Literatura científica selecionada sobre o tema "Det lärande rummet"

Olika miljöer inbjuder till vissa sätt att föra sig, vissa sätt att välja sina ord och sina samtalsämnen. Det grundläggande syftet med den här studien är att få en fördjupad förståelse för hur en plats påverkar det som är och bildas där: människor, möten och kunskap. Undersökningen är en etnografisk studie som handlar om vad det är som utspelar sig i en bildsal, hur miljön upplevs och erövras av eleverna. Med stöd i kunskapsfilosofiska, i första hand sociokulturella och fenomenologiska teorier, försöker jag att få en större insikt i förutsättningar för lärande, handling, upplevelse och hur platsen inverkar på allt detta. Jag har i uppsatsen arbetat parallellt med text och gestaltning. Mitt material består av intervjuer, fältobservationer och visuellt i form av film, skisser och fotografi. Utgångspunkten i arbetet är att kunskap skapas i mötet och att rummet ger olika möjligheter för aktivitet och möten. Den gestaltande delen av uppsatsen är en undersökning av vad det är som är ett möte och vad dess förutsättningar är. Detta har jag gjort genom att filma elever då de möter mig och jag försöker möta dem. Jag har också undersökt rörelsen i bildsalen med skisser och film. Detta ligger till grund för ett tredimensionellt nät av rörelse som ställdes ut på konstfacks vårutställning 2010. Intentionen med installationen var att betraktaren skulle få möjlighet att känna de rörelser och osynliga gränser som finns i rummet bildsalen, samt själva få möta och reflektera över mötets villkor. Studien behandlar frågeställningarna: Vilka aktiviteter, samspel och handlingar är möjliga i bildsalen? samt: Hur upplever och använder det lärande subjektet rummet? Elevernas egna reflektioner samt mina observationer ger en inblick i vilka diskurser som råder i ett klassrum för bildundervisning, vad för handlingar som upplevs som möjliga och inte möjliga, samt vilka former av möten som äger rum där.

The study's ambition is to illustrate the conditions of dialogue and interaction in an art pedago- gical practice, it’s significance for both the students’ learning and the art educators' attitudes to- wards the students. It includes interviews with two art educators about their experience of inte- raction and dialogue in their daily work. The method is hermeneutic-phenomenological and the material is limited to the respondents' statements. The study shows that the conditions for inte- raction, pluralism and dialogue are good. The dialogical teaching depends on the teachers' view of pedagogy the same, but also on the design of the learning environment in terms of sensitivity and respect. The respondents believe that a dialogical approach is a prerequisite for students' understanding and their possibilities to create meaning. They turn out to have a pragmatic and unproblematic attitude to the balance between traditional monological and dialogical pedagogy. This is also reflected in their relationship with the students, who, based on the circumstances, are alternately dominant and equal.

Uppsatsen handlar om hur föräldrar talar om lärandet i förskolan. Syftet med vår studie är att förstå och tydliggöra hur föräldrar talar om lärandet i förskolan samt vilka kunskaper och färdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar, hur talar föräldrar om lärandet i förskolan? Vilka kunskaper/färdigheter lyfter föräldrar fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan? Påverkar föräldrars habitus talet om lärandet i förskolan? Vi har intervjuat sex föräldrar för att få svar på våra frågeställningar. Vår teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet. Utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, lön och boendeform har vi delat in dem i kapitalgrupp A och kapitalgrupp B. Resultatet visar att föräldrarna lyfter fram sociala färdigheter som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan och att sättet att uttrycka sig kring lärandet skiljer sig åt markant hos föräldrarna. Vår slutsats är att habitus har betydelse för hur föräldrarna talar om lärandet i förskolan.

