältigen Gründen immer wieder deutsche Bibeln im Ausland.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Wernberg-Moller, P., e B. Johnson. "Rattfardigheten i Bibeln". Vetus Testamentum 37, n.º 1 (janeiro de 1987): 120. http://dx.doi.org/10.2307/1517832.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Åsberg, Christer. "Bibeln som litteratur". Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 8, n.º 1 (1 de janeiro de 1987): 1–17. http://dx.doi.org/10.30752/nj.69412.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Jonsson, Inge. "Bibeln i litteraturen". Nordisk Judaistik/Scandinavian Jewish Studies 8, n.º 1 (1 de janeiro de 1987): 18–27. http://dx.doi.org/10.30752/nj.69413.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Zwink, Eberhard. "Judaica in der Württembergischen Landesbibliothek Stuttgart". WLBforum 8, n.º 2/3 (1 de dezembro de 2006): 9–24. http://dx.doi.org/10.53458/wlbf.v8i2/3.426.

Texto completo da fonte
Resumo:
Die Judaica-Bestände der WLB Stuttgart müssen bei einem Überblick über die Situation in Deutschland schon ihrer weltberühmten Bibelsammlung) wegen erwähnt werden. Die Sammlung an gedruckten Bibelausgaben (derzeit ca. 17.000 Einheiten) gehört mindestens in ihrem Bestand bis 1800 (ca. 7.700 Einheiten) in die erste Reihe zusammen mit den Sammlungen der British Library London, der ehemaligen Sammlung der British and Foreign Bible Society heute an der UB Cambridge sowie der Bibliotheque nationale de France in Paris. Wer viele Bibeln in über 400 Sprachen besitzt, hat auch entsprechend viele Ausgaben der hebräischen Bibel bzw. des Alten Testaments aufzuweisen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Lindberg, Birgitta Kurtén. "Ingår Bibeln i bildningen?" Konsthistorisk Tidskrift/Journal of Art History 68, n.º 4 (janeiro de 1999): 217–19. http://dx.doi.org/10.1080/00233609908604497.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Rüther, Stefanie. "Der Krieg der Bibeln". Frühmittelalterliche Studien 49, n.º 1 (11 de abril de 2015): 347–62. http://dx.doi.org/10.1515/fmst-2015-0113.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Herrmann, Christian. "Multioptionale Recherchemöglichkeiten als Herausforderung für die Dokumentation historischer Sammlungen am Beispiel der Bibelsammlung der Württembergischen Landesbibliothek". Bibliotheksdienst 49, n.º 10-11 (31 de outubro de 2015): 1010–26. http://dx.doi.org/10.1515/bd-2015-0121.

Texto completo da fonte
Resumo:
Zusammenfassung: Historische Sammlungen sind von Interesse, wenn sie umfangreich, vielfältig, wirkungsgeschichtlich repräsentativ, gut zugänglich und dokumentiert sind. Bibeln prägen Kultur und Sprache, bilden in komprimierter Form konfessionelle, politische und gesellschaftliche Anliegen und Entwicklungen ab, verbinden Text und Bild sowie Primärquelle und Beigaben. Bei der Dokumentation sind neben dieser komplexen Struktur noch exemplarspezifische Merkmale wie Provenienzen, Einbände, Kolorierungen zu berücksichtigen. Hinzu kommen Gattungen von Bibeln wie Bilder- und Missionsbibeln.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Edsinger, Olof. "Mannen som kvinnans huvud – en exegetisk och praktisk mellanväg". Theofilos 12, n.º 2-3 (26 de fevereiro de 2021): 340–53. http://dx.doi.org/10.48032/theo/12/2/12.

