Literatura científica selecionada sobre o tema "Böcker i förskolan"

På svenska förskolor används i dag barnlitteratur utgiven av så kallat normkritiska förlag både som en del av litteraturarbetet och värdegrundsarbetet. Syftet med denna artikel är att belysa förskollärares uppfattningar och erfarenheter av normkritisk litteratur i förskolan. På förskolor i tre olika delar av Sverige har sju pedagoger intervjuats om sina erfarenheter av och tankar kring att läsa och arbeta med normkritiska böcker, liksom om deras betydelse och funktion i relation till barnlitteratur generellt i förskolans verksamhet. Resultatet presenteras i tre avdelningar: 1) Vad och varför? Litteratursyn och litteratururval 2) Hur? Pedagogiskt handlednings-material 3) För vem? Strategier för att hantera stereotyper. Resultatet visar att förskollärarna betonar mångfald och igenkänning. De lyfter fram olika sätt som de hanterar stereotyper på, som att ändra eller ta bort ord under högläsning. Det pedagogiska handledningsmaterialet uppfattas som en värdefull resurs. Teoretiskt utgår artikeln från Rita Felskis resonemang om litteraturläsning och bruk av litteratur, framförallt de aspekter som rör igenkänning och kunskap. Nyckelord: barnlitteratur, normkritik, förskola, förskollärare, intervjustudie

1970-talet var ett decennium då barnlitteratur av mer radikal karaktär kom att få genombrott. Gamla hierarkier mellan vuxna och barn ifrågasattes och nya institutioner kom att porträtteras i litteraturen. Under detta decennium var Gunilla Wolde en av de mest framträdande barnlitteraturförfattarna i Sverige. Hennes Emma böcker är fortfarande bland de mest populära barnböckerna i Sverige. Föreliggande artikel baseras på en kritisk analys av hur den jämställda familjen och förskolan porträtteras i Emma böckerna. Trots att böckerna på många sätt präglas av 70-talets ideologiska strömningar visar analyserna att familjen, förskolläraren och förskolebarnet porträtteras på ett normativt sätt.The seventies was an era where non-normative children’s literature became a new trend. Old hierarchies between adults and children were questioned and new institutions were portrayed in literature. In Sweden, Gunilla Wolde, was one of the most predominant authors during this decade. Her Emma books are still among the most popular children’s books in Sweden. Taking this as a point of departure this article is based on a critical analysis of how the gender-equal family and preschool are portrayed in the Emma books. Despite Wolde’s radical approach the analysis shows that the author is trapped in stereotypical understandings of the family, the preschool teacher and the preschool child.

I denna studie kommer det att undersökas hur böcker väljs i förskolan och om barnens inflytande tas till vara. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärarna uppfattar bokvalet i förskolan men också hur de arbetar med bokvalet. Metoden för denna undersökning består av fyra kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en liten kommun med fyra förskollärare som arbetar på två olika förskolor i samma kommun. I resultatet visar det sig att förskollärarna väljer böcker för att bidra till barnens språkutveckling.
This study will examine how books are chosen in preschool and if children´s influence is considered by the teachers. The purpose of this study is to find out how preschool teachers perceive the book choise in preschool but also how they work with the book choice. The method of this study was four qualitative interviews. This survey was conducted in a small municipality with four preschool teachers working in a two different preschools in the same municipality. From the analysis of the results the conclusion is drawn that preschool teachers choose books to contribute to the children’s language development.

Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte.   Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning. Det är mer än bara en vila utan ett sätt att lära sig språket. Alla pedagoger jobbar med detta, men på olika sätt. Vissa läser böcker med enbart text för att barnen skall lära sig att tänka själv och fantisera. Medan andra läser mindre böcker, med bilder och diskuterar och pratar om bilderna för att främja talet. Alla pedagoger verkar dock ha ett syfte och en tanke om hur och varför de läser och hur de väljer böcker.

Denna uppsats avsikt är att studera hur två pedagoger på två förskolor dels praktiserar högläsning, dels ser på högläsningens betydelse för barnen. Forskning har visat att den mesta läsningen sker som lugnande åtgärd. Frågeställningarna i denna uppsats var vilket de anser är syftet med att läsa för barnen, hur högläsningen är organiserad, hur det samtalas före, under och efter läsning samt hur böckerna väljs. Undersökningen genomfördes genom observationer av lässtunder på en avdelning per förskola samt intervjuer av de pedagoger som höll i lässtunderna. Observationer och intervjuer kompletterade varandra för att kunna få svar på alla frågeställningarna. Högläsning sker alltid efter lunch och är avsett som vila och nedvarvning för barnen. Det förekommer sällan organiserad eller planerad läsning vid andra tillfällen på de båda förskolorna. Pedagogerna anser att trots vilan är det viktigt att läsningen bidrar till barnens språkutveckling. En av pedagogerna anser det viktigt att veta vad boken handlar om så att den ger något att samtala om med barnen samt att det är viktigt att veta att boken ligger på en lagom nivå för barnen så att den inte är för lätt eller svår för dem. Samtalen organiseras olika på de båda förskolorna på den ena görs barnen mer delaktiga och stöttas i samtalen, på den andra får barnen prata om de vill men de som inte gör det uppmuntras inte. Både i tidigare forskning och i resultaten i denna studie visar att samtalen kring läsning skiljer sig mellan olika typ av litteratur. Faktaböcker genererar mycket samtal och frågor. Båda förskolorna får böcker från biblioteket via bokbussen och de flesta av böckerna på förskolorna kommer därifrån. Det visar att biblioteket är en viktig faktor för att barnen får höra olika typer av litteratur och för att få möjligheter att tala om varierade områden.

