Literatura científica selecionada sobre o tema "Digitala instruktioner"

In einer digital geprägten Welt stehen Lehrkräfte vor zahllosen Herausforderungen bezüglich der Mediennutzung in ihrem Unterricht. Kinder und Jugendliche konsumieren Medien durch soziale Netzwerke, Messenger und vor allem in Form von Videos, Filmen und Serien. An der Goethe-Universität werden die aktuellen bildungspolitischen und gesellschaftlichen Forderungen nach medienkompetenten Lehrkräften u.a. in der ersten Phase der Ausbildung aufgegriffen. Im hier vorgestellten bildungswissenschaftlichen Seminar «Mediendidaktik im Kontext Schule» werden Studierende daher unter Anwendung der Methode «Lernen durch Lehren» zur Produktion eigener Erklärvideos in Kleingruppen angeleitet. Dadurch werden die Studierenden zu Expertinnen und Experten, während sie den Videoerstellungsprozess kennenlernen und Mediennutzungskompetenzen ausbilden. Durch die Verzahnung mit Feedbackschleifen und Reflexionsaufgaben als Teil des studentischen Portfolios wurde der bewusste und reflektierte Umgang mit Medien in der späteren Berufspraxis angestrebt. Die Lehrveranstaltung wurde prozessbegleitend und anhand eines Online-Fragebogens summativ evaluiert. Die Ergebnisse zeigen zwar den anhaltenden Bedarf zur Instruktion während der Medienproduktion, aber vor allem das Interesse an digitalen Medien. Die Studierenden erlebten den Lernprozess als leistungsmotivierend, produktiv und betonten die Relevanz der Themen und Ziele des Seminars für die spätere Berufspraxis. Zukünftige Lehrkräfte können in jeder Ausbildungsphase von Praxiserfahrung im Umgang mit digitalen Medien profitieren und sollten dahingehend weitere Angebote während des Studiums und darüber hinaus erhalten.

I denne artikel beskrives konceptet ’Den digitale patientmappe’, som er udviklet som en del af ELYK projektet – E-læring, Yderkanter og Klyngedannelse. Den digitale patientmappe er resultatet af et co-designforløb mellem privatpraktiserende fysioterapeuter og medarbejdere i ELYK, der har udmøntet sig i et værktøj, der muliggør et tæt kommunikativt samarbejde mellem fysioterapeut og patient. Registreringer, diagnose samt instruktioner samles digitalt ved hjælp af tekst, billede, lyd og video og gøres tilgængeligt for patient og terapeut i alle relevante situationer. Den digitale patientmappe kan ses som en udvidelse af patientjournalen med den forskel, at patientmappen er patientens, og at den indgår i et mere ligeværdigt samarbejdsforhold mellem patient og terapeut.

Den här uppsatsen handlar om hur digitala instruktioner i slöjd kan bidra till att hjälpa elever och lära sig att ta in kunskaper på ett bredare sätt än att bara få muntliga instruktioner och genomgångar från läraren. Studien är främst från ett elevperspektiv. Syftet var att bidra med att öka kunskapen om hur digitala instruktioner kan vara till hjälp för elevrnas lärande i slöjd. Studien utgick från två frågeställningar där svaren skulle synliggöra elevernas upplevelse om hur digitala instruktioner kunde användas som stöd i slöjdundervisningen. Det finns väldigt få didaktiska läromedel i slöjd och för att bidra till en bredare kunskap om slöjdens arbetsprocess så har jag tillverkat eget läromedel i form av digitala instruktioner, dvs filmer och bilder som jag haft som hjälp i min undervisning i ett arbetsområde. Jag upplevde svårigheter att nåfram till alla elever med mina muntliga instruktioner och ville därför undersöka om mina digitala instruktioner kan vara till hjälp för eleverna i sitt lärande och om eleverna kan bli mer självständiga i slöjden. Genom att använda datorer och surfplattor även i slöjden så får eleverna mer kanaler att hämta in information i slöjden. Istället för att vara en instruktör som visar allt så ändrar jag arbetssätt till handledare som istället stöttar eleven. Man har ofta ett fåtal minuter per elev och lektion, alltså är tiden begränsad för att kunna hinna med att se och stötta alla elever. Metoden att samla in empirin var genom aktionsforskning där jag prövade ett nytt sätt att undervisa genom att ge digitala instruktioner, etnografiska observation, enkätundersökning och intervjuer. Jag har observerat, instruerat och handlett eleverna i deras arbete mot ett färdigt slöjdföremål och då tillverkat en digital instruktion för denna studie. Resultatet av studien visar att arbetet med digitala instruktioner i slöjden skapar en trivsam arbetsmiljö för både elever och lärare. Eleverna är bekväma med att ha datorn till hjälp i sitt lärande och det blir inte lika mycket "vad ska jag göra nu" frågor för att komma vidare i sitt slöjdarbete. Vidare i slutsatsen så ser jag att det ändå är många elever som behöver få sina instruktioner visade "live" för att ändå vara säkra att de inte gör fel och det visar att fast man har digitala instruktioner som kan visas oändligt många gånger så kan man inte vara passiv som lärare utan måste vara med i bakgrunden för att stötta och visa olika tekniker och verktyg.

