Teses / dissertações: "Förhållningssätt/Synsätt och Delaktighet"

1

Wåhlin, Madeleine. "Specialpedagogik : - En intervjustudie om hur förskollärarna menar att deras specialpedagogiska kunskaper kan yttra sig i förskolan". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-268488.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Olsson, Sara, e Sumaj Vjollca. "Demokrati i förskoleklass : - En studie om hur förskollärare kan förhålla sig till demokrati i förskoleklassens verksamhet och hur demokrati kan synliggöras för barnen". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-14830.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studie syftar att få kunskap om hur demokrati kan se ut i olika förskoleklasser. Eftersom demokrati är ett brett område har vi valt att avgränsa begreppet till utbildning och samhälle. I vår undersökning har vi utgått ifrån teoretikern Johan Dewey som lyfter demokratins roll i undervisningen och i dagens samhälle. Undersökning utgår ifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer och observationer. Vi har intervjuat åtta förskollärare som arbetar i olika förskoleklasser i samma kommun. Intervjuerna och observationerna har gått ut på att få en bredare bild av hur förskollärarna ser, förhåller sig och arbetar med demokrati i verksamheten tillsammans med barnen. Resultatet visar att förskollärarna i vår studie har en viss förståelse kring begreppet Demokrati, däremot tycker dem att det är ett väldigt stort och avancerat begrepp som innefattar många olika faktorer. I resultatet framkommer det att man inte samtalar om begreppet demokrati med barnen i förskoleklasserna utan förskollärarna agerar till viss del demokratiskt utan att reflektera över det. Deras synsätt kring demokrati är att involvera barnen i verksamheten, så att barnen känner sig viktiga och delaktiga i sin vardag, men i den praktiska verksamheten är det lätt att man glömmer bort de teoretiska aspekterna.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Juntti, Hanna. "Barns delaktighet och inflytande : En studie om hur förskollärare uppfattar och tillgodoser barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116935.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Pettersson, Lisa, e Linda Ström. "Elever i koncentrationssvårigheter : En enkätstudie om lärarens syn och förhållningssätt". Thesis, Umeå University, Child and Youth Education, Special Education, and Counselling, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-462.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie är att undersöka hur grundskolelärare definierar koncentrationssvårigheter och hur de ser på elever i koncentrationssvårigheter. Vi vill även undersöka hur lärare arbetar med denna elevgrupp ute på skolorna utifrån de hinder och möjligheter som finns. De frågeställningar vi utgår ifrån är följande, ur ett lärarperspektiv: Hur uppfattas koncentrationssvårigheter? Hur arbetar lärare med dessa elever i skolverksamheten? Vilka faktorer påverkar lärarnas arbetssätt? Hur påverkar elever i koncentrationssvårigheter sina klasskamraters inlärning? Hur skapar man bra förutsättningar för inlärning hos dessa elever? Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod, närmare bestämt en enkätundersökning, för att få ett stort undersökningsunderlag. Enkäten bestod av såväl öppna som fasta svarsalternativ. I studien ingår 108 lärare som arbetar i grundskolans tidigare år på 17 olika skolor. Den generella uppfattningen är att det finns många egenskaper som kännetecknar elever i koncentrationssvårigheter. Orsakerna till svårigheterna går att finna i arv, miljö och situation. Elever i koncentrationssvårigheter påverkar sina klasskamrater. Om denna påverkan är negativ eller positiv råder det dock delade meningar om. Lärarnas arbetssätt varierar utifrån synsätt och resurstillgång.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Eriksson, Angelica. "Delaktighet och inflytande i förskolan : En fråga om pedagogers förhållningssätt och bemötande". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17136.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studie syftar till att belysa hur två förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta då jag fann det intressant att sätta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken påverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhållningssätt har på deras utformingen av arbetet. I resultatet kan man också utläsa vilken påverkan förskolans miljö, regler, rutiner och traditioner har för barnets möjligheter och förutsättningar för ett reellt inflytande i vardagen

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Eriksson, Marie. "Delaktighet som varande och görande. Specialpedagogens roll i arbetet för alla barns delaktighet". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22517.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet är att undersöka vad förskolebarns delaktighet kan innebära inom förskoleverksamhet samt att belysa specialpedagogens roll i arbetet för alla förskolebarns delaktighet. Inom studiens kvalitativa ram genomförs kvalitativa intervjuer av pedagoger inom förskolans verksamhet samt specialpedagoger. Intervjuerna genomförs utifrån en hermeneutisk spiral, för att ge ytterligare djup åt studien och sammanfattas i resultatdelen. Att använda en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats innebär en tolkning. Studiens resultat är tänkt att ses som ett bidrag till forskning kring alla barns delaktighet. Teori utgår främst ifrån ett relationellt perspektiv på barns delaktighet. De resultat som växer fram innebär att delaktighet för förskolebarn kan ses utifrån två delområden som inom studien benämns som ”Delaktighet som varande” samt ”Delaktighet som görande”. Utifrån specialpedagogens roll redovisas olika aspekter som kan påverka förskolebarns delaktighet. Slutsatserna visar vad delaktighet för alla barn inom förskolans verksamhet kan innebära, samt hur specialpedagogens roll skulle kunna stödja arbetet för alla barns delaktighet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Stenberg, Annelie, e Caroline Stor. "Inkludering och delaktighet : Pedagogers agerande, samtal och förhållningssätt kring lekar och aktiviteter i förskolan". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29391.

Texto completo da fonte

Resumo:

Previous studies show that a mutual understanding and mutual definitions of what inclusion and participation mean are important to have as a teacher. If children are excluded it could lead to impaired mental health and education difficulties later in life. The purpose of this study was mainly to find which tools preschool teachers can use to make inclusion and participation possible for all children regardless of their personal experiences, backgrounds and prerequisites. By interviewing educators and observing them while interacting with children these tools could be found. In total twelve different tools were used to make inclusion and participation possible. The most common tools used were a democratic attitude, teamwork, verbal communication, body language, gestures and physical changes in the environment. The main contribution this study was able to bring in a preschool context was definitions of which tools to use and a specific attitude necessary to have as a teacher to make inclusion and participation possible for all children.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Musa, Florina. "Barns delaktighet och inflytande i förskolans lärmiljöer". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101117.

Texto completo da fonte

Resumo:

Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Pettersson, Evelina, e Lina Wahlman. "Barns inflytande och delaktighet i förskolans planerade aktiviteter : En observation- och samtalsstudie om barns möjligheter till inflytande och delaktighet". Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23446.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Grabarska, Kamila, e Shilana Najmaddin. "Förskolebarn i sociala och språkliga svårigheter : Förskollärarnas synsätt och strategier kring det sociala samspelet och språkliga utvecklingen". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-35401.