Uppsatsen handlar om den fysiska inomhusmiljöns utformning och hur den påverkar barns lek och lärande. I vår studie har vi intervjuat tretton pedagoger från två förskolor, en Montessoriförskola, samt två skolor. Syftet med arbetet är att undersöka och belysa miljöns betydelse för barns lek och lärande och att se hur pedagogers medvetenhet är kring miljön som arbetsredskap. Vi såg av resultatet av vår studie, att pedagogerna anser att den fysiska inomhusmiljön har betydelse för barns lek och lärande. Pedagogerna var också överens om att miljön ska vara lugn, harmonisk och genomtänkt. Vi bedömde att pedagogerna var medvetna om att den fysiska inomhusmiljön påverkar barnen, men att lokalerna kunde begränsa deras arbete. I vår studie kom det också upp att det är svårt att ersätta en specialpedagog men att man kanske kan underlätta eller minska behovet av speciellt stöd om man tänker igenom inomhusmiljön och ändrar om utifrån barngruppens behov.
This essay is about the physical indoor environment design and how it affects children’s playing and learning. In our study we have interviewed thirteen pedagogues in two preschools, a Montessori preschool and two public schools. The purpose of this work is to study and illustrate the importance of the environment regarding the children’s playing and learning as well as the pedagogues’ awareness around the physical environment as a tool. As a result of our study we noticed that the pedagogues believe that the physical environment really matters regarding the playing and learning. The pedagogues also agree that the environment should be quiet, harmonic and well thought through. We found that the pedagogues where aware of that the physical environment affects the children’s playing and learning, but that the school facilities could limit their work. In our study we also found that it is difficult to completely substitute a special pedagogue with a good physical environment but a well thought through environment could perhaps decrease the need of special support to certain children with special needs.

This study touches on the aspect of outdoor pedagogy regarding educators, particularly preschool teachers, views and thoughts about what outdoor pedagogy means and with what purpose they use the outdoors as an educational tool for teaching and creating educational activities. Thus the study describes and brings up preschool teachers and educators reasons and motivations for the choices they make in their profession in regards to outdoor pedagogy. In this study aspects such as why outdoor pedagogy is an important, relevant and current subject to investigate and discuss in regards to preschool education and preschool teachers profession are also brought up. Therefore the purpose and aim for this particular study is to investigate why, in other words with what purpose, preschool teachers choose to use the outdoors as an educational tool for teaching but also to make visible what outdoor pedagogy means to them. The scientific method used for this study was a qualitative method with semi-structured interviews. The majority of the interviews that were conducted with educated and experienced preschool teachers. One out of the seven interviewees was a primary teacher. The results from the interviews in this study shows that preschool teachers have many perceptions and ideas of what outdoor pedagogy means and what the purpose of using it is. Such as health benefits, better concentration in children, fewer conflicts, big open spaces that encourage creativity, play, exploration and more. Which tells us that outdoor pedagogy contributes to educational contexts in a fruitful and rewarding learning environment. Despite this there is a certain insecurity regarding and fear of using that specific concept word to describe what they do when they have educational activities outdoors among the preschool teachers. The uncertainty in using the word outdoor pedagogy appears to be linked to the teachers feeling insufficient and in need of further education regarding outdoor pedagogy. Regardless of this the preschool teachers appear to have an overall adequate knowledge of what outdoor pedagogy means in relation to the literature and research that were collected in conjunction of this study. Where the thoughts and ideas of outdoor pedagogy between the two seems to be quite similar. Our outtake from this study is therefore that using the outdoors as an educational tool is, in fact, both a relevant and significant part of preschool education

