Siga este link para ver outros tipos de publicações sobre o tema: Explicit undervisning.
Teses / dissertações sobre o tema "Explicit undervisning"
Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos
Veja os 37 melhores trabalhos (teses / dissertações) para estudos sobre o assunto "Explicit undervisning".
Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.
Veja as teses / dissertações das mais diversas áreas científicas e compile uma bibliografia correta.
1
Hermansson, Michaela. "Är explicit undervisning nyckeln till ökad läsförståelse? : En kvalitativ intervjustudie om hur fem lärare i F–3 beskriver sin undervisning i läsförståelse och lässtrategier". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21495.
Texto completo da fonteResumo:
Resultaten av de senaste PIRLS-undersökningarna visar att svenska elevers läsförståelse har försämrats under senare år. Enligt forskning bör undervisningen vara inriktad på lässtrategier för att elever ska utveckla läsförståelse. För att eleverna ska lära sig använda olika lässtrategier självständigt när de tolkar text och skapar mening behöver de undervisas explicit. Undervisningen bör vara strukturerad och varierad samtidigt som läraren stöttar eleverna och anpassar undervisningen efter deras individuella behov. Syftet med studien har varit att undersöka hur lärare i F–3 undervisar i läsförståelse och lässtrategier för att se vilka förtjänster och brister som finns. Studiens metod är kvalitativ och för att samla in material har fem halvstrukturerade intervjuer genomförts med fem verksamma lärare, fyra klasslärare och en specialpedagog, fördelade på fyra olika skolor. Resultaten visar att lärare använder sig av olika undervisningsmetoder när de undervisar i läsförståelse, såsom en läsande klass, think-aloud, cirkelmodellen och Chambers modell för boksamtal. Det som tycks genomsyra lärarnas undervisning i läsförståelse är kommunikation, vilket är nära sammankopplat med studiens teoretiska utgångspunkt, det sociokulturella perspektivet. Enligt lärarna samtalar de mycket med eleverna om texter, och de verkar försöka anpassa undervisningen efter elevernas individuella behov genom att välja texter som eleverna har förkunskaper i och om. När de undervisar explicit tycks lärarna diskutera olika lässtrategiers nyttoanvändning genom att samtala om hur och varför olika lässtrategier är lämpliga att använda i olika sammanhang. Enligt lärarna erbjuds eleverna undervisning i olika gruppkonstellationer såsom arbete i helklass, halvklass, mindre grupper, parvis och enskilt. Lärarna tycks vara tydliga i sin undervisning för att eleverna ska bli medvetna om i vilket syfte de ska läsa.Svenska
2
Ljungstrand, Monika, e Linda Holgersson. "Lärares undervisning i läsförståelse : Fyra lärares erfarenheter av explicit läsförståelseundervisning". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21290.
Texto completo da fonteResumo:
Studien är baserad på lärares erfarenheter av läsförståelseundervisning.Utgångspunkten i studien är sviktande resultat i läsförståelse i internationella undersökningar för svenska elever. Det är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av medveten explicit läsförståelseundervisning i klassrumsmiljö. Metoden som används är öppna intervjuer. Respondenterna undervisar alla i svenska i skilda åldersgrupper, en från varje stadium på grundskolan samt gymnasiet. Framträdande i studiens resultat är att lärare är mycket intresserade av att ge elever god läsförståelse. Trots det känner majoriteten av respondenterna inte till att det finns forskningsbaserade läsförståelsestrategier som bevisligen ger ökad läsförståelse, i synnerhet för elever i behov av särskilt stöd.
3
Almquist, Karin. "Ett effektivt verktyg? Om explicit läsförståelseundervisning". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-104182.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter två olika läsförståelsemodeller, Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction, har på elevers läsförståelse. Den metod som användes i studien var kvalitativ textanalys som applicerades på 7 forskningsartiklar. Resultatet visar att modellerna gett effekt, i olika åldrar, länder och grupper. Detta resultat visar att Reciprocal Teaching och Transactional Strategies Instruction är effektiva modeller att arbeta med för läsförståelseutveckling.
4
Brandes, Johanna. "Lässtrategier : Undervisning om lässtrategier i årskurs 4–6". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78114.
Texto completo da fonteResumo:
Svenska elevers resultat på internationella studier som PIRLS visar på bristande läsförmåga hos eleverna och på bristande lässtrategiundervisning. Svenska elever undervisas mindre om lässtrategier än övriga deltagande länder i undersökningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll teorier om lässtrategier spelar i svenskundervisningen i årskurs 4-6 i den svenska skolan idag. Genom en enkät samt intervjuer så undersöks detta. Undersökningen fann att lärare använde sig av flera lässtrategier i sin undervisning. Undersökningen fann också att lärare undervisade både implicit och explicit, även om en stor del endast undervisade explicit. Undersökningen visade också att samtal om texter är en viktig faktor i lärarens syn på förbättrad läsförståelse hos eleverna. Slutsatsen är att det förekommer såväl implicit som explicit undervisning om lässtrategier och variationen av vilka lässtrategier det undervisas om är stor.Swedish students' results in international studies of reading literacy such as PIRLS show a lack of reading ability among students and a lack of reading strategy teaching. Swedish students are taught less about reading strategies than other participating countries in the survey. The purpose of this essay is to investigate the role theories of reading strategies play in Swedish teaching in grades 4–6 in the Swedish school today. This is investigated through a questionnaire and interviews. The study found that teachers used several reading strategies in their teaching. The study also found that teachers taught reading strategies both implicitly and explicitly, although a great deal of them only taught explicitly. The study also showed that conversations about texts are an important factor in the teacher's view of improved reading comprehension for the students. The conclusion is that there is both implicit and explicit teaching about reading strategies and the variation of which reading strategies are taught is large.
5
Antar, Emelie Jennifer, e Emelie Makdisi. "Explicit stöttning under elevernas skrivprocess : Implementering av en stödmall i årskurs 6". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41538.
Texto completo da fonteResumo:
The purpose of this study is to investigate how pupils in two grade 6 classes change their explanatory texts before and after an explicit teaching with a support template. This is examined in two grade 6 classes that work with Swedish and physics at the same time. This study answers the following questions: • What changes become visible after using the support template and explicit teaching? • How does support in implicit and explicit teaching become visible? The method used for this study is action research with classroom observations and analysis of pupils' texts. The implementation occurs when the teacher receives a support template and uses it in explicit teaching. The theories used for this study are implicit and explicit teaching, genre pedagogy and the theoretical concept scaffolding. The result differs in each class. Text editing with this support template and explicit teaching does not work for all pupils. Both classes had no introduction, conclusion and one type of explanation in their first text version. The visible changes with the texts from class 6A were that the second text version included all the steps within the text type, meanwhile, the pupils from 6B were still missing some steps. Class 6A increased the use of interconnecting and explanatory words, which they used correctly. Two out of five students in class 6B increased the use of interconnecting and explanatory words. In the implicit teaching, the support was made visible through a dialogue in which the teacher supported and encouraged them to use their previous knowledge. In the explicit teaching, the support was made visible through modeling, explicit instructions, dialogue and text editing with the support template.
