Bibliografias temáticas / COVID-19 krisen

Literatura científica selecionada sobre o tema "COVID-19 krisen"

Autor: Grafiati

Publicado: 23 de junho de 2021

Última modificação: 8 de fevereiro de 2022

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "COVID-19 krisen".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "COVID-19 krisen":

Andersen, Peter B., Brian Arly Jacobsen, Lene Kühle, Henrik Reintoft Christensen, Heidi Frølund Pedersen, Hanne Würtzen e Jesper F. Sørensen. "COVID-19-krisen: Forløb og bekymringer". Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, n.º 72 (13 de maio de 2021): 6–17. http://dx.doi.org/10.7146/rt.vi72.126402.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Denne artikel leverer en oversigt over og en gennemgang af de konkrete politiske indgreb, som den danske regering foretog med henblik på at opdæmme smittespredning i de første måneder af COVID-19-pandemien i Danmark 2020.

Naumann, Matthias. "Das Ende des Ländlichen? Covid-19 als Krise ländlicher Räume". sub\urban. zeitschrift für kritische stadtforschung 9, n.º 1/2 (23 de abril de 2021): 159–64. http://dx.doi.org/10.36900/suburban.v9i1/2.672.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Die Ausbreitung von Covid-19 und deren Auswirkungen werden in Medien, wie auch im Beitrag von Stefan Höhne und Boris Michel, vor allem als ein Phänomen der Großstädte verstanden. Demgegenüber erscheinen die geringe Siedlungsdichte, die Nähe zur Natur und die überschaubaren sozialen Kontakte in ländlichen Räumen als eine Alternative zum riskanten Leben in Großstädten. Dieser Einschätzung möchte ich mit der folgenden Replik widersprechen und argumentieren, dass die aktuelle Pandemie nicht nur mit einer Krise der Stadt, sondern auch mit Krisen ländlicher Räume verbunden ist. Zugespitzt ist zu fragen, ob aktuell nicht nur ein „Ende des Städtischen“ (Höhne/Michel 2021), sondern auch ein Ende des Ländlichen festzustellen ist. Die aktuellen Krisen ländlicher Entwicklung begannen, ähnlich wie in Städten, weit vor dem Ausbruch der globalen Pandemie und betreffen unter anderem das Arbeiten, das Wohnen, die Infrastrukturversorgung sowie Fragen politischer Repräsentation in ländlichen Räumen.

Böcher, Michael, e Ulrike Zeigermann. "COVID-19 und die internationale Bewältigung multipler Krisen". Vereinte Nationen 69, n.º 3 (2021): 124. http://dx.doi.org/10.35998/vn-2021-0015.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Tretter, Felix, e Christian Reichel. "Humanökologie der Krisen: Systemische Annäherungen an COVID-19". GAIA - Ecological Perspectives for Science and Society 29, n.º 4 (16 de dezembro de 2020): 278–80. http://dx.doi.org/10.14512/gaia.29.4.16.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Die COVID-19-Pandemie perturbiert alle gesellschaftlichen Sektoren und führt eindrücklich vor Augen, dass sie miteinander verwoben sind. Dieser Prozess lässt sich gut als Verhältnis von Resilienz und Vulnerabilität der Teilsysteme begreifen. Aus aktuellen human ökologischen Diskursen mit systemtheoretischem Fokus leiten wir zwei Rahmenmodel le zum Struktur- und Prozessverständnis der Pandemie und ihrer Effekte ab und stellen sie hier zur Diskussion.

Schmid, Günther, e Wolfgang Schroeder. "Europäische Arbeitsmarktpolitik nach der Krise". WSI-Mitteilungen 73, n.º 6 (2020): 438–44. http://dx.doi.org/10.5771/0342-300x-2020-6-438.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Die Entwicklung der Arbeitsmarktpolitik auf europäischer Ebene hat durch die Krisen der letzten Jahre immer wieder neue Impulse erhalten, die als Lernprozesse charakterisiert werden können. Mit den Initiativen für eine europäische Arbeitslosenversicherung, für ein europäisches Mindestlohnniveau und gegen Jugendarbeitslosigkeit ist die EU im Bereich der Arbeitsmarktpolitik mittlerweile ein Akteur, der die nationalen Aktivtäten zu ergänzen und zu unterstützen versucht. Die Covid-19-Krise könnte ein Gelegenheitsfenster sein, den Europäischen Sozialfonds um bestimmte Elemente der Arbeitsversicherung weiter zu entwickeln. Das Ziel sollte nicht nur darin bestehen, in europäischer Solidarität auf zyklische Krisen des Arbeitsmarkts zu reagieren, sondern auch die nationalen Kapazitäten zu stärken, um Einkommensrisiken im gesamten Erwerbsverlauf abzusichern.