Texto completo da fonte

Resumo:

The purpose of our study is to investigate how preschool teachers work with children in need, how to stimulate children in language and social interaction between preschool teachers and children. The study is based on the following questions; “What conceptions do preschool teachers have about children in need of special support?” and “What strategies are pre-school teachers using in order to promote children's social and language development?”. In this study, we have chosen Vygotsky’s concepts of zone of proximal development or sociocultural theory as the starting point and previous research that concerns our area. We have chosen to conduct a qualitative survey in the form of interviews with six preschool teachers in two schools. Starting point was to use our interviews with preschool teachers. Our examination shows that interplay between preschool teachers and children has a major impact on children´s development, to become an individual, to function alone and even with others. This is done by preschool teachers’ attitudes and beliefs in how they meet and talk with children and how the conditions are met. In the result, we realized that it is important that preschool teachers create good conditions for all children regardless of their difficulties. It was about how preschool teachers have to be efficient to ensure capture of children’s difficulties in time to help them to become independent individuals and to feel included together with involvement in the children’s group. It was about how preschool teachers organize the environment and materials in a way that would benefit all children’s learning and development in different contexts so that all children get the same opportunity worthy and to feel confident in the group of children.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Väppling, Martina. "Synsätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd : Intervjuer av pedagoger och en kommunpolitiker". Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1397.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med uppsatsen är att få en inblick i skolans och arbetslagets synsätt och bemötande av elever i behov av särskilt stöd. Jag vill ta reda på hur pedagoger i olika befattningar ser på sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Jag vill även belysa hur skolan som verksamhet uppfattas från en kommunpolitikers synvinkel när det gäller elever i behov av särskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger från år 1 till år 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja någon elev från klassrummet och den ordinarie undervisningen. Faktorer som påverkade pedagogernas arbete var bristande kompetensutveckling och handledning. Både pedagoger och politikern ansåg att undervisning med varierande arbetssätt var bidragande faktorer för att alla elever skulle få förutsättningarna att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar och behov.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Lindgren, Johanna, e Sara Konradsson. "Rutinarbetet i förskolan : En studie om förskolans rutiner på småbarnsavdelningar där konsekvenser och förskollärares synsätt är i fokus". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116945.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien belyser rutiner som genomförs i förskolans vardag med särskilt fokus på avdelningar med barn i 1-3 årsåldern. Syftet var att samla kunskap kring hur förskollärare anser sig förhålla sig till rutiner samt vilka konsekvenser de tycker att rutinarbetet kan bidra till, positiva som negativa. För att undersöka syftet tar studien utgångspunkt i två forskningsfrågor: Vad har pedagogerna för förhållningssätt i rutinarbetet? och Vilka konsekvenser kan rutinerna ge förskollärare och barnen? Valet av metod var halvstrukturerade intervjuer där vi ställde frågor i relevans till forskningsfrågorna. Under studiens gång framkom vikten av medvenhet och flexibilitet i rutinarbetet. För att skapa givande rutinsituationer krävs enligt informanterna reflektion samt ett tydligt syfte som stödjer varför man agerar som man gör. Trygghet och stress ansågs som direkta konsekvenser av rutinarbetet. Rutiner ger barnen och förskollärarna en överblick över dagen vilket vi i denna studie förstått bidrar till ett lugn hos både barn som vuxna i förskolans verksamhet. Stressen bottnar till stor del i organisatoriska faktorer såsom politiska beslut kring barngruppens storlek och personaltäthet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Dekoj, Pryts Ann, e Sara Lindås. "Barns inflytande, delaktighet och intresse : En studie om samspel och förhållningssätt i förskolans vardag". Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5414.

Texto completo da fonte

Resumo:

The aim with this study was to give and receive an insight of children’s participation during one day in a preschool. Answers we were interested in finding out were how pedagogues act in relation to children´s influence, participation and interests and how this shows in the pedagogical context. Our own interest of children´s participation was influenced by the new revised curriculum that took place in 2010. Nowadays the pedagogues’ have to be more active and reflect and document children´s influence and participation, and therefore we wanted to use this opportunity to create a picture of how pedagogues deal with these new guidelines. We have with an ethnographic inspired approach performed a qualitative study with data collected during one day with focus on children´s influence, participation and interest in one preschool section. According to the result children’s participation and influence this day were controlled by the pedagogue. The influence was limited to matters concerning how much food the children could take and with whom and where they wanted to play, both inside and outside. The two interviewed pedagogues painted a picture that children’s participation is voluntary and that child’s interest affects the preschools’ everyday contents, especially when the pedagogue plan a theme. Communication was seen as the best method for finding out about child’s interests.
Syftet med denna studie var att få och ge en inblick av hur barns delaktighet, inflytande och intresse kommer till uttryck i förskolans vardag. Frågor vi sökte svar på var hur pedagoger förhåller sig till barns inflytande, delaktighet och intresse samt hur detta speglar sig i den pedagogiska verksamheten. Något som påverkat vårt eget intresse kring begreppen är den revidering av läroplanen för förskolan (Lpfö 98) som genomfördes under 2010. Numera ska pedagogerna mer aktivt och medvetet reflektera och dokumentera barns inflytande och delaktighet och vi ville med denna studie även ge en bild av hur pedagoger förhåller sig till dessa nya riktlinjer. Vi har med inspiration från en etnografisk ansats genomfört en kvalitativ studie där data samlades in under en dag med fokus på barns inflytande, delaktighet och intresse på en förskoleavdelning. Resultatet visade att under denna dag var barns delaktighet, inflytande och intresse mestadels kontrollerat och lärarstyrt. Inflytandet var begränsat till val av sånger, hur mycket mat de ville ta samt vem/vad de ville leka med ute respektive inne. De två pedagoger som intervjuades gav en bild av att barns delaktighet är frivillig och att barns intresse styr verksamheten i de fall där framför allt teman planeras. Kommunikation var den metod som ansågs vara mest lämplig att använda för att ta reda på barns intresse.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Rönnholm, Malin, e Natascha Jonsson. "”Alltså det är ju delaktighet… eller det är ju egentligen inflytande” : En studie om förskollärares erfarenheter om barns delaktighet och inflytande". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116876.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att synliggöra vad förskollärarna menar med begreppen delaktighet respektive inflytande och vad de lägger för värdering i begreppen. Vidare är syftet att synliggöra hur deras definitioner av begreppen påverkar verksamheten. Detta då vi upptäckt att det verkar finnas en osäkerhet hos pedagoger gällande arbetet med barns delaktighet och inflytande. Vilket i sin tur kan leda till en problematik i praktiken då arbetslaget inte har en gemensam definition av begreppen. Det är kvalitativa intervjuer som ligger till grund för studien. I tidigare forskning och litteratur kring området framkommer det delade meningar om begreppen bör särskiljas eller sammankopplas. Det framkommer även delade meningar kring begreppens egentliga innebörder. Resultatet av denna studie är att förskollärare både särskiljer på begreppen och använder dem synonymt utan någon större påverkan på arbetet i verksamheten. Det framkommer även att förskollärare beskriver en verksamhet som går i enlighet med läroplanens mål och riktlinjer för barns inflytande, oavsett deras egna definitioner av begreppen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Olsson, Marcus. "De idérika och spontana barnen : I arbetet med och bemötandet av barn med Attention Deficit Disorder i förskolan och skolans tidigare år". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-89795.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien har varit att undersöka hur arbetet i förskolan och skolans tidigare år ser ut för att göra barn med ADD mer delaktiga i verksamhetens olika aktiviteter.Den metod som valdes var att genomföra en kvalitativ studie för att på så sätt få ökad kunskap om förskole- och annans personals bild av hur arbetet och mötet med dessa barn kan se ut.I studien har fem stycken kvalitativa intervjuer genomförts och varade 20-30 minuter och spelades in med hjälp av diktafon.Resultatet från intervjuerna har visat att det finns en rad olika arbetssätt för underlätta barn med ADD och deras vardag. Det har till exempel visat sig att det går att använda sig av ”picto-bilder” för att beskriva för barnen vad som kommer ske under dagens lopp.Flickor med ADHD (ADD) är mer tystlåtna och mindre utåtagerande än pojkar med samma diagnos. Deltagarna ansåg att det är viktigt att lyfta fram barnens bra egenskaper eftersom det får positiva effekter för barnens personliga utveckling. Det har även blivit tydligt att barn med ADD oftast först uppmärksammas i högstadiet eller vuxen ålder. I studien har det även blivit uppenbart att det i dag finns ett stort motstånd mot att sätta en alltför tidig diagnos på barn eftersom detta kan få negativa följder för dem.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Lundberg, Ulrica, e Charlotte Isaksson. "Demokratiskt förhållningssätt i förskolan : En studie om delaktighet och inflytande vid kommunikation". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-37498.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen är att beskriva pedagogers demokratiska förhållningssätt, med fokus på hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning där kommunikation bygger på delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhållningssätt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. Utgångspunkt tas med hjälp av följande frågeställningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens två förskolor, ett demokratiskt förhållningssätt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förståelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska värden tydligt ska förmedlas men i praktiken råder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder på att pedagogerna är insatta i läroplanens formuleringar men att de saknar förutsättningar för genomförauppdraget fullt ut. Påverkan som stora barngrupper, låg personaltäthet och vistelsemiljö lyfts sombåde potentiella möjligheter och hinder. Pedagogerna uttrycker att kommunikation är av stor vikt och att oplanerade situationer ger större utrymme till ett jämlikt och demokratiskt förhållande vid kommunikation och ett djupare samtal. Förklaringen, att oplanerade möten är mer fria och utan mål och att möten med ett eller ett par barn erbjuder barn ökade möjligheter för delaktighet och inflytande, kan ställas mot möjligheterna att träna respekt, hänsyn och ansvarstagande i samspel med andra. Ett demokratiskt förhållningssätt fordrar att både pedagoger och barn tränar sig i att reflektera tillsammans och effekter av bristande reflektionsmöjligheter, pedagoger emellan, synliggörs i detta arbete. Pedagogerna har höga ambitioner och uttrycker frustration över begränsade möjligheter och förutsättningar för att tillsammans organisera för de visioner som finns.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Diener, Josephine, e Lina Stilwell. "Den fria lekens betydelse för socialt samspel : Pedagogens förhållningssätt och barnens delaktighet". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19164.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studie handlar om den fria lekens betydelse för socialt samspel. Hur och på vilket sätt barnen och pedagogerna använder sig av socialt samspel i leken. Studien bygger på observationer av en barngrupp på en förskola, därefter har resultatet analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen som har lyfts upp är socialt samspel, kommunikation och pedagogens förhållningssätt. Observationerna har använts som hjälp till att redovisa resultatet. Resultatet visar att pedagoger har en viktig uppgift att stötta barn som har svårt med det sociala samspelet och hjälpa dem in i leken och under pågående lek. Kommunikationen framträder också som en viktig del i det sociala samspelet då barnen övar på att turas om i leken genom att ta kontakt både verbalt och icke verbalt med varandra. En närvarande pedagog kan kommunicera med barnen så att alla som vill blir delaktiga.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Lundberg, Anna. "Förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25684.

Texto completo da fonte

Resumo:

Barn har rätt till inflytande och delaktighet. Denna rättighet finns inskriven i Barnkonventionen- FN:s konvention om barnets rättigheter, likaså i förskolans läroplan. Förskolan skall fostra demokratiska medborgare, detta gör vi genom att visa barnen att deras röst är viktig. De vuxna som möter barnen i förskolan har en skyldighet att ge barnen inflytande, en möjlighet att påverka sin situation samt förskolans verksamhet. För att barnen skall ges inflytande behöver pedagogen möta barnet utifrån hens perspektiv, lyssna och våga vara här och nu tillsammans med barnen. Genom ett tillåtande förhållningssätt, där förskolläraren signalerar trygghet och tillit skapas goda förutsättningar för att barnet skall våga uttrycka sina åsikter och tankar. Genom att vi tar barnens tankar och uttryck på allvar och visar att vi vuxna är lyhörda ges barnen en förståelse för att deras åsikter är viktiga. I förskolan är barnen beroende av pedagogerna för att få inflytande, utan pedagoger som lyssnar kommer barnens uttryck att förbli bara ett uttryck utan gensvar. Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan genom frågeställningarna, • Hur ges barnen möjlighet att påverka sin tillvaro? • Vad innebär inflytande och delaktighet i förskolan? Studien bygger på en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Datainsamlingen är gjord genom intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på en förskola med 125 barn i åldrarna 1–6 år. Den sociokulturella teorins tankar samt Shiers modell om barns inflytande ligger till grund för den teoretiska ramen i studien. Resultatet av studien visar att respondenterna anser att inflytande handlar om att barnen skall kunna påverka sin situation, samt ges möjlighet att påverka om de vill delta i olika situationer eller inte. Studien visar även att pedagogens förhållningssätt påverkar hur barnet ges möjlighet till inflytande och hur barnet får gensvar för sina uttryck. Genom att lyssna in, observera och ta tillvara barnens intressen planeras verksamheten och barnen ges ett indirekt inflytande. Det indirekta gensvaret handlar om att pedagogen planerar utefter sina observationer av barnen. Studien visar också att det finns hinder för att arbeta helt tillfredsställande med barns inflytande, hinder som pedagogerna menar ligger i rektorns händer att förändra.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