6
Borgström, Sandra, e Annika Boij. "Undervisning i skrivande av faktatexter i årskurs 2-3". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29493.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna forskningsstudie är att analysera samt synliggöra lärares arbete med faktatexter i årskurs 1–3. Frågorna som studien ska besvara är: Hur arbetar lärare med faktatexter? och På vilka sätt är lärarnas arbete med faktatexter språk-och kunskapsutvecklande? I studien har vi använt oss av Hajer & Meestringas (2014) teoretiska modell om språk och kunskapsutvecklande undervisning. Vi har utgått från tre av teorins centrala begrepp när vi analyserat våra intervjuer och observationer: kontext, interaktion och stöttning. För att samla in material för undersökningen har vi valt ut två forskningsmetoder av kvalitativ karaktär, intervjuer och observationer. Vi har besökt fyra klasser (3st åk 3 och 1st åk 2) på tre olika skolor i tre olika kommuner i södra Skåne. Observationerna visade att lektionerna till största del bestod av interaktion mellan lärare och elev samt elev och elev. Lektionerna som vi observerade var även berikade av stöttning. Vi fick bland annat ta del av läraren sätt att introducera eleverna i att göra en tankekarta (bilaga 3). Vid ett annat tillfälle fick vi se hur läraren gick tillväga när eleverna skulle fylla i en sexfältare (bilaga 2). När vi jämförde lärarna med varandra kunde vi dra slutsatsen att tre av lärarna arbetade med faktatexter på liknande sätt medan en av lärarna särskilde sig. En annan slutsats som vi kunde dra är hur viktigt arbetet med uppbyggnaden kring faktatexter är för att eleverna ska utveckla sitt skrivande. Tre av lärarna hävdade att de kunde se att elevernas texter blev längre och mer innehållsrika då eleverna fick en god grund att stå på.
7
Touman, Nesrin, e Iman Touman. "Fyra pedagogers undervisning i läsförståelse i åk 4-6". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34616.
Texto completo da fonteResumo:
En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse. Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex lärare från två olika skolor, men urvalet bestod endast av fyra. Resultatet tyder på att läsförståelseutvecklingen är beroende av en mängd olika faktorer, särskilt att eleverna behöver skapa förförståelse, arbeta med ordkunskap samt använda sig av lässtrategier för att kunna göra inferenser och för att på egen hand klara av svårigheterna de stöter på under läsningen. Den dominerade läsundervisningen bland lärarna utmärks av en reciprok undervisning, där de fyra grundstrategierna innehar en central roll. Lärarnas fokus ligger främst på att arbeta med den övergripande faktorn som deras elever behöver utveckla. Efter denna studie har vi utvecklat en förståelse för att vissa faktorer är svårare än andra att arbeta med och att pedagogernas kompetens inte alltid är tillräcklig för att läsförståelseundervisningen ska bli gynnsam.
8
Thunell, Madelene. "En studie om undervisning i läsförståelse - Från då till nu : Pedagogers livsberättelser om erfarenheter och reflektioner från sin undervisning i läsförståelse under sina verksamma år i yrket". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39990.
Texto completo da fonteResumo:
Studiens syfte var att med ett historiskt perspektiv undersöka, utifrån ett förändrat behov i samhället gällande behoven av att kommunicera och förstå texter, synen på läsförståelse och framförallt hur undervisningen i detta har sett ut genom åren. Studien utgick från den kvalitativa metodansatsen Livsberättelser och baserades på 7 intervjuer med pedagoger som varit verksamma i skolan i många år. Avsikten var att enligt den fenomenologiska erfarenhetsfilosofin söka kunskap och förståelse genom andra människors tolkningar och erfarenheter. Bakgrunden bestod av en beskrivning utifrån litteratur och befintlig forskning om lärarens roll i läsförståelseundervisning samt vikten av att undervisa både strukturerat och explicit i läsförståelsestrategier. Resultatet visade att undervisningen i många år enbart har handlat om att lära barn att läsa, avkoda och att förståelsen då troddes komma automatiskt. Forskning har visat att det krävs en mer explicit undervisning och studiens resultat visade att denna typ inte återfanns i skolan förrän de senaste åren. Slutsatsen var att det har hänt en hel del i skolan kring undervisning i läsförståelse men att det har tagit tid. Det visade sig även finnas en del kvar att utveckla och att den bästa utvecklingen skedde tillsammans i ett kollegialt lärande.
9
Jakobsson, Maria, e Annika Järnetun. "Att undervisa i explicit läsförståelse : En kvalitativ studie av tolv lärares förståelse av text". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25982.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med undersökningen är att belysa hur några lärare, som undervisar i årskurs 2 och 3, uppfattar läsförståelse samt att få veta hur de arbetar med läsförståelse. Undersökningen genomfördes med halvstrukturerade intervjuer och observationer i två kommuner i Mellansverige. Resultatet visar att läsförståelse är komplext, men lärarna är överens om att läsförståelse handlar om mer än att bara kunna avkoda en text. I läsförståelse inryms både läsfärdigheter och kognitiva läsprocesser. Lärarna uppfattar det betydelsefullt att arbeta utvecklande med elevers läsförståelse och lärarna som deltagit är mer eller mindre medvetna om lässtrategier. Det är vanligt att man använder läromedel till hjälp och många av de intervjuade lärarna arbetade med textsamtal. Lärarna betonade vikten av det muntliga samtalet i ett klassrumsklimat som tillåter alla att komma till tals. Det verkade viktigt att i arbetet med läsförståelse ta hjälp av varandra, att samarbeta och bekräfta eleverna så att deras självförtroende stärks samt att miljön eleverna befinner sig i är trygg. Anpassning upplevde vi förekom i låg utsträckning och man diskuterade inte själva lärandet med eleverna. Däremot betonade lärarna att mycket med läsförståelse hänger ihop med motivation och att lyckas ”få med eleverna på tåget.” En utmaning som lärarna nämner är att det är svårt att räcka till för alla elever då de befinner sig på så olika nivåer.
10
Engblom, Lisa. "Att undervisa mellan raderna : Fyra lärares beskrivningar av undervisning i och bedömning av läsförståelse i åk 7-9". Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-16826.
Texto completo da fonteResumo:
Sammandrag Föreliggande uppsats ämnar undersöka hur fyra svensklärare i grundskolans senare år uppfattar och beskriver att de arbetar med undervisning i läsförståelse, samt bedömning av läsförståelse i grundskolans årskurser 7-9. Datamaterial samlades in via halvstrukturerade intervjuer med fyra lärare, samtliga aktiva i grundskolans årskurs 7-9. Resultatet visar på varierande kunskaper om läsförståelsestrategier samt på olika sätt att bedriva undervisning i läsförståelsestrategier och läsförståelse. Samtliga lärare lägger dock stor vikt vid skönlitteratur, elevens egen läsning samt textsamtal mellan elever och mellan elever och lärare, som grund för att utveckla läsförståelsen. Lärarnas syn på vikten av feedback gällande elevernas läsförståelse varierar. Bedömning av läsförståelse sker till största delen summativt, även om undersökningen även till viss del visar på inslag av formativ bedömning.
11
Andersson, Jenny. "Undervisning i läsförståelsestrategier och genrer i de lägre årskurserna : Hur explicit är och bör den vara?" Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55236.