Jacobsen, Brian Arly, Lene Kühle e Henrik Reintoft Christensen. "Tillid under COVID-19". Religionsvidenskabeligt Tidsskrift, n.º 72 (13 de maio de 2021): 137–56. http://dx.doi.org/10.7146/rt.vi72.126504.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

I artiklen undersøger vi danskernes tillid til myndighederne under krisen, relationen mellem den høje grad af tillid til myndighederne og efterlevelse af myndighedernes råd for at undgå spredning af smitte, samt hvordan en stigende mistillid til samfundet kan have konsekvenser for samfundets sammenhængskraft blandt andet i form af stigende polarisering. Den generelle tillid til andre mennesker er høj i Danmark, og vores undersøgelse viser, at mange har fået mere tillid til myndighederne under pandemien. Undersøgelsen viser dog begyndende tegn på polariseret tillid i befolkningen; men religion synes ikke at spille en rolle for denne udvikling. Det synes i stedet at være materiel og social usikkerhed, som er årsager, og som på sigt underminerer den høje grad af tillid, det danske samfund ellers har haft. Tillidsforskning peger generelt på, at grundlaget for den stærke sammenhængskraft, som det danske samfund har vist i årtier, netop er tillid. Hvis pandemiens materielle og sociale konsekvenser skaber grobund for forandring i tillidsniveauet, kan det være med til at skabe et værdimæssigt tilbageslag for de normer, som skaber sammenhængskraft i samfundet.

Samuelsen, Helle, e Lea Paré Toétitel. "Corona krisen øger mistilliden til regeringen i Burkina Faso". Samfundsøkonomen, n.º 4 (22 de dezembro de 2020): 77–85. http://dx.doi.org/10.7146/samfundsokonomen.v0i4.123564.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

COVID-19 har (endnu) ikke ramt Vestafrika i større omfang, men pandemien har alligevel påvirket hverdagslivet voldsomt og skabt uro og frustration i lande som Burkina Faso, hvor kritikken af regeringens håndtering af epidemien voksede kraftigt i løbet af foråret 2020. Med inspiration fra Giddens’ analyser af globaliseringen og hans begreber om tidslig og rumlig udstrækning undersøger vi i artiklen hvordan borgere i Bobo-Dioulasso oplevede COVID-19 og hvordan de responderede på de mange indgreb, der skulle inddæmme epidemien.

Diener, Leander. "COVID-19 und seine Umwelt: Von einer Geschichte der Humanmedizin zu einer ökologischen Medizingeschichte?" NTM Zeitschrift für Geschichte der Wissenschaften, Technik und Medizin 29, n.º 2 (19 de abril de 2021): 203–11. http://dx.doi.org/10.1007/s00048-021-00299-3.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

ZusammenfassungDieser Beitrag ist Teil des Forums COVID-19: Perspektiven in den Geistes- und Sozialwissenschaften. Medizingeschichte wird gegenwärtig mit wenigen Ausnahmen als Geschichte der Humanmedizin geschrieben. COVID-19 und andere zoonotische Infektionskrankheiten legen allerdings nahe, Medizingeschichte grundsätzlich ökologischer zu denken und nicht-menschliche Akteur*innen sowie verschiedene „Umwelten“ miteinzubeziehen. Der vorliegende Beitrag diskutiert mögliche Ansätze für eine ökologische Medizingeschichte, die der Überlagerung mehrerer Krisen gerecht wird und aktuelle Dringlichkeiten aufgreift.

Schön, Wolfram. "Sicher durch die Krise". CNE Pflegemanagement 07, n.º 03 (28 de maio de 2020): 14–15. http://dx.doi.org/10.1055/a-1157-6867.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

ZusammenfassungWenn es um Krisen geht, gibt es Menschen, die daran zerbrechen und solche, die an der Situation wachsen und teilweise sogar gestärkt daraus hervorgehen. In Zeiten von COVID-19 kommt Vorgesetzten eine besonders wichtige Rolle zu.

Larsen, Kjetil Mujezinović. "Utreiseforbudet for helsepersonell under covid-19-krisen: Grunnlovsstridig forskrift eller uhensiktsmessig grunnlovsbestemmelse?" Lov og Rett 59, n.º 09 (19 de novembro de 2020): 549–65. http://dx.doi.org/10.18261/issn.1504-3061-2020-09-04.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Mais fontes

Teses / dissertações sobre o assunto "COVID-19 krisen":

Lundgren, Eric, e Marco Stua. "Covid-19 - Den största krisen i modern tid : En inblick i restaurangbranschen under Covid-19". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26087.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

The covid-19 pandemic is one of the greatest crises of our time that has affected the whole society to a very large extent. The pandemic has led to drastic changes in both societal and operational levels, which in turn has resulted in extensive financial consequences. The restaurant industry in particular has long been an exposed industry characterized by fierce competition, small margins and uncertain forms of employment. Even before the outbreak of the pandemic, mental illness was considered one of the greatest public diseases of our time. Covid-19 has limited the way people live, which has generated even more serious consequences for human mental health. The purpose of this study is to explore how restaurants in a hospitality-focused city in Sweden have been affected by the covid-19 virus, as well as how they have handled this critical situation. Furthermore, the purpose of the study is to investigate whether, and in such cases, how the covid-19 has affected owners’ psychosocial work environment. A qualitative method has been applied where six semi-structured interviews were conducted. Based on a critically realistic perspektive, the study has analyzed the pandemic’s impact on the restaurant owners’ activities and their business. The result shows that the governments and the Public Health Agency’s restrictions and guidelines, which are constantly changing, have greatly affected the restaurants’ finances. At the same time, the restrictions have set very tough demands on adaptation and business transformation. This in turn has given rise to uncertainty in how business will manage new strategies and routines in a sustainable way. These changes have led to high work-related demands and a lack of control, which has resulted in serious consequences for the restaurant owners’ psychosocial work environment. Overall, there is a clear connection for how these levels interact and affect each other.