Hirsch, Lena. "Personlig handledning utifrån ett relationellt synsätt : En undersökning om lärares uppfattningar om elevers lärande och utveckling". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-119870.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med undersökningen är att studera och analysera uppfattningar om personlig handledning. Särskilt fokuseras lärares uppfattningar om vilka framgångfaktorerna är i personlig handledning. Forskningsfrågan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sätt att handleda leder till framgångsrikt lärande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusområde. På ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt, och upptäckte snart många beröringspunkter med personlig handledning. I syfte att fördjupa min förståelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats. Intervjupersonerna består av sju ämneslärare som alla har lång erfarenhet av undervisning och personlig handledning. Intervjusvaren presenteras inom ett antal definierade kategorier som i analysen leder fram till sju framgångsfaktorer för personlig handledning: 1) Skolan har ett uttalat engagemang, 2) Läraren har legitimitet i relation till eleven, 3) Läraren omfattar de förhållningssätt som skapar trygghet hos eleven, 4) Läraren skuldbelägger inte eleven, 5) Läraren är lösningsorienterad och visar på nya vägar framåt, 6) Läraren har en väl utvecklad verbal och kommunikativ förmåga och 7) Läraren arbetar målmedvetet med att skapa ett relationellt kontrakt med eleven. Dessa framgångsfaktorer har sedan diskuterats dels mot innehållet i intervjukategorierna, dels mot den forskning som presenteras i litteraturöversikten. Undersökningens resultat tyder på att det finns starka kopplingar mellan de sju framgångfaktorerna för personlig handledning och relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt. Det framstår till och med som om personlig handledning inte blir möjligt att genomföra på ett meningsfullt vis om det relationella lämnas utanför.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Andersson, Eva, e Ingela Persson. "De yngsta barnens delaktighet och inflytande : En studie på tre förskolor". Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7303.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Strömbäck, Emilie, e My Räty. ""Man får inte bara ett nej!" : En studie om pedagogers förhållningssätt angående barns delaktighet och inflytande i förskolan". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13885.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studie syftar till att undersöka de konsekvenser förskollärares förhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande kan medföra för barnen i förskoleverksamheten. Läroplanen för förskolan benämner barns delaktighet och inflytande som något som ska genomsyra verksamheten tillsammans med samhällets demokratiska värderingar (Skolverket, 2010). Då läroplanen endast utgår från strävansmål utan konkreta anvisningar för hur dessa aspekter ska integreras i verksamheten är det pedagogernas tolkning och förhållningssätt kring ämnet som styr. Detta gör att pedagogens förhållningssätt får en viktig roll i verksamheten och är således både intressant och viktig att undersöka och reflektera kring. Undersökningen utgår från en kvalitativ metod och bygger på observationer samt ett eftersamtal med pedagogerna på den aktuella avdelningen. Som teoretisk utgångspunkt använder vi oss av det sociokulturella- och relationella perspektivet, då vi granskar samspelen och relationerna mellan pedagog och barn. Resultatet visar att pedagogerna i vår studie var väl medvetna om sitt eget förhållningssätt kring barns delaktighet och inflytande, samt att de arbetade aktivt med dessa frågor. Något som framkom i analysarbetet, som vi sedan för en diskussion kring, var att delaktighet och inflytande är något som pedagogerna kan ge och som barnen kan få. Detta ledde oss in i en diskussion kring pedagogers makt och hur denna tar sig i uttryck.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Camilla, Nyburg. "Jag vill inte vara i konstruktionsrummet : Barns delaktighet och pedagogers förhållningssätt i förskolan". Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-23383.

Texto completo da fonte

Resumo:

This paper is about teachers ‘attitudes towards their pupils, both today and in the past. It describes various events with Adam, Elsa and Kajsa which I have observed at my preschool. Via a retrospective analysis I have attempted to understand how teachers ‘views of their pupils has changed from the beginning of the century to the present day. One of the questions was: How do preschool teachers pay attention to pupil’s participation? The school curriculum, equality plan and the United Convention on the Right of the Child were used as help documents during the preparation of this paper. In order to answer to the question, I have taken note of the various kinds of literature and theories, such as those of Vygotsky.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Strohmayer, Linda. "Lösningsinriktad pedagogik för barns delaktighet : Reflektioner över en arbetsmodell och ett gemensamt förhållningssätt". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87547.

Texto completo da fonte

Resumo:

Lösningsinriktad pedagogik (LIP) är en arbetsmodell och ett förhållningssätt. Författaren har implementerat LIP på sin arbetsplats, en förskola i Norra Storstockholm. Författaren har även utarbetat en egen arbetsmodell utifrån LIP i syftet att öka förskolans pedagogiska kvalitet. I studien undersöks arbetsmodellen. Dessutom undersöks på vilket sätt pedagogerna anser att arbetsmodellen hjälpt dem att bli bättre på att göra barn delaktiga i måltiden. De grundläggande begreppen barns delaktighet, gemensamt förhållningssätt samt LIP definieras. Därefter presenteras några för studien relevanta teorier ifrån tidigare forskning. Observationer, fokusgruppsamtal samt enskilda intervjuer i formulärform har använts för att besvara frågeställningarna. Resultaten presenteras i form av valda citat och reflektioner, vilka sedan i analysen synliggörs utifrån relevanta begrepp. Studien visar att ett gemensamt förhållningssätt ökar barns delaktighet. Det förenklar och förtydligar gemensamma mål. Barnen möter en homogen Studien drar slutsatsen att LIP i enlighet med styrdokument och det sociokulturella perspektivet skapat möjligheter även för de allra minsta barnen att vara delaktiga under måltiderna i denna förskoleverksamhet. Studien visar också att pedagogerna på denna förskola med hjälp av LIP överbrygger en del av den problematik som uppstår med olika yrkeskategorier i förskolan. Outbildade, barnskötare samt förskollärare använder samma grundläggande begrepp när de talar om barns delaktighet. Det finns också anledning att dra slutsatsen att det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs teorier om de minsta barnens tanke och språk är kunskaper alla pedagoger i förskolan behöver. Detta skulle kunna öka delaktigheten ytterligare för de allra minsta barnen i förskolan.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Balder, Lina, e Sandra Persson. "Inflytande och delaktighet på förskolans utegård : En studie om förskollärares strategier för att möjliggöra inflytande och delaktighet". Thesis, Karlstads universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85035.