Texto completo da fonteResumo:
Detta examensarbete behandlar undervisning i läsförståelsestrategier och genrekunskap. Studien utgår från forskning som visar att undervisning i dessa områden är av stor vikt för elevernas utveckling av läsförståelse. Läsförståelse i sig är grunden för framtida kunskapsinhämtning och vidare studier. Studien har som syfte att undersöka hur lärare i förskoleklass t.o.m. årskurs 3 arbetar explicit med läsförståelsestrategier och genrekunskap. Undersökningen bygger på en webbaserad enkätstudie till samtliga lärare för gällande årskurser i ämnena svenska, matematik, SO och NO/Teknik. Studien begränsar sig till att undersöka en kommun i södra Sverige. Resultaten är samstämmiga på så sätt att övervägande antal tillfrågade lärare anser sig undervisa explicit i läsförståelsestrategier. Något färre anser sig undervisa explicit i genrekunskap. Svaren visar även att undervisning förekommer i mindre omfång i denna kommun än vad som är önskvärt enligt forskningen i både läsförståelsestrategier och genrekunskap.This master thesis focuses on teaching in reading comprehension strategies and genre knowledge. The study is based on research that shows that education in these areas is important for students' development of reading comprehension. Reading comprehension in itself is the basis for future knowledge acquisition and further studies. The purpose of this study is to investigate how teachers, active in the range from pre-school classes to third grade classes, works explicitly with reading comprehension strategies and genre knowledge. The research is based on a web-questionnaire survey of all teachers for current grades in the subjects Swedish, Mathematics, Social studies and Science/Technology. It is limited to investigating a municipality in southern Sweden. The results are coherent in such a way that the majority of teachers asked consider themselves to educate explicitly in reading comprehension strategies. Slightly fewer participants consider themselves to educate explicitly in genre knowledge. Also, based on the answers given by the participants, it turns out that both reading comprehension strategies and genre skills are less taught in this municipality compare to what is recommended according to science.
12
Bergnér, Angelika, e Tove Almkvist. "En interventionsstudie i subtraktion inom talområdet 0 - 20 utifrån explicit undervisning. : Effekter av undervisning i huvudräkningsstrategier inom RtI nivå 1 för elever i årskurs sex". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-164937.
Texto completo da fonteResumo:
Grundläggande kunskaper i aritmetik är centralt inom matematiken och effektiva strategier samt kontinuerlig övning gynnar alla elever. Arbetet syftade till att utforma och pröva om en helklassintervention, RtI nivå ett, inom grundläggande aritmetik gav effekt. Interventionen genomfördes under tre veckor i två årskurs sexklasser som fick undervisning i korta pass tre gånger per vecka. Undervisningen strukturerades utifrån explicit undervisning och CRA-metoden där undervisningen börjar på konkret nivå övergår i representativ och slutligen i abstrakt nivå. Eleverna fick undervisning i olika strategier för huvudräkning inom subtraktion samt möjlighet att öva huvudräkning inom subtraktion i talområdet 0 - 20. Studien var ett kvasiexperiment med förtest och eftertest i både interventionsgrupperna och kontrollgrupperna. En statistisk signifikant effekt kunde mätas då interventionsgruppens medelvärde förbättrades mer än kontrollgruppens inom huvudräkningstestet. Ingen transeffekt uppmättes för algoritmräkning inom subtraktion.
13
Grebovic, Livija, e Ann-Sofi Eklöv. "Läsförståelsemetoder – finns dessa? En kvalitativ studie om läsförståelseundervisning i årskurs 2". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34749.
Texto completo da fonteResumo:
Eftersom internationella undersökningar visar att läsförståelsen sjunker hos svenskaelever, var syftet med detta arbete att undersöka hur lärare i årskurs 2 arbetar medläsförståelse. Vi undrade vilka läsförståelsemetoder som används och hurstyrdokumenten tolkas. För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit hjälp avtidigare forskning och litteratur som behandlar läsförståelse som ämne. Vi har använtoss av kvalitativa undersökningsmetoder, vilket innebär intervju och observation.Resultatet av studien visar att de undervisningsmetoder i läsförståelse som finns idaginte förekommer i renodlad form, samt att lärarna saknar kännedom om dessa.Undervisningsmetoder som vi identifierade under studiens observationstillfällen är enblandning av beprövade undervisningsmetoder i läsförståelse. Resultatet visar även attlärarna inte prioriterar tiden för arbete med läsförståelse. Slutsatsen av vår undersökninghar blivit att lärarnas förhållningssätt till kursplanen i ämnet svenska och derasarbetssätt har betydelse för elevernas utveckling av läsförståelse.
14
Dahl, Elin, e Lisa Fraser. "”När man läser med flyt” Hur elevers syn på vad god läsning är kan påverkas genom explicit undervisning". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30526.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna undersökning är att genom en experimentell interventionsstudie i årskurs 2 undersöka och få ökad kunskap om vad som kan hända med en elev som får ta del av ett kortfattat arbete med explicit undervisning i lässtrategier. Vi har valt att främst utgå ifrån ett elevperspektiv för att få en djupare förståelse för hur elevernas tankar kring läsning förändras genom ett sådant arbete. Frågeställningarna lyder ”Hur kan elevers syn på vad en god läsare är påverkas genom explicit synliggörande av läsningens olika delar?”, ”Hur kan elevers syn på sig själva som läsare påverkas genom explicit undervisning i lässtrategier?” och ”Hur kan elevers medvetenhet om lässtrategier påverkas genom explicit undervisning?”. Vi har genomfört tre lektioner i en årskurs 2 där vi arbetat med tre olika lässtrategier. Utifrån ett sociokulturellt och konstruktivistiskt perspektiv har vi genom kvalitativa intervjuer före och efter experimentet undersökt och därefter analyserat effekten av undervisningen hos fyra elever. Resultatet visar att att elevers syn på vad en god läsare är kan förändras genom att de tvingas jämföra sin egen föreställning om vad en god läsare är mot det explicita synliggörandet av läsningens olika delar. Det visar även att elever inte nödvändigtvis omvärderar sig själva utifrån den nya bild de har av vad en god läsare är efter tre lektioner i explicit undervisning i lässtrategier och därför förändras inte heller deras syn på sig själv som läsare. Dessutom visar resultatet att eleverna kan få en ökad medvetenhet om att lässtrategier finns men att de inte nödvändigtvis blir medvetna om exakt hur och när de ska tillämpas. Utifrån detta har vi dragit slutsatserna att det är viktigt att som lärare vara medveten om vad man lägger fokus på i sin undervisning då detta kan påverka elevernas syn på vad som är viktigt, att för att elevers syn på sig själv som läsare ska förändras är det viktigt att kontinuerligt synliggöra för dem att en god läsare aktivt tillämpar lässtrategier och på så sätt ökar sin läsförståelse samt att explicit undervisning i lässtrategier måste genomföras under en lång period för att uppnå sin fulla potential där eleverna självständigt använder sig av lässtrategier för att öka sin läsförståelse.
15
Levin, Catharina. "Att utveckla läsförståelse - läsförståelsestrategier och metoder i skolan : En kvalitativ intervjustudie om fyra lärares syn på läsförståelseundervisning". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-21494.
Texto completo da fonteResumo:
Internationella studier, PIRLS 2011 och PISA 2012, visar svenska elevers försämrade kunskapsnivåer i läsförståelse. Skolan styrdokument från 2011, Lgr 11, uttrycker explicit undervisning av läsförståelsestrategier i ämnet svenska i grundskolans alla stadier. Den nedåtgående trenden har medfört att diskussionerna kring utvecklingen av läsförståelseundervisning har ökat. Läsforskare varnar för att lärarna lämnas att ensamma tolka hur de ska undervisa i lässtrategier som påverkar läsförståelsen. Våren 2014 lanserades läromedlet En läsande klass som är en privat satsning med ett långsiktigt mål att öka elevers läsförståelse och syftet att lyfta vikten av läsförståelse. Omfattande svensk forskning saknas dock på området. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur undervisande lärare på låg- och mellanstadiet ser på sin läsförståelseundervisning och användandet av metoder och strategier för elever med god läsförståelse men även för elever som upplever hinder i sin läsförståelse. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod med intervjuer som hade halvstrukturerad form. Fyra lärare, som alla undervisar i svenska och arbetar med läsförståelse i sin undervisning, intervjuades. Resultatet visade att samtliga lärare arbetar med läsförståelsestrategier på olika nivåer och att de använder materialet En läsande klass i olika utsträckning i sin undervisning. I resultatet kan man även utläsa att det finns ett behov hos lärare att få direktiv hur explicit läsförståelseundervisning ska bedrivas i skolan för att säkerställa kvalitet i sitt arbete med läsförståelse.Svenska
16
Nicolini, Sofia. "Läsförståelsestrategier: Redskap för läraren, verktyg för eleven : En studie om nio lärares inställning till olika typer av läsförståelsestrategier i undervisningen för förskoleklass till årskurs 3". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30773.