Fogelström, Ida, e Emelie Stenström. "HR -utövares utmaningar i Covid -19 krisen : Subjektiva upplevelser av utmaningar i krisen". Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för psykologi, pedagogik och sociologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15457.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Covid-19 krisen har påverkat hela världen på flera olika sätt däribland organisationer och HR-utövare. Syftet med studien var att få en fördjupad förståelse för de utmaningar HR-utövare upplevt i samband med Covid-19 krisen och deras upplevelse av hur tidigare erfarenheter och organisatorisk krisberedskap påverkat utmaningarna. Covid-19 krisen skapade en unik möjlighet att undersöka HR i förhållande till krissituationer. Studien genomfördes med nio HR-utövare från en och samma region, som helt eller delvis arbetade med strategiska HR-frågor. För att samla in empiri tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes, intervjuerna analyserades genom en tematisk analys där fyra övergripande teman med tillhörande subteman utformades. Resultatet visade på utmaningar i att ställa om och ha ett kristänk, kommunicera och sprida information, säkerställa en god arbetsmiljö, bibehålla effektivitet, hantera ovisshet och oro samt att se till att organisationen var bemannade trots ökade sjuktal. Resultatet visade även att erfarenheter och organisationens krisberedskap på något sätt hade påverkat respondenternas upplevelser av vilka utmaningar de sett och för hur de hanterats. Teori och tidigare forskning som presenterats har lagt fokus på krisberedskap, krishantering och HRs roll vid krisarbete. Tidigare forskning om HR-utövares upplevelser av utmaningar kopplat till krissituationer har däremot inte gått att finna, därmed kan studiens resultat ha bidragit till nya perspektiv inom området. Slutsatserna som dras är att tidigare erfarenheter och krisberedskap kan ha betydelse för hur HR-utövare upplevt utmaningarna i Covid-19 krisen och att utmaningar kan vara svåra att undvika trots att förberedelse och erfarenhet finns.
The Covid-19 crisis has affected the world in many different ways, including organizations and HR practitioners. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of the challenges that HR practitioners experienced in relation to the Covid-19 crisis and their experience of how previous experiences and crisis preparedness may have affected the challenges. The Covid-19 crisis created a unique opportunity to examine HR in relation to crisis situations. The study was conducted with nine HR practitioners in the same region, who worked entirely or partly with strategic HR issues. To gather empirical data, a qualitative method was used in which semi-structured interviews were conducted, the interviews were analyzed through a thematic analysis in which four overall themes and related subthemes were designed. The results showed challenges regarding adapting and having a crisis attitude, communicate and disseminating information, ensuring and providing a good working environment, maintaining efficiency, managing uncertainty and concerns, and ensuring that the organization was staffed despite increasing sick leave rates. The results also showed that experiences and the organization's crisis preparedness in some way hade affected the challenges the respondents saw and how they were handled. Theory and previous research that has been presented have focused on crisis preparedness, crisis management and HR's role in crisis work. Previous research on HR practitioners' experiences of challenges linked to crisis situations have not been found, the result of the study may therefore have given new perspectives to the field. The conclusions that can be drawn is that past experiences and crisis preparedness can have an impact on the challenges that arised in the Covid-19 crisis and that challenges are difficult to avoid for HR practitioners despite preparation and experience.

Killander, Matilda. "Krisen i krisen : En kvalitativ gestaltningsanalys av hur klimatförändringarna gestaltas i media innan och under Covid-19-krisen". Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444889.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Aggebrandt, Hedda, e Daniella Rebelo. "När krisen kommer". Thesis, Örebro universitet, Restaurang- och hotellhögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-84901.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Forsberg, Sofia, e Karolin Lindholm. "Hur har organisationer anpassat sig under covid-19-krisen genom innovation?" Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-176964.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Abstract Title: How have organisations adapted to new challenges during the covid-19 crisis through the use of innovation? Authors: Karolin Lindholm and Sofia Forsberg Supervisor: Anders Parment Background: Since the outbreak of the covid-19 virus, the world has been in a state that no one could have foreseen. Consumer behavior has changed due to both isolation and changed priorities in people's lives. These changed behaviors have changed society at large, which has had a major impact on the organizations that operate in it, leading to many of them having to reconsider their ways of doing business. To be able to meet the new challenges in society, organizations can acquire help from the use of innovation. Purpose: This study aims to examine how organizations have used innovation to adapt their activities to the changing market conditions that have occurred as a result of the covid-19 pandemic. Methodology: In this study, a qualitative research method will be used together with an inductive approach. The collecting empirical data is based on 12 semi-structured interviews from different organizations within different industries, all of which were affected in one way or another by the corona pandemic. Conclusion: We have identified four common innovative factors caused by the corona crisis, which have been recurring in many of the organizations interviewed. These four factors are: digitalisation and the development around it, a flexible way of looking at the distribution of internal resources, optimization of the internal operations, and an agile approach. Keywords: Covid-19, Innovation, Adaption, Emergent Strategies, Dynamic Capacity, Organizational Change, Crisis Management, Knowledge, Proactive Approach, Reactive Approach, Creative Destruction