Texto completo da fonte

Resumo:

This study aims to find and make visible strategies educators use to enable influence and participations for the children in the schoolyard. The purposewas investigated through an unstructed survey with qualitative questions to give educators space to formulate their experince and thoughts about children´s influence and paritcipation in the yard. Shier´s (2001) participation model was used when designed the questionnaire, as well as a theoretical starting point when analyzing data. The model is a tool to make participation and influence visible. Importent concepts is highlighted such as attitudes as it turns out to be a significant aspect of the children´s opportunities in the encounter with the adult. The results show that the educators listen to the children´s opinions and wishes, that they can largely meet the needs, but factors such as lack of time and lack of staff can stand in the way. We see that Shier´s (2001) model challenges the preschool, at the organizational level where the educators do not have the same opportunities to influence. The challenge also ends up with the educators, are they prepared for a change, for example in routine situations? The focus in this study is more on a here and now perspective where in the results part of the study, different strategies emerge that are useful for the educators in the work of increasing children´s participation and influence in the yard. In the study´s conclusion, we present our knowledge contribution to the presschool profesion where we, among other things, highlight a result that strengthens previous research and literature. One result that clearly emerged is how crucial the educator´s attitude is in the encounter with the children for what opportunities are given to them.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Flink, Matilda. "Förskollärares synsätt på barns lek i förskolan : Intervjustudie om förskollärares delaktighet i barns lek och förhållandet mellan lek och lärande". Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29059.

Texto completo da fonte

Resumo:

I examensarbetet undersöks förskollärares synsätt på barns lek i förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på barns lek och hur de ser på sitt eget deltagande i barns lek, även hur förskollärare ser på sitt deltagande i barns lek i förhållande till barns lärande. Metoden som har använts i studien är strukturerade intervjuer med 7 förskollärare som har mellan 1-40 års erfarenhet och som arbetar på 3 olika förskolor. Studiens resultat visar på att lek och lärande enligt förskollärarna hör ihop och att deras deltagande i leken har betydelse. Förskollärarna menar att de behöver vara närvarande och delta men att det kan ske på olika sätt. Ibland behöver förskolläraren ta en aktiv mer styrande roll i leken och andra gånger endast finnas närvarande på avstånd. Slutsatser som kan dras från studien är att förskollärarna anser att barn lär sig mer i leken om förskollärare är delaktiga och har ett syfte med deltagandet, men de anser även att barn behöver få prova på själva och lära av varandra.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Österberg, Josefine, e Tilda Johnsson. "Barns inflytande och delaktighet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100932.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Larsson, Elina, e Jane Ljungström. "Barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan : ur förskollärarperspektiv". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26180.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Beijer, Emma, e Jessica Svensson. "Matematik i förskoleklass : Lärares erfarenheter av hur matematikundervisningen organiseras och genomförs samt hur eleverna ges möjlighet till delaktighet och inflytande". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48540.

Texto completo da fonte

Resumo:

I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 beskrivs att ”matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen” (Skolverket, 2011a:62). Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare organiserar, genomför och ger eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande i matematikundervisningen i förskoleklass. De frågeställningar som uppsatsen kommer utgå ifrån är: Hur beskriver lärarna att de organiserar och genomför sin undervisning för att introducera eleverna i matematik i förskoleklass? Hur främjas elevernas delaktighet och inflytande i matematikundervisningen i förskoleklass enligt lärarna?Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie och fem lärare i förskoleklass har intervjuats. Resultatet har grundat sig på respondenternas tankar och funderingar. Resultatet presenteras utifrån svaren som framkommit från intervjuerna i jämförelse med vad tidigare forskning säger och den teoretiska utgångspunkten, det sociokulturella perspektivet. Studien visar lärarnas erfarenheter av hur planering och matematikundervisning genomförs samt hur eleverna ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskoleklass. Resultatet visar att konkret material är en viktig del i utförandet av matematikundervisningen. Resultatet visar även att lärarna använder sig av olika arbetssätt som ska stimulera, utmana och gynna elevernas matematiska tänkande. Lärarens roll ses som betydelsefull och lärarna anser att deras uppdrag i förskoleklass är att synliggöra matematiken för eleverna i olika sammanahang.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

29

Nyman, Nonna, e Petra Roos. "Språksvårigheter: en definitionsfråga : En diskursiv studie om förskolans förhållningssätt, värderingar och synsätt i förhållande till barn med språksvårigheter". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21405.

Texto completo da fonte

Resumo:

After having worked within the preschool and it’s system for a number of years, we have often reflected over the fact that many educators tend to look at children with language difficulties in several different ways, and many of them being conflicting. Something that might contribute to this problem is the fact that the term itself, language difficulties, is defined differently between individuals, who in turn affects the way educators and preschools deal with the problem. The aim of this study is to create an understanding of the problems related to language difficulties, and how it is being dealt with within the preschool environment. To achieve this we have chosen to work within a qualitative research approach, alongside a discourse analysis. The selection of informants we have chosen consists of ten, qualified educators. Within this study we have collected a variety of descriptions for the term language difficulties, and how these in turn affect the way that children’s language, the typical and the atypical, is developed. As reference material we have chosen to use the paper Med blicken på barnet - Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik, by Palla (2011), and we stick to this theoretical approach throughout the study. Furthermore, we will try to explain the language development of children through developmental psychology and language theories. Through the analysis of the results found in this study, we conclude that the definition and construction of the term language difficulties, varies greatly, but are always seen as correct and true by the individual behind it. This in turn affects the way that educators deal with the children that are affected. In this study, two reoccurring aspects to this have been found, namely, the age of the child, and the responsibility held by the preschool. These aspects seem to be important in forming the image that educators have of the matter, and furthermore shape the way that they value and deal with it.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

30

Tedborn, Malin, e Molina Gabriela Soto. "Högläsning, förskolläraren och barnet : Förskollärarnas synsätt gällande högläsningen med fokus på språkutveckling". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-190513.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att beskriva och analysera vilka synsätt förskollärare har gentemot högläsning och hur de relaterar högläsningen till förskolebarns språkutveckling. Studiens frågeställningar är följande: Hur arbetar förskollärarna med högläsning? Vilken betydelse ger förskollärare till högläsningen för att stimulera förskolebarns språkutveckling? Vi som format denna studie har valt att använda oss av en enkät med öppna frågor i ett kvalitativt syfte som metodval. Enkäten innehöll 12 frågor kring förskollärarnas uppfattningar, förhållnings- och synsätt gentemot högläsningens funktioner till barns språkutveckling. Frågorna är utformade utefter studiens syfte och frågeställningar. Med hjälp av respondenternas tankar och åsikter kring högläsning har vi som framställt denna studie erövrat en djupare förståelse för högläsningens inflytande för barns språkliga lärande och innebörden av aktivitetens planering, utformande samt innehåll. Slutsatsen är att högläsningen är ett språkfrämjande arbetssätt för att stimulera och utveckla barnens språkliga lärande. Inom högläsningen innefattas det olika metoder såsom: digitala verktyg, QR-koder, läspåsar och varierande barnlitteraturer. Med hjälp av de olika metoderna som beskrivs i resultatkapitlet främjas både förskollärarnas arbetssätt och barnens delaktighet i deras språkliga utveckling.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

