Literatura científica selecionada sobre o tema "Explicit undervisning"
Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos
Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Explicit undervisning".
Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.
Artigos de revistas sobre o assunto "Explicit undervisning"
1
Tengberg, Michael. "Textanvändning och texttolkning i svenskundervisningen på högstadiet." Nordic Journal of Literacy Research 5, no. 1 (2019): 18. http://dx.doi.org/10.23865/njlr.v5.1488.
Texto completo da fonteResumo:
Utveckling av kvalificerad läsförmåga är ett av skolans viktigaste lärandemål och ett mål för vilket svenskämnet har ett särskilt ansvar. Kunskapen om hur undervisningen om text och textförståelse går till i svenska klassrum är emellertid begränsad. I den här artikeln rapporteras resultat från en observationsstudie av svensklärares undervisning om text och textförståelse i högstadiet. Studien bygger på analyser av 59 videoinspelade svensklektioner i årskurs sju som samlats inom ramen för studien Linking Instruction and Student Achievement. Resultaten baseras på en kombination av dels deskriptiv statistik, dels kvalitativ innehållsanalys av utvalda lektionssegment. Resultaten indikerar att merparten av undervisningstiden ägnas åt antingen aktivt bruk av autentiska texter för djupare förståelse eller möjlighet för elever att skriva egna sammanhängande texter. Eleverna ställs dock i relativt liten grad inför intellektuellt krävande analysuppgifter och lärarna ger sällan explicit strategiundervisning. Detta gäller både för svenskundervisningen som helhet och för den texttolkande undervisningen specifikt. Några för textförståelse och texttolkning mer specifika problem- och utvecklingsområden identifieras och diskuteras också i artikeln.
2
Ljungqvist, Marita. "Diskurser om undervisning med digitala verktyg: En kritisk granskning av relationen mellan universitetslärares beskrivningar och lärosätens styrdokument." Högre utbildning 8, no. 2 (2018): 90. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v8.1343.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra hur undervisning i digitala miljöer konstrueras, dels i reflekterande texter skrivna av universitetslärare som deltog i en högskolepedagogisk kurs 2017–2018, dels i styrdokument om e-lärande från svenska lärosäten. Resultatet visar att lärarnas och styrdokumentens diskurser emellanåt står i kontrast till varandra. Medan de senare såväl explicit som implicit uttrycker ett antagande om att undervisning med digitala verktyg är effektiv och tidsbesparande pekar lärartexterna exempelvis på att det förberedande arbetet är tidskrävande. I styrdokumenten beskrivs också undervisningens digitala utveckling som oundviklig och positiv medan lärarna ger uttryck för ett mer komplext, kritiskt och eftertänksamt förhållningssätt.
3
Nordby, Mette, Berit Reitan, and Guðrún Jónsdóttir. "Naturfag for yrkesfagelever: Er det handlingsrom i læreplanen til å utforme relevant og yrkesrettet undervisning?" Acta Didactica Norge 12, no. 3 (2018): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5636.
Texto completo da fonteResumo:
Fra flere hold blir innholdet i fellesfagene trukket fram som en årsak til dårlig motiverte elever og frafall i yrkesopplæringen. Forskriften til opplæringsloven stiller eksplisitte krav til at opplæringen i fellesfagene skal være tilpasset de ulike studieprogrammene. Denne studien stiller spørsmål om hvor stort handlingsrom kompetansemålene i læreplanen i naturfag gir lærere til utforming av relevant og yrkesrettet undervisning for yrkesfagelever. Vi har utviklet en analysemetode egnet til å vurdere om et innholdselement i et kompetansemål 1) vil være relevant for yrkesfagelever ved ulike studieprogram, og 2) mulig å tilpasse til yrkesfagelever ved ulike studieprogram. Vi har funnet at kompetansemålene i læreplanen i naturfag setter opp et relativt begrenset handlingsrom med tanke på utforming av relevant og yrkesrettet undervisning for yrkesfagelever. For å realisere kravet om at opplæringen i naturfag skal være tilpasset de ulike studieprogrammene mener vi at det må legges bedre til rette for dette i fremtidige læreplaner. På bakgrunn av funn i denne studien ser vi et behov for ytterligere forskning på yrkesfagelevers opplevelse av relevans i naturfag.Nøkkelord: læreplananalyse, naturfag, yrkesfag, relevans, yrkesretting, yrkesfagelever School science for vocational students: Is there scope for action in the curriculum to design relevant teaching adapted to the various vocational programs?AbstractFrom several sources, the curriculum in the common core subjects is accentuated as a reason for poorly motivated students and dropouts in upper secondary vocational education in Norway. The Regulation for the Education Act makes explicit demands that the teaching in the common core subjects should be adapted to the various vocational programs. This study questions the scope for action in the school science curriculum to create teaching for vocational students that is relevant and adapted to the various vocational programmes. We have developed an analytical method suitable for detecting if a content item in a competence aim 1) will be relevant for vocational students in the different vocational programs, and 2) is possible to adapt to vocational students in the different vocational programs. We have found that the competence aims in the school science curriculum establish a relatively limited scope for actopn in regards to designing relevant teaching, adapted to vocational students. In order to realize the requirement for adaption to the various vocational programs, we claim that this should be facilitated in future school science curricula. Based on findings in this study, we see a need for further research on vocational students and their experience of relevance in school science.Keywords: curriculum analysis, school science, vocational education, relevance, adaptation to vocational education
4
Korsager, Majken, and Eldri Scheie. "Students and education for sustainable development – what matters? A case study on students’ sustainability consciousness derived from participating in an ESD project." Acta Didactica Norge 13, no. 2 (2019): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6451.