Texto completo da fonte
Resumo:
Trots sitt gemensamma förtroende för Bibeln som Guds ord finns det ett antal frågor där evangelikala kristna landar i olika teologiska slutsatser. Till de mest kända hör synen på sakramenten, diverse eskatologiska frågor samt den politiska staten Israel. I den här artikeln har jag för avsikt att ge mig i kast med en annan av dessa frågor – nämligen den bibliska läran om mannen som kvinnans huvud. För det första: Vad betyder egentligen ”huvud”? För det andra: Vem är ”kvinnan” för vilken mannen har denna roll? För det tredje: Hur ska vi praktiskt tillämpa det som Paulus skriver? För det fjärde: Hur relaterar apostelns ord till Bibelns undervisning om mannen och kvinnan som
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Zwink, Eberhard. "Katalogisierung und Konversion der Bibelsammlung". WLBforum 2, n.º 2 (1 de junho de 2000): 17–19. http://dx.doi.org/10.53458/wlbf.v2i2.527.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Teses / dissertações sobre o assunto "Bibeln"

1

Berglund, Carl Johan. "Bibelns samlevnadsideal : Går det att härleda äktenskapet ur Bibeln?" Thesis, Teologiska Högskolan, Stockholm, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-288476.

Texto completo da fonte
Resumo:
I syfte att hitta ett samlevnadsideal i Bibeln görs, mot bakgrund av israelitiska, grekiska, romerska och nutida samlevnadsnormer, en exegetisk analys av 1 Mos 1:26–28, 2:18–25 och Matt 5:27–32, 19:3–12, samt en genomgång av andra bibeltexter om heterosexuella parrelationer. Bibelns samlevnadsideal är en livslång, trogen och nära gemenskap där makarnas relation till varandra är starkare än till någon utanför. Syftet är att undvika ensamhet. Vigsel är inte nödvändigt. Livslångt celibat är ett alternativ för den som har gåvan. Resultatet ger inga skäl att föredra nuvarande äktenskapslagstiftning framför en enklare registrering och fri rätt att fira vigselgudstjänst.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Lönnaeus, Jens. "Ordet - tidernas språk i svenska Bibeln". Thesis, Halmstad University, School of Humanities (HUM), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1261.

Texto completo da fonte
Resumo:

Hur kan man studera svenska språkets utveckling från renässansen fram till våra dagar? En metod är att utgå från en text, vars innehåll är oförändrat men vars språkliga form har förändrats genom tiderna vid ett antal översättningar. Finns det då någon sådan text?

Bibeln är enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sådan stående över tiden. Detta innebär att man vid översättning av bibeln koncentrerat sig på att bevara textens mening och budskap. Detta kan dock uppnås på olika sätt: Ett sätt är att försöka vara bokstavstrogen, dvs översätta så ordagrant som möjligt, ett annat är att sträva efter att återge textens anda på det samtida språkbruket. Båda metoderna har använts vid översättningar men ingen är invändningsfri.

En annan svårighet är att texten skrevs för så längesen att vi kan ha svårt att tänka oss in i den tidens världsbild. Detta kan göra det svårt också att fånga textens anda.

Trots alla svårigheter tycks textens budskap vara bevarat under nästan tvåtusen år. Detta kan man se genom att jämföra de olika svenska bibelöversättningarna dels med grundspråken, dvs hebreiska och arameiska för Gamla testamentet respektive grekiska för Nya testamentet, dels med antika skrifter som inte använts vid översättningarna.

Jag har valt att arbeta med förändringar i språkdräkten av fyra bibelöversättningar som gjorts sen renässansen: Gustav Vasas Bibel från 1500-talet, Karl XII:s bibel från 1700-talet, Kyrkobibeln från 1917 och Bibel 2000.

Den fjärde, Bibel 2000 intar en intressant särställning, dels därför att den speglar den snabbare språkförändringen i vår tid, dels för att det är den sista översättning som staten initierat men som nu används i den ”fria” svenska kyrkan. Utifrån ett antal kända bibeltexter har jag analyserat ordval, satsbyggnad m.m. i de olika översättningarna.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Broberg, Emma. "Synen på homosexualitet i Bibeln : - En översikt". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-6835.