Texto completo da fonteResumo:
· Denna undersökning behandlar lärares inställning till och användning av läsförståelsestrategier i undervisningen. För att elever ska utveckla sin läsförmåga räcker det inte att endast läsa mycket. Eleverna behöver också en explicit undervisning i lässtrategier. Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv är syftet att undersöka lärares inställning till olika typer av läsförståelsestrategier och deras mål med användningen av dessa i undervisningen för förskoleklass till årskurs 3. För att besvara undersökningens syfte används följande frågeställningar: · Vilka olika typer av läsförståelsestrategier används av tillfrågade lärarna och i vilket syfte? · Vad har lärarna sett i praktiken att läsförståelsestrategier kan bidra med för att utveckla elevers läsförståelse? · Vilken roll anser de tillfrågade lärarna att de har under textsamtal och i relation till undervisning av läsförståelsestrategier? Material för undersökningen består av kvalitativa intervjuer av nio lärare verksamma i förskoleklass till årskurs 3. Resultatet visar att de intervjuade lärarna ser läsförståelsestrategier dels som redskap för läraren för att kunna ge eleverna en explicit undervisning i läsförståelse och dels som verktyg till eleverna för att de genom användning av strategierna ska kunna skapa en förståelse av texten på flera olika plan.This study deals with teachers' attitude to reading comprehension strategies and its use in teaching. It is not enough to read a lot for students to develop their reading skills. Students also need explicit instruction in reading comprehension strategies. From a social- constructivist perspective, the aim is to explore teachers' attitudes to different types of reading comprehension strategies and their goal of using these in teaching for preschool to grade 3. In order to answer the aim of this study following questions is being used: What kinds of reading comprehension strategies do the surveyed teachers use and for what purpose? What have teachers seen in practice that reading comprehension strategies can contribute with in order to develop students reading comprehension? What role considers the surveyed teachers that they have during text talks and in relation to the teaching of reading comprehension strategies? Materials for the study consists of qualitative interviews with nine teachers working in preschool up to third grade. The results show that the interviewed teachers see reading comprehension strategies as implements for the teacher to be able to give students an explicit instruction in reading comprehension and as tools for the students to be able to create an understanding of text on several different levels.
17
Rehnholm, Elin. "Intensivundervisning i aritmetik : Effekter av en intervention i årskurs 3". Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166930.
Texto completo da fonteResumo:
Den deklarativa kunskapen att automatisera additions- och subtraktionstabellerna bygger på att man tagit till sig både konceptuella och procedurella kunskaper. Detta sker genom inlärning kring taluppfattning och grundläggande begrepp samt genom att befästa strategier och procedurer för hur tal kan räknas ut. Om eleven automatiserat additions- och subtraktions-tabellerna kan fokus läggas på problemlösning i stället för att lägga kraft på själva uträkningen. Denna studie genomfördes som en interventionsstudie där 8 elever ingick i en experimentgrupp som fick intensivundervisning 4 dagar i veckan, kring additions- och subtraktionstabellerna 0–20, under en 4 veckors period. Forskning visar att elever med svårigheter i matematik lättare tar till sig matematiska kunskaper genom explicita instruktioner och arbetsgången CRA, därför planerades lektionerna för studien efter dessa premisser. Resultatet visar att eleverna utvecklat sina deklarativa kunskaper inom addition och subtraktion 0–20. Resultatet på de procedurella kunskaperna i för- och eftertest AG3 visar även att experimentgruppen har en signifikant utveckling över tid mot vad jämförelsegruppen har. Slutsatsen som dras är att en intensivundervisning som utgår från explicita instruktioner genom arbetsgången CRA och som ligger på rätt nivå för eleven kan ge positiva resultat redan efter 4 veckor.
18
Forsgren, Svahn Christina. "Explicit matematikundervisning för elever i risk att hamna i svårigheter : En kvantitativ studie av ett interventionsprogram på gymnasienivå". Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177358.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med den här studien var att undersöka huruvida en intervention innehållandes explicit undervisning förbättrar elevers kunskaper i matematik. För att kunna besvara syftet genomfördes en kvantitativ deduktiv experimentstudie. Studien är genomfördes på elever i årskurs 1 på ett gymnasium som läste matematikkursen Ma1b. I enlighet med RTI nivå 2 var elever som riskerar att hamna i svårigheter att uppnå kunskapskraven föremål för deltagande i studien. För att identifiera vilka elever som var aktuella för deltagande genomfördes två förtest i enlighet med Smart RTI. Elever som bedömdes icke godkända på de båda förtesten var aktuella för deltagande vilket resulterade i ett urval om 30 elever. Urvalet randomiserades till två grupper, interventions- och kontrollgrupp. Interventionsgruppen genomgick en intervention i 14 veckor bestående av explicit undervisning 1h/vecka utöver elevernas ordinarie undervisning. Eleverna undervisades under interventionen i grupper om 2–4 elever. Innehållet i interventionens explicita undervisning syftade till att förbereda eleverna inför den kommande veckans ordinarie undervisning. Interventionens ämnesinnehåll varierade därmed över tiden. Kontrollgruppen fick inte någon extra undervisning utöver den ordinarie undervisningen som alla elever får. Under interventionstiden genomförde samtliga deltagande elever fyra test vilka alla gav mätvärden att analysera. Gruppernas medelvärden jämfördes vid varje testtillfälle och oberoende t-test genomfördes för att undersöka huruvida studiens resultat var signifikant. Studiens resultat visar att interventionen hade medelstor till stor effekt vid samtliga mättillfällen till förmån för den aktuella interventionsgruppen. Trots att stickproven är små är resultaten delvis signifikanta. Stickproven var små på grund av elevernas bristande närvaro på interventionstillfällen och testtillfällen vilket antas kan ha påverkat signifikansen. RTI som undervisningsmodell och explicit undervisning har i studien visat sig vara effektiva för att ge de deltagande eleverna stöd i sin kunskapsutveckling och öka elevernas färdigheter inom matematik.
19
Olsson, Josefine. "Undervisning i muntlig framställning : En litteraturstudie om muntlig framställning i gymnasieskolan". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30776.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna litteraturstudie är att utreda vad aktuell forskning säger om undervisningen i muntlig framställning i gymnasieskolan. I studien har tidigare forskning inom området systematiskt samlats in och analyserats. Resultatet visar att muntlig framställning ofta får mycket begränsat undervisningsutrymme i den svenska gymnasieskolan. I svenskämnet tycks den muntliga delen oftast åsidosättas till fördel för skriftliga aktiviteter samt litteraturarbete. Trots att forskning förespråkar systematisk talträning och metakunskap för utveckling av muntlig kommunikativ kompetens, tycks denna typ av undervisning få begränsat utrymme i arbetet med muntliga framställningar. Elever efterfrågar mer undervisning i muntlig framställning samt utvidgad respons och vägledning från lärare. Genom jämförelser med internationella studier kan det konstateras att finns likartad problematik även i andra länder.Svenska
20
Chmaj, Helena, e Therese Friman. "Lärares beskrivningar av språkutvecklande undervisning i specialskolan för elever med dövhet eller hörselnedsättning". Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-67534.