Texto completo da fonteResumo:
AbstractThis article presents a qualitative case study exploring how students’ partici-pation in a project about sustainable development (SD) influences their sustainability consciousness. Sustainability consciousness is a concept that integrates the environmental, economic and social dimensions of SD with knowledge, skills and attitudes. This study follows up the results from a recent quantitative large-scale study conducted in Sweden, investigating the impact of education for sustainable education (ESD) on students’ sustainability consciousness. Results from our study show that the students’ sustainability consciousness is dominated by a mono-dimensional approach from the environmental perspective. However, their motivation to act (Attitudes) was highest within the economic dimension. The skills they expressed they had attained, were mainly practical and mostly within the environmental dimension and to some extent the social dimension. Analysis of the project showed both a lack of collaboration between the teachers and a lack of explicit teaching, which could explain why the holistic approach to SD was under-communicated to the students. The students’ sustainability consciousness seemed improved after a re-design of the ESD project, where the main changes were more explicit teaching and learning goals, and adding Norwegian as a subject. The results are discussed in relation to what should be emphasized in ESD projects in order to empower pupils and students for action competence for SD.Keywords: education for sustainable development, students’ sustainability consciousnessElever og utdanning for bærekraftig utvikling – hva er viktig? En case-studie om elevers bærekraftbevissthet etter deltakelse i et prosjekt om bærekraftig utviklingSammendragDenne artikkelen presenterer en kvalitativ case-studie som utforsker hvordan elevers deltakelse i et prosjekt om bærekraftig utvikling påvirker deres bærekraftbevissthet. Bærekraftbevissthet er et konsept som integrerer den miljømessige, økonomiske og sosiale dimensjonen av bærekraftig utvikling med kunnskap, ferdigheter og holdninger. Denne studien følger opp resultatene fra en nylig kvantitativ storskalaundersøkelse gjennomført i Sverige, der effekten av utdanning for bærekraftig utvikling (UBU) på elevers bærekraftbevissthet er undersøkt. Resultatene fra denne studien viser at elevenes bærekraftbevissthet domineres av en mono-dimensjonal tilnærming fra miljøperspektivet. Men deres motivasjon til å handle (Holdninger) var høyest innenfor den økonomiske dimensjonen. De ferdighetene de uttrykte de hadde oppnådd, var hovedsakelig praktiske og for det meste innenfor miljødimensjonen og noen innen den sosiale dimensjonen. Analyse av prosjektet viste at det var både mangel på samarbeid mellom lærerne og mangel på eksplisitt undervisning, noe som kunne forklare hvorfor den holistiske tilnærmingen til bærekraftig utvikling ble underkommunisert til elevene. Elevenes bærekraftbevissthet ble forbedret noe etter re-design av prosjektet, hvor hovedendringene var mer eksplisitt undervisning og læringsmål samt å inkludere norsk som emne. Resultatene diskuteres med sikte på hva som bør vektlegges i prosjekter i bærekraftig utvikling for å gi elever og studenter handlingskompetanse i bærekraftig utvikling.Nøkkelord: utdanning for bærekraftig utvikling, elevers bærekraftbevissthet
5
Larsen, Ann Sylvi, Marit O. Brujordet, Ingunn Ofte, and Anne Charlotte Torvatn. "Arbeid med argumenterende tekst på 3. trinn. En delstudie fra prosjektet Innføring av sjangerpedagogikk i tre trondheimsskoler." Acta Didactica Norge 12, no. 1 (2018): 9. http://dx.doi.org/10.5617/adno.4726.