Texto completo da fonte
Resumo:
Vad står det egentligen i Bibeln gällande homosexualitet? Vilka texter behandlar ämnet, och hur såg man på samkönade relationer i det samhälle i vilket Bibeln uppkom? Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera läsaren till de texter i Bibeln som på något sätt anses behandla ämnet homosexualitet.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Sjöborg, Anders. "Bibeln på mina egna villkor : en studie av medierade kontakter med Bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet /". Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6331.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Sjöborg, Anders. "Bibeln på mina egna villkor : En studie av medierade kontakter med bibeln med särskilt avseende på ungdomar och Internet". Doctoral thesis, Uppsala universitet, Religionssociologi, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6331.

Texto completo da fonte
Resumo:
Does mediation via the Internet contribute to the use of the Bible as a cultural resource, and if so does this contribute to other ways of relating to the Bible as an authority? This is investigated in three steps. Firstly, quantitative survey data concerning Bible reading and other forms of contact with the Bible as well as attitudes to the Bible are scrutinized for variation over time and generational differences. Secondly, patterns of use on a Swedish Christian ecumenical web site on the Bible targeted at teenagers are explored. Thirdly interviews with young users of this web site are assessed in terms of detraditionalization. Earlier results emphasizing the privatizing effect of the mediation of religion are complemented by considering a cultural component against which the individual relates to religion in a manner which is both private and social. This study supports the findings of earlier studies on the Internet and religion, as to the significance of factors such as offline experiences of religion, attitude to pluralism, and technical features online. This study adds to those results by exposing how these features come into play in the use of a Christian website, and that such a site may also work as an arena for young people from diverse religious backgrounds. Thirdly, the role of the mediation of religion via the Internet for religious and social change is understood in a reciprocal manner: the Internet is a product of a time of insecurity, an agent contributing to this insecurity, as well as a cultural response to this insecurity. It is argued that the use of the studied website can be seen as detraditionalization, in terms of weakening of traditions and individualization of religion. The concept virtual plausibility structure is suggested for understanding the role of the Internet in between the individual and the social in late modernity.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Dalevi, Sören. "Gud som haver barnen kär? : Barnsyn, gudsbild och Jesusbild i Barnens bibel och Bibeln i berättelser och bilder". Doctoral thesis, Karlstads universitet, Avdelningen för humaniora och genusvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-19853.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Lind, Linnea. "Mellan raderna : En studie om flickor i hebreiska bibeln". Thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-358504.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Persson, Eva. "Bibeln - ett pedagogiskt verktyg : Jesus som lärare & Jesu undervisningsmetoder". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16826.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Sjöborg, Anders. "Bibeln i nya medier : Livsåskådningsmiljö och bibeltolkning bland svenska ungdomar". Licentiate thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-86446.

Texto completo da fonte
Resumo:
Will new media contribute to Bible reading outside churches? What role does the Bible play in the life of contemporary Swedes? This is examined in three ways. First, a representative sample (n=1000) of the Swedish population was interviewed on uses of and attitudes to the Bible in different forms. Second, a Christian website concerned with the Bible was studied using an online questionnaire among 722 visitors. Third, 20 of those respondents, aged 15-24, were interviewed focusing the interpretation of a Bible text, religious background and participation, as well as media use. The results indicated, that the Bible actually is related to wider audiences by being used in different forms of distribution, a new finding compared to earlier research. The analysis identified a scale of relations to the Bible ranging from an explicitly religious dimension to a cultural dimension, interpreted as part of a chain of memory. Further, religion on the Internet functions either as a complement, or an alternative to local church involvement, despite the young peoples’ views of the Bible. The study indicated that in contemporary society individuals use the Bible indirectly via different forms of media by which they relate to the Bible as a cultural resource or icon, but also that this more private use opens up possibilities of reading the biblical texts in ways that may differ from traditional interpretational patterns.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Dahlin, Carl-Johan. "Bibeln och interaktivitet : Om arbetet att skriva manus till spelet Testament". Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-3159.