31

Edgren, Maja, e Jenny Kjellberg. "Maten är serverad - En studie om pedagogers förhållningssätt och arbete med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34761.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på fyra olika förskolor ser på och arbetar med barns delaktighet och inflytande vid matsituationer. Följande frågeställningar används för att undersöka syftet; Hur ser pedagogerna på begreppen delaktighet och inflytande? Kan barns språk, enligt pedagogerna, påverka hur stort inflytande och delaktighet barnen får? Hur ser pedagogerna på matsituationerna och vikten av barns delaktighet och inflytande? Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet och inflytande kan bestå av flera faktorer som till exempel vuxnas förhållningssätt. Detta i kombination med olika perspektiv som exempelvis barns egna perspektiv. Genomförandet av studien har gjorts på fyra olika förskolor, där pedagogerna har varit i fokus. Som metod har observationer, både med och utan digitalkamera, och intervjuer använts. Det insamlade materialet transkriberades och analyserades sedan tillsammans. Pedagogerna nämner ord som lyssnad på, åsikter, bestämma, påverka och demokrati när de uttalar sig om delaktighet och inflytande. Resultatet i studien visar att pedagogernas förhållningssätt kan påverka barns möjligheter till delaktighet och inflytande vid matsituationerna.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

32

Butros, Wathba. "Problemlösningsundervisning : Hur tillämpas problemlösningsundervisning av några lärare med olika syn på, kompetens inom och erfarenheter av problemlösning". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24542.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vår undersökning har gjorts inom området problemlösning och syftet var att se hur problemlösning undervisas i årskurs F-3 i två olika skolor. Vi har undersökt lärarnas syn på problemlösning samt lärarens roll, erfarenheter och bakgrund när det gäller problemlösningsundervisning, för att se om lärarnas bakgrund och erfarenheter verkar ha någon koppling till utformningen av deras problemlösningsundervisning. Vi har samlat material till vårt examensarbete genom en kvalitativ undersökningsmetod. Vi genomförde undersökningen i form av intervjuer och observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Resultatet visade att lärarna är medvetna om problemlösningens betydelse i matematikundervisningen. Lärarnas sätt att undervisa med problemlösning varierar dock beroende på hur mycket matematik och framför allt problemlösning läraren har kommit i kontakt med under sin lärarutbildning och i fortbildning. Nästan ingen av lärarna som deltog i undersökningen hade någon utbildning om problemlösning när de började arbeta som förskollärare eller klasslärare. Några av lärarna har vänt sig till utbildningar eller fortbildningar för kompetensutveckling inom matematik inom området problemlösning. Detta gav lärarna olika erfarenheter och undervisningen utformades på olika sätt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

33

Mattsson, Sandra, e Emma Zetterholm. "Arbetet med barns delaktighet och inflytande : En studie om pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande på små- och storbarnsavdelningar i förskolan". Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26016.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

34

Nilsson, Erika, e Åsa Larsson. "Barns valmöjligheter i förskolan : Pedagogers förhållningssätt från teori till praktik". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48629.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vår studie handlar om barns valmöjligheter i förskolan. Studien går ut på att få kunskap om barns olika valmöjligheter i förskolan. För att få svar på detta använde vi oss av intervju som metod i studien. Förskollärarna fick möjlighet att sätta ord på begreppet barns valmöjligheter genom att dem fick beskriva praktiska exempel på hur barns val kan ske i praktiken. Vi kan sedan i analysen jämföra dessa svar och därmed belysa hur förskollärarna förhåller sig till barns val.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

35

Rundberg, Vivianne, e Linda Nilsson. "Är alla barn delaktiga? : En studie om förskolepedagogers arbets- och förhållningssätt gentemot barn med hörselnedsättningar". Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1788.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor. Resultatet visade att det fanns möjligheter för barnen med hörselnedsättningar till delaktighet, men att det samtidigt är ett område som kan utvecklas betydligt mer.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

36

Ridderheim, Annelie, e Linnéa Sundström. "När barnen äger samlingen : En kvalitativ studie om barns möjligheter till delaktighet och inflytande". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26070.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

37

Höglund, Emelie, e Towe Brunstedt. "Yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan : En studie utifrån förskollärares beskrivningar". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53275.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar undersöka förskollärares förhållningssätt till yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsansats och en teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och åtta förskollärares beskrivningar på tre olika förskolor där alla arbetar med 1 - 3 åringar. Analysen utgår från en tematisk analys där insamlade data har kategoriserats efter teman och har tolkats därefter. Resultatet visar att yngre barns delaktighet och inflytande är att delta, känna gemenskap, göra olika val och att erbjudas aktiviteter som bygger på deras intresse. Betydelse för barnens inflytande och delaktighet är förskollärares förhållningssätt. Hur lyhörd, närvarande och inlyssnande denne är för barnets signaler och uttryck och hur den tillgodoser barnets intresse och behov avgör. Relationen mellan barn och vuxen har en betydande roll och att yngre barn saknar det verbala språket ses som en svårighet för deras inflytande och delaktighet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

38

Karlkvist, Emma, e Sandra Collin. "Barns delaktighet och inflytande i en förskoleklass : Att få göra sin röst hörd". Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-78630.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod. Vi genomförde intervjuer med tillhörande stimulated recalls med tre pedagoger i förskoleklass för att få syn på formuleringsarenan. Vidare videoobserverade vi tre samlingar och tre planerade aktiviteter i en förskoleklass för att få tag på realiseringsarenan. Detta analyserades sedan utifrån centrala begrepp och ett postmodernt och konstruktionistiskt perspektiv på lärande, kunskap och barn. I vårt resultat fann vi att pedagogerna gav uttryck för lite olika barnsyn och förhållningssätt. Vi kunde även se att två diskurser kunde göras gällande i denna förskoleklass. I vissa fall, och av vissa pedagoger, sågs barnen som kompetenta medkonstruktörer av den kultur de ingår i. I andra fall framkom en barnsyn som kan beskrivas som att vuxna vet vad som är bäst för barnen att veta och att det är pedagogens uppgift att förmedla dessa kunskaper. Under studiens gång fann vi att lyssnandets pedagogik och intagandet av barns perspektiv kan anses som viktiga faktorer för att barnen ska få bli delaktiga och kunna påverka sin vardag. Resultatet visade även att pedagogerna uttryckte en vision om att barnen skulle få vara delaktiga och få ha inflytande i alla situationer under dagen men att det i realiteten inte alltid blev så. Pedagogerna gav uttryck för att yttre faktorer såsom stora barngrupper, brist på personal och tidsbrist påverkade barnens möjlighetsvillkor för delaktighet och inflytande.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