Texto completo da fonteResumo:
Temaet for denne artikkelen er skriveopplæring i grunnskolens barnetrinn. Artikkelen studerer en skriveprosess over to uker i sjangeren argumenterende tekst i en tredjeklasse hvor læreren kurses i den australske sjanger pedagogikken. Klassen har en stor andel av minoritetsspråklige elever og elever fra områder med sosioøkonomiske utfordringer. Intensjonen har vært å studere hvordan sjangerpedagogikkens skriveundervisning i fire faser gir unge elever et redskap for å skrive argumenterende tekster, og om sjangerskolens pedagogikk fører til utjevning mellom sterke og svake elever. Datamaterialet vårt er observasjoner av undervisning, lærerens modelltekst, klassens fellestekst, individuelle tekster, samt semistrukturert intervju med lærer. Fire elevtekster fra høytpresterende og lavtpresterende elever blir analysert. Analysen viser at elevene får godt utbytte av den systematiske undervisningen som sjangerpedagogikken tilbyr, og at det blir mindre forskjeller mellom elever som karakteriseres som høyt- eller lavtpresterende. Funnet samsvarer med andre internasjonale studier. Et interessant funn i denne studien er at selv om elevene bruker skriverammer og modelltekster, er hovedvekten av tekstene originale og selvstendige.Nøkkelord: sjangerpedagogikk, eksplisitt skriveundervisning, den australske sjangerskolen, Sydneyskolen, minoritetspedagogikk, argumenterende tekst, skriverammer, modellteksterWorking with argumentative texts in 3rd grade. A partial study from the project Introducing genre pedagogy in three schools in TrondheimAbstractThe topic of this article is writing development among primary school pupils through the use of the genre pedagogy approach developed by the Sydney School, Australia. The study presented here followed a third-grade class over two weeks, in which the class worked with the genre argumentative text. The teacher also received training in the use of genre pedagogy in writing instruction. Many of the pupils are of minority background, and many are from areas with socio-economic challenges. The purpose of the study was twofold: First of all, it intended to investigate how the four stages of genre pedagogy writing instruction provide pupils with a tool for writing argumentative texts, and secondly, whether using genre pedagogy contributes to minimizing the gap in writing competence between strong and weak pupils. Our data material comprise class observation notes, the teacher’s model text, the target text and the students’ individual texts, as well as semi-structured interviews with the teacher. Four texts written by high-performing and low-performing pupils are analyzed. The analysis reveals that the pupils benefit from the systematic writing instruction that the genre pedagogy approach provides, and that the gap in writing competence between high-performing and low-performing pupils becomes smaller. These findings reflect other international studies in the field. One interesting finding in this study is that even if the pupils use writing frames and model texts, the majority of their texts reveal authenticity and independence on the pupil writer’s part.Keywords: genre pedagogy, explicit writing instruction, the Australian school of genre pedagogy, the Sydney School, multicultural pedagogy, argumentative text, writing frames, target texts
6
Huhtamäki, Martina, and Elisabeth Zetterholm. "Uttalets plats i undervisningen av svenska som andraspråk." AFinLA-e: Soveltavan kielitieteen tutkimuksia, no. 10 (July 2, 2018): 45–60. http://dx.doi.org/10.30660/afinla.73123.
Texto completo da fonteResumo:

 
 
 This is a case study about pronunciation teaching in Swedish as a second language. The aim of this study is to compare pronunciation teaching for adults in Finland and Sweden. Data were gathered via interviews with eight teachers and observations of eight Swedish classes. The theoretical framework is language teacher cognition, which implies that we compare what teachers say with what they actually do in the classrooms. The study shows that teachers in both countries find pronunciation a central field of Swedish teaching. However, they think that they lack methods for pronunciation teaching. Most of the pronunciation teaching observed is implicit and integrated in the teaching of other elements, such as vocabulary and grammar. In Sweden, there were more examples of explicit pronunciation teaching than in Finland. In Finland, the minority position of Swedish implies certain challenges for teaching pronunciation and other aspects of the language. Overall, there was much correspondence between the interviews and the observed classes in the two countries.