Ek, Olofsson Maria, Hanna Nordestedt e Erika Blennow. "Att lära i motgång : En fallstudie av företag i Covid-19 krisen". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97027.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Titel: Att lära i motgång - En fallstudie av företag i Covid-19 krisen. Bakgrund: Företag behöver vara ständigt förberedda i den föränderliga värld de verkar inom, där osäkerhet är ständigt närvarande. Kriser har blivit ett allt vanligare fenomen, där organisationskriser sammanfattas som ett oväntat fenomen som ställer företag inför en utmaning. Kriser kan antingen kan ses som något negativt och katastrofalt, eller som en process som företag kan ta lärdom av och se som en möjlighet till att utveckla den egna verksamheten. Då krisen till följd av Covid-19 drabbat världen, finns ett antagande om att tillverkande företag kan komma att ta flertalet lärdomar med sig ut ur krisen. Syfte och Problemformulering: Syftet med denna studie är att erhålla en fördjupad förståelse kring lärprocesser och lärdomar hos tillverkande företag och dess medarbetare i samband med krisen kring Covid-19. Och kommer att besvaras med problemformuleringen: Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika tillverkande företags lärprocesser och lärdomar kring Covid-19-krisen? Metod: I denna studie har den kvalitativa forskningsmetoden tillämpats där en abduktiv strategi har använts. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på de tillfrågade företagen. Det empiriska materialet har kompletterats med en teoretisk referensram för att syfte och problemformuleringar ska kunna besvaras. Teori: Den teoretiska referensramen berör Organisatoriskt lärande, Organisation, individ & lärande, Lärandeprocess i organisationer, Lärande, kommunikation & information samt Single vs. double loop learning. Empiri: Empirin består av åtta intervjuer. Nästintill samtliga respondenter vittnar om att företagen och respondenterna själva har kunnat dra flertalet lärdomar utifrån den rådande krisen och är i en lärande process just nu. Analys: I analysen diskuteras företagens och medarbetarnas lärprocesser samt lärdomar kopplat till teori. De olika temana är: Lärande, rutiner & erfarenheter, Medarbetare & organisation, Information, kunskap & kommunikation samt Anpassning av arbetssätt. Slutsats: Slutsatserna som dras är att verksamheterna kommer ta med sig lärdomarna som erfarenheter inför framtida arbete i verksamheten och för framtida kriser. Lärdomar som företagen drar omvandlas till rutiner i verksamheterna. Samtliga verksamheter är i en lärprocess nu i att gå över mer till det digitala.

Bergkvist, Stina, e Hanna Lindquist. "Om krisen kommer : En tvärsnittsstudie om turistnäringens överlevnad under coronapandemin". Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447472.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Följande uppsats är en kvalitativ tvärsnittsstudie som undersöker hur den svenska turistnäringen har hanterat coronapandemin under år 2020. Den 11 mars 2020 kom COVID-19 att klassas som en pandemi. Coronapandemin har påverkat många branscher, varav en av de drabbade är turistnäringen. Även turistnäringen i Sverige är särskilt drabbad, varför Gotland som är en populär turistort är en lämplig plats att undersöka.Studien undersöker även hur turistnäringen hanterat det etiska dilemmat som samhällsansvar kontra en fungerande verksamhet inneburit. Att hålla en verksamhet öppen är förvisso nödvändigt för en god ekonomi, men medför även en risk om att sprida ett virus. Därför undersöker vi också hur de respondenter vi intervjuar ser på balansen att inte öka smittspridningen av COVID-19 och att fortgå med en fungerande verksamhet.Det teoretiska ramverket innehåller definitioner, teorier och modeller som beskriver krishantering, krishanteringsprocessen samt att företagens etiska ansvar diskuteras. Forskningsmetoden som används i denna uppsats är en tvärsnittsstudie som utgår ifrån semi-strukturerade intervjuer. De respondenter som intervjuas arbetar inom svensk turistnäring.Vid analysering av den empiriska datan finner vi att respondenterna vidtagit särskilda åtgärder för att hantera coronapandemin. En stark motivation att överleva och en förmåga att vara flexibel tycks vara goda kvaliteter vid en kris. Det finns dock många variabler som också påverkar vilken krishantering som passar varierande verksamheter. Olika verksamheter innehar också varierande förutsättningar som påverkar hur de agerat under planeringsskedet, våren 2020. Det etiska dilemmat hanterades genom varierande handlingar som resulterade i ekonomiska påfrestningar, men även minskad smittspridning. Vissa verksamheter stängde ned sin verksamhet, andra ändrade sitt koncept helt och övriga begränsade sin verksamhet. Det visade sig dock att det fanns ett visst intresse för verksamheterna själva att också vidta åtgärder för att minska smittspridningen. Konsumenter tycks uppskatta verksamheter som tar ställning och agerar för att åtgärda kriser.
The following is a qualitative study that examines how the Swedish tourism industry has handled the COVID-19 pandemic during the year 2020. The study also focuses on the ethical dilemma that the tourism industry has been faced with, considering taking their responsibility to not increase the spread of the virus and simultaneously keeping a functioning organization. Since the outbreak of COVID-19 many industries have been negatively affected. One of the largest industries that has been affected is the tourism industry. Gotland is one of Sweden's most popular tourism destinations and is therefore an interesting location to study.The theoretical framework includes definitions and theories about crisis management as well as the crisis management process. The research methodology contains semistructured interviews. All of the respondents that we are interviewing are working in different branches within the Swedish tourism industry. When analysing the empirical data, we find that the respondents had been taking special actions in order to tackle the COVID-19 pandemic. A strong ambition and the ability to be responsive seem to be qualities to desire when faced with a crisis. The ethical dilemma was managed through special actions that resulted in lost profits, however it also resulted in limiting the spread of the virus

