Siga este link para ver outros tipos de publicações sobre o tema: Böcker i förskolan.
Teses / dissertações sobre o tema "Böcker i förskolan"
Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos
Veja os 49 melhores trabalhos (teses / dissertações) para estudos sobre o assunto "Böcker i förskolan".
Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.
Veja as teses / dissertações das mais diversas áreas científicas e compile uma bibliografia correta.
1
Andrén, Louise. "Litteratur i förskolans verksamhet : Barns inflytande över böcker i förskolan". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66428.
Texto completo da fonteResumo:
I denna studie kommer det att undersökas hur böcker väljs i förskolan och om barnens inflytande tas till vara. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskollärarna uppfattar bokvalet i förskolan men också hur de arbetar med bokvalet. Metoden för denna undersökning består av fyra kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en liten kommun med fyra förskollärare som arbetar på två olika förskolor i samma kommun. I resultatet visar det sig att förskollärarna väljer böcker för att bidra till barnens språkutveckling.This study will examine how books are chosen in preschool and if children´s influence is considered by the teachers. The purpose of this study is to find out how preschool teachers perceive the book choise in preschool but also how they work with the book choice. The method of this study was four qualitative interviews. This survey was conducted in a small municipality with four preschool teachers working in a two different preschools in the same municipality. From the analysis of the results the conclusion is drawn that preschool teachers choose books to contribute to the children’s language development.
2
Lundgren, Therese, e Emma Johansson. "Hur pedagoger väljer böcker till förskolan : Att välja böcker för att främja barnens språkutveckling". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15617.
Texto completo da fonteResumo:
Vi har valt att studera hur pedagoger väljer böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Vårt syfte med detta arbete är att se hur pedagoger använder sig utav böcker i förskolan för att främja barnens språkutveckling. De flesta vet att böcker är bra för språkutvecklingen, men hur används detta i praktiken? Vi har valt att göra intervjuer på två olika förskolor med fyra olika pedagoger för att se hur de arbetar och utifrån vilket syfte. Det resultat vi fick fram av de pedagoger vi intervjuade, är att pedagogera är ense om att böckerna är ett viktigt redskap i språkutvecklingen och utvecklingen i stort hos barn. De vet att språkutvecklingsmässigt får barnen ut mycket av läsning. Det är mer än bara en vila utan ett sätt att lära sig språket. Alla pedagoger jobbar med detta, men på olika sätt. Vissa läser böcker med enbart text för att barnen skall lära sig att tänka själv och fantisera. Medan andra läser mindre böcker, med bilder och diskuterar och pratar om bilderna för att främja talet. Alla pedagoger verkar dock ha ett syfte och en tanke om hur och varför de läser och hur de väljer böcker.
3
Steinbock, Lena. "Högläsning i förskolan : Vila eller lärtillfälle?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-269640.
Texto completo da fonteResumo:
Denna uppsats avsikt är att studera hur två pedagoger på två förskolor dels praktiserar högläsning, dels ser på högläsningens betydelse för barnen. Forskning har visat att den mesta läsningen sker som lugnande åtgärd. Frågeställningarna i denna uppsats var vilket de anser är syftet med att läsa för barnen, hur högläsningen är organiserad, hur det samtalas före, under och efter läsning samt hur böckerna väljs. Undersökningen genomfördes genom observationer av lässtunder på en avdelning per förskola samt intervjuer av de pedagoger som höll i lässtunderna. Observationer och intervjuer kompletterade varandra för att kunna få svar på alla frågeställningarna. Högläsning sker alltid efter lunch och är avsett som vila och nedvarvning för barnen. Det förekommer sällan organiserad eller planerad läsning vid andra tillfällen på de båda förskolorna. Pedagogerna anser att trots vilan är det viktigt att läsningen bidrar till barnens språkutveckling. En av pedagogerna anser det viktigt att veta vad boken handlar om så att den ger något att samtala om med barnen samt att det är viktigt att veta att boken ligger på en lagom nivå för barnen så att den inte är för lätt eller svår för dem. Samtalen organiseras olika på de båda förskolorna på den ena görs barnen mer delaktiga och stöttas i samtalen, på den andra får barnen prata om de vill men de som inte gör det uppmuntras inte. Både i tidigare forskning och i resultaten i denna studie visar att samtalen kring läsning skiljer sig mellan olika typ av litteratur. Faktaböcker genererar mycket samtal och frågor. Båda förskolorna får böcker från biblioteket via bokbussen och de flesta av böckerna på förskolorna kommer därifrån. Det visar att biblioteket är en viktig faktor för att barnen får höra olika typer av litteratur och för att få möjligheter att tala om varierade områden.
4
Ölund, Emma, e Ulrika Holm. "TAKKsam högläsning i förskolan : Två enkätstudier om pedagogers teckenstödda högläsning i förskolan". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444872.
Texto completo da fonteResumo:
Att högläsning är viktigt håller de flesta med om, men hur erbjuds detta till de barn som är i behov av teckenstöd? Högläsning har bevisade effekter på barns språkutveckling och allra mest effektiv är den när den är interaktiv, alltså att den vuxna läser med barnet istället för till (Wauters & Dirks, 2017, s. 243). Studier visar även att teckenstödd verbal kommunikation förtydligar ord när talsituationerna är försämrade på grund av ljud i omgivningen (Drijvers & Özürek, 2017, s. 212; Obermeier m.fl., 2011, s. 857), vilket visar att alla kan dra nytta av teckenstöd. I denna studie undersöks den teckenstödda högläsningen i förskolor, jämför den mellan tryckta och digitala böcker, samt vad som behövs för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan enligt pedagogerna själva. Vi utgår från ett sociokulturellt perspektiv och undersöker teckenstödet som medierande verktyg samt hur pedagogen med teckenstöd hjälper barnet i den proximala utvecklingszonen. Undersökningen sker genom två delstudier; en enkätstudie bestående av tretton frågor, inriktad på frekvensen inom olika områden av högläsning med teckenstöd, samt en enkätstudie med sju öppna frågor, inriktad på vad pedagogerna anser om den teckenstödda högläsningen. I den kvantitativa delstudien deltar 41 pedagoger verksamma inom förskolan, samt fem pedagoger i den kvalitativa delstudien. Resultatet visar att en majoritet av pedagogerna i förskolan anser att teckenstöd och högläsning är viktigt, men att få använder teckenstöd vid högläsning. Detta verkar bero på praktiska hinder som kan underlättas genom att få tips och råd, varför konklusionen av denna undersökning är att det krävs mer utbildning inom TAKK för att öka den teckenstödda högläsningen i förskolan.
5
Hänström, Rebecka. "Barnlitteraturens betydelse i förskolan : en kvalitativ studie kring pedagogers syn på böcker i förskolans verksamhet". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131846.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie är att ta reda på hur ett antal pedagoger ser på barnlitteratur i förskolan och hur de arbetar med litteraturen för att nå ett lärande. Studien är av kvalitativ form och fokuserar på informaternas uppfattningar kring arbetet med barnlittertur. Tre förskollärare på tre olika förskolor intervjuades. Resultaten utifrån denna studie visar att informanterna anser att barnlitteratur är en viktig del av förskolans verksamhet som främjar barns språkutveckling. Böcker används dagligen i både underhållande och lugnande syfte men till största del ett medel för att utveckla barns språkmedvetenhet. Men boken anses även som ett bra verktyg i många andra avseenden så som en start på ett temaarbete, innehåll i en samling och ett sätt att hantera konflikter och svåra känslor.
6
Hedlund, Marie. "Skönlitteratur i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27641.