 
 
7
Heinonen, Henna. "Uttalet i läroböcker i svenska som andraspråk från begriplighetsperspektiv." Puhe ja kieli, no. 1 (June 5, 2020): 23–40. http://dx.doi.org/10.23997/pk.95497.
Texto completo da fonteResumo:
I denna artikel studerar jag hur uttal presenteras i finska gymnasieläroböcker (n=10) i svenska som andra språk. Syftet är att undersöka vilka uttalsdrag som tas upp i läroböckerna och relationen mellan dessa drag och begriplighet. Metoden som jag använder är kvalitativ innehållsanalys.
 Prosodiska drag har ansetts ha en stor betydelse för begriplighet. Vad det gäller svenska är speciellt satsrytm viktig. Analysen visar dock att uppmärksamheten oftast fästs vid enskilda segment (språkljud) och ord. Uttalet av hela satser övas också men regler eller anvisningar om produktionen av prosodiska drag presenteras bristfälligt. Att ange explicita råd och att göra inläraren medveten har i tidigare undersökningar noterats vara effektivt eller till och med nödvändigt för inlärning av prosodin.
 Uttalsmålet för inlärarna på denna nivå är att uttalet är helt begripligt och att inläraren kan tillämpa flera uttalsregler. Att det saknas regler och anvisningar i läroböckerna medför att läraren har en stor roll i att inläraren når målen i uttalet. Presentationen och övandet av prosodiska drag bör vara i nyckelposition i undervisning som syftar till ett begripligt uttal.
8
Tveit, Sverre, and Rolf Vegar Olsen. "Eksamens mange roller i sertifisering, styring og støtte av læring og undervisning i norsk grunnopplæring." Acta Didactica Norge 12, no. 4 (2018): 18. http://dx.doi.org/10.5617/adno.6381.
Texto completo da fonteResumo:
Hvilke roller har eksamen i norsk grunnopplæring? I Forskrift til opplæringslova framgår det blant annet at eksamenskarakteren skal fastsette kompetansen til eleven ved slutten av opplæringen i faget. Denne artikkelen viser imidlertid at policydokumenter og policyutviklere har en rekke forventninger til hva man skal oppnå ved å ha eksamen og hva man skal kunne benytte eksamensresultater til. I et samspill mellom teori og empiri identifiser artikkelen tre roller for vurdering: å sertifisere, styre og støtte læring og undervisning. Dette begrepsapparatet brukes til å analysere både eksamens formelt definerte formål, og tilsiktede og utilsiktede funksjoner ved eksamenssystemet. Artikkelen baserer seg på tre typer historiske data: (i) Stortingsmeldinger, (ii) Utdanningsdirektoratets årlige rapporter, Utdanningsspeilet, samt (iii) ekspertintervjuer gjennomført i 2013 med en statssekretær og en seniorrådgiver i Kunnskapsdepartementet, og direktøren og en avdelingsdirektør i Utdanningsdirektoratet. I tillegg er det gjort en analyse av gjeldende bestemmelser, slik de kommer til uttrykk i Forskrift til opplæringslova og Rammeverket for eksamen av 2017. Artikkelen avdekker manglende avklaringer av eksamens formål og peker på at dette kan føre til at politikere og andre policyutviklere forvalter og videreutvikler eksamenssystemet på sviktende grunnlag. Videre kan det føre til at Utdanningsdirektoratet, Fylkesmannen og andre tilsynsmyndigheter, skoleeiere, skoleledere, lærere, foreldre og elever bruker eksamensdata på uheldige måter. Artikkelen konkluderer med at lovverk, forskrift og rammeverk for eksamen bør gjennomgås og endres til eksplisitt å uttrykke de rollene eksamen skal fylle og ikke. Slik kan man få et bedre utgangspunkt for å utvikle eksamensprøver og sikre hensiktsmessig bruk av eksamensresultater både nasjonalt og lokalt.Nøkkelord: eksamen, standpunkt, vurdering, policy, karakterer, formål.The multiple roles of national exams in the certification, governing and support of learning and instruction in Norwegian secondary education.AbstractWhat are the roles of the national exams in the Norwegian school system? The regulations of the Education Act simply state that exam marks should reflect the student’s competency upon completing the education. This article demonstrates that policy documents and policy-makers express a range of expectations in the use of exam results. By integrating theoretical and empirical encounters, the article identifies three roles of educational assessment: to certify, govern and support learning and instruction. This conceptual framework is used to analyse the formally defined purposes of the exams and intended and unintended functions of the examination system. The article is based on three types of historical data: (i) Ministry reports to the Parliament («white papers»), (ii) the annual report of the National Agency for Education and Training («The Education Mirror») and (iii) expert interviews undertaken in 2013 with a state secretary and a government official in the Ministry of Education and Research, and the general director and department director of the National Agency for Education and Training. Additionally, it analyses current regulations of the Education Act and the «The Examination Framework» of 2017. The article illuminates that clarification of the purposes of the exams is insufficient and maintains that this may lead politicians and other policymakers to undertake insufficient approaches to the administration and development of the examination system. Further, it can cause inappropriate use of examination data by the executive agency, school inspectors, municipalities, school leaders, teachers, parents and students. The article concludes that legislation, regulations and the Examination Framework should be reviewed and changed to explicitly state the roles the examination system is expected to fulfil. This way, one may achieve a better foundation for the development of exams and facilitate sound use of exam data both nationally and locally.Keywords: examinations, teacher judgments, assessment, policy, grades, purposes
9
Horverak, May Olaug. "English writing instruction in Norwegian upper secondary schools." Acta Didactica Norge 9, no. 1 (2015): 11. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1689.