Texto completo da fonte
Resumo:

Testament är ett actionrollspel baserat på Bibelns Gamla Testament. Spelet utvecklas tillsammans med Svenska kyrkan i syfte att användas i konfirmandutbildningar.

Denna uppsats är en reflekterande rapport som behandlar verket Manus till spelet Testament - Spelmoment, dialoger och mellansekvenser. Verket och denna uppsats är en produkt av ett examensarbete i medier och innehåller en beskrivning av arbetsprocessen att skriva manus till fyra av sex segment i spelet Testament. Rapporten innehåller även analyser och diskussioner om arbetsprocessen och det slutgiltiga resultatet. Verket innefattar detaljerade översikter över spelets interaktiva spelmoment såväl som de texter som representerar spelets dialoger och mellansekvenser.

Genom detta arbete undersöks området speladaptation närmare för att ta reda på hur litteratur kan omvandlas till spel och hur interaktiva spelmoment identifieras och utvecklas från en text.

Under arbetet har en metod skapats för att identifiera och utveckla interaktiva spelmoment ur Bibelns texter och för att skriva mellansekvenser och dialoger till spelet Testament. Metoden innefattar framtagandet och applicerandet av ett antal riktlinjer vilka har utvunnits ur en undersökning av litteratur som kan knytas till ämnet speladaptation. Litteratur som har använts som grund innefattar bland annat boken Game Writing Handbook (Chandler, 2007) för att bättre förstå skrivande till spel och The Art of Adaptation: Turning Fact and Fiction into Film (Seger, 1992) för att undersöka speladaptation med filmadaptation som ingång. Artikeln Games Telling stories? -A brief note on games and narratives (Juul, 2001) har även använts för att undersöka sammanhanget mellan interaktivitet och narrativ.

Resultatet av arbetet är att den metod som använts för att identifiera och utveckla interaktiva spelmoment fungerar bra för detta specifika område men det är osäkert om metoden går att applicera på andra spel. Arbetet visar även att en speladaptation kräver en balans mellan att behålla originalmaterialets viktigaste punkter och att göra ändringar som får materialet att fungera i det nya mediet.

 

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Livros sobre o assunto "Bibeln"

1

Bibelkommissionen, Sweden. Bibeln. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer, 2000.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Bibelkommissionen, Sweden. Bibeln. Örebrö: Libris, 1999.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Bibelkommissionen, Sweden. Bibeln. Örebrö: Libris, 2000.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Christer, Åsberg, ed. Språket i bibeln, bibeln i språket. [Stockholm]: Norstedt, 1991.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Borg, Annika. Bibeln på mitt sätt. [Stockholm]: Bonnier Existens, 2009.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Society, International Bible, ed. Nya testamentet: Nya levande Bibeln. Herrljunga: Internationella Bibelsällskapet Sverige, 2003.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Stolt, Birgit. Martin Luther, människohjärtat och Bibeln. Stockholm: Verbum, 1994.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Lagerlöf, Karl Erik. Kärlek: Från bibeln till Beauvoir : essäer. Stockholm: Bonnier, 2000.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Lagerlöf, Karl Erik. Kärlek: Från bibeln till Beauvoir : essäer. Stockholm: Bonnier, 2000.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Sahlin, Margit. Den hemlighetsfulla bilderboken: Att läsa Bibeln idag. Stockholm: Verbum, 1994.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Capítulos de livros sobre o assunto "Bibeln"