Texto completo da fonteResumo:
SammanfattningHedlund, Marie & Lundblad, Mika (2013). Skönlitteratur i förskolan – en studie om pedagogers förhållningssätt till böcker och hur de används. Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vikten av språklig medvetenhet hos barn redan vid tidig ålder har varit en genomgående och ytterst intressant och aktuell fråga. Att se litteratur som en möjlig resurs och hur användandet av denna resurs har synliggjorts i förskolan är något som vi tagit avstamp ifrån i denna studie. Syftet är att belysa hur pedagoger använder böcker i förskolan samt hur pedagoger arbetar för att inkludera skönlitteratur i den dagliga verksamheten. Literacy har varit ett centralt begrepp som används kontinuerligt under hela processen, något som varit väl förankrat i det sociokulturella perspektivet.Genom tidigare forskning har det uppmärksammats att skönlitteratur i förskolan är ett relativt outforskat område samt att det inte finns några nationella mål eller krav för böckers deltagande i den dagliga verksamheten – något som ifrågasätts och diskuteras kring i denna studie. Risken att litteratur prioriteras bort till förmån för annat centreras även i denna studie då detta bortfall kan leda till möjliga konsekvenser för barnen i senare skeden. Trots informanternas medvetenhet kring böckers betydelse för språkutvecklingen blev det synligt att även om denna medvetenhet finns och böcker är en kontinuerlig del av verksamheten sker det sällan någon uppföljning för att stärka och utveckla den språkliga utvecklingen. Dock finns en vilja hos pedagogerna att skapa meningsfulla sammanhang för barnen med böcker som hjälpmedel för att förklara, diskutera och reflektera kring begrepp ur ett världsligt samt intimt perspektiv.Vi har utfört vår studie på två olika förskolor i två olika kommuner, dock har fokus inte lagts på någon form av jämförelse utan på urvalet som en helhet som analyserats därefter. Vårt syfte och våra frågeställningar, ”Vilka teman framträder då pedagoger resonerar kring användandet av skönlitteratur?” och ”Hur framträder aktiviteten läsning i verksamheten?”, har vid alla tillfällen varit närvarande och funnits i åtanke då de är studiens utgångspunkter.AbstractThe importance of childrens awareness of languages at an early age is a consistently and highly debatable question. To see literature as a possible resource and how the use of this resources made visible in pre-school is our focal point. The purpose of this study is to highlight how pedagogues use books in pre-school and how pedagogues work to include literature in the daily schedule. Literacy has been a central term which has been used continuously during the whole process, and has been embedded in the social culture perspective.Through the earlier research it has been noticed that literature in pre-school is a relatively unexplored area and there are no national existing requirements about the involvement of books in the daily schedule – something that is questioned and discussed in this study. The hazard of other things being prioritized before literature is also a focal point in this study because this prioritizing can lead to possible consequences for the children at a later stage. Inspite of the informants awareness of books importance for language development it was visible that even though this awareness exists and books are a continuous part of the schedule the work after rarely exists to strengthen and develop the language. But there is a will from pedagogues to create meaningful context for the children with books as a help to explain, discuss and reflect around things in a worldly and more intimate perspective. We have executed our study at two pre-schools in two different municipalities, the focus has not been placed on comparing but on the material in a wider perspective and has been analyzed there after. Our purpose and our questions, “Which themes are featured when the pedagogues discuss the use of literature?” and “How is the activity of reading featured in pre-school?”, has always been present and in remembrance because they are the studies fundamentals.
7
Lundkvist, Sandra, Tanja Pyykkö e Sara Söderlund. "Högläsning i förskolan : En intervjustudie om sex förskollärares arbete kring högläsning". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15587.
Texto completo da fonteResumo:
Det finns forskning som visar att högläsningen minskat ute på förskolorna och att högläsning inte används lika ofta som förut. Relevansen med denna studie är att bidra till insikter om högläsningens fördelar som ett redskap i den pedagogiska verksamheten. Med hjälp av en intervjustudie har vi undersökt hur högläsning används av några intervjuade förskollärare. Sammanlagt har sex pedagoger från sex olika förskolor medverkat i studien. Tidigare forskning har visat att högläsning i förskolan är viktigt för barn och bidrar främst till en positiv effekt på deras språkutveckling. Andra positiva effekter som forskningen nämner med högläsning är ökad sammanhållning i barngruppen, fantasin stimuleras samt att koncentrationen tränas. Resultatet visar att alla de intervjuade förskollärarna använder sig av högläsning på sina förskolor, några via spontana lässtunder och andra med planerade lässtunder. Resultatet visar också hur de intervjuade förskollärarna gör när de högläser för barnen och hur böcker kan användas som ett pedagogiskt redskap, till exempel i både teman och vid spontana tillfällen.
8
Nordlander, Annika. "Bilderboken i förskolan : Vad pedagoger tar hänsyn till när de väljer böcker". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-35235.
Texto completo da fonteResumo:
The aim of this study is to increase the knowledge regarding the selection process of picture books by pre-school educators. My intention is to find out which criteria educators use to select the books. I have restricted the study to pre-school educators, because I wish to find out how they work with the selection process and which criteria and considerations are included. I also want to know if the children have influence in the book selection and how the books get to the pre-school. The study is based on qualitative interviews with educators at a pre-schools in my area as well as relevant publications. The questions the educators were given were semi-structured. The theoretical starting point for the study has been Vygotskijs sociocultural theory. The results showed that the educators made diferent considerations regarding the book selections, it was importent for the educators that the children had influence either through selecting the books them self or that the educators selectet books that the children where intrested in and the educators borrowed a lot of books from the library
9
Åström, Maarit. "Högläsningens möjligheter : en kvalitativ studie av pedagogers uppfattningar kring högläsning". Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11708.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med detta examensarbete är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som ett pedagogiskt redskap. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur högläsningen uppfattas av och resoneras om hos pedagoger i förskolan. Sammanlagt har sex pedagoger från två olika förskolor medverkat i min studie. Forskning har påvisat att högläsning är ett lämpligt pedagogiskt redskap och att det har flera positiva effekter för barns språkutveckling. Forskning visar också att samtal och diskussioner kring böcker är någonting som är betydelsefullt för barns språkutveckling. Det berikar barns förståelse kring olika ord och begrepp. Resultatet visade att högläsning används i båda förskolorna, både vid en traditionell läsvila och under spontana stunder under dagen. Resultatet visade att de stora barnen ofta får möjlighet till en planerad högläsningsstund medan de små barnen får högläsning spontant under dagen. Resultatet visade att böcker användes både som uppstart i teman men även kontinuerligt, där bland annat samtal och återberättande belystes som stimulans för barns språkutveckling.
10
Dalevi, Matilda, e Elin Garberg. "Högläsning med tryckta böcker och e-böcker i förskolans utbildning : En enkätstudie om hur förskolans personal arbetar med olika bokformat vid planerad högläsning". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93068.
Texto completo da fonteResumo:
Digitaliseringens framväxt i samhället har skapat nya utmaningar och möjligheter för både barnets språkutveckling och läsupplevelser. Detta påverkar även förskolepersonalen då de står inför viktiga didaktiska beslut gällande arbetssätt vid planerad högläsning med tryckta böcker och elektroniska böcker (e-böcker). Examensarbetet undersöker med en kvantitativ enkätstudie hur förskolor arbetar med tryckta böcker och e-böcker vid planerad högläsning och vad förskolans personal själva tycker om bokformaten i relation till förskolans utbildning.Den digitala enkäten besvarades av 166 respondenter som arbetar med en pedagogisk roll inom förskolor runt om i Sveriges alla län. Studiens resultat är analyserat med hjälp av univariata och bivariata analyser och presenteras med centralitetsmått, tabeller och stapeldiagram. Som utgångspunkt för att tolka studiens slutsatser användes ett sociokulturellt perspektiv. Studiens slutsatser redovisar att den tryckta bokens värde är högt värderat inom förskolans utbildning och majoriteten av förskolepersonalen väljer bokformatet före det digitaliserade utbudet av e-böcker. Resultatet visade även att personalen arbetade olika med bokformaten. Förskolepersonalen var generellt sätt mer aktiva som läsare både med frågor och kommunikativa uttryckssätt vid planerad högläsning med tryckt bok.
11
Berg, Sofia, e Azra Prlja. "Den kompletterande läsningen : högläsningens betydelse i förskolan". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13091.
Texto completo da fonteResumo:
Inledning Den här studien handlar om synen på högläsning i förskolan samt hur förskollärare använder sig av böcker och högläsning i verksamheten. Under vår utbildning har böckernas betydelse och barnets språkutveckling uppmärksammats och vi finner båda ett stort intresse förhögläsningens betydelse för barnets språkutveckling. Utifrån detta har vi valt att fördjupa oss i ämnet och vi hoppas få en bredare medvetenhet om högläsningens betydelse då vi praktiserarden i vår kommande yrkesroll. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på högläsning och hur de använder sig av detta i den dagliga pedagogiska verksamheten. Vi kommer att med hjälp av tre olika frågeställningar undersöka vårt syfte. Metod För att få svar på vårt valda undersökningsområde använde vi oss av en kvalitativ metod medintervju som redskap för att få fram syftet med studien. Resultat Resultatet visar hur pedagogerna på olika sätt tillämpar högläsning i verksamheten, det visaräven hur förskollärarna arbetar med böcker på olika sätt. Något som också framkommer ärtidsbristen i verksamheten vilket påverkar både kvalité och antal lässituationer. Vi drar slutsatser av hur förskollärarna går tillväga vid val av bok och när högläsning sker i den spontana fria leken eller som en planerad aktivitet. Samtliga informanter visar att de besitterkunskap om, och att de har erfarenhet av, högläsning. Även om de två olika kommunerna hade olika utbildning inom högläsning, visade det ingen skillnad på deras kompetens.