Begovic, Muris, e Mirsad Redzepovic. "”Restauranger gråter blod” : En multipel fallstudie på restaurangers resiliens under Covid-19 krisen". Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85136.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Karhukorpi, Henry, e Elin Lundgren. "Krisplan till agerande : fallstudie om hur svenska kommuner hanterar krisen till följd av covid-19". Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415541.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Kriser drabbar samhället med jämna mellanrum och uppstår av olika anledningar, hur stor påverkan krisen kommer att ha är svårt att avgöra innan den väl är ett faktum. För att bemöta och mildra kriser krävs i många fall krishantering, vilket föranleder att många organisationer tar fram planer att förhålla sig till under krissituationer. Kommunal krishantering utgör ett intressant studieobjekt då deras organisation är byråkratiskt präglad och designad för att verka i en förutsägbar miljö, vilket är raka motsatsen till vad de tvingas att göra under en krissituation. Denna studie har undersökt två svenska kommuners hantering av krisen som utlöstes av viruspandemin covid-19 utifrån ett teoretiskt ramverk som bygger på olika aspekter av krishantering. För att studera detta har kommunernas styrdokument analyserats och individer med olika koppling till dessa har intervjuats. Studien visar att de studerade kommunerna – Södertälje kommun och Enköpings kommun – i relativt stor utsträckning tycks följa styrdokumenten i sitt agerande, men att de även har visat prov på viss improvisation med hänsyn till krisens omfattning och natur. Södertälje kommun tycks följa krisplanen i största möjliga mån, medan Enköpings kommun å andra sidan verkar ha större benägenhet att agera fritt utifrån krisplanen.

Vickström, Henric. "När krisen kommer : En kvalitativ forskningsstudie om en kommuns HR-enhets krishantering av Covid-19". Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-174823.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Spridning av Covid-19 viruset har lett till en pandemi i världen där olika organisationer behöver göra anpassningar för att hantera krisen. Syftet med den här studien är att ta reda på hur en HR-enhet arbetar under en kris inom en kommun. Studien utgår från följande frågeställningar "Vilka arbetsuppgifter har HR-enheten under pågående kris?", "Vad ser HR-enheten för möjligheter för att motverka krisen och vilka svårigheter föreligger?", "Vilka utvecklingsmöjligheter finns det med HR-enhetens roll inom krishantering?". Studiens urval är sex HR-partners och en HR-chef ur en HR-enhet inom en kommun. Datainsamlingen skedde genom intervjuer. Datamaterialet bearbetades och analyserades genom färgkodning och kategorisering. Resultatet visar att HR-enheten prioriterar operativt arbete under krisen och det strategiska arbetet stannade upp. De svårigheter som föreligger är att det inte finns effektiva informationskanaler för att ha en bra dialog med chefer och att det saknas tillräckliga förkunskaper kring kris- och krishantering inom HR-enheten. Utöver detta visar resultaten på avsaknad av tydlig struktur och systematik inom krishanteringsenheterna. De möjligheter som har öppnats är att HR-enheten har testat nya sätt att kommunicera för att hålla HR-enheten igång, främst har det skett genom en digital plattform via Microsoft Teams. De utvecklingsområden som respondenterna föreslagit är att utveckla informationen både inom den egna enheten och till chefer och anställda inom olika förvaltningar, bland annat FAQ. Respondenterna lyfter även vikten av tydlig struktur och systematik för att underlätta informationsdelning och APT. Utöver detta lyfter respondenterna förslag kring erfarenhetsutbyte för att öka kunskapen kring kris och krishantering. HR-enheten har endast arbetat operativt under krisen vilket inte stämmer överens med tidigare forskning. Med krisen finns ingen garanti för att HR-enhetens arbete effektiviseras men att det finns utvecklingspotential inom olika områden. Enligt forskningen kommer det att krävas en liknande kris för att se över ifall det har skett en utveckling inom HR-enhetens arbete.

Mais fontes

Livros sobre o assunto "COVID-19 krisen":

Dieren kunnen de pest krijgen. En dan? M.L. Thieme, 2021.