Att högläsning är viktigt håller de flesta med om, men hur erbjuds detta till de barn som är i behov av teckenstöd? Högläsning har bevisade effekter på barns språkutveckling och allra mest effektiv är den när den är interaktiv, alltså att den vuxna läser med barnet istället för till (Wauters & Dirks, 2017, s. 243). Studier visar även att teckenstödd verbal kommunikation förtydligar ord när talsituationerna är försämrade på grund av ljud i omgivningen (Drijvers & Özürek, 2017, s. 212; Obermeier m.fl., 2011, s. 857), vilket visar att alla kan dra nytta av teckenstöd. I denna studie undersöks den teckenstödda högläsningen i förskolor, jämför den mellan tryckta och digitala böcker, samt vad som behövs för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan enligt pedagogerna själva. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv och undersöker teckenstödet som medierande verktyg samt hur pedagogen med teckenstöd hjälper barnet i den proximala utvecklingszonen. Undersökningen sker genom två delstudier; en enkätstudie bestående av tretton frågor, inriktad på frekvensen inom olika områden av högläsning med teckenstöd, samt en enkätstudie med sju öppna frågor, inriktad på vad pedagogerna anser om den teckenstödda högläsningen. I den kvantitativa delstudien deltar 41 pedagoger verksamma inom förskolan, samt fem pedagoger i den kvalitativa delstudien. Resultatet visar att en majoritet av pedagogerna i förskolan anser att teckenstöd och högläsning är viktigt, men att få använder teckenstöd vid högläsning. Detta verkar bero på praktiska hinder som kan underlättas genom att få tips och råd, varför konklusionen av denna undersökning är att det krävs mer utbildning inom TAKK för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett antal pedagoger ser på barnlitteratur i förskolan och hur de arbetar med litteraturen för att nå ett lärande. Studien är av kvalitativ form och fokuserar på informaternas uppfattningar kring arbetet med barnlittertur. Tre förskollärare på tre olika förskolor intervjuades. Resultaten utifrån denna studie visar att informanterna anser att barnlitteratur är en viktig del av förskolans verksamhet som främjar barns språkutveckling. Böcker används dagligen i både underhållande och lugnande syfte men till största del ett medel för att utveckla barns språkmedvetenhet. Men boken anses även som ett bra verktyg i många andra avseenden så som en start på ett temaarbete, innehåll i en samling och ett sätt att hantera konflikter och svåra känslor.

SammanfattningHedlund, Marie & Lundblad, Mika (2013). Skönlitteratur i förskolan – en studie om pedagogers förhållningssätt till böcker och hur de används. Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vikten av språklig medvetenhet hos barn redan vid tidig ålder har varit en genomgående och ytterst intressant och aktuell fråga. Att se litteratur som en möjlig resurs och hur användandet av denna resurs har synliggjorts i förskolan är något som vi tagit avstamp ifrån i denna studie. Syftet är att belysa hur pedagoger använder böcker i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att inkludera skönlitteratur i den dagliga verksamheten. Literacy har varit ett centralt begrepp som används kontinuerligt under hela processen, något som varit väl förankrat i det sociokulturella perspektivet.Genom tidigare forskning har det uppmärksammats att skönlitteratur i förskolan är ett relativt outforskat område samt att det inte finns några nationella mål eller krav för böckers deltagande i den dagliga verksamheten – något som ifrågasätts och diskuteras kring i denna studie. Risken att litteratur prioriteras bort till förmån för annat centreras även i denna studie då detta bortfall kan leda till möjliga konsekvenser för barnen i senare skeden. Trots informanternas medvetenhet kring böckers betydelse för språkutvecklingen blev det synligt att även om denna medvetenhet finns och böcker är en kontinuerlig del av verksamheten sker det sällan någon uppföljning för att stärka och utveckla den språkliga utvecklingen. Dock finns en vilja hos pedagogerna att skapa meningsfulla sammanhang för barnen med böcker som hjälpmedel för att förklara, diskutera och reflektera kring begrepp ur ett världsligt samt intimt perspektiv.Vi har utfört vår studie på två olika förskolor i två olika kommuner, dock har fokus inte lagts på någon form av jämförelse utan på urvalet som en helhet som analyserats därefter. Vårt syfte och våra frågeställningar, ”Vilka teman framträder då pedagoger resonerar kring användandet av skönlitteratur?” och ”Hur framträder aktiviteten läsning i verksamheten?”, har vid alla tillfällen varit närvarande och funnits i åtanke då de är studiens utgångspunkter.
AbstractThe importance of childrens awareness of languages at an early age is a consistently and highly debatable question. To see literature as a possible resource and how the use of this resources made visible in pre-school is our focal point. The purpose of this study is to highlight how pedagogues use books in pre-school and how pedagogues work to include literature in the daily schedule. Literacy has been a central term which has been used continuously during the whole process, and has been embedded in the social culture perspective.Through the earlier research it has been noticed that literature in pre-school is a relatively unexplored area and there are no national existing requirements about the involvement of books in the daily schedule – something that is questioned and discussed in this study. The hazard of other things being prioritized before literature is also a focal point in this study because this prioritizing can lead to possible consequences for the children at a later stage. Inspite of the informants awareness of books importance for language development it was visible that even though this awareness exists and books are a continuous part of the schedule the work after rarely exists to strengthen and develop the language. But there is a will from pedagogues to create meaningful context for the children with books as a help to explain, discuss and reflect around things in a worldly and more intimate perspective. We have executed our study at two pre-schools in two different municipalities, the focus has not been placed on comparing but on the material in a wider perspective and has been analyzed there after. Our purpose and our questions, “Which themes are featured when the pedagogues discuss the use of literature?” and “How is the activity of reading featured in pre-school?”, has always been present and in remembrance because they are the studies fundamentals.