12
Starnert, Sara, e Amanda Berling. "Högläsning i förskolan : En fenomenografisk studie angående barns uppfattningar av högläsningen". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33281.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie är att utifrån en fenomenografisk ansats undersöka hur barn uppfattar fenomenet högläsning i förskolans verksamhet. Följande frågeställning ligger till grund för studien: Vilka uppfattningar ger barnen uttryck för gällande högläsning? Studien utgår från fenomenografi som metod och studerar därför barnens varierande uppfattningar. För att fånga dessa har val av metod fallit på enskilda intervjuer. Resultatet visar att högläsningen ofta sker på rutin, men att större delen av barnen ändå uppfattar aktiviteten som en möjlighet för lärande. Samtal om bokinnehåll och egna erfarenheter får enligt barnens uppfattningar komma till uttryck, men ofta inte förrän boken är färdigläst. De tankar och reflektioner som uppkommer under högläsningens gång får vänta tills pedagogen anser att det finns utrymme för samtal. Barnen uppfattar även högläsningen som pedagogstyrd. Slutsatsen som kan dras är att barnen uppfattar det som att högläsningen sker på rutin, ofta efter maten och att den används i lärande syfte där de har lite inflytande i hur och när högläsningen utformas.Högläsning i förskolan
13
Colombo, Garic Loredana. "En studie om högläsningens funktion i förskolan, utifrån ett förskollärarperspektiv". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35662.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med den här studien är att undersöka högläsningens funktion i förskolan. Genom intervjuer med förskollärare och observationer av förskollärare högläsning i barngrupp vill jag skapa förståelse för hur högläsning kan användas som ett pedagogiskt redskap i förskolan. Mina frågeställningar är: 1. Hur gestaltas högläsningen i förskolans praktik? 2. Hur ser förskollärare på högläsningens betydelse i förskolan? Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer med fem förskollärare, samt observationer av förskollärares lässtunder med och för sina barngrupper. Den empiri som samlats in har analyserats med relevant teori och tidigare forskning inom problemområdet.Resultaten visar att alla förskollärare är införstådda med vilken betydelse högläsning har för barns utveckling av språk och literacy. Studien visar även att förskollärarnas syn på högläsning styr hur de utformar högläsning i praktiken. Ytterligare ett resultat som resultaten visar är att den valda tidpunkten för högläsning i stort sätt styr om läsningen ska vara mer pedagogisk inriktad, eller inriktad mot att skapa en omsorgssituation där barnen kan varva ner en stund. Slutsatsen av undersökningen att högläsning uppfyller en dubbel funktion i förskolan, främst pedagogiskt, men även som ett sätt att samla in barn i en lugn och gemensam stund för läsning av bok.Nyckelord: Barn, böcker, förskollärare, högläsning, literacy, språkutveckling.
14
Fransén, Ellen. "Förskollärares resonemang vid valet och användandet av böcker och appar". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66281.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie är att ta reda på och jämföra hur förskollärare väljer litteratur samt appar till avdelningarna utifrån deras ålder och inriktning. För att få svar på mina frågeställningar och mitt syfte använder jag mig utav intervjuer på två olika förskolor. Ena förskolan har mycket fokus på språk och litteratur, därifrån intervjuar jag tre förskollärare från tre olika avdelningar. Den andra förskolan har mer fokus på digitalisering och olika digitala verktyg, därifrån intervjuar jag två förskollärare från den yngsta samt den äldsta avdelningen. Val utav böcker och val utav appar hanteras på ungefär liknande sätt på samma avdelning men det kan skilja en del förskolorna emellan. Framför allt skiljer det sig vid planering samt barnens inflytande. Även antalet böcker och appar har betydelse för barnens lärande och samspel anser pedagogerna.The purpose of this study is to find out and compare how preschool-teachers choose literature and appendices to the departments based on their age and orientation. To answer my questions and my purpose, I use interviews in two different preschools. One preschool has a lot of focus on language and literature, from which I interview three preschool teachers from three different departments. The second preschool has more focus on digitization and various digital tools, from which I interview two preschool-teachers from the youngest as well as the oldest department. Choices of books and choices of apps are handled in a similar manner in the same department, but it may differentiate between preschools. It differs in planning and the influence of the children. According to the preschool-teachers, the quantity of books and apps have a big influence on the children’s learning and interaction.
15
Lunneryd, Anna, e Arnesa Muric. "”Barnen har en ny relation till böcker idag…” : en studie om högläsning i förskolan". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14412.
Texto completo da fonteResumo:
Inledning: Förskolan har ett uppdrag att stödja barns språk, tanke och kunskapsutveckling. Pedagoger bör tillämpa olika språkliga verktyg för att utmana barn i deras språkutveckling. Dessa verktyg kan exempelvis vara högläsning (Bjar & Liberg 2010 s. 17). Vi har undersökt vilken syn pedagoger har på högläsning i förskolan i språkutvecklande syfte. Detta för att vi vill få ytterligare kunskap om hur högläsning påverkar barns språkutveckling för att vi i framtiden ska kunna arbeta språkutvecklande med högläsning som verktyg. Barn utvecklar inte enbart sitt språk vid högläsning. De får möjlighet att utveckla sin identitet, lära känna sig själva samt få empati och förståelse för andra barn och vuxna. Detta enligt Heimer (2016, ss.16–17). Syfte: Syftet är att undersöka vilken syn pedagoger har på högläsning i språkutvecklande syfte i förskolan. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning med intervjuer som metod inriktat mot pedagoger då vi ansåg att vi skulle få ett mångsidigt resultat gentemot vårt syfte. Resultat: I resultatet som vi har fått fram framgår det att pedagoger ser högläsning som ett positivt verktyg, samt att deras syfte med högläsning framförallt handlar om att utveckla barns språk. I resultatet framgår det även att barn ska vara delaktiga i högläsningen genom att få diskutera bokens innehåll där både barnet samt pedagogerna ställer frågor till varandra om texten. Enligt pedagogerna finns det olika aspekter som främjar barns språkutveckling vidhögläsning, exempelvis tonläget, vilken bok som läses, samt hur miljön är utformad.
16
Perez, Priscilla, e Therese Wängström. "”Vi har fått så många böcker, så många böcker att vi inte vet var vi ska göra av alla” - Ett slag för barnboken i förskolan". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36206.
Texto completo da fonteResumo:
Enligt forskare har högläsningen i förskolan hamnat i bakvattnet, då det ofta upplevs som en övergångsaktivitet eller som en lugnande aktivitet. Regeringen har arbetat fram Läslyftet som en fortbildningsinsats vars syfte är att barns läs- och skrivförmåga ska växa och ge förutsättningar för att utveckla kvaliteten i undervisningen. Således är det angeläget att förskollärare i barns tidiga år är utbildade i arbetet kring förutsättningar inom läs- och skrivförmåga i förskolan. Forskning visar även på vikten av att barn får läsa och samtala om böcker, för att förstå ett sammanhang krävs en dialog. Syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med barnboken, exempelvis vilka förutsättningar det finns som påverkar högläsningen i förskolan. Vi har därför valt att intervjua två förskollärare och en förste förskollärare på en förskola där detta arbete tillsynes pågår. Intervjupersonernas svar har analyserats med hjälp av det multimodala perspektivet, ett ämnesområde inom literacy. Det multimodala teoretiska synsättet på kommunikation tar inte endast hänsyn till språk som tal och text, vilket innebär att kommunikationen sker på flera olika sätt. Det beskriver även förmågan att förhålla sig till förändrade bilder, som en resurs för att tolka och förstå sin omvärld. Vår studie visar bland annat att högläsningstillfället inte alltid är så enkelt att få till, trots eget bibliotek och mängder av böcker att tillgå på avdelningen. Det blir även tydligt att det projekterande arbetssättet styr vad som läses, om det inte är kapitelböcker vilket anses vara skolförberedande.Nyckelord: barnboken, literacy, högläsning, multimodalitet.
17
Gradin, Hellström Gabriella, e Per Vallin. "Läsning är viktigt för barnen, men hur mycket läsningsker i vardagen på förskolan?" Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41929.
Texto completo da fonteResumo:
Denna studie undersöker förskollärarens vardag, med läsning som förskolan i fokus. Tidigare forskning visar att läsning oftas förknippas med vilostunder, så kallad läsvila. I stället bör läsning ses som en egen aktivitet, där barnen även bjuds in att vara mer delaktiga, till exempel i diskussion om det som läses. Syfte med denna studie är att, genom att skugga sex förskollärare vid sex olika förskolor, undersöka när läsning sker i förskolans dagliga verksamhet. Resultatet av vår studie visar att det finns en brist gällande läsning i förskolan som egen aktivitet, men att läsning ändå till vis del sker, men då främst i anslutning till vila, precis som tidigare forskningen visat.Betyg i Ladok 210311.
18
Johansson, Jennifer. "Pedagogers syn på och använding av högläsning i förskolan". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134572.
Texto completo da fonteResumo:
Det övergripande syftet med denna studie var att få fram förskollärares syn på högläsning i förskolan och hur förskollärare använder både spontan och planerad högläsning. Studien gjordes genom semi-strukturerade intervjuer och deltagarna som intervjuades var fyra förskollärare som jobbade inom samma kommun. Resultatet visade att förskollärare som deltog i studien tyckte att högläsning är viktigt för språkutveckling liksom bokvalet. Resultatet visade även att användningen av planerad högläsning kunde kopplas till pågående projekt och läsvilan. Den spontana högläsningen användes mest som ett tillfälle att låta barnens inflytande gå igenom och även som ett tillfälle att läsa böcker på ett mer ingående sätt. Avslutningsvis visar studien att pedagoger kan se på högläsning som en viktig del i förskolans verksamhet och inte bara som en rutin.The overall aim of this study was to obtain pre-school teachers' views on read-aloud in preschool and the preschool teachers use of both spontaneous and planned read-aloud situations. The study was done by qualitative semi-structured interviews and the participants interviewed were four preschool teachers who worked within the same city. The results showed that preschool teachers' views on reading aloud was that they thought reading aloud was important for language development and how they read a book and book choice was important. The results also showed that the use of planned reading aloud could be linked to ongoing projects and reading relaxation. The spontaneous reading aloud was mostly used as an opportunity to let the children´s will go through, but also as an opportunity to read books in a more detailed way. Finally, the study shows how teachers can see read-aloud as part of the preschool that is not just a routine, but an important part of the pre-school that is important for children’s development.