Texto completo da fonteResumo:
AbstractThis article presents a study of current English writing instruction practices in a selection of Norwegian upper secondary schools and discusses how this draws upon ideas within genre-pedagogy. The data comprises individual and focus-group interviews, observation reports and some teaching material. The study shows that English teachers focus on teaching genre requirements and adjustment of language to task and context. However, despite agreeing on the importance of teaching how to write specific text-types and to adjust to the situation at hand, there seems to be different opinions about how detailed instruction should be. Some teachers fear that too explicit instruction may hinder creativity, while others emphasise the need to learn how to structure a text, and to open up for creativity within certain writing frames. In spite of the differences, the practices revealed in this study comply quite well with genre-pedagogy. From the findings in this article, it seems like there is a need to develop and make available teaching material in English to be used in writing instruction, and also to improve the English teacher education with regard to the teaching of writing.Keywords: Writing instruction, genre-pedagogy, teaching-learning cycle, con-text and modellingSammendragDenne artikkelen presenterer en studie av engelsk skriveundervisning i et utvalg norske videregående skoler, og diskuterer hvordan disse praksisene samsvarer med sjangerpedagogikk. Innsamlet data består av individuelle og fokusgruppe-intervjuer, observasjonsrapporter og undervisningsmateriale, og studien viser at engelsklærere fokuserer på å undervise sjangerkrav og det å tilpasse språk til oppgave og kontekst. Til tross for at det er enighet om at det er viktig å undervise i spesifikke tekst typer, og det å tilpasse skriving til situasjon, er det ulike meninger om hvor detaljert skriveundervisningen bør være. Noen lærere frykter at for eksplisitt instruksjon kan hindre kreativitet, mens andre understreker behovet for å lære å strukturere tekster i detalj, og åpner opp for kreativitet innen bestemte skriverammer. Til tross for ulikheter, så samsvarer praksisene presentert i denne studien i stor grad med sjangerpedagogikken. Ut fra funnene i denne artikkelen, kan en konkludere at det er et behov for å utvikle og gjøre tilgjengelig undervisningsmateriale for skriveundervisning i engelsk, samt at det er et behov for å forbedre engelsklærerutdanningen når det gjelder opplæring i skriveundervisning.Nøkkelord: Skriveundervisning, sjangerpedagogikk, undervisnings-lærings syklus, kontekst og modellering
10
Alnervik, Karin, Charlotte Öhman, Eva Lidén, and Monica Nilsson. "Barn och vårdnadshavares minnen av deltagande i pedagogisk dokumentation." Tidsskrift for Nordisk barnehageforskning 17, no. 1 (2018). http://dx.doi.org/10.7577/nbf.2342.
Texto completo da fonteResumo:
Sammandrag: Syftet med artikeln är att bidra till kunskapandet om pedagogisk dokumentation med specifikt fokus på dokumentationens betydelse ur ett demokratiperspektiv. Trots många studier kring pedagogiskdokumentation finns det få studier som explicit utgår ifrån barn och vårdnadshavares perspektiv. I artikelnanalyseras barns och vårdnadshavares samtal utifrån minnesbilder, vilka framträder i fokusgruppssamtal, från förskoletiden i relation till pedagogiskt dokumentationsarbete. Resultatet visar att den pedagogiskadokumentationspraktiken bidrog till skapandet av en praktikgemenskap på förskolan vilket i sin tur möjliggjorde en demokratisk undervisning.