Encontre o texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Reintjes, Christian, Raphaela Porsch e Grit im Brahm, eds. Das Bildungssystem in Zeiten der Krise. Empirische Befunde, Konsequenzen und Potenziale für das Lehren und Lernen. Waxmann Verlag GmbH, 2021. http://dx.doi.org/10.31244/9783830993629.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Im Zuge der Covid-19-Pandemie standen Bildungseinrichtungen vor beispiellosen Herausforderungen. Bedingt durch den bundesweiten Lockdown im März 2020 wurden formale Bildungsprozesse in Form des „Homeschooling“ an private Lernorte verlagert. Durch den Wegfall des Klassenraums als bewährten Unterrichtsort standen Schulleitungen und Lehrkräfte vor immensen Herausforderungen. Innerhalb kurzer Zeit mussten sie dem Lernen – vor allem über digitale Plattformen – einen neuen Raum geben. Sowohl mit der lockdownbedingten Schließung als auch mit der schrittweisen Wiederöffnung von Kindergärten, Schulen und Hochschulen gehen zahlreiche Aufgaben und Veränderungen einher, die alle Akteure deutlich herausfordern: Bildungsadministration, Schulleitungen, Lehrkräfte, Schülerinnen und Schüler und deren Eltern. Es geht aber nicht nur um die Frage der Organisation von Schule und Unterricht, der Sicherung von Abschlüssen oder der digitalen und technischen Ausstattung von (finanziell benachteiligten oder bildungsfernen) Familien, sondern auch um die Frage, wie der Gesundheitsschutz für Schülerinnen und Schüler sowie Lehrkräfte mit dem Recht auf Bildung und Teilhabe in Einklang zu bringen ist. Ausgehend von einer (mehrebenenanalytischen) Bündelung aktueller empirischer Forschungsarbeiten zur Covid-19-Pandemie intendieren wir, eine sachliche und evidenzbasierte Auseinandersetzung zur Reflexion der Covid-19-Pandemie zu initiieren sowie gegenwärtige Herausforderungen aus einer schulpädagogischen Perspektive zu diskutieren.

Chan, Chen-Jung, Jörg Ennuschat, Chien-Liang Lee, Yuh-May Lin e Stefan Storr, eds. Die Corona-Krise und das öffentliche Wirtschaftsrecht. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2021. http://dx.doi.org/10.5771/9783748921301.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

The worldwide outbreak of the COVID-19 pandemic is of extraordinary importance for public commercial law. In a very short time, restrictions to the freedom of commerce were made that would have been unimaginable before the beginning of the pandemic. In this compilation, authors from Taiwan, Austria and Germany describe the national concepts to deal with the pandemic and their consequences for public commercial law. By comparing the concepts in three countries that may be geographically distanced but quite similar regarding to their legal systems, it offers an interesting overview over the different concepts to deal with the pandemic and its consequences. With contributions by Prof. Dr. Chen-Jung Chan, Prof. Dr. Hung-Ping Chung, Prof. Dr. Jörg Ennuschat, Johannes Fritsch, Jessica Heuser, Dist.-Prof. Dr. Chien-Liang Lee, Prof. Dr. Yuh-May Lin, Univ.-Prof. Dr. Stefan Storr, Stephanie Szenkurök and Dr. Matthias Zußner.

Juranek, Markus. Das österreichische Schulrecht. Verlag Österreich, 2021. http://dx.doi.org/10.33196/9783704688293.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

Schulrecht praktisch erklärt: inklusive Pädagogikpaket und Schulrechtspakete 2020 und 2021 In diesem Buch werden komplexe juristische Sachverhalte des Rechts in der Schule und ihrer Verwaltung besonders für Pädagoginnen und Pädagogen, Schulleitungen, Schulqualitäts- und Diversitätsmanagern, aber auch Eltern- oder Schülervertretungen verständlich dargestellt. Der Autor ist selbst Schulrechtsexperte, Hochschul- und Universitätslehrer. Besonders Praktikerinnen und Praktikern bietet das Werk Orientierung in zahlreichen Rechtsthemen und Entscheidungshilfen für den schulischen Alltag. Aktuelle Gesetzesänderungen wie das sogenannte "Pädagogikpaket" und die Schulrechtspakete 2020 und 2021 werden ebenso behandelt wie aktuelle Rechtsfragen, die durch die Covid-19 Krise in den Schulen entstanden sind. Eine praxisgerechte Sprache, ein ausführliches Stichwortverzeichnis und Hintergrundfärbungen der wesentlichen Inhalte machen die 5. Auflage besonders benutzerfreundlich. Informationen zum Hörerscheinpreis finden Sie hier: https://www.verlagoesterreich.at/entdecken/studium/hoererscheine/

Capítulos de livros sobre o assunto "COVID-19 krisen":