19
Andersson, Jessica. "”Böcker och berättande är grogrunden för de små barnens språkutveckling.” : Några förskollärares inställning till berättande i förskolan". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43530.
Texto completo da fonteResumo:
Detta examensarbete handlar om några förskollärares inställning till muntligt berättande i förskolan. Syftet med studien var att få kunskap om vilken syn några förskollärare har till berättande, hur ofta berättandet sker samt olika former av berättande som används på förskolorna. För att synliggöra detta har enkäter skickats ut till 20 verksamma förskollärare, svaren har sedan analyserats och sammanställts. Resultaten visar att förskollärarna målmedvetet använder muntligt berättande samt högläsning i förskolan för att främja barnens språkutveckling. Berättande aktiviteter äger i de flesta fall rum minst en gång varje dag. Resultaten visar också att det finns en stor variation av berättande aktiviteter på de berörda förskoleavdelningarna.
20
Rothman, Nancy, e Christine Carnstam. "Läsmiljöer i förskolan : Bilder och förskollärares resonemang vid användning av läsmiljöer för att stärka barns språkutveckling". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68271.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur man kan arbeta med läsmiljön för att stärka barns språkutveckling inom förskolan. De frågeställningar som undersökningen kommer att utgå ifrån är: Hur ser läsmiljön ut på de olika förskolorna? Hur resonerar förskollärare när det gäller användning av böcker för att stärka barns språkutveckling? I förskolans läroplan står det att barnen ska erbjudas en miljö som stimulerar och inspirera till nyfikenhet och nya lärande, “Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen” (Lpfö 98 rev 2016, s. 7). Undersökningen utgår från en kvalitativ studie med en fenomenografisk ansats där sex förskollärare på olika förskolor har intervjuats genom en semistrukturerad metod. Resultatet har grundat sig på förskollärarnas tankar, samt bilder på läsmiljöerna och framförts utifrån respondenternas svar. Svaren har sammankopplats med vad tidigare forskning lyft fram och även det sociokulturella teoretiska perspektivet. Studiens resultat visar att förskollärarnas intresse och medvetenhet, miljöns utformning och placering, böckernas tillgänglighet, utbud och innehåll, barns delaktighet samt läroplan har betydelse för en inspirerande och lärorika läsmiljö vilket kan bidra till att stärka barns språkutveckling.
21
Magnusson, Frida, e Emma Sandahl. "Högläsningens påverkan på barns språkutveckling i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om högläsningens påverkan på barns språkutveckling". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-81574.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare uppfattar att högläsning påverkar barns språkutveckling genom att undersöka hur förskollärare resonerar kring högläsning i förskolan. Ämnet högläsningens påverkan på barns språkutveckling var intressant att undersöka eftersom tidigare studier har visat att högläsning är av betydelse för barns språkutveckling samt att vårdnadshavare läser allt mindre för sina barn i hemmet. Utifrån syftet formulerades två frågeställningar: På vilka sätt arbetar förskollärare med högläsning för att främja barns språkutveckling? Vilka resurser har förskollärare för att främja barns språkutveckling i samband med högläsning? För att kunna undersöka och få ta del av förskollärarnas uppfattningar valde vi att utgå från en kvalitativ ansats med semistrukturerade personliga intervjuer med fyra verksamma förskollärare. Vi lyssnade på de inspelade intervjuerna, sammanställde och kategoriserade intervjusvaren utifrån olika mönster och fick fram ett resultat som vi därefter analyserade utifrån tidigare forskning och teoretiskt ramverk. Slutligen diskuterades resultatet och analysen i relation till våra tolkningar och uppfattningar. Resultatet visade att samtliga intervjuade förskollärare i studien hade en uppfattning om att högläsning är ett betydelsefullt verktyg för att främja barns språkutveckling. Det framhölls att det är genom utvecklande samtal om böcker och texter i samband med högläsning där barn får inflytande och delaktighet som är avgörande för att barns språk ska kunna utvecklas. Förskollärarna nämnde dessutom att en lugn miljö är en förutsättning för att samtalen vid högläsning ska bli av god kvalité.
22
Lindén, Carina. "Snurrar läshjulet när Boksnurran stannar? En studie i hur man kan arbeta med högläsning och böcker i förskolan". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16697.
Texto completo da fonteResumo:
The aim of this thesis is to describe how to work with the development of language by reading aloud. I have chosen to look at the reading aloud project "Boksnurran" Book Wheel to see if it has influenced the daily work with reading in preschool. My questions are: How do they work with reading in preschool? Is the reading environment suitable? How do the staff describe their booktalks? What problems do they encounter? What can be improved? The thesis is based on qualitative interviews. Those interviewed have participated in "Book Wheel". My theoretical reference has been Vygotsky's "Thoughts of Thinking and Language", which is the basis of the Pre-school Curruculum. My analysis model has been Chambers' "Reading Circle". The respondents borrow many different books although they limit their choices. The children do not participate. Reading aloud occurs as a daily activity in some preschools, once a week in others and not at all in one. The spontaneous reading aloud is a daily occurence, but the respondents cannot guarantee that all the children listen to the books. My study shows that the respondents are conscious about the reading environment and how the books are placed. Vygotsky emphasizes that the child should be given the oppertunity to explain and express his impressions and thoughts. Booktalk is an activity where the latter can be stimulated and my respondents primarily use the pictures in these discussions. However, planned booktalks seem to be difficult to initiate.Uppsatsnivå: D
23
Liljedahl, Sven, e Madelene Svensson. "Att skapa ett intresse för böcker handlar ju om att man själv älskar det : En studie om bilderbokens fysiska plats på förskolan". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16429.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med studien är att utifrån ett antal förskollärare och deras bilderboksmiljöer undersöka vilken fysisk plats bilderboken har i dessa miljöer. Studien uppkom utifrån tankar kring en intervju med professorn Ann-Katrin Svensson i Lärarnas nyheter.Studien är gjord för att få ny kunskap om hur pedagogiskt skapade bilderboksmiljöer kan påverka bilderbokens användning i förskoleverksamheten. För att nå detta har vi undersökt pedagogers syfte med skapandet av bilderboksmiljöer, hur bilderboken synliggörs och hur den används i dessa miljöer. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod där empirin består av fyra semistrukturerade intervjuer och fyra observationer. Den teoretiska utgångspunkt som studien grundar sig på är det sociokulturella perspektivet. Resultatet är analyserat utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.Studiens resultat visar att syftet med skapandet av bilderboksmiljöer påverkar hur de utformas och används. Pedagogens förhållningssätt till bilderboken är en viktig faktor för om bilderboken används som verktyg för lärande. Bilderboken synliggörs tydligast i bilderboksmiljön då den består av ett stort antal böcker, exponeras med framsidan utåt och att den står tillgängliga på barnens nivå samt med ett utbud som speglar barnens intresse. Först när bilderboken är i fokus och framstår som det centrala i miljön är det en bilderboksmiljö som uppmuntrar användning. Den skapade bilderboksmiljön har en avgörande betydelse i spontana aktiviteter medan den däremot inte har någon betydelse i pedagogiskt planerade aktiviteter med bilderböcker.
24
Johannesson, Sandra. "Den fysiska boken – vilken betydelse har den? : En undersökning för att se hur arbetet med böcker sker i förskolan bland de äldre barnen". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-71220.
Texto completo da fonteResumo:
Technology increase in preschool and initiate become a ordinarly event for the children, this while as the books space possibly reduces and gets taken over by the digital. The intention with this investigation is to find out preschool teacher´s view on the physical book, in this case the picture book in a physics form. Then how they work with it among the older children at the preschool, it means children in the ages of 3–6. It is because that informations and communication technics (ICT) together with it´s digital tools The method that I has applied to figure out the preschool teacher´s views and working methods is a questionnaire on 11 questions. On that questionnaire 50 preschool teacher´s answered in the ages between 20–62. In the outcome result of the questionnaire it has emerged that all preschool teacher thinks the physical book is very important to the children. Why it is so important for the children, the preschool teachers has different opinions but the answers premeated by the language development in all forms. It has also emerged that althrough the digtal tools take their place at the preschool, the teachers choose to work with the physical book because the children themselves must be able to browse in the book, determine the tempo and discover peace in the tales.Teknologin ökar inom förskolan och börjar bli en vanlig upplevelse för barnen, detta medan böckernas utrymme eventuellt/kanske minskar och övertas av det digitala. Avsikten med den här undersökningen är att ta reda på förskollärarnas syn på den fysiska boken, det vill säga detta fall bilderboken i fysisk form. Sedan hur de arbetar med boken bland de äldre barnen i förskolan, det menas barn som är 3-6 år gamla. Det för att Informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt dess digitala verktyg gör sin framfart på förskolan. Den metod som har använts för att tagit reda på förskollärarnas syn och arbetssätt är en enkät på 11 frågor. På enkäten svarade 50 stycken förskollärare i åldrarna 20–62. I resultatet av enkäten har det framkommit att alla förskollärarna tycker att den fysiska boken är väldigt viktig för barnen. Varför den är viktig för barnen, har förskollärarna olika anledningar på men svaren genomsyras av språkutvecklingen i alla dess former. Det har även framkommit att även om de digitala verktygen tar plats i verksamheten, väljer pedagogerna att arbeta med den fysiska boken, detta för att barnen ska kunna bläddra själv, bestämma tempot och finna ro i sagorna.