 Nyckelord: demokrati, pedagogisk dokumentation, praktikgemenskap, social kontroll
Teses / dissertações sobre o assunto "Explicit undervisning"
1
Hermansson, Michaela. "Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21495.
Texto completo da fonteResumo:
Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.<br><p>Svenska</p>
2
Ljungstrand, Monika, and Linda Holgersson. "Lärares undervisning i läsförståelse : Fyra lärares erfarenheter av explicit läsförståelseundervisning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21290.
Texto completo da fonteResumo:
Studien är baserad på lärares erfarenheter av läsförståelseundervisning.Utgångspunkten i studien är sviktande resultat i läsförståelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av medveten explicit läsförståelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som används är öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda åldersgrupper, en från varje stadium på grundskolan samt gymnasiet. Framträdande i studiens resultat är att lärare är mycket intresserade av att ge elever god läsförståelse. Trots det känner majoriteten av respondenterna inte till att det finns forskningsbaserade läsförståelsestrategier som bevisligen ger ökad läsförståelse, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd.
3
Almquist, Karin. "Ett effektivt verktyg? Om explicit läsförståelseundervisning." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-104182.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter två olika läsförståelsemodeller, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction, har på elevers läsförståelse. Den metod som användes i studien var kvalitativ textanalys som applicerades på 7 forskningsartiklar. Resultatet visar att modellerna gett effekt, i olika åldrar, länder och grupper. Detta resultat visar att Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction är effektiva modeller att arbeta med för läsförståelseutveckling.
4
Brandes, Johanna. "Lässtrategier : Undervisning om lässtrategier i årskurs 4–6." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78114.
Texto completo da fonteResumo:
Svenska elevers resultat på internationella studier som PIRLS visar på bristande läsförmåga hos eleverna och på bristande lässtrategiundervisning. Svenska elever undervisas mindre om lässtrategier än övriga deltagande länder i undersökningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll teorier om lässtrategier spelar i svenskundervisningen i årskurs 4-6 i den svenska skolan idag. Genom en enkät samt intervjuer så undersöks detta. Undersökningen fann att lärare använde sig av flera lässtrategier i sin undervisning. Undersökningen fann också att lärare undervisade både implicit och explicit, även om en stor del endast undervisade explicit. Undersökningen visade också att samtal om texter är en viktig faktor i lärarens syn på förbättrad läsförståelse hos eleverna. Slutsatsen är att det förekommer såväl implicit som explicit undervisning om lässtrategier och variationen av vilka lässtrategier det undervisas om är stor.<br>Swedish students' results in international studies of reading literacy such as PIRLS show a lack of reading ability among students and a lack of reading strategy teaching. Swedish students are taught less about reading strategies than other participating countries in the survey. The purpose of this essay is to investigate the role theories of reading strategies play in Swedish teaching in grades 4–6 in the Swedish school today. This is investigated through a questionnaire and interviews. The study found that teachers used several reading strategies in their teaching. The study also found that teachers taught reading strategies both implicitly and explicitly, although a great deal of them only taught explicitly. The study also showed that conversations about texts are an important factor in the teacher's view of improved reading comprehension for the students. The conclusion is that there is both implicit and explicit teaching about reading strategies and the variation of which reading strategies are taught is large.
5
Antar, Emelie Jennifer, and Emelie Makdisi. "Explicit stöttning under elevernas skrivprocess : Implementering av en stödmall i årskurs 6." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41538.
Texto completo da fonteResumo:
The purpose of this study is to investigate how pupils in two grade 6 classes change their explanatory texts before and after an explicit teaching with a support template. This is examined in two grade 6 classes that work with Swedish and physics at the same time. This study answers the following questions: • What changes become visible after using the support template and explicit teaching? • How does support in implicit and explicit teaching become visible? The method used for this study is action research with classroom observations and analysis of pupils' texts. The implementation occurs when the teacher receives a support template and uses it in explicit teaching. The theories used for this study are implicit and explicit teaching, genre pedagogy and the theoretical concept scaffolding. The result differs in each class. Text editing with this support template and explicit teaching does not work for all pupils. Both classes had no introduction, conclusion and one type of explanation in their first text version. The visible changes with the texts from class 6A were that the second text version included all the steps within the text type, meanwhile, the pupils from 6B were still missing some steps. Class 6A increased the use of interconnecting and explanatory words, which they used correctly. Two out of five students in class 6B increased the use of interconnecting and explanatory words. In the implicit teaching, the support was made visible through a dialogue in which the teacher supported and encouraged them to use their previous knowledge. In the explicit teaching, the support was made visible through modeling, explicit instructions, dialogue and text editing with the support template.