39

Anttila, Fanny. "Alla barns rätt till delaktighet : En kvalitativ intervjustudie inom det specialpedagogiska området om förskollärares beskrivningar av möjligheter och hinder för att främja barns delaktighet i förskolan". Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-79543.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studiens syfte var att inom det specialpedagogiska området belysa förskollärares beskrivningar av att göra alla barn delaktiga i utbildningen. Forskningsfrågorna innefattade förskollärarnas definition av delaktighet samt vilka möjligheter och hinder förskollärarna beskriver att det finns för att göra alla barn delaktiga. Genom en kvalitativ studie har fyra verksamma förskollärare intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett specialpedagogiskt perspektiv har varit utgångspunkt för studien vilket innefattar ett kategoriskt- och ett relationellt perspektiv. Det mest framträdande perspektivet var det relationella perspektivet även om spår ur ett kategoriskt perspektiv kunde urskiljas. Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att delaktighet hör samman med barns förmåga att kunna påverka. Att dela in barnen i mindre grupper beskrevs av de flesta förskollärare som en möjlighet för barns delaktighet. Majoriteten av informanterna belyste även förhållningssättets betydelse i arbetet med barns delaktighet i förskolan. Samtliga informanter såg även en koppling mellan specialpedagogik och delaktighet. Somliga förskollärare gav beskrivningen av specialpedagogik som ett förhållningssätt vilket används för hela barngruppen. Låg personaltäthet beskrevs av samtliga förskollärare som ett hinder för att göra barnen delaktiga. Sammanfattningsvis visar denna studie att det är möjligt att göra alla barn delaktiga i utbildningen. Det ställer emellertid krav på förskollärarnas förhållningssätt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

40

Nilsson, Jenny, e Jenny Svensson. "Ofrivilliga separationer i förskolan - Pedagogers förhållningssätt ur ett makt- och demokratiperspektiv". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35255.

Texto completo da fonte

Resumo:

I dagens samhälle spenderar nästan alla barn mer eller mindre sina första år i förskolan. Det medför otaliga separationer dagligen som både kan vara stora och små för ett barn. Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig kring de separationer som sker för ett barn i en verksamhet. Studien tar sin utgångspunkt i kvalitativa intervjuer med ljudupptagning där tre olika förskolor och sju pedagoger medverkat. Med hjälp av ett maktperspektiv och begreppet relationell makt samt ett demokratiperspektiv som innefattar begreppen inflytande och delaktighet har den insamlade empirin analyserats. Resultatet i denna studie visar att separationer är något som uppstår flertalet gånger för ett barn i en verksamhet och att tryggheten ses som en oumbärlig faktor. Separation från en anknytningsperson men inte minst genom rutinsituationer på förskolan ses som bärande och dessa utgör, på ett eller ett annat sätt, att separationer uppstår för ett barn. För att göra separationerna lättare krävs lyhörda pedagoger som arbetar för att barnet både ska få inflytande och delaktighet vid händelserna. Den asymmetriska maktrelationen mellan barn och pedagog framträder och är omöjlig att bortse från. Däremot brukar pedagogerna sin maktposition på ett respektfullt sätt som de tror är det bästa för ett barn.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

41

Adlertz, Forsgren Frida, e Ylva Högberg. "”Ja vad menar man egentligen med fri lek?” : Pedagogers synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-30215.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med vår studie var att belysa pedagogers olika innebörder av begreppet fri lek i förskolans praktik. Vi ville därmed lyfta deras synsätt på och förhållningssätt till den fria leken i förskolans verksamhet. För att nå vårt syfte med studien valde vi att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som innebar att vi intervjuade pedagoger som arbetade i förskolans verksamhet. Detta gav oss en möjlighet att synliggöra vilka olika innebörder pedagoger lägger i begreppet fri lek i förskolans verksamhet. Vi har i denna studie valt att inspireras av diskursanalys som metodansats, det valet grundar sig i att det ger oss möjligheten att få en bredare syn på barns fria lek, och därmed kunna synliggöra flera olika innebörder av begreppet. Det insamlade materialet för studien analyserades utifrån fyra olika teoretiska analysverktyg för att uppnå vårt syfte med studien. Resultatet för denna studie är att begreppet fri lek är brett, komplext och mångsidigt, samt att vi många gånger tror att vi pratar om samma sak när vi egentligen pratar om helt olika saker. En till slutsats vi gör för denna studie är att den fria leken i förskolans verksamhet inte är barns fria lek, det är lek där barnen har större inflytande på val av aktivitet, men den är inte fri från institutionen ramar och regler. Resultatet för studien visar även att barns fria lek får större utrymme i utomhusmiljön i jämförelse med inomhusmiljön.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

42

Myller, Jennie, e Louise Fällström. "Sociala representationer av demokrati och ansvar i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36221.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med vår undersökning är att synliggöra och problematisera demokratin i praktiken utifrån några pedagogers synvinkel med läroplanen som utgångspunkt. De metoder vi har valt att använda oss av i vår undersökning är intervjuer. Vi inledde vår undersökning med intervjuer på tre olika förskolor i Skåne, intervjun innehöll en generell del om demokrati och förhållningssätt och en del andra frågor som berör ämnet. Vår teoretiska utgångspunkt är sociala representationer, anledningen till vårt val är att vi anser att läroplanen och begrepp som exempelvis demokrati och inflytande kan öppna upp för olika tolkningar hos pedagogerna. Resultatet visar på att pedagogerna tycker att demokrati som begrepp är svårt att greppa och förklara, pedagogerna visar i studien vikten av att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt. Vår slutsats blir då att begrepp går att tolka och att många tolkar olika, däremot enligt vår studie har alla pedagoger gemensamt svar när det kommer till att ha gemensam barnsyn och förhållningssätt.Genom vårt examensarbete hoppas vi kunna uppmuntra till problematisering av styrdokumenten samt reflektion över olika sätt att förhålla sig till de barn pedagogerna möter i sitt arbete.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

43

Nyström, Sarah, e Camilla Oskarsson. ""Öppna dörren till en värld där berättelserna bor" : En studie av bibliotekariers förhållningssätt till barns läsning och sagostunder". Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10803.

Texto completo da fonte

Resumo:

The purpose of this thesis is to illustrate the various approaches librarian's may have toward children's reading and toward storytime programmes, and also to discuss if and how these different approaches can influence their planning, execution and follow-up of the storytime programme. Eight qualitative interviews were conducted with nine librarian's who work with storytime programmes at public libraries. A model of three approaches toward reading and storytime was used to analyze the results of the interviews. The study found no indications that the librarian's approaches toward reading and storytime affect how they plan, execute or follow-up the storytime programmes. The results indicate that practical factors, such as staffing shortage or lack of time, are far more influential, as well as the personal view of the storytime-giver.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

44

Axlin, Stina, e Garaventi Camilla Dabek. "Pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan – ur ett sociokulturellt perspektiv". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28560.