25
Svensson, Emma. "”Jag kan läsa! Men bara i böcker utan text.” En etnografisk studie om bilderbokens och läshörnans betydelse för de yngsta barnen i förskolan". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32203.
Texto completo da fonteResumo:
Examensarbetet syftar huvudsakligen till att undersöka vad de yngsta barnen på förskolan upplever och erfar genom att befinna sig i läshörnan utan vuxenstöd, samt vad bilderboken skapar och bidrar till i barns vardagsliv. För att uppnå mina syften tillämpade jag en kvalitativ metod i form av en etnografisk fältstudie, där jag med hjälp av deltagarobservationer och korta tematiskt inriktade intervjuer samlade in mitt empiriska material. Materialet samlades in på en mindre förskola i södra Sverige, och jag fokuserade på en given miljö på förskolan, nämligen på läshörnan. Totalt deltog 11 barn i studien, vilka samtliga befinner sig i åldern 1–3 år. I analysarbetet av empirin hade jag två perspektiv som utgångspunkt: literacy och barndomsgeografi. Jag fokuserade på teoretiska modeller utvecklade av Chambers (2014), Halldén (2001 & 2007) och Corsaro (2015), samt på väsentliga teoretiska begrepp som behandlas inom ämnesområdet för min studie. Resultatet av undersökningen visar att de yngsta barnen på den här förskolan ständigt involveras i literacyaktiviteter, då de befinner sig i läshörnan. De är samtidigt ytterst kunniga läsare i den bemärkelsen att de tolkar och förstår bilder, under tiden som de interagerar med bilderboken. Ett utmärkande resultat i min studie är dessutom att literacy tydligt kommer till uttryck i barnens samspelssituationer på många vis, då barnen ägnar sig åt bilderboken utan vuxenstöd. Under olika läsaktiviteter kunde jag bland annat se att de samspelar med varandra genom gemenskap, bekräftelse och respons. Barnen synliggör även utmärkande delar av rådande kamratkultur, då de befinner sig på den här specifika platsen. Detta sker i form av exempelvis delandet av materiella ting inom vänskapskretsen, aktivt socialt deltagande och lek.
26
Åström, Felicia. "“Vi har inte det behovet just nu men möjligheten finns om det kommer något barn”. - en diskursanalytiskt inspirerad studie om användandet av normbrytande böcker på förskolan". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31178.
Texto completo da fonteResumo:
There are many ways to approach difficult subjects with children in preschool and the main focus in this thesis lays in the work with children and books. The purpose of the work has been to investigate the way teachers work with subjects that break the norm within books together with children in kindergarten. This study is based on four semi-structured interviews with teachers and Claes Nilholms concept of special needs education and Linda Pallas discourse analytic thinking. Furthermore, are the interviews based on eight questions that were open to interpretation and further conversations based on the participants' answers. The results show an awareness amongst the participants about the beneficial side of books as ways for integration. However, there seems to be a common conception that some subjects are only brought up in the group if there is a child that in some way represents the topic.
27
Bengtsson, Susanne, e Lina Svensson. "Böckers magiska kraft - lässtunder i förskolan". Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4442.
Texto completo da fonteResumo:
Uppsatsens syfte är att undersöka och synliggöra hur förskollärare använder sig av barnlitteratur i förskolan. Den visar på vilka sätt förskollärare arbetar med barnlitteratur och hur lässtunder planeras samt vilken roll barnlitteraturen har i förskolan och vilken betydelse det kan ha för barns utveckling, fokuserat på den språkliga utvecklingen. I den empiriska metoddelen har semistrukturerade intervjuer tillämpats. Intervjuerna har gjorts på sex olika förskolor i olika kommuner och informanterna är verksamma förskollärare. Analysen visar att det finns ett intresse för barnböcker på samtliga förskolor och att barnlitteratur används i varierad mängd. Förskollärarnas medvetenhet, reflektion och planering av lässtunder är i de flesta fall bristfälliga. Det finns ett fåtal förskollärare som medvetet visar barn att barnlitteratur är av stor betydelse och de försöker bevara läslusten hos barnen.
28
Olofsson, Henric. "Högläsning i förskolan". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28325.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie var att redogöra hur pedagoger på två förskolor arbetar, tolkar och använder sig av fenomenet högläsning i sin pedagogiska verksamhet. Studiens material är insamlat genom fokussamtal/intervju vars grund utgjorts från dagboksanteckningar. Dagböcker fördes av nio pedagoger varav endast tre pedagoger möjliggjordes för fokussamtal/intervju. Studiens resultat presenteras i fem teman; struktur för högläsningens organisation, högläsningens syfte, språkligutveckling och verklighetsförankring, utveckling av verksamheten och skillnader mellan studiens institutioner. Resultatet från studien visar att pedagogerna ser högläsning som en bra metod för att utveckla barns intresse för böcker och utveckla barns språkliga- och kommunikativa förmågor såväl som barns förmåga att fantisera. Det blir också tydligt att högläsning trots dess lärande förmågor i många fall används som metod vars huvudfokus är att ge barnen avkoppling – en omsorgsbit. De pedagoger som intervjuats är eniga om att högläsning är något njutbart men att den pedagogiska tanken bakom högläsningens utförande samt bokval blir något i skymundan – men den pedagogiska underliggande tanken tonas fram och synliggörs allteftersom under våra samtal...Godkännandedatum: 2016-06-05
29
Andersson, Emelie, e Linda Rämgård. "Förskollärares förhållningssätt till genus i barnböcker". Thesis, University of Gävle, Department of Education and Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3764.
Texto completo da fonteResumo:
I förskolan sker det hela tiden möten mellan barn och vuxna och dessa möten har en stor inverkan på barns utveckling. Vi valde att göra denna undersökning då syftet var att se vad förskollärare har för förhållningssätt till genus i barnböcker. Studien har genomförts genom intervjuer med tre förskollärare i två olika kommuner i Mellansverige. Intervjuernas resultat har varit grunden för underlag till vår analys och diskussion. I resultatet framgick det att förskollärares förhållningssätt till genus är viktigt för utvecklandet av barns värderingar och attityder kring könsroller och att barnböcker kan vara ett sätt att överföra dessa värderingar på. Resultatet visade även att barnböcker i samband med genus behövs uppmärksammas mer på vissa förskolor.
30
Magnusson, Moa. "Rödluvan och Lill-Zlatan - en undersökning om pedagoger, barn och böcker". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2348.
Texto completo da fonteResumo:
Mitt syfte är att, inom förskolan, undersöka vad pedagoger och barn tar med sig efter att ha läst en bok. Jag har valt att använda mig av sagor i olika genrer för att de ska kunna relatera till sagor av olika karaktär.
Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer i en fallstudie med en komparativ ansats där jag har valt att jämföra barn och pedagogers upplevelser av böcker. För pedagogerna använde jag mig av en gruppdiskussion medan barnens intervjuer var enskilda.
Resultatet visar att pedagogerna anser att sagorna kan vara våldsamma men samtidigt en kunskapskälla. Berättelserna kan hjälpa barnen att bearbeta händelser och kan innebära att barnen identifierar sig med huvudpersonen. Det fanns både likheter och skillnader mellan pedagogernas och barnens svar.
31
Möllerström, Ida, e Alexandra Nazarali. "Det var en gång… : En studie om förskollärares förhållningssätt och resonemang till högläsning av böcker". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14274.
Texto completo da fonteResumo:
Syfte: Studien inriktar sig på hur förskollärare använder högläsning av böcker som verktygför barns språkutveckling och syftet med studien är att fånga förskollärares förhållningssätt och resonemang till böcker. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod där observation av förskollärare med intervju som komplement tillämpades, för att inhämta dataunderlag till undersökningen. Resultat: Resultatet redovisar hur pedagogers tankar och förhållningssätt kring användandet av böcker i verksamheten ser ut, samt deras olika lässtrategier för barn. När pedagogerna resonerade om högläsning för barn, uttrycktes varför vissa böcker och lässtrategier var merrelevanta än andra för den egna individen.
32
Johansson, Ida. "Läs för mig : En undersökning av hur pedagoger och barn i en förskola använder sig av läsning". Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17129.