Texto completo da fonteResumo:
Det övergripande syftet i denna studie är att belysa hur lärare upplever den språkutvecklande undervisningen av teckenspråkiga elever i specialskolan. Studien belyser den utmaning lärare möter då de undervisar flerspråkiga elever med dövhet eller hörselnedsättning där språkutveckling och kunskapsutveckling sker parallellt. Språk är grunden för all kunskapsinhämtning och elever med dövhet eller hörselnedsättning har en språklig nivå som är lägre än jämnåriga hörande barns. Lärarna i specialskolan behöver ge eleverna rika möjligheter i undervisningen att utveckla språk. De behöver också ha en undervisning som är meningsfull för eleverna och där eleverna får tänka och reflektera över hur språk är konstruerade och hänger ihop. För att besvara syfte och frågeställningar i denna kvalitativa studie har åtta lärare intervjuats. Insamlat material har bearbetats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av Easterbrooks och Beal-Alvarez (2013) HOTS & CoVES modell. Resultaten visar att lärarna i vår studie är överens om att språkutvecklande undervisning är något som genomsyrar hela verksamheten. Dock visar deras utsagor att de arbetar på olika sätt med språkutvecklande undervisning och att de använder sig av mer eller mindre planerade metoder. Utifrån vårt analysverktyg HOTS & CoVES (Easterbrooks och Beal-Alvarez, 2013) ser vi att samtliga framgångsfaktorer (metakognitivt tänkande, tillgänglig kommunikation, visuell support, explicit instruktion och stöttning och mediering) finns representerade i lärarnas utsagor. Lärarens breda kompetens, speciellt inom lingvistik, upplevs som en central faktor för att eleven ska utvecklas optimalt utifrån sina förmågor.
21
Eriksson, Ingela. "Ordbildningsundervisningskunskaper : En studie av sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i det svenska språket". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225760.
Texto completo da fonteResumo:
Studiens syfte är att kartlägga yrkesverksamma sfi-lärares kunskaper om ordförråd och ordbildning i svenska språket och vad de anser vara bra undervisning i detta ämne. Frågeställningarna är vilka grundläggande kunskaper sfi-lärare har om ordförrådets uppbyggnad och organisation hos enskilda språkanvändare, vilka grundläggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har använts för att besvara frågeställningarna är en enkätundersökning som också innehöll en kunskapskartläggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda några veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lärare, yrkesverksamma inom två olika kommunala vuxenutbildningar. Resultatet visar att sfi-lärare har grundläggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlärning men att det finns utrymme för kunskapsförbättringar. Undersökningen visar också att de kunskaper som besitts i ganska stor utsträckning är implicita. Informanterna anser vidare att explicit undervisning om ord är en effektiv ordinlärningsmetod, en uppfattning som överensstämmer med aktuell forskning. Vad gäller lärarnas kunskaper om ordförråd är det svårare att dra några säkra slutsatser. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som säger att språks lexikala aspekt bör få större plats i lärarutbildningarna, och att redan yrkesverksamma lärare behöver fortbildning inom detta ämnesområde. Uppsatsskribenten drar även slutsatsen att metakunskaper om ordförråd och ordinlärning kan var mycket användbara för både elever och lärare och att det kan skapa en större systematik och struktur i arbetet med att utveckla ett rikt ordförråd. Vi borde således sträva mot att göra sfi-lärarnas implicita kunskaper om ordförråd och ordinlärning mer explicita.
22
Carlén, Anne-Sofie, e Emmes Maria Lackström. "Taluppfattning, en grundsten i matematik : En experimentell interventionsstudie på Tier 2, inom talområdet 0 - 20". Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166628.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med studien var att undersöka hur en intervention, på Tier 2, genom explicit intensivundervisning påverkar elever i årskurs 4 kunskaper inom grundläggande taluppfattning och aritmetik inom talområdet 0 – 20 och om eventuell effekt kvarstår över tid. För att kunna besvara syftet genomfördes en experimentell studie. Elever från två skolor, screenades för att synliggöra vilka elever som var i behov av intervention. Utifrån screening, förtest, gjordes ett urval av 32 elever i behov av intervention och dessa randomiserades in i interventionsgrupp respektive kontrollgrupp. En evidensbaserad systematisk och strukturerad intervention utformades, som byggde på CRA där undervisningen går från det konkreta (C) via det representativa (R) till det abstrakta (A). Eleverna tränade på talkombinationer och aritmetik genom arbetssättet I do, We do och You do, där läraren inledningsvis demonstrerar för att sedan guida och slutligen låter eleverna arbeta självständigt. Interventionen pågick under 3 veckor med 5 lektioner per vecka á 20 minuter. Resultatet baseras på, medelvärden från, förtest, eftertest och eftertest efter 3 respektive 9 veckor och analyserades genom Mixed ANOVA. Analysen visar på en statistiskt signifikant effekt i jämförelse mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp och att effekten för interventionsgruppen kvarstår över tid. Kontrollgruppen genomför interventionen under studiens färdigställande och deras resultat visar på en statistiskt signifikant effekt. Genom den goda effekt som interventionsgruppen visade och även kontrollgruppen efter genomförd intervention, visar att RTI som organisationsstruktur för specialpedagogisk verksamhet och explicit intensivundervisning kan vara effektiva för att ge stöd till elever i matematiksvårigheter inom grundläggande taluppfattning.
23
Mousa, Ismuni. "Läsförståelse är inte lätt : En intervjustudie om hur lärare uppger att de arbetar för att stötta elevers läsförståelse". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-152012.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare beskriver att de arbetar och stöttar sina elever med läsförståelse. Studien är inriktad mot lärare som arbetar mot förskoleklass upp till årskurs tre. Kvalitativa intervjuer har valts som forskningsmetod. Sex lärare från tre olika skolor som är verksamma på lågstadiet med minst tre års arbetserfarenheter har valts, vilket med detta kan ses som urvalskriterier. Jag har utgått från bekvämlighetsurval då informanterna är lärare som jag har kommit i kontakt med under min verksamhetsutbildning. Den analysmetod jag har valt är tematisk analys, där intervjuerna har spelats in, transkriberats, analyserats, kodats och teman hittats. Studiens resultat utmynnar i tre specifika teman; Lärarnas tolkningar av läsförståelse, lärarens stöttning för att utveckla elevers läsförståelse samt lärarens stöttning till elevers motivation för läsförståelse. Varje tema uppdelas i ett antal underteman. Resultatet visade att lärare uppger att läsförståelse handlar om att läsa och förstå texter samt göra inferenser mellan och bortom raderna. Explicit undervisning har god påverkan och kan gynna elevers läsförståelse. Läraren står som modell och konkret visar för eleverna hur man gör för att förstå en text. Lärarna använder sig av konceptet ”En läsande klass”, vilken bygger på att ställa frågor, förutspå, klargöra, skapa inre bilder och sammanfatta en text, kan öka elevers läsförståelse om eleverna tränar på ett medvetet sätt. Elever som läser högt, samtalar om texten, får orden förklarade ökar elevers läsförståelse. Lärarens feedback och kamratbedömning och kamratstöd ökar elevers läsförståelse.