Det finns forskning som visar att högläsningen minskat ute på förskolorna och att högläsning inte används lika ofta som förut. Relevansen med denna studie är att bidra till insikter om högläsningens fördelar som ett redskap i den pedagogiska verksamheten. Med hjälp av en intervjustudie har vi undersökt hur högläsning används av några intervjuade förskollärare. Sammanlagt har sex pedagoger från sex olika förskolor medverkat i studien. Tidigare forskning har visat att högläsning i förskolan är viktigt för barn och bidrar främst till en positiv effekt på deras språkutveckling. Andra positiva effekter som forskningen nämner med högläsning är ökad sammanhållning i barngruppen, fantasin stimuleras samt att koncentrationen tränas. Resultatet visar att alla de intervjuade förskollärarna använder sig av högläsning på sina förskolor, några via spontana lässtunder och andra med planerade lässtunder. Resultatet visar också hur de intervjuade förskollärarna gör när de högläser för barnen och hur böcker kan användas som ett pedagogiskt redskap, till exempel i både teman och vid spontana tillfällen.

The aim of this study is to increase the knowledge regarding the selection process of picture books by pre-school educators. My intention is to find out which criteria educators use to select the books. I have restricted the study to pre-school educators, because I wish to find out how they work with the selection process and which criteria and considerations are included. I also want to know if the children have influence in the book selection and how the books get to the pre-school. The study is based on qualitative interviews with educators at a pre-schools in my area as well as relevant publications. The questions the educators were given were semi-structured. The theoretical starting point for the study has been Vygotskijs sociocultural theory. The results showed that the educators made diferent considerations regarding the book selections, it was importent for the educators that the children had influence either through selecting the books them self or that the educators selectet books that the children where intrested in and the educators borrowed a lot of books from the library

Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie.   Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp.   Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen. Resultatet visade att de stora barnen ofta får möjlighet till en planerad högläsningsstund medan de små barnen får högläsning spontant under dagen. Resultatet visade att böcker användes både som uppstart i teman men även kontinuerligt, där bland annat samtal och återberättande belystes som stimulans för barns språkutveckling.

Digitaliseringens framväxt i samhället har skapat nya utmaningar och möjligheter för både barnets språkutveckling och läsupplevelser. Detta påverkar även förskolepersonalen då de står inför viktiga didaktiska beslut gällande arbetssätt vid planerad högläsning med tryckta böcker och elektroniska böcker (e-böcker). Examensarbetet undersöker med en kvantitativ enkätstudie hur förskolor arbetar med tryckta böcker och e-böcker vid planerad högläsning och vad förskolans personal själva tycker om bokformaten i relation till förskolans utbildning.Den digitala enkäten besvarades av 166 respondenter som arbetar med en pedagogisk roll inom förskolor runt om i Sveriges alla län. Studiens resultat är analyserat med hjälp av univariata och bivariata analyser och presenteras med centralitetsmått, tabeller och stapeldiagram. Som utgångspunkt för att tolka studiens slutsatser användes ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsatser redovisar att den tryckta bokens värde är högt värderat inom förskolans utbildning och majoriteten av förskolepersonalen väljer bokformatet före det digitaliserade utbudet av e-böcker. Resultatet visade även att personalen arbetade olika med bokformaten. Förskolepersonalen var generellt sätt mer aktiva som läsare både med frågor och kommunikativa uttryckssätt vid planerad högläsning med tryckt bok.