Texto completo da fonteResumo:
BakgrundOm man använder böcker på rätt sätt kan man genom bokläsning stödja barnen i sin språkliga utveckling. Men bokläsning kan också bland annat bidra till att barnen får utveckla sin fantasi, får närhet, som underhållning eller att lyssna på vid vilan. I den sociokulturella teorin som jag använt mig av i denna undersökning beskrivs det att det är genom samtal som vi människor blir de individer vi är.SyfteSyftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger och barn i en förskola använder sig av läsning utifrån följande lässituationer; läsning som underhållning, läsning för att lugna, pedagogiskt planerad läsning och läsning i lek.MetodJag har valt att utgå ifrån både kvantitativ och kvalitativ metod. Detta har jag gjort genom att använda mig av verktyget observation. Både strukturerade observationer i löpande protokoll och observationsschema.ResultatUnder mina observationer på förskolan Humlan har jag valt att se på hur pedagoger och barn använder sig av läsning (läsning som underhållning, läsning för att lugna, pedagogiskt planerad läsning eller läsning i leken) och vem det är som tar initiativ till läsningen (pedagogen eller barnet). Efter avslutad undersökning fick jag fram ett resultat som visar att det oftast är pedagogerna som tar initiativ till läsning och att den vanligaste orsaken till att pedagoger läser är för att lugna barnen. Jag har även sett på hur pedagoger och barn agerar vid de olika lässituationerna för att hitta mönster i hur lässituationerna går till.Program: Lärarutbildningen
33
Persson, Jenny, e Elina Svensson. "Böcker är en skatt : -En studie om språklig medvetenhet, högläsning och barnböcker i förskolans verksamhet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7812.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogers olika syn på språklig medvetenhet samt deras syn på högläsningens roll i förhållande till språklig medvetenhet och vilka olika arbetssätt som råder på fyra förskolor. Vi vill belysa pedagogens roll i relation till barnboken och få en fördjupad kunskap om böckernas funktion i verksamheten. Vår studie bygger på kvalitativ forskning då den utgår från semistrukturerade intervjuer som öppnar upp för andrafrågor för att få mer utvecklande svar. Resultatet av vår studie visar att högläsning förekommer i hög grad främst vid vilan och på barnets initiativ. Samtliga respondenter är överens om att det är viktigt och betydelsefullt att läsa för barn och alla önskar att det skulle finns mer tid till planerad läsning. Vi kan även konstatera att de flesta pedagoger arbetar spontant med språkutveckling då de exempelvis tänker på hur de pratar med omgivningen samt vilka ord de använder.
34
Ohlqvist, Sandra, e Elin Ekdahl. "Mot samma mål". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29112.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med vår studie är att se vilket pedagogiskt syfte barnböcker kan ha på en förskola i jämställdhetsarbetet. För att konkretisera syftet formulerade vi följande arbetsfrågor: Hur ser pedagoger med olika roller i förskoleverksamheten på jämställdhetsfrågor, knutna till förskolan? Hur kan barnböcker i förskoleverksamheten användas för att främja jämställdhets? Hur kan pedagoger jobba vidare med böcker? Vi har i vår studie en sociokulturell ansats, det innebär att vi utgår från att barnets lärande sker i samspel med andra och i relation till sin omgivning. Vi valde en kvalitativ metod för att kunna gå in på djupet av tre personers erfarenheter och tankar från förskolans verksamhet. Vi har kommit fram till att pedagogernas roll och deras förhållningssätt är mycket centralt i hur jämställdhetsarbetet utformas i förskolans verksamhet och med hjälp av böcker kan konkreta upplevelser erbjudas och fånga barnens intresse och uppmärksamhet.
35
Yorgun, Helin. "Högläsning ur elektroniska böcker : En kvalitativ studie om en ny företeelse av högläsningspraktiker inom förskolans verksamhet". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-34458.
Texto completo da fonteResumo:
Med grund i tidigare forskning som belyser problematiken om att barn lämnas ensam med digitala verktyg vid högläsning av elektroniska böcker har denna studie fokuserat på högläsning av elektroniska böcker med pedagoger. Syftet med studien är att undersöka vilka kunskaper inom literacy som konstitueras när pedagoger läser högt ur elektroniska böcker. Studien har tar sin utgångspunkt ifrån följande frågeställningar, Vad kännetecknar pedagogens handlingar under högläsningsaktiviteten av den elektroniska boken och hur möjliggör handlingarna interaktionen mellan deltagarna? Vilka kunskaper medierar den elektroniska boken till barnen? samt Hur medierar den elektroniska boken dessa kunskaper? Studien grundar sig på ett sociokulturellt perspektiv på lärande och genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med observation som metod och videodokumentation samt fältanteckningar som dokumentationsverktyg. Observationerna skedde på en avdelning, på en förskola, i södra Sverige med barn i åldern 2-4 år. Resultatet har analyserats med analysmetoden interaktionsanalys och är tematiserad tre i teman, Pedagogens handlingar som ett stöd för barns begreppsförståelse, Pedagogens handlingar som ett stöd för e-bokens hotspots och E-bokens mediering av begrepp. Resultatet visar hur pedagoger genom verbala och icke-verbala handlingar stöttade barns begreppsförståelse samt vägledde de genom e-bokens interaktiva funktioner och berättelse. De verbala handlingarna kännetecknas av undervisande frågor, uppmaningar och vägledning medan de icke-verbala handlingarna är blickarnas riktning, gester och fysisk beröring. Pedagogernas handlingar har även möjliggjort interaktion mellan deltagarna. Ett annat framstående resultat är hur e-boken medierade olika begrepp för barnen genom sina illustrationer, animationer och ljudeffekter. Dessa interaktiva funktioner levandegjorde begreppen stundvis och gav barnen möjlighet att delta i undervisningen, istället för att endast lyssna.
36
Waldeman, Emily, e Mimmi Sandberg. "Bilderböcker som språkutvecklande verktyg : - en innehållsanalys av utvalda Alfons Åberg-böcker". Thesis, Högskolan i Halmstad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-43503.
Texto completo da fonteResumo:
Denna studie kommer att göra en innehållsanalys av fyra utvalda Alfons Åberg böcker. I böckerna kommer vi se närmare på illustrerade ord, utmärkande ord i berättelsetexten och läsande eller skrivande karaktärer. Denna studie är viktig för barns språkutveckling då den bidrar med ett nytt perspektiv på bilderböcker som språkutvecklande verktyg för barn i förskoleåldern. Syftet med denna studie är att analysera de utvalda Alfons Åberg-böckerna som artefakter och verktyg för barns språkutveckling i förskoleåldern, genom att kategorisera och tolka böckernas multimodala innehåll. Detta för att se närmare på böckernas potential som verktyg för språkinlärning och som kunskapsförmedlande artefakter. Studiens forskningsfrågor är: Hur förmedlar Alfonsböckerna kunskap som artefakter, vad förmedlas via bilderböckernas innehåll och hur kan det bidra till barns språkutveckling? Hur framställs läsande och skrivande i Alfonsböckerna och hur kan det tolkas? De vetenskapsteoretiska utgångspunkterna studien utgår ifrån är socialkonstruktionism, multimodal teori samt innehållsanalys som metod. Studien genomfördes genom att Alfonsböckerna valdes ut och innehållet analyserades och kategoriserades utifrån dess innehåll. Studiens resultat visar att substantiven och de gestaltade artefakterna som framställs upprepas ett flertal gånger under bokens handling, och förmedlar kunskap via representationerna i böckernas innehåll till läsaren. Läsande och skrivande framställs som vardagligt och något som görs naturligt i böckerna. Studiens slutsats är att Alfons-artefakterna har potential till att bidra till utvecklingen av barns ordförråd och läsförståelse genom dess innehåll.
37
Flink, Victoria, e Rebecka Hansson. ""Hellre ett bra samtal i 5 minuter än att bara läsa i 20 minuter” : Högläsning, ett samspel mellan pedagoger, barn och böcker". Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-10184.
Texto completo da fonteResumo:
Vi har valt att studera högläsning då vi anser att språket är ett viktigt verktyg för alla barn samt vuxna. Därför har vi riktat våra blickar mot högläsning, som är en aktivitet där barnen får en möjlighet till samspel med pedagog, bok och andra barn. Vi har även valt detta ämne då det är en stor del av vardagen på förskolan. Samtidigt skapar högläsningen en möjlighet till inflytande genom samtal, där pedagogen och barnet samtalar om bokens innehåll och ord. Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogernas tankar och hur de arbetade med högläsning i förskolan. Hur använder pedagoger högläsning i förskolan? När läser pedagoger vid förskolan? Varför högläser pedagoger vid förskolan? Vilka resurser nyttjar förskolan för att främja högläsningen? Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer ligger till grund för resultatet. Genom att välja dessa två metoder bidrar de till att pedagogernas tankar och förhållningssätt synliggörs. I vår studie framgår det att pedagoger anser att högläsning är språkstimulerande för barn samt att högläsningen kunde gå till på olika sätt. Vi kunde även se en önskan hos pedagogerna att högläsningen skulle få en större plats i förskolans verksamhet, och att högläsningen även kunde ske på olika platser. Att högläsningen inte enbart är låst till inomhusmiljön utan att det även kunde ske utomhus eller i andra miljöer i förskolan.