24
Engblom, Karolina, e Karolina Trygg. "Läsförståelsestrategiernas betydelse : En litteraturstudie om läsförståelestrategier och deras påverkan på elevers läsförståelseinlärning i årskurs F-3". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-153798.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie är att beskriva lärares och elevers arbete med läsförståelse i årskurs F-3 samt undersöka vilka svårigheter och vinster arbetet kan innebära. I denna kvalitativa litteraturstudie har metodinsamlingen inneburit sökningar i databaser. Sammanlagt har 16 vetenskapliga forskningsartiklar legat till grund för resultaten av denna studie. Resultaten visar att F-3 lärare ger en explicit undervisning i läsförståelsestrategier innan, under och efter läsning. Resultaten visar vidare att läsförståelsestrategierna används under muntligt och skriftligt textarbete samt under den tysta läsningen. Läsförståelsestrategierna förutspå, visualisera, göra inferenser, ställa frågor, övervaka sin egen läsning, ta ut viktiga delar ur texten och sammanfatta används under samtliga arbetsformer. Instruktioner av läsförståelsestrategier, lärarens modellering och en guidning i hur läsförståelsestrategierna ska användas är grunden för att eleverna efter hand ska uppnå ett självreglerat lärande. Studien visar att undervisning i läsförståelsestrategier ger en ökad läsförståelseförmåga för alla elever, oavsett etnisk bakgrund eller kunskapsnivå. Det framkom att strategierna visualisera och sammanfatta var svårast. Lyckas inte eleverna att tillämpa dessa strategier påverkas elevernas lärande negativt. Forskningen framhåller därför vikten av mycket modellering och träning i dessa strategier. Resultatet visar även att elevers lärande påverkas positivt av arbete med strategin visualisera. Eleverna tar då hjälp av grafiska och visuella hjälpmedel för att utveckla förmågan att skapa inre bilder och konkretisera textens innehåll. I diskussionen framhålls betydelsen av att läraren använder scaffolding i strategiundervisningen. En form av scaffolding utgörs av skriftligt stöd, lärarens modellering samt via elevutbyte i grupper. Undervisning i läsförståelsestrategier med scaffolding som stöd skapar goda förutsättningar för eleverna att återge viktiga delar ur texten och föra resonemang om textens innehåll, vilket innefattar kunskapskraven för årskurs 1 i den svenska läroplanen.
25
Bengtsson, Victor. "Skrivutvecklingsarbete i grundskolans senare år". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30939.
Texto completo da fonteResumo:
Studien syftar till att beskriva och diskutera lärares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn på sin egen skrivundervisning. Forskningsfrågan lyder: Hur menar lärare, i grundskolans senare år, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder använder de och hur motiverar lärarna dessa? Forskningsfrågan, som främst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklärare från en och samma skola. Lärarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gällande skrivutveckling. Utifrån vald litteratur redogör jag för inåtriktat kontra utåtriktat perspektiv på skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i läroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berättande texter är prioriterade i skrivundervisningen innan jag går vidare med vilka metoder lärarna anser sig använda. Det läggs också stor vikt vid lärarnas motiveringar, argument och tankar. Resultatet är att lärarna var oväntat samstämmiga gällande vilka metoder de använder i sin skrivundervisning, även om motiveringar och resonemang ofta varierade. Modelltexter, exempel och förarbete, kamratrespons samt läsning var de metoder, vilka lärarna främst förespråkade. Värt att lyftas fram som särskilt intressant är det berättande skrivandets höga status, trots deras mening att diskursivt skrivande är av mer vikt i elevernas vardag. Intressant var också en kontrast gällande lärarnas syn på grammatikundervisningens värde för skrivutvecklingen, då en av de fyra lärarna ansåg det som helt meningslöst, medan tre ansåg motsatsen. Slutligen vill jag fastslå att ett utåtriktat perspektiv på skrivande står i majoritet och att explicit skrivundervisning och fokus på genremedvetenhet verkar ha fått en relativt stark ställning i skolan ifråga. Ett inåtriktat perspektiv och utveckling av elevens eget språk ges däremot mindre tankar.
26
Edström, Anna. "Genrepedagogik - mer än bara skrivande : En intervju- och litteraturstudie om hur lärare och facklitteratur framställer tillämpar och värderar det genrepedagogiska arbetssättet". Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-67529.
Texto completo da fonteResumo:
The aim of the study is to investigate how genre pedagogy is construed, evaluated and translated into practice according to handbooks for teachers, as well as according to professional teachers and whether there is a coherence between the application and evaluation of both parties. Genre pedagogy is a method that aims at developing students’ reading and writing skills and is therefore interesting when fresh surveys from e.g. PIRLS and PISA show that the reading ability of Swedish middle school students is dropping. I have chosen to use two qualitative methods: interview and a literature study. I have interviewed three teachers from schools in central Sweden. In the results section, I present my empirical study into two main themes and associated thematic subheadings. The results suggest that what the literature presents is well in line with how the teachers apply genre pedagogy in practice. All teachers considered that it’s very important to support their students in the language and knowledge-based teaching. A negative aspect of the circle model is that the teaching can get tedious, especially for those students who find it easy to write. In sum, the results suggest that genre pedagogy is a flexible set of methods for meeting some of the challenges facing language teaching today, and one that teachers find easy to translate from theory to practice.Syftet med studien är att undersöka hur genrepedagogiken presenteras, värderas och omsätts i praktik enligt genrepedagogisk facklitteratur samt enligt yrkesaktiva lärare samt om det finns en samstämmighet mellan de båda parternas tillämpning och värdering. Genrepedagogiken är en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers läs- och skrivförmåga och är därför intressant när färska undersökningar från till exempel PIRLS och PISA visar att läsförmågan hos svenska mellanstadieelever sjunker. Metoden som ligger till grund för min studie är kvalitativa intervjuer och en litteraturstudie. Jag har intervjuat tre lärare från skolor i Mellansverige. I resultat- och analysdelen presenterar jag min empiri i två huvudteman med tillhörande tematiska underrubriker. I mitt resultat har jag fått fram att det facklitteraturen presenterar stämmer bra överens med hur lärarna tillämpar genrepedagogiken i praktiken. Något lärarna ansåg som extra viktigt var att undervisa explicit samt att stötta sina elever, göra dem trygga och motiverade i den språk- och kunskapsbaserade undervisningen. En negativ aspekt med cirkelmodellen är att undervisningen kan bli tjatig och inrutad, speciellt för de elever som har lätt för att skriva. Lärarna ansåg dock att de kunde göra modellen till sin egen och vara flexibla i sin undervisning. Sammanfattningsvis visar resultaten att lärarna tycker det är lätt att göra om teori till praktik och att genrepedagogiken är ett bra arbetssätt för att möta de utmaningar som finns inom dagens språkundervisning.
27
Blomqvist, Gabriella. "Skrivkompetenser för livet : Att undervisa i skrivande för ett aktivt deltagande i samhället efter gymnasiet". Thesis, Högskolan Dalarna, Svenska språket, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-35731.