Idag behöver elever utveckla förmågor för att kunna delta i den kultur som finns online. Denna kultur kännetecknas av samarbete. Ett sätt att samarbeta digitalt är att skriva kollaborativt vilket elever kan lära sig genom att få tydliga instruktioner som stöd i processen. Den här uppsatsens syfte är därför att jämföra skrivsamarbete i olika grupper samt undersöka hur uppgiftsinstruktioner som syftar till att utveckla det digitala kollaborativa skrivandet eventuellt kan inverka på samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundas i Computer Supported Collaborative Learning (CSCL) samt i teori om dialogicitet. Tidigare forskning visar att elevers kollaborativa skrivande kan stöttas genom instruktioner. Metoden för insamling som använts är en kvalitativ fältstudie. Materialet består av fyra inspelningar av gruppernas samarbete och fyra texter som de producerade under samarbetet. Resultatet visar att det i gruppers samarbetsprocesser finns inslag av bland annat förhandling, förståelse och beslut. Resultatet visar också att det finns skillnad i gruppers samarbete beroende på om de fått instruktioner eller inte. Vår slutsats är att grupper tenderar att arbeta mer kooperativt än kollaborativt samt att instruktioner kan stötta elever i att arbeta mer kollaborativt.

I och med dagens snabba tekniska utveckling växer nya interaktiva produkter ständigt fram för användarna. Digitala verktyg som används för att animera och skapa, för att nämna några områden, uppdateras ofta i hopp om att hjälpa användare att kunna utföra önskade åtgärder. När användare lär sig ett nytt verktyg för digitalt skapande kan det se ut som en komplex produkt som är svår att förstå vid en första anblick. Ett överflöd av funktionalitet erbjuds och det krävs en inlärningsprocess för att skapa en förståelse för hur produkten är avsedd att användas. Tidigare forskning visar att videobaserade instruktioner är en populär metod som ofta används inom detta kreativa område (till exempel programvaror relaterade till animering eller fotoredigering). I denna studie undersöks det om det finns en skillnad i prestanda mellan att använda videobaserade instruktioner jämfört med textbaserade instruktioner som också ofta används i produktbeskrivningar. För att undersöka detta skapades en prototyp som sedan testades i ett kontrollerat experiment. Tio deltagare fick textbaserade instruktioner och tio andra deltagare fick videobaserade instruktioner när de använde prototypen. Deltagarna fick sedan sju minuter på sig att hitta den information som behövdes för att lösa tio specifika uppgifter. Därefter ombads deltagarna att lösa ett antal uppgifter under en viss tid. Det som dokumenterades var den totala tiden det tog för deltagarna att slutföra alla tio uppgifterna och hur många åtgärder de gjorde rätt eller fel. Resultatet visar att gruppen som hade videobaserade instruktioner fick fler antal korrekt utförda handlingar och färre felklick. Detta resultat kunde dock ha varit en tillfällighet eftersom antalet deltagare var begränsat. Den stora skillnaden mellan instruktionsmetoderna var att den totala tiden det tog för gruppen med de videobaserade instruktionerna att utföra uppgifterna var kortare. Därför kan en slutsats vara att videobaserade instruktioner tillåter användare att utföra sina åtgärder snabbare under inlärningsfasen när potentiellt mer information kan memoriseras. Det finns dock några faktorer som kunde ha påverkat de resultat som måste beaktas. Till exempel hade vissa deltagare som fick textbaserade instruktioner inte tillräckligt med tid för att läsa alla instruktioner och kunde därför inte slutföra vissa uppgifter.