38
Nilsson, Frida, e Hanna Nyström. ""Sen är det roligt att läsa böcker på olika sätt" : En studie om högläsning för förskolans yngre barn". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16537.
Texto completo da fonteResumo:
Detta examensarbete inriktar sig mot de yngre barnen i förskolan. Studien belyser hur förskollärare tänker när de väljer böcker, hur de använder böcker som pedagogiskt verktyg samt hur lästillfällen kan se ut i förskolan. En kvalitativ studie har utförts där semistrukturerade intervjuer av fyra förskollärare tillämpats. Därigenom har förskollärarnas syn på högläsning i förskolan lyfts fram. Resultatet visar bland annat att alla förskollärarna väljer böcker utifrån vilka budskap de vill förmedla. Däremot visas ett motsägelsefullt resultat angående boksamtalets befintlighet i den pedagogiska verksamheten.
39
Lundell, Linnéa, e Åsa Fransson. "”De vill att vi läser för dem mest hela tiden” : En kvalitativ studie om hur förskollärarna beskriver förskolans läsmiljö". Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University, Förskolepedagogisk-didaktisk forskning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-50111.
Texto completo da fonteResumo:
I tidigare forskning har förskolans läsmiljö främst undersökts genom studier av barns perspektiv och genom observationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur förskollärare beskriver läsmiljön i förskolan. De frågeställningar som studien utgår ifrån är: Vad beskriver förskollärarna är viktigt att tänka på för att skapa en inspirerande läsmiljö för barnen? Hur beskriver förskollärarna att läsmiljön väcker barnens nyfikenhet kring böcker och läsning? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av en enkät med öppna frågor som skickas ut till förskollärare på olika förskolor. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet och filosofin Reggio Emilia eftersom en central del inom teorierna är miljön och barnens samspel i den. I studiens resultat framgår hur de flesta förskollärarna medvetet utformat läsmiljön i förskolan. Det som de framförallt beskriver är hur böckerna ska vara tillgängliga för barnen. Det framgår också att många av dem använder sig av tekniska hjälpmedel vid läsning. Barnen visar stort intresse för böcker och tittar mycket i dem, både själva och tillsammans med andra barn. Resultatet visar även att barnen ofta tar med sig böcker till pedagogerna för att få dem upplästa.
40
Holmström, Emilia, e Jeanette Öhlund. "Barnlitteratur inom utbildning för hållbar utveckling : En ekokritisk textanalys av Tove Janssons böcker om Mumindalen". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för didaktik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-142427.
Texto completo da fonteResumo:
Forskning inom utbildning för hållbar utveckling kopplas vanligtvis inte till de två forskningsfälten litteraturvetenskap och receptionsforskning. Syftet med denna uppsats är därför att öka förståelsen för hur barnlitteratur kan användas inom utbildning för hållbar utveckling. Barnlitteraturen har analyserats utifrån ett ekokritisk perspektiv med fokus på relationen mellan människa och natur samt vilken syn på naturen som förekommer i texterna. Två kvalitativa textanalyser har genomförts av Tove Janssons skönlitterära böcker om Mumindalen. Ett speciellt fokus har funnits på översvämningar och torka då dessa begrepp ofta förekommer inom klimatdebatten. Denna studie visar hur Jansson beskriver naturkatastrofer och de känslor som kan uppkomma vid exempelvis översvämningar, torka och hetta. De analyserade böckerna har i större omfattning en antropocentrisk syn än en ekocentrisk syn på naturen. Utrymme finns för att diskutera människans relation till naturen och synen på naturen i relationen till läsning av böcker. Det finns således stor potential att använda sig av Janssons böcker inom ramen för utbildning för hållbar utveckling. Studien visar också på ett stort behov av ökad forskning om barnlitteraturens betydelse för utbildning för hållbar utveckling inom förskolans verksamhet.
41
Ankarbranth, Lina, e Amanda Åkerlund. ""En bok utan bilder? Det låter konstigt" : En fenomenologisk studie om barns upplevelser av bild och handling i böcker". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-42321.
Texto completo da fonteResumo:
Studiens problemområde grundar sig i att det finns behov av forskning utifrån barns perspektiv gällandes barns uppfattningar av bilder och handling under högläsning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barn beskriver och uttrycker sina uppfattningar kring handling och bilder i olika barnböcker.Forskningsfrågorna är följande: Hur beskriver barn sin upplevelse av bilder under högläsning? Samt hur beskriver barn sin upplevelse av handlingen under högläsning? Studien har utgått från ett fenomenologisk perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in på två förskolor, där barn i åldrarna 4-5 år deltog. Det dokumentationsverktyg som användes var videoinspelning och empiriska data har därefter transkriberats och transformerats med inspiration från Amedeo Giorgis analysmetod. De resultat som framträdde var: Kroppsliga uttryck, kreativitet i barns berättande och känslouttryck blir tydliga. Resultatet av studien visas utifrån barnens olika uttryck för många skilda och delade beskrivningar kring deras uppfattningar om bilden och handlingen i barnböckerna. Studiens slutsats är att barnens upplevelser av barnböckernas innehåll med bilder respektive utan bilder innehöll en varation av beskrivningar utifrån barnens kreativa-, känslomässiga- och kroppsliga uttryckssätt.
42
Vinter, Mirja, e Martina Jans. "Förskollärare. Hur läser ni för barnen? : En intervjustudie med fem förskollärare om hur de upplever sig själva som högläsare". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31765.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om högläsning genom att diskutera hur fem förskollärare uppfattar sin roll som högläsare och hur de upplever att deras agerande påverkar barnens upplevelse av boken och lässtunden. De tre frågeställningarna som ligger till grund för uppsatsen är: hur resonerar förskolläraren över sitt eget agerande vid högläsningsaktiviteter, hur beskriver förskolläraren syftet med högläsning på förskolan och hur sker urvalet av böcker till en högläsningssituation på förskolan? Uppsatsen utgår från en kvalitativ metod där fem intervjuer med förskollärare utförts för att få en förståelse för hur dessa förskollärare tänker, uppfattar och upplever sin roll som högläsare. Utifrån det sociokulturella perspektivet har materialet analyserats och sammanställts till ett resultat. Vid analys har begreppen den proximala utvecklingzonen, Scaffolding samt Mediering använts. Resultatet visar att förskollärarna uttrycker liknande tankar och åsikter om hur de agerar vid högläsningssituationer. Bland annat framhävs betydelsen av inlevelse och engagemang i läsningen för att intressera barnen för boken. De är även eniga om att högläsningens syfte i första hand är att utveckla barnens språk. Resultatet visar även att förskollärarnas styrkor och svagheter som högläsare varierar vilket visar att det finns en mångfald av högläsare på förskolorna. Alla fem förskollärarna menar att urvalet av böcker sker utifrån såväl barnens som förskollärarnas önskemål. Studiens slutsats visar att det krävs en medvetenhet från förskolläraren när det kommer till högläsningssituationer. Det är viktigt att reflektera över sitt eget agerande och hur det kan påverka andra. Huvudsyftet med högläsning är att stimulera barnens språkliga förmåga men kan även ha andra syften beroende på situation, tid på dagen eller om det är en spontan eller planerad aktivitet.
43
Thorén, Camilla. ""Böckerna är levande på avdelningen" : Barnboken som Genuspedagogiskt verktyg". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43528.
Texto completo da fonteResumo:
Min studie och mitt syfte riktar sig mot pedagogers användning av barnboken i den dagliga verksamheten på förskolan. Utifrån användandet av barnboken så har jag valt att rikta mitt fokus mot ett genusperspektiv. Mitt syfte är därför att också titta närmare på om/hur pedagoger använder sig av barnboken i sitt genusarbete i förskolan. Mina frågeställningar är: Hur använder pedagoger, enligt dem själva, barnboken i den dagliga verksamheten? Och hur förhåller sig pedagoger till användningen av barnboken som ett pedagogiskt verktyg när det kommer till arbetet kring genus i förskolan? Jag valde att använda mig av metoden intervjuer i min studie för att kunna få pedagogers svar utifrån mina frågor. Jag har gjort en undersökande studie där jag har valt att intervjua två pedagoger från en kommunal förskola och två pedagoger från en fristående förskola. Jag har sammanställt förskolorna och sedan tittat på och jämfört svaren utifrån mina valda teoretiska perspektiv. Det färdiga resultatet visar på att barnboken används dagligen på de bägge förskolorna och att genus är något som pedagogerna alltid är medvetna om.My study and my purpose is focused on teachers' use of children's literature in the daily activities in preschool. Based on the use of the children's book, I have chosen to aim my focus towards a gender perspective. My purpose is also to look into whether/how teachers use children's literature as a means to problematize gender. My questions are: How, according to themselves, do educators use children's literature during daily activities in preschool? And what are the attitudes of these educators to the use of children's literature as an educational tool when it comes to problematizing gender in preschool? I chose to work with interviews in my study to get teachers answers based on my questions. I have made an investigative study where I have chosen to interview two teachers from a public preschool and two teachers from an independent preschool. I have compiled the preschools and then looked at and compared the answers from my chosen theoretical perspective. The final result shows that children's literature is used daily in both of the preschools and that gender is something that educators always keep at the back of their minds.