Texto completo da fonteResumo:
Utgångspunkten för detta arbete är problemet att många ungdomar lämnar gymnasiet med otillräckliga skrivkunskaper vilket får konsekvenser för deras möjligheter att arbeta, studera och på andra sätt delta aktivt i samhället. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv på skrivande och lärande är syftet med den här studien därför att undersöka vilka skrivkompetenser forskningen anser att eleverna behöver förvärva genom svenskämnets skrivundervisning i gymnasiet för att kunna delta aktivt i samhället. Dessa skrivkompetenser presenteras dels som generella kompetenser, vilka anses behövas oavsett framtidsplaner, dels som specifika kompetenser, vilka anses behövas för vidare studier och arbetsliv. Studien syftar också till att reda ut hur skrivundervisningen med fördel kan utformas för att eleverna ska ges goda förutsättningar att utveckla viktiga skrivkompetenser och således stå väl rustade för att möta samhällets krav efter fullgången skola. Arbetet är en litteraturstudie och bygger på forskning som undersökt svenskämnets praktik i allmänhet och elevers skrivande i synnerhet. I studien ingår också forskning om skrivande i en akademisk diskursgemenskap samt om skrivande i arbetslivet. Resultatet visar bland annat att de skrivkompetenser som elever behöver främst finns att hämta i diskursiva skrivuppgifter där eleverna ägnar sig åt problemutredande och ställningstagande textaktiviteter. De kompetenser som eleverna främst behöver utveckla är av diskursiv och kritisk art inklusive metakunskaper om skrivande. Skrivundervisningen behöver enligt studiens resultat vara explicit och iscensättas i autentiskt kommunikativa skrivsituationer. Dessa aspekter diskuteras utifrån ett demokratiskt perspektiv och problematiseras utifrån teoretiska förhållningssätt inom svenskämnet.
28
Pettersson, Anna, e Annika Östman. "Kan en strukturerad intensivundervisning inomordinarie undervisningstid i matematik vara gynnsam? : En experimentell fallstudie om en intervention med enskild intensivundervisning för elever i svårigheter med taluppfattning". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-161365.
Texto completo da fonteResumo:
I den här studien undersöktes fyra elevers kunskapsutveckling och inställning till ämnet matematik under en period av tre veckors intervention. Syftet var att mäta om en enskild intensivundervisning i matematik inom ordinarie undervisningstid kunde vara gynnsam för elever i svårigheter med taluppfattning. Ytterligare syfte var att se på om intensivundervisningen hade någon effekt på elevernas självskattning kring matematik. Studien är en experimentell fallstudie med multipel baslinje singlecase-design. Resultatet visade att interventionen har varit gynnsam för de ingående eleverna både vad gäller kunskapsutvecklingen och deras inställning och självskattning till ämnet.This study investigates the knowledge progression of four pupils and their attitude to mathematics during a period of three weeks. The aim is to measure whether pupils with number sense problems could benefit from intensive one-to-one teaching of mathematics, within regular teaching hours. The study also aims to find out if intensive teaching affects the pupils´self-assessment regarding mathematics. An experimental case study, with multiple baseline singlecase design, has been used. The results indicate that the intervention has proved beneficial to the pupils in the study, when it comes to their knowledge progression as well as their attitude and self-assessment.
29
Skallberg, Sofie. "Automatisera elevers stavning : Lärares viktiga kunskaper för främjandet av elevers stavningsutveckling". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-134346.
Texto completo da fonteResumo:
Lärare behöver ha goda kunskaper om språkets uppbyggnad för att kunna undervisa om stavning där kunskaper om ords innebörd och struktur, stavningsregler, morfologi och fonologi är viktiga byggstenar. Utbildning i språket och dess struktur blir därmed viktigt för verksamma eller framtida F-3 lärare. Denna litteraturstudie har genomförts för att belysa forskningsresultat gällande lärares viktiga kunskaper för att kunna undervisa om stavning och språkets struktur i de tidiga skolåren samt hur lärare tillämpar en god stavningsundervisning som främjar elevers utveckling mot en automatiserad stavning. Genom elektroniska sökningar i databaserna ERIC, Unisearch och Swepub har 11 vetenskapliga artiklar och en doktorsavhandling inkluderats i studien utifrån olika kriterier. Därefter har en innehållsanalys genomförts för att leta reda på gemensamma teman i de empiriska studierna, som sedan kunnat strukturera litteraturstudiens resultat. Studiens resultat visar bland annat att fonologi, morfologi, stavningsregler, strategier och ords innebörd behöver explicit undervisning för att eleverna ska kunna tillämpa kunskaperna i mötet med nya ord. Att uppmärksamma elevers stavfel är även viktigt för att lärare utifrån dessa kan planera stavningsundervisningen på ett sätt som tillgodoser varje elevs individuella behov. Individanpassning är oerhört viktigt för att möjliggöra varje elevs förutsättning till att utveckla en morfologisk-ortografisk stavning. Dessutom är en tidig stavningsundervisning grundläggande för elevers fortsatta stavningsutveckling, och därmed skrivutveckling.
30
Kajén, Sarah, e Katarina Sturesson. "Intensivläsning : En interventionsstudie med WIP-intensivprogram". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78538.
Texto completo da fonteResumo:
Syftet med denna studie var att ta reda på hur avkodning, stavning och motivation kan påverkas av 6 veckors träning med WIP intensivprogram. WIP är en multikomponent träning där tyngdpunkten ligger på kopplingen mellan fonem-grafem, läsflyt och läsförståelsestrategier. Omfattningen av WIP intensivprogram är 12 veckor men vi ville undersöka vilken effekt det kunde ge efter halva tiden. Studien var en form av ett kvasi-experiment då en grupp fick en särskild lästräningsmetod och en annan grupp fick en vanlig lästräning i klassrummet. Urvalet gjordes genom att samtliga elever i årskurs 3 och 4 på forskarnas egna skolor, fick göra testet Ordkedjor. De elever som hade ett staninevärde mellan 1 - 3 på det testet fick göra ytterligare ett test Lilla Duvan. De elever som låg under den kritiska gränsen, som är 79 poäng för årskurs 3, lottades in i en interventionsgrupp eller en jämförelsegrupp. Interventionen gjordes en- till- en, 30 min/dag, 4 dagar/vecka under 6 veckor. På grund av tidsbrist fanns bara möjlighet till att ha små grupper, 6 stycken i interventionsgruppen och 6 stycken i jämförelsegruppen. Det fanns en medvetenhet om att det var på gränsen till för ett litet urval. Studiens empiri samlades in genom både en kvantitativ ansats, en intervention, och en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att träningen med WIP under 6 veckor ger liten effekt på elevers avkodnings- och stavningsförmåga. Eleverna i interventionsgruppen var motiverade till att lästräna med metoden. Vid intervjuerna framkom att eleverna var övervägande positivt inställda till metoden.
31
Jakobsson, Jennie, e Richard Lindroos. "Kan musikundervisning gynna matematikinlärning? : En konsumtionsuppsats om hur musikutövande över tid kan stärka matematiska förmågor". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-156705.
Texto completo da fonteResumo:
Denna uppsats granskar forskning som gjorts kring kopplingar mellan musik och matematik i en didaktisk kontext och diskuterar hur sådana kopplingar kan användas i musikundervisning i årskurs 1–6 för att förbättra elevers matematikkunskaper. Syftet är att belysa likheter mellan musik och matematik och ta reda om och i så fall hur en konkretisering av och ett fokus på dessa likheter kan gynna elevers lärande i matematik. Resultatet visar att det finns flera olika sätt på vilka musikundervisning kan leda till att elever presterar bättre i matematik. Tydligast effekt verkar uppstå för lågpresterande elever och när likheter mellan ämnena uttrycks explicit. Några av de granskade studierna har inte sett samma effekt på lärande, medan andra ser endast en korrelation mellan musikutövande och matematikförmågor, alternativt upptäcker andra förmågor som möjligen medierar en effekt från musikutövande till matematikförmågor. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och Gardners teori om multipla intelligenser diskuteras vad som kan göra att effekten uppstår. Diskussionen leder fram till en modell som gör anspråk på att förklara att musikutövande över tid tillsammans med någon ytterligare påverkan kan leda till ökade matematiska förmågor.