1

Ottmann, Henning. "Die Reformation und die Heilige Schrift (Erasmus’ Neues Testament, Zürcher Bibel, Englische Bibeln, Luther Bibel)". In Titelblätter, Titelkupfer, Frontispize, 53–76. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05721-1_6.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Emans, Reinmar. "Biber (von Bibern), Heinrich Ignaz Franz". In Metzler Komponisten Lexikon, 69–71. Stuttgart: J.B. Metzler, 1992. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-03421-2_22.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Schweikert, Uwe. "Biber [von Bibern], Heinrich Ignaz Franz". In Komponisten Lexikon, 55–58. Stuttgart: J.B. Metzler, 2003. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05274-2_23.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Strauss, Leo. "Bibel-Auffassung, Bibel-Wissenschaft und Bibel-Kritik". In Die Religionskritik Spinozas und zugehörige Schriften, 313–30. Stuttgart: J.B. Metzler, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-03540-0_10.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Koller, Konrad, Eva Osswald, Helmut Madl, Erich Rössler, Hans-Joachim Klimkeit, Gisela Hesse, Gert Woerner et al. "Bibel". In Kindlers Literatur Lexikon (KLL), 1–105. Stuttgart: J.B. Metzler, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05728-0_22913-1.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Jørgensen, Sven-Aage. "Bibel". In Goethe Handbuch, 112–14. Stuttgart: J.B. Metzler, 1998. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-03655-1_37.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Reichert, Andreas. "Bibel". In Metzler Lexikon Religion, 151–55. Stuttgart: J.B. Metzler, 2005. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-00091-0_59.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Weidner, Daniel. "Bibel". In Klopstock-Handbuch, 223–28. Stuttgart: J.B. Metzler, 2023. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05355-8_15.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Leutzsch, Martin. "Karnevaleske Bibel". In Massen und Masken, 205–35. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-16400-3_14.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Hillesheim, Jürgen. "Die Bibel". In Brecht Handbuch, 67–69. Stuttgart: J.B. Metzler, 2001. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-476-05612-2_6.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Trabalhos de conferências sobre o assunto "Bibeln"

1

Gómez-Villamor, Sergio, Gerard Soldevila-Miranda, Aleix Giménez-Vañó, Norbert Martínez-Bazan, Victor Muntés-Mulero e Josep-L. Larriba-Pey. "BIBEX". In the 11th international conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2008. http://dx.doi.org/10.1145/1353343.1353439.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

de Wildt, Lars, e Stef Aupers. "Bibles and BioShock". In CHI PLAY '17: The annual symposium on Computer-Human Interaction in Play. New York, NY, USA: ACM, 2017. http://dx.doi.org/10.1145/3116595.3116625.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Daiber, Thomas. "THE TRANSLATION OF 1COR 14:5–39 ACCORDING TO VITA CONSTANTINI-CYRILLI XVI:2–57". In THE PATH OF CYRIL AND METHODIUS – SPATIAL AND CULTURAL HISTORICAL DIMENSIONS. Cyrillo-Methodian Research Centre – Bulgarian Academy of Sciences, 2023. http://dx.doi.org/10.59076/2815-3855.2023.33.10.