6
Borgström, Sandra, and Annika Boij. "Undervisning i skrivande av faktatexter i årskurs 2-3." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29493.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna forskningsstudie är att analysera samt synliggöra lärares arbete med faktatexter i årskurs 1–3. Frågorna som studien ska besvara är: Hur arbetar lärare med faktatexter? och På vilka sätt är lärarnas arbete med faktatexter språk-och kunskapsutvecklande? I studien har vi använt oss av Hajer & Meestringas (2014) teoretiska modell om språk och kunskapsutvecklande undervisning. Vi har utgått från tre av teorins centrala begrepp när vi analyserat våra intervjuer och observationer: kontext, interaktion och stöttning. För att samla in material för undersökningen har vi valt ut två forskningsmetoder av kvalitativ karaktär, intervjuer och observationer. Vi har besökt fyra klasser (3st åk 3 och 1st åk 2) på tre olika skolor i tre olika kommuner i södra Skåne. Observationerna visade att lektionerna till största del bestod av interaktion mellan lärare och elev samt elev och elev. Lektionerna som vi observerade var även berikade av stöttning. Vi fick bland annat ta del av läraren sätt att introducera eleverna i att göra en tankekarta (bilaga 3). Vid ett annat tillfälle fick vi se hur läraren gick tillväga när eleverna skulle fylla i en sexfältare (bilaga 2). När vi jämförde lärarna med varandra kunde vi dra slutsatsen att tre av lärarna arbetade med faktatexter på liknande sätt medan en av lärarna särskilde sig. En annan slutsats som vi kunde dra är hur viktigt arbetet med uppbyggnaden kring faktatexter är för att eleverna ska utveckla sitt skrivande. Tre av lärarna hävdade att de kunde se att elevernas texter blev längre och mer innehållsrika då eleverna fick en god grund att stå på.
7
Touman, Nesrin, and Iman Touman. "Fyra pedagogers undervisning i läsförståelse i åk 4-6." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34616.
Texto completo da fonteResumo:
En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse. Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex lärare från två olika skolor, men urvalet bestod endast av fyra. Resultatet tyder på att läsförståelseutvecklingen är beroende av en mängd olika faktorer, särskilt att eleverna behöver skapa förförståelse, arbeta med ordkunskap samt använda sig av lässtrategier för att kunna göra inferenser och för att på egen hand klara av svårigheterna de stöter på under läsningen. Den dominerade läsundervisningen bland lärarna utmärks av en reciprok undervisning, där de fyra grundstrategierna innehar en central roll. Lärarnas fokus ligger främst på att arbeta med den övergripande faktorn som deras elever behöver utveckla. Efter denna studie har vi utvecklat en förståelse för att vissa faktorer är svårare än andra att arbeta med och att pedagogernas kompetens inte alltid är tillräcklig för att läsförståelseundervisningen ska bli gynnsam.
8
Thunell, Madelene. "En studie om undervisning i läsförståelse - Från då till nu : Pedagogers livsberättelser om erfarenheter och reflektioner från sin undervisning i läsförståelse under sina verksamma år i yrket." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39990.
Texto completo da fonteResumo:
Studiens syfte var att med ett historiskt perspektiv undersöka, utifrån ett förändrat behov i samhället gällande behoven av att kommunicera och förstå texter, synen på läsförståelse och framförallt hur undervisningen i detta har sett ut genom åren. Studien utgick från den kvalitativa metodansatsen Livsberättelser och baserades på 7 intervjuer med pedagoger som varit verksamma i skolan i många år. Avsikten var att enligt den fenomenologiska erfarenhetsfilosofin söka kunskap och förståelse genom andra människors tolkningar och erfarenheter. Bakgrunden bestod av en beskrivning utifrån litteratur och befintlig forskning om lärarens roll i läsförståelseundervisning samt vikten av att undervisa både strukturerat och explicit i läsförståelsestrategier. Resultatet visade att undervisningen i många år enbart har handlat om att lära barn att läsa, avkoda och att förståelsen då troddes komma automatiskt. Forskning har visat att det krävs en mer explicit undervisning och studiens resultat visade att denna typ inte återfanns i skolan förrän de senaste åren. Slutsatsen var att det har hänt en hel del i skolan kring undervisning i läsförståelse men att det har tagit tid. Det visade sig även finnas en del kvar att utveckla och att den bästa utvecklingen skedde tillsammans i ett kollegialt lärande.