32
Wik, Gabriel. "Preteritumanvändning som omfattar nu-situationer : Jämförelse mellan gymnasieelever med svenska som andraspråk och svenska som modersmål". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175541.
Texto completo da fonteResumo:
Sammandrag Undersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade. En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar. Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte.
33
Heideman, Matilda, e Frida Klässman. "Didaktiska val för skrivundervisningen : en litteraturstudie om flerspråkiga elevers skrivutveckling i lågstadiet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-91227.
Texto completo da fonteResumo:
Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller undervisningsmaterial, undervisningsmetoder och samtalsaktiviteter som främjar flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Studiens material innehåller 13 olika publikationer som kvalitativt analyserats med hjälp av ett kategoriseringsschema för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Publikationerna söktes fram i olika databaser, ERIC, Libris och Diva, där vi använde oss av utvalda sökord för att få fram relevanta studier för valt forskningsområde. Resultatet visar att flerspråkiga elevers skrivutveckling främjas främst genom att undervisningen är explicit och består av konkret, anpassat och varierat material. Många forskare lyfter vikten av vilka didaktiska val lärare väljer att använda sig av. Litteraturstudien visar att flerspråkiga elever aktivt ska delta i den ordinarie klassrumsundervisningen så mycket som möjligt, och att olika typer av samtalsaktiviteter i klassrummet gynnar flerspråkiga elevers skrivutveckling. Slutligen visar resultatet att det finns brist på forskning om undervisningsmaterial och undervisningsmetoder som lämpar sig i undervisningen.
34
Morteus, Josefine, e Saime Haxha. "Det explicita och implicita i undervisningen - en studie i två gymnasieklasser". Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-868.
Texto completo da fonteResumo:
Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.
35
Moberg, Anna, e Malin Riis. "Påverkan av lärares implicita och explicita uppfattningar kring undervisning i naturvetenskap och teknik : - En kunskapsöversikt". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-31231.
Texto completo da fonteResumo:
Intentionen med kunskapsöversikten är att redovisa forskningsresultat som lyfter fram tänkbara förklaringar kring vad som påverkar lärares implicita och explicita uppfattningar om och inställning till den naturvetenskapliga undervisningen. Kunskapsöversikten belyser även hur denna attityd påverkar deras undervisning vid val av undervisningsmetodoch innehåll. Metoden har inkluderat sökning i olika databaser, bearbetning och sammanställning av relevanta forskningsresultat för att besvara frågeställningen, som handlar om vilka faktorer som forskningen framhåller som betydelsefulla för lärares implicita och explicita upåfattningar om och inställning till undervisning inom naturvetenskap och teknik. Resultatet visar att det krävs en medvetenhet hos lärare och lärarutbildning kring olika faktorer som kan inverka på lärarens föreställningar som har anknytning till den naturvetenskapliga undervisningen. Resultatet visar vidare att det som påverkar lärares uppfattningar om och inställning till naturvetenskap och teknik består av flera aspekter som tillsammans inverkar på den generella attityden mot ämnet. Det hade i ett kommande arbete varit intressant att genomföra vidare undersökningar kring lärares beteende vid undervisning i de naturvetenskapliga ämnena.
36
Thoresen, Jakob, e Anton Carlsson. ""Enda regeln är att ingen ska vara ensam" : En kvalitativ studie om lärares kommunikation av lärobjekt och uppfattningar av betydelsefull kommunikation i undervisningen för Idrott och Hälsa". Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-33252.
Texto completo da fonteResumo:
Den förändrade kunskapssynen ställer nya och högre krav på lärares bedömning av elevers prestationer. Kriterier som karaktäriseras av beteende i form av närvaro eller att göra sitt bästa inryms således inte i skolämnets kunskapskrav för Idrott och hälsa eftersom de inte går att legitimeras som varken kunskap eller prestation. Dock visar forskning att elever har svårt att uppfatta relevanta kriterier för ämnet. Studier visar på att elever värderar beteendemässiga egenskaper framför de idrottsliga förmågorna, vilket direkt strider emot vad forskare och styrdokument anger som giltiga kriterier. Som konsekvens av detta problem betonar forskare vikten av att idrottslärare måste redogöra för lektionens lärobjekt för att reducera felaktiga uppfattningar hos elever. Studiens syfte var därmed att genom observationer undersöka vilka lärobjekt som kommuniceras explicit av lärare i undervisningen. Ett delsyfte var även att med kompletterande intervjuer jämföra resultatet med vad lärarna uppfattade som betydelsefullt att kommunicera. Studiens resultat omfattades av fem legitimerade lärare i Idrott och hälsa. Resultatet visade bland annat att tre av fem lärare explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen. Resultatet visade även att de lärare som ej kommunicerade lärobjekt i undervisningen endast kommunicerade lektionens innehåll, samt vikten av att förhålla sig till aktiviteternas regler och ett gott uppförande. Slutsatser från resultatet var att de lärare som nämnde betydelsen av att kommunicera prestationsbunden feedback även explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen.
37
Wesslén, Karin. "Att skriva, tala och tänka samhällskunskap : En studie av gymnasisters lärandeprocess". Licentiate thesis, Stockholms universitet, Institutionen för nordiska språk, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-62837.
Texto completo da fonteResumo:
This study is based on the presumption that language is fundamental to the construction of knowledge. In addition, linguistic demands are incorporated in the policy documents of the upper secondary education of Sweden; students shall, during their education, be given the opportunity to appropriate certain linguistic tools. The purpose of this thesis is to investigate how teachers and students in upper secondary education manage and utilize the discourse of social science in both speech and writing. More specifically, two classes are studied during three terms. The teachers’ ability to organize and support the students vocally and in written is examined, so are the effects of the teaching on students’ writing. The origin of the study is constituted by a sociocultural stance provided by Vygotskij, Bakhtin and Halliday. A combination of a functional perspective on language and a cognitive is probed, where the study is comparative in nature consisting of an experimental class and a control class. The importance of language for the creation of knowledge has been communicated to the teachers of the experimental class, with provided complementary subject didactic literature. This literature offers support for teachers to augment the use of explicit teaching and enhance student awareness of how conceptual structures mould social science. Qualitative analyses are performed on the basis of teacher-student dialogue and written tasks by a group of selected students. The analytical tools object language – metalanguage, linguistic operations and knowledge structures are developed for the purpose of processing data, and have been combined with the tools activity analysis, subject-related concepts and text activity. The results from the analyses display no difference in the handling of the discourse of social science between the experimental class and the control class. The teachers of the experimental class, like the teacher of the control class, are primarily utilizing object language where knowledge structures are visible, as opposed to a combination of object language – metalanguage. Furthermore, they exhibit diminutive use of dialogue in their teaching. The students of both classes, on their hand, demonstrate an equal progress in textual development. This study concludes that the experimental class has not been provided with sufficiently explicit support to advance in the structuring of knowledge and in level of reasoning. A more efficient support to teachers to manage these analytical tools would, in all probability, give them, and through this the students, an increasingly profound insight into structuring of text activities, the meaning and signalling of linguistic operations, the construction of subject-related concepts and, most importantly, how these three tools are interrelated.