Seitz, Andreas. "Die Covid-19-Krise". In essentials, 1–3. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31025-7_1.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Schulz, Wolfgang H., Nicole Joisten e Christina F. Edye. "Kann eine Krise die Mobilitätsbranche vorantreiben? – Interdisziplinäre Perspektiven der COVID-19 Krise auf die Mobilitätsbranche". In Mobilität nach COVID-19, 141–53. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33308-9_10.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Müller, Jürgen. "COVID-19 – Lage oder Krise?" In Betrieblicher Infektionsschutz, 203–16. München: Carl Hanser Verlag GmbH & Co. KG, 2021. http://dx.doi.org/10.3139/9783446469976.013.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Arnegger, Bettina. "Die COVID-19-Krise als Katalysator des E-Commerce – Theoretische Einbettung für Akteure der Mikromobilität". In Mobilität nach COVID-19, 111–19. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33308-9_7.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Schulz, Wolfgang H., Oliver Franck e Stanley Smolka. "Die Theorie der institutionellen Rollenmodelle – der Restrukturierungsansatz für Unternehmen zur Bewältigung der COVID-19 Krise". In Mobilität nach COVID-19, 1–32. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33308-9_1.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Engelhardt, Kristin. "Digitale Krisenkommunikation: Learnings aus der Covid-19-Krise". In essentials, 17–37. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-31493-4_2.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Badelt, Christoph. "Geld spielt keine Rolle. Die COVID-19-Krise und die österreichische Wirtschaft". In Corona und die Welt von gestern, 137–60. Wien: Böhlau Verlag, 2021. http://dx.doi.org/10.7767/9783205212607.137.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Szenkurök, Stephanie. "Betriebsschließungen zum Schutz vor COVID-19". In Die Corona-Krise und das öffentliche Wirtschaftsrecht, 59–72. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2021. http://dx.doi.org/10.5771/9783748921301-59.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Zußner, Matthias. "Datenschutzrechtliche Herausforderungen bei der Umsetzung von Covid‑19‑Schutzmaßnahmen in Unternehmen". In Die Corona-Krise und das öffentliche Wirtschaftsrecht, 73–86. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2021. http://dx.doi.org/10.5771/9783748921301-73.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Böller, Florian. "Failure of Leadership: COVID-19 und die Krise der Weltordnungsmacht USA". In Weltmacht und Demokratie, 325–48. Nomos Verlagsgesellschaft mbH & Co. KG, 2021. http://dx.doi.org/10.5771/9783748922889-325.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Trabalhos de conferências sobre o assunto "COVID-19 krisen":

Boztepe, Veli. "TELEVİZYON HABERCİLİĞİ ÇERÇEVELEMESİ VE KÜRESEL PANDEMİ- TÜRKİYE’DE TELEVİZYON HABERCİLİĞİNDE COVİD 19 PANDEMİSİ". In COMMUNICATION AND TECHNOLOGY CONGRESS. ISTANBUL AYDIN UNIVERSITY, 2021. http://dx.doi.org/10.17932/ctc.2021/ctc21.073.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

COVID-19 pandemisi, dünyayı yakın tarihte benzeri görülmemiş bir krize sürükledi. Birçok kurumun ağır eleştiriler aldığı kriz süreci medyanın, özellikle de haber medyasının toplumsal rolünün sorgulanmasına yol açtı. Bu çalışma, pandeminin Türkiye’deki televizyon haberlerinde nasıl inşa edildiğini eleştirel olarak analiz etmeyi amaçlamaktadır. Belli bir sorunun tanımı, alınacak tedbirler ve tedavi önerisini şekillendirmede medyadaki çerçevelemenin öneminden yola çıkan makale, Türkiye’deki televizyon haberlerinin salgının yayılması, alınan tedbirler, kamuoyunun bilgilendirilmesi gibi konularda kullandığı çerçevelere odaklanmaktadır. Kullanılan haber çerçevelerinin toplumsal yapı ve güç ilişkilerinden bağımsız olmadığı düşünülmektedir. Bu düşünceden hareket edilerek yapılan çalışmada, örneklem olarak seçilen FOX TV, SHOW TV, ATV ve KANAL D’nin ana haber bültenleri çerçeveleme analizi yöntemi kullanılarak inceleniştir. Çalışma, COVID-19 pandemisinin başladığı tarihle Türkiye’de ilk vakanın görüldüğü tarih arasındaki haberlerle sınırlandırılmıştır. Çalışmanın sonuçları, haber çerçevelerinin egemenlik ve iktidar ilişkilerinden bağımsız ele alınamayacağını ortaya koymaktadır. İnsani bir sağlık krizi medyada yeniden çerçevelenerek güvenlik tehdidi sorunu, politik hesaplaşma alanı haline getirilmiştir.

Yılmaz, Emel. "Covid 19 Salgını Sürecinde Kişilerarası İlişkilerde Dokunma Yoksunluğu ve Duygusal Dokunma Açlığı". In COMMUNICATION AND TECHNOLOGY CONGRESS. ISTANBUL AYDIN UNIVERSITY, 2021. http://dx.doi.org/10.17932/ctc.2021/ctc21.041.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Resumo:

COVID-19, enfekte olalım ya da olmayalım, en temel duyularımızı kullanma becerilerimizi etkiledi. Bu süreçte enfekte olan kişiler koku ve tat alma duyularını kaybederken, dokunma hissi de hemen hemen hepimiz için en fazla kayba uğrayan duyumuz oldu. Oysa olumlu insan dokunuşu, kişilerarası iletişimin ayrılmaz bir parçasıdır. İster sevdiklerimizle sıcak bir kucaklaşma, ister omuzda güven verici bir el olsun, fiziksel temas kişilerarası iletişimimizin en önemli kısmıdır. Ancak COVID-19’un topluma yayılımının önlenebilmesi için “sosyal mesafe” kuralının uygulamaya koyulması, kişilerarası etkileşimlerimizin temelini oluşturan özlemle sevdiklerimize sarılmalar, tokalaşmalar, dostça dokunuşlar vs. gibi fiziksel temasları neredeyse ortadan kaldırdı. Kişilerarası ilişkilerde fiziksel temas sınırlandırıldığında veya ortadan kalktığında, yani insandan insana olan bu bağ koparıldığında “dokunma açlığı” veya “dokunma yoksunluğu” denilen yeni bir durum ortaya çıktı. Ayrıca konuyla ilgili alan yazın taramalarında, bu durumu ifade eden “dokunma depresyonu”, “dokunma yoksunluğu”, “şefkat yoksunluğu”, “cilt açlığı” gibi kavramların da kullanıldığı görülmektedir.Dokunma açlığı, insanların dokunma veya fiziksel temas özlemini ifade eder ve bir kişi uzun bir süre boyunca çok az veya hiç fiziksel temas yaşamadığında ortaya çıkar. Tıpkı yemek yemek istediği halde çeşitli sebeplerle yiyemeyip açlık çeken insanlar gibi, ruhları ve vücutları birine dokunmak isteyen ancak salgınla ilişkili korku nedeniyle bunu yapamayan kişilerde olduğu gibi. Günlerce evine gidemeyen, ilgiye muhtaç çocuklarını uzak bir mesafeden ya da camın arkasından seyretmek zorunda kalan sağlık çalışanları ya da teknolojiyle aracılanmış iletişimle hasret gidermeye çalışan yaşlıların günlerce medyada haber olması da konunun boyutlarını ve önemini ifade etmesi açısından önemli örneklerdir. Küresel COVID-19 salgını nedeniyle izolasyon uygulamalarının aylarca sürmesi, uzun vadede duygusal özgürlük ve kişilerarası ilişkilere gerçek bir tehdit oluşturabilir. Sosyal uzaklaşmanın “yeni normali”, kişilerarası iletişimin geleneksel bazı sözsüz jestlerini neredeyse ortadan kaldırdı. Bununla birlikte insan dokunuşu hastalıkla ilişkilendirilir oldu ve insanların birbirlerinden ve birbirlerinin bedenlerinden korktuğu günler yaşanır oldu. Dahası dokunma, hastalık ve ölümle eşdeğer bir şey haline geldi ve bu durum insanları yaşadığı krizden yeni arayışlara sürükledi. Sanal çözümler, hayatımızdaki bu boş alanın bir kısmını hızla doldurmaktadır, örneğin Zoom üzerinden sohbet etmek de bizi fiziksel temas için temel insan ihtiyacını karşılamaktan alıkoymaktadır. Dünya ihtiyatlı bir şekilde açılmaya başlasa bile, bu yeni virüsü yanlışlıkla yaymaktan veya kapmaktan korkulduğu için, dokunsal teknolojinin kişilerarası dokunuşun yerini alan birtakım uygulamaları da hayatımıza hızla girdi. Örneğin “Huggy Pajama” gibi kişilerarası dokunuşun özelliklerini taklit edebilen cihazlar tüketime sunuldu. Konu, bu kadar gündelik yaşamımızın ve etkileşimlerimizin merkezindeyken, kişilerarası iletişim boyutuyla yapılan akademik çalışmaların yetersiz kaldığını söylemek yerinde bir tespit olacaktır. Bu çalışmada, Türkiye’de kişilerarası iletişim alanında dokunma (haptik) konusunda yapılmış lisansüstü tezler değerlendirilmiştir. Araştırma, 1991-2020 yılları arasında, YÖK Ulusal Tez Veri Tabanında yer alan, Türkiye’de kişilerarası iletişim alanında yapılan ve “dokunma”, “kişilerarası iletişim”, “kişilerarası ilişkiler” ve “haptik” anahtar kelimeleri ile tarama yapılarak ulaşılabilen lisansüstü tezlerle sınırlıdır. Toplam 232 teze ulaşılmıştır. Ulaşılabilen tezler; tezin yayınlanma yılı, tez adı, tezin türü, konusu, anabilim dalı, enstitüleri, enstitünün bağlı olduğu üniversite ve kullandıkları anahtar kelimeler kapsamında incelenmiştir. Araştırmaya dâhil edilen tezler, ilgili parametreler doğrultusunda analiz edilmiş, 2020 yılına kadar yazılan 232 tezin incelenmesi sonucunda; küresel ölçekte yaşanan COVİD 19 salgınında her bireyi yakından ilgilendiren dokunma konusunu, kişilerarası iletişim veya etkileşimler bağlamında ele alıp işleyen hiçbir akademik çalışmaya rastlanılmamıştır. Bu araştırma ile elde edilen sonuçlardan hareketle, kişilerarası iletişim alanında konuyla ilgili alanın geliştirilmesi ve araştırmacıların bu alanda özgün çalışmalar yapmalarının gerekliliği ortaya konulmuştur.