9
Jakobsson, Maria, and Annika Järnetun. "Att undervisa i explicit läsförståelse : En kvalitativ studie av tolv lärares förståelse av text." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25982.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser. Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals. Det verkade viktigt att i arbetet med läsförståelse ta hjälp av varandra, att samarbeta och bekräfta eleverna så att deras självförtroende stärks samt att miljön eleverna befinner sig i är trygg. Anpassning upplevde vi förekom i låg utsträckning och man diskuterade inte själva lärandet med eleverna. Däremot betonade lärarna att mycket med läsförståelse hänger ihop med motivation och att lyckas ”få med eleverna på tåget.” En utmaning som lärarna nämner är att det är svårt att räcka till för alla elever då de befinner sig på så olika nivåer.
10
Engblom, Lisa. "Att undervisa mellan raderna : Fyra lärares beskrivningar av undervisning i och bedömning av läsförståelse i åk 7-9." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16826.
Texto completo da fonteResumo:
Sammandrag Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur fyra svensklärare i grundskolans senare år uppfattar och beskriver att de arbetar med undervisning i läsförståelse, samt bedömning av läsförståelse i grundskolans årskurser 7-9. Datamaterial samlades in via halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, samtliga aktiva i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet visar på varierande kunskaper om läsförståelsestrategier samt på olika sätt att bedriva undervisning i läsförståelsestrategier och läsförståelse. Samtliga lärare lägger dock stor vikt vid skönlitteratur, elevens egen läsning samt textsamtal mellan elever och mellan elever och lärare, som grund för att utveckla läsförståelsen. Lärarnas syn på vikten av feedback gällande elevernas läsförståelse varierar. Bedömning av läsförståelse sker till största delen summativt, även om undersökningen även till viss del visar på inslag av formativ bedömning.
Livros sobre o assunto "Explicit undervisning"
1
Implicit And Explicit Language Learning Conditions Processes And Knowledge In Sla And Bilingualism. Georgetown University Press, 2011.
Encontre o texto completo da fonteCapítulos de livros sobre o assunto "Explicit undervisning"
1
Halvorsen, Grethe Salicath. "Hva kan praksisnær undervisning være?" In Praksisnær undervisning – i praksis og teori. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.94.ch2.
Texto completo da fonteResumo:
The concept of practice-oriented learning is not used very consistently in contemporary literature. There are numerous and non-uniform descriptions of what it is. This contribution revolves around what it can be. The literature describes this mainly as an attempt to marry theory and practice and create a more comprehensive understanding. Integration is a frequently used word and often it is the vocational practice that is meant by practice. Nor does Norwegian parliamentary report no. 16 from 2016/17 give anything but a relatively superficial glance of the fact that active students learn the most and best when they experience proximity to people’s reality and when its scenarios are naturally integrated into the teaching. I suggest that we question our applied concepts and grasp the experience, and see it in the light of implicit and explicit knowledge, tacit or articulated knowledge, internalism and externalism, and participant and spectator – well-known concepts in epistemology. I look at what the student «does and undergoes» in her/his learning process as a tool for realizing the knowledge on the inside and searching outside it with the goal of placing it within the whole. The exchange between inside and outside is important for understanding the practice as a phenomenon – from thinking about it, to thinking and acting with it.
2
Nordkvelle, Yngve, Odd Rune Stalheim, Trine Fossland, Thomas de Lange, Line Wittek, and Monika Bærøe Nerland. "Praksisnær undervisning med simulering og rollespill." In Praksisnær undervisning – i praksis og teori. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.94.ch6.
Texto completo da fonteResumo:
Simulation in education involves creating situations that are similar to events, rituals and routines performed in the workplace – or in therapy, consultation, conflicts or similar situations. One recreates as many conditions as are necessary for the students to ‘live’ within what one imitates. Teachers instruct students and run the procedures as if they were ‘reality’. Some simulations, such as in nursing education, require expensive equipment and sophisticated use of ICT. Others can be set up as role-playing games with what one has at their disposal in terms of facilities. The article compares three cases of simulation that were closely examined in connection with a research project. The purpose was to find out if the students experienced this as good quality. The students’ ability to immerse themselves in the situation is of great importance for the benefit of the simulation. Most students find that the situations closely resemble real life and keep them engaged and alert. Teaching that explicitly tries to resemble reality is perceived as very educational.