Detta är ett examensarbete med inriktningen rumslig gestaltning inom informationsdesign. Syftet med studien är att undersöka hur en multimodal och visuell utformning av dagens miljörum kan påverka barns rumsupplevelser och leda till att miljörummen upplevs mer tillgängliga och inkluderande för specifikt barn, men även för miljörummens övriga användare. Studien inkluderar ett metodiskt arbete genom litterära studier inom rumsliga element, kognition och perception, det lärande rummet med utgångspunkt i barns lärande, multimodalitet, rumsupplevelser och miljöpsykologi. Samt en platsanalys, ett frågeformulär, en kvalitativ intervju med experter och en deltagande workshop med studiens målgrupp. Detta i syfte att få en djupare förståelse för problematiken kring rummet, användaren och kontexten de verkar i för att besvara studiens frågeställning. Utifrån insamlade teorier och empiri formgavs ett exemplifierande gestaltningsförslag, där miljörummet av ett flerbostashus i Eskilstuna omgestaltades. Gestaltningsförslaget förhåller sig till barnens perspektiv och förutsättningar, med målet om att skapa en inkluderande, lärande och levande plats – där barnen inkluderas tidigt och blir en del av miljöarbetet för en bättre framtid.
This is a thesis specializing in Spatial design in the field of Information Design. The purpose of the study is to examine how a multimodal and visual design of today's rooms for recycling can affect children's spatial experiences and lead to a higher degree of accessibility and inclusive for children and other users of the room. The study includes a methodological work through literary studies on spatial elements, cognition and perception, the learning spaces based on children's learning, multimodality, spatial experiences, and environmental psychology. As well as a place analysis, a survey, a qualitative interview with experts, a participatory workshop with the study's target group. This to gain an in-depth understanding of the problems surrounding the room, the user, and the context in which they operate to answer the study's question at issue. Based on collected theories and empirical data, a exemplifying design proposal was designed, in which the environmental space of an apartment building in Eskilstuna was redesigned. The design proposal relates to the children's perspective and conditions, with the goal of creating an inclusive, learning and living place – where the children are included early and become part of the environmental work for a better future.

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen. Lärarna tror att de vanligaste orsakerna till flickornas tystnad är att de är blyga, att de har dåligt självförtroende, deras personlighet eller hur de blivit uppfostrade. Vi finner att lärarnas svar överensstämmer med den litteratur som vi har läst. Litteratur och intervjuade lärare säger även att skillnader i genus spelar en viktig roll. Lärarens agerande i klassrummet spelar en väsentlig roll för hur den talängsliga flickan kommer att utveckla sin tystnad, om hon kommer att fortsätta vara tyst eller om hon kommer att prata mer. De lärare som vi har intervjuat i denna studie säger sig ha olika strategier, som ständigt finns i deras tankar, för hur de kan stötta flickorna till att våga ta mer plats. Vi analyserar även lärarnas svar.

Syftet med studien är att undersöka de intervjuade lärarnas uppfattningar och tankar om hur formativ bedömning kan stärka och synliggöra elevers lärandeprocesser, hur lärandeprocesserna kontinuerligt skall bedömas med mål samt hur eleverna skall nå dessa. Studien syftar även till att undersöka om formativ bedömning har påverkat de intervjuade lärarnas arbete. Teorin som tillämpas i studien är sociokulturellt perspektiv. Fem centrala begrepp utifrån teorin kopplas samman med empirin i diskussionen. Dessa begrepp är: situerad kunskap, artefakter och intellektuella redskap, mediering, språk samt den proximala utvecklingszonen. För att besvara studiens frågeställningar har en kvalitativ metod i form av intervjuer av sex stycken lärare utförts. Resultatet visar att formativ bedömning har betydelse i både undervisning och lärarnas arbete samt att lärare tillämpar olika arbetssätt inom formativ bedömning. Betydelsen av formativ bedömning kan kategoriseras i ett antal teman såsom exempelvis tydlighet, eget ansvar, förståelse, medvetenhet och att formativ bedömning lämpar sig bättre i vissa situationer och för vissa elever än andra. Exempel på arbetssätt som tillämpas av lärarna är kamratbedömning, självbedömning, enskilda samtal och användande av matriser. Sammanfattningsvis visar slutsatserna av studien att formativ bedömning har en betydelse i de intervjuade lärarnas undervisning och arbete utifrån olika perspektiv. Dessa perspektiv är exempelvis tydlighet, ämnen och elevers lämplighet, tidskrävande samt elevens ansvar, medvetenhet och förståelse. Studien visar även att lärarna har tillämpat formativ bedömning genom skriftlig och muntlig feedback samt själv- och kamratbedömning. Utifrån studiens resultat och analys har det visat sig att Vygotskijs sociokulturella perspektiv kan både användas och inte användas som en förklaringsmodell till varför formativ bedömning skall användas i skolan.