44
Nordlund, Rebecca, e Anna Ringqvist. "”För att barnen ska bli intresserade, måste jag vara engagerad” : En studie om hur pedagogers förhållningssätt till böcker och läsning påverkar resultaten inom projektet Bokstart på fem förskolor". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428039.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med projektet Bokstart och hur pedagogers förhållningssätt till litteratur i allmänhet och till Bokstartprojektet i synnerhet påverkar utlåning av böcker i förskolornas kapprumsbibliotek. Studien syftar även till att undersöka hur vårdnadshavarna på förskolorna upplever projektet samt vilken information de fått om Bokstart. Materialet i studien samlades in genom intervjuer med pedagoger samt enkäter till vårdnadshavare. Materialet har därefter analyserats och diskuterats med utgångspunkt i centrala teoretiska begrepp, dessa begrepp är literacy, family literacy, pedagogers förhållningssätt samt att vi tagit stöd i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Vygotskij och det sociokulturella perspektivet där det sociala är centralt. Studiens resultat visade att det finns ett samband mellan pedagogernas attityder till projektet och hur framgångsrikt projektet förefaller på förskolorna och hos vårdnadshavare. I studien framkommer det att pedagogerna arbetar på varierande sätt för att informera vårdnadshavare om projektet Bokstart och att de uppmuntrar barn och vårdnadshavare i varierande grad och på olika sätt att använda kapprumsbiblioteken. Resultaten tyder på att pedagogernas attityder till projektet Bokstart, litteratur i allmänhet och dess funktion och betydelse har avspeglingar i hur pedagogerna arbetar med detta i förskolorna. Studiens resultat visar hur mycket en pedagogs eget intresse och attityd till projektet Bokstart och kapprumsbiblioteken kan påverka vad barnen har för möjligheter och förutsättningar att nyttja projektet. Vidare kan detta ha betydelse för barnets fortsatta utveckling inom läs- och språkutveckling som är det specifika området för denna studie och en central del av denna utveckling är betydelsen av samarbeten mellan hem och förskola. Studiens resultat går i linje med tidigare forskning som visar att pedagogers förhållningssätt till läs- och språkutveckling har en betydande roll för hur framgångsrik undervisningen blir (Celebi Oncu & Unluer, 2014, Gustafsson & Mellgren, 2002). För att kunna ge barnen förutsättningar för goda literacy-erfarenheter krävs ett gott samarbete mellan hem och förskola (Asworth Wolery, 1999).
45
Eriksson, Anna, e Ottilia Gyllin. "Vad händer med berättelsen när boken stängs? En studie av förskollärares syn på sitt pedagogiska arbete med berättelser utanför de fysiska böckerna". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29233.
Texto completo da fonteResumo:
The purpose with the present study is to study a selection of preschool teachers in order to reveal their perspectives on pedagogical work with stories beyond the physical book, and the use of books in a multimodal perspective. The empirical material in the present qualitative study consists of qualitative interviews with semi structural character that has been assessed through a sociocultural perspective as well as literacy and multimodal theories. The results of the study highlight the preschool teachers’ reasoning about stories’ postproduction, the value of the story, literacy in a relation to the curriculum, multimodality and how the pedagogical work is regarded in the child group. The most significant conclusion of the reasoning of the preschool teachers is that time is not enough due to all aspects that have to be covered, which can be displayed as a higher amount of goals of ambition in the curriculum. Therefore, priorities have to be made and the stories happen to be downgraded. A further conclusion is the preschool teachers’ dedication to bring stories out of the books, and that the pedagogical work is seen in the child group through play. Reasonings about the multimodal work show encouragement of combined indication worlds, but the digital can never replace the role of the physical book in the preschool world.
46
Olofsson, Johanna, e Josefine Persson. "Böckerna är det bästa hjälpmedel vi har för att ge barnen ett rikt språk. : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av sambandet mellan barnlitteratur och barns språkutveckling på förskolan". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-3899.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns språkutveckling. I studien undersöks också hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut på olika förskolor.
För att ta reda på pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts på fyra förskolor med totalt sju pedagoger.
Utifrån pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur är ett bra tillvägagångssätt för att stimulera barns språkutveckling. Något som skiljer pedagogerna åt är att de har olika syften med varför de arbetar med högläsning.
Slutligen kan det fastställas att barnlitteratur har positiv effekt på barns språkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker är olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen.
47
Björck, Meltzer Eva, e Linda Karlsson. "Böcker som en del av ett förbrukningsmaterial : Förutsättningar för de yngsta barnens litteracitet i förskolan". Thesis, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-30497.
Texto completo da fonteResumo:
From the point of departure of a literacy perspective the aim of this study is to, examine how preschool teachers form and stage a learning environment that facilitates the language development of preschool children. The focus of our study is to explore how preschool teachers stress the importance of the learning environment when it comes to furthering language development and to examine the literacy events staged by preschool teachers. Our study is based on qualitative interviews with four preschool teachers working in different areas of Stockholm. One of the preschools participate in a language project. The other preschools are without alignment. We have also carried out observations in preschool environments, in order to examine the possibilities for preschool children to develop their language skills. To analyse our results we have used a literacy perspective where literacyevent is a central concept. The result of our study demonstrates that preschool teachers create possibilities for preschool children to become familiar with language in many different ways. Specifically prominent is bookreading, narrative, signs and symbols. The preschool which took part in a language projekt differed from the other as this preschool worked more consciously with books and narrative to support childrens literacy competense. The environment of this preschool also stands out from the other preschools whereby the promotion of language can be observed in all parts of the environment. It was shown both in the placement of the books and in how the preschool teachers talked about the importance of the books. The result of our study shows that all preschool teachers are very conscious of how childrens language can be promoted. However, the results also brings to light that not all teachers are as conscious of this when it comes to how to promote writing in the youngest children in the preschool. The results of our interviews reveal that preschool teachers consciously work in many different ways to promote language development for preschoolers from a literacy perspective. They are, however, not aware of the term literacy in relation to written language.
48
Skoglund, Hillevi. "Framställningen av barns integritet i barnböcker, då och nu : En studie om hur barns integritet kommer till uttryck i barnböcker under 30 år och hur det kan användas vid val av böcker i förskolan". Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82822.
Texto completo da fonteResumo:
The work with children's integrity has become increasingly relevant in recent years. Despite this, there is very little research on the subject. Children's integrity is an important area to work with in the preschool's activities and a rewarding work can be done with the childrens book as a starting point and tool. The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how notions of children's integrity are expressed in selected children's books for 30 years and how it can affect the choice of books in preschool. The method used in this study is discourse analysis on children's books. The selected children's books extends from the years 1992 to 2020. Results for each category are presented and the categories shed light on how the discourse on children and children's integrity has changed, children as existing or future actors. Which description of children's integrity is constructed based on the various integrityboundaries. And what a description of children's different strategies to protect their integrity and the reception of the environment. The main result of this study is that the discourse on children's integrity can be seen, based on the selected children's books, has changed and developed positively over time.
49
Gustavsson, Helen, e Frida Creutzberg. "En magisk dörr till sagans värld : "Mellan saga, böcker och lek kanske inte steget är så stort egentligen"". Thesis, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20779.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med studien var att studera förskollärarnas beskrivningar av hur deras arbete med sagor påverkar barnens aktiviteter i förskolan och på fritiden. Frågeställningarna är; hur beskriver förskollärarna att sagan påverkar barns lek? Hur beskriver förskollärarna att sagan påverkar barns språk? Vilka olika arbetssätt väljer förskollärarna utifrån sagor? Hur beskriver förskollärarna samarbetet med föräldrarna kring sagor? I studien har den teoretiska utgångspunkten varit sociokulturellt perspektiv med Vygotskij som förespråkare och vad begreppet litteracitet innebär för barns språk. Studien har även belyst vad tidigare forskning säger om sagan och dess betydelse för barns språk och förskolans verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats där metoden är enskilda halvstrukturerade intervjuer med sju förskollärare på tre olika förskolor. I analysen framkom olika mönster som delades in under fyra olika rubriker. Resultatet presenteras under fyra teman som är Sagan i olika former, Sagans betydelse för språket, Relationen mellan saga och lek samt Sagan i verksamheten. I resultatet framkom det att sagan har betydelse för barns språk där de utvecklar meningar, olika fraser och får ett vidgat ordförråd. Förskollärarna uttrycker att relationen mellan sagor och lek är en form av bearbetning, där leken kan utvecklas och barnen blir andra karaktärer. Förskollärarna beskriver att sagan används i olika aktiviteter i verksamheten till exempel skapande, tema och drama. När det gäller samverkan med föräldrarna menar förskollärarna att föräldrarna inte är särskilt involverade i arbetet med och omkring sagor, men däremot är de mer involverade genom bland annat dokumentationer.