Texto completo da fonte
Resumo:
Chapter XVI: 2–57 of Vita Constantini-Cyrilli offers an unabridged translation of a lengthy passage from apostle Paul’s First letter to the Corinthians (14: 5–9). The Old Church Slavonic translation closely follows the Byzantine redaction of the Greek original; 5 variants are found, which are not covered in the Nestle/ Aland edition of the New Testament. While the Old Church Slavonic translation is a good example for the Bible tanslations made by Cyrill and Method in preparation of their Moravian mission, it poses two questions. The first question is related to the condition, the text is preserved in the transmitted copies of Vita Cyrilli. Sometimes the correct Old Church Slavonic translation of the Greek source can only been reached by a re-combination of the extent reading variants from different manuscripts. It can be asked why no copyist of Vita Cyrilli bothered to compare the text, he was copying, with a sound Church Slavonic translation, which had been possible, at least, after the appearance of printed Slavonic Bibles. The second question is related to the function, the lengthy translation may have in the context of Vita Cyrilli. Being an example for the high quality of the first Slavic Bible translation of Cyrill and Method, it may have been included into Vita Cyrilli originally in company with the Greek original. Additionally, the topic of ‘speech and language’ seems related to the narrative context of Vita Cyrilli, where the Venetian clergy promotes the theory of “Holy three languages”. The paper suggests, that the argument of “Holy three languages” has a more ‘nationalistic’ meaning here in comparison to Vita Cyrilli XV: 5, where the argument had already been used by the clergy of Salzburg.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Grana, Costantino, Daniele Borghesani, Simone Calderara e Rita Cucchiara. ""Inside the bible"". In Proceeding of the 1st ACM international conference. New York, New York, USA: ACM Press, 2008. http://dx.doi.org/10.1145/1460096.1460158.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Kim, Hyoyoung, e Jin Wan Park. "Topics on bible visualization". In SIGGRAPH Asia 2013 Art Gallery. New York, New York, USA: ACM Press, 2013. http://dx.doi.org/10.1145/2542256.2542261.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Octavianus, Cindy, I. Putu Ayub Darmawan, Maria Lidya Wenas e Mikha Agus Widiyanto. "Effectiveness of Action Bible Game Board Media to Introduce Bible Characters to Children". In 1st World Conference on Social and Humanities Research (W-SHARE 2021). Paris, France: Atlantis Press, 2022. http://dx.doi.org/10.2991/assehr.k.220402.039.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Schulz, T., e R. Manzke. "Surface Preparation System BIBER (Beaver)". In 15th International Symposium on Automation and Robotics in Construction. International Association for Automation and Robotics in Construction (IAARC), 1998. http://dx.doi.org/10.22260/isarc1998/0016.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Ermakova, Olga S., e Aleksandra N. Livanova. "BIBLE IN LANDSMÅL AS CULTURAL AND HISTORICAL PHENOMENON". In Second Scientific readings in memory of Professor V. P. Berkov. St. Petersburg State University, 2023. http://dx.doi.org/10.21638/11701/9785288063572.

Texto completo da fonte
Resumo:
The article discusses the prerequisites for creating translations of the Bible into Norwegian and the history of its first translation into landsmål. The authors describe the evolution of the Bible translation and incorporation in the translation of Norwegian words and expressions, and show the influence of society in changing the biblical text. Particular attention is given to the impact of the Bible translation on the spread of New Norwegian as a cultural language in present-day Norway. The paper compares excerpts from translations of the Gospel of Mark into Norwegian riksmål (1904) and landsmål (1921) language varieties. The authors demonstrate the difference between formal and functional equivalence approaches to translating biblical texts and show that translators into landsmål, while trying to stick to the original source, considered it much more important to convey the poetry of the biblical language and to make it understandable to recipients. In conclusion, it is noted that Norwegian society accepted the new translation of the Bible, which in turn opened the way for the acceptance of nynorsk (the New Norwegian) as the language of the church.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Wlochova, Andrea. "THE IMPORTANCE OF THE KRALICE BIBLE". In 5th SGEM International Multidisciplinary Scientific Conferences on SOCIAL SCIENCES and ARTS SGEM2018. STEF92 Technology, 2018. http://dx.doi.org/10.5593/sgemsocialf2018/2.3/s21.022.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Kessler, Rainer. "Potenziale des Trialogs der „abrahamitischen“ Religionen am Beispiel des Zinsverbots in Bibel und Koran". In Hat der ,jüdisch-christliche‘ Dialog Zukunft? Gegenwärtige Aspekte und zukünftige Perspektiven in Mitteleuropa. Göttingen: V&R unipress, 2017. http://dx.doi.org/10.14220/9783737007177.179.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Relatórios de organizações sobre o assunto "Bibeln"

1

Baker, Clara. Bertolt Brecht and the Bible. Portland State University Library, janeiro de 2000. http://dx.doi.org/10.15760/etd.5319.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Rad, E. A. The Bible as an object of literary study. OFERNIO, março de 2023. http://dx.doi.org/10.12731/ofernio.2023.25108.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Santa, Àngels. La Bible du roman populaire: la revue Le Rocambole. Edicions de la Universitat de Lleida, 2023. http://dx.doi.org/10.21001/luc.25.26.12.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Erdmann, Elisabeth von. Sehen und Sprache erschaffen die Welt und führen den Menschen zum Glück? Grundgedanken des ukrainischen Philosophen Hryhorij Skovoroda (1722-1794). Otto-Friedrich-Universität, 2021. http://dx.doi.org/10.20378/irb-49029.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denken und Poetik des ukrainischen Philosophen H. Skovoroda werden durch das Konzept der philosophia perennis, der einen Weisheit zu verschiedenen Zeiten als Teilhabe an der göttlichen Weisheit lesbar. Dieser Kontext ermöglicht die kohärente Lektüre seiner Schriften und erklärt die Form, in der sich sein Leben abgespielt hat. Nach einer kurzen Einordnung in die Forschung werden Skovorodas Leben und Denken im Kontext von Freimaurertum und Aufklärung betrachtet. Dem schließt sich der Aufruf der Tradition der philosophia perennis an, die eine stimmige und alle Aspekte umfassende Deutung seiner Texte ermöglicht. Besondere Beachtung erfordern dabei der Gottesbegriff und die Bildtheorie der philosophia perennis, die systematisch Analogie und Typologie realisieren und damit alle Denkfiguren, Bilder, Wissenssysteme, Texte und Aussagen derselben Struktur einordnen. Dadurch kann das Konzept der göttlichen Weisheit als Paradigma der philosophia perennis-Tradition in den Schriften Skovorodas wahrgenommen werden. Diese Tradition erklärt, wie Skovoroda Philosophie, Theologie und Poetik als konsequente Teilhabe an der göttlichen Weisheit konzipiert und alles als ein Bild Gottes behandelt und begründet. Die Eigenschaften des Denkens von Skovoroda zeigen die von ihm in seinen Schriften und Aussagen geforderte und praktizierte Poetik und Hermeneutik als eine Realisierung der Zeichenhaftigkeit der Welt als Bild und Spur Gottes im Medium der Sprache. Skovorodas Welterklärung entfaltet sich nach dem Vorbild der Bibel in ihrer christlich-allegorisch-typologischen Auslegungstradition. Poetik erhält die Aufgabe, die göttliche Schöpfung fortzuführen und fortzuschreiben.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Dennis, M., A. Larsen, J. Larsen, E. Rey, L. Wotruba e Ch Angst. Ein umfassendes Biber-Auenmodell für die Schweiz. Modèle global de plaines alluviales créées par le castor pour la Suisse. Un modello completo delle pianure alluvionali create dal castoro per la Svizzera. Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research, WSL, junho de 2023. http://dx.doi.org/10.55419/wsl:32044.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Atractus crassicaudatus (Duméril, Bibron - Duméril, 1854). Universidad de La Salle, maio de 2020. http://dx.doi.org/10.19052/mls_155atractus_colombianus.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Atractus crassicaudatus (Duméril, Bibron - Duméril, 1854). Universidad de La Salle, maio de 2020. http://dx.doi.org/10.19052/mls_170atractus_longimaculatus.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Atractus crassicaudatus (Duméril, Bibron - Duméril, 1854). Universidad de La Salle, maio de 2020. http://dx.doi.org/10.19052/mls_174atractus_colombianus.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Premises - Branches - Perth - Street Scenes & Buildings - St Georges Terrace - Technical College right side (Perth Boys School) Bible House at right - 22 May 1962. Reserve Bank of Australia, março de 2023. http://dx.doi.org/10.47688/rba_archives_pn-009846.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Você também pode estar interessado nas extensas listas de trabalhos sobre o assunto "Bibeln":
Artigos de revistas Teses / dissertações Livros
Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!

Vá para a bibliografia