Texto completo da fonte

Resumo:

Studien har som syfte att belysa förskollärarnas upplevda kunskap om och förhållningssätt till matematik i förskolan. Det insamlade materialet analyseras utifrån två frågeställningar om vad pedagoger upplever som hinder och möjligheter för att lyfta matematiken i förskolan, samt hur pedagogerna ser på sin kunskap om matematik. Tidigare gjorda studier om pedagogers förhållningssätt till matematik i förskolan har visat att bristen på utbildning i ämnet var ett hinder i deras arbete och förhållningssätt att utveckla matematiken i förskolan. Med ändrade utbildningsformer och fortbildningsmöjligheter i ämnet ges pedagoger möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom ämnet. Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv på lärande. Studien har genomförts på två förskolor med hjälp av kvalitativa intervjuer. Våra intervjuer visade att pedagogerna var medvetna om att den grundläggande matematiken, exempelvis antal och räknesätt, sker i många olika situationer i barns vardag i förskolan. Likaså att deras medvetenhet och förhållningssätt till matematik var viktig för att få syn på och uppmuntra barns matematiska utveckling och att kunna sätta ord på olika matematiska begrepp i naturliga sammanhang i förskolans vardag. Dagens pedagoger ser matematiken ur ett mer nyanserat perspektiv, där matematiken inte bara ses som inlärning utan där barnet är aktivt i sitt eget kunskapande. Tidigare undersökningar som presenteras i denna studie kan ses som en jämförelse med vad de intervjuade pedagogerna tänker kring vardagens matematik i dag. Den slutsats vi drar är att dagens pedagoger är mer medvetna om matematiken i förskolan och ser det som ett naturligt inslag i vardagen, där pedagogens kunskap om matematik kan påverka barns lärande positivt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

45

Emilsson, Elinore. "Förskollärares föreställningar och förhållningssätt till barns fria lek i förskolan". Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-56700.

Texto completo da fonte

Resumo:

The purpose of this survey is to examine preschool teachers’ perceptions and approach to children’s free play and with which intentions they are participating. This study also aims to examine preschool teachers’ perception of didactic consequences of participation around the free play. This study is analyzed from a phenomenological- and a self-psychological perspective. This survey is based on three qualitative, semi-structed interviews with three graduated preschool teachers. The intention is to get knowledge about their perceptions and approach around the free play in early education. From these preschool teachers’ reasoning in the interviews, my understanding is that the free play is regulated and limited. They described a perception that they participate in the free play to support the children but also to teach them the social interaction. They told me that they could steer away the play if it goes outside the society norms. They said that if that’s the case, they helped the youngsters and sometimes the older children to start a new and approved activity.
Studiens syfte är att undersöka förskollärarnas förhållningssätt och föreställningar kring den fria leken i förskolan, samt vilka föreställningar de har om intentioner för deltagande i leken. Studiens syfte är också att undersöka vilka föreställningar förskollärarna har om didaktiska konsekvenser vid delaktighet i barns fria lek. Studien analyseras utifrån fenomenologiska- och självpsykologiska teorier. I undersökningen användes kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med tre utbildade förskollärare för att få tag på deras föreställningar och förhållningssätt till den fria leken. Av intervjumaterialet som består av förskollärarnas resonemang och tankar, kan jag förstå att den fria leken är reglerad och begränsad. Förskollärarna beskrev en föreställning om att de ville delta i den fria leken för att stötta barnen och för att lära dem hur en lek går till. De berättade också att de kunde styra undan en lek som befann sig utanför samhällets normer. Om leken gjorde det så hjälpte förskollärarna de yngre barnen, men bland också de äldre barnen att starta en ny och godkänd lek.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

46

Stålgren, Charlotte, e Emma Nylund. ""Förskolan är som ett litet samhälle" : Om demokratisk samvaro i förskolan - barns möjligheter till delaktighet och inflytande En studie om sex pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet". Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31998.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med den här studien har varit att belysa pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning inom området menar att barns delaktighet och inflytande begränsas i förskolans verksamhet på grund av olika faktorer som exempelvis tidsbrist, kompetens, pedagogers förhållningssätt, barngruppens storlek, organisation och miljö. Tidigare forskning visar även en problematik att förstå begreppen delaktighet och inflytande, samt hur dessa kan sammankopplas med demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Sex semistrukturerade intervjuer låg som grund för studiens resultat, varav varje förskola belägen i en och samma kommun. Varje förskola hade ett antal barn i barngruppen omfattande 35-40 barn per avdelning med ett genomsnittligt antal av 6 pedagoger per avdelning. Resultatet av studien är uppdelad efter följande teman; Pedagogernas uppfattningar av delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet, Demokratisk samvaro i förskolans verksamhet, Barngruppens storlek - möjligheter för demokratisk samvaro? och Pedagogens roll och betydelse för demokratisk samvaro. Resultatet visade på svårigheter i förståelsen av begreppen delaktighet och inflytande, men samtidigt hade flertalet av pedagogerna gemensamma uppfattningar av hur begreppen borde praktiseras i förskolan. Samtliga pedagoger lyfte vikten av att aktivt arbeta med demokrati i förskolan och att som pedagog vara en förebild i detta både för barn och kollegor. Även om förskolans dagliga verksamhet i många fall innebär olika begränsningar som tidsbrist, kompetens, personaltäthet, barns och pedagogers mående, miljö och organisation så lyftes de dagliga rutinerna som viktiga och avgörande tillfällen för barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande bör genomsyra hela verksamheten och barns fria val, egna vilja och rätten till medbestämmande uppfattades skapa bäst förutsättningar för att möjliggöra en demokratisk samvaro där delaktighet och inflytande får ta plats. Läroplanen för förskolan och tidigare forskning berör att barnen ska fostras till aktiva, ansvarstagande och självständiga medborgare, vilket även resultatet visade. Men samtidigt visade resultatet på en annan uppfattning och problematik rörande den individ som dagens samhälle tycks förespråka där fokus många gånger hamnar på jaget och självständigheten, vilket ibland riskerar bli på bekostnad av gruppen. Vikt lades även vid att barnen ska lära sig ta hänsyn, lyssna och hjälpa andra oavsett bakgrund. Detta betonades som extra viktigt i det samhälle vi lever i idag, där många kulturella och religiösa skillnader råder som kan påverka hur barns delaktighet och inflytande kan ta form och möjliggöras i förskolans verksamhet. Resultatet av vår studie kan bidra till en större inblick och förståelse i utvecklingen av förskolan som en demokratisk samvaro och kan därmed även bli betydelsefull för den fortsatta samhällsutvecklingen.

Godkännande datum: 2017-06-02.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

47

Dijana, Matic, e Acevedo Pamela. "Det ska vara roligt på förskolan! : En kvalitativ studie om fyra förskollärares tankar och förhållningssätt kring barns inflytande". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28913.

Texto completo da fonte

Resumo:

This study examines how preschool teachers are working together with the children, and how much the children actually influence the work. In order to examine this, a qualitative study has been made, examining four preschool teachers thought and attitudes towards children's influence in some of the most important parts of their daily work. The study examines how preschool teachers are working with the children's influence in early childhood education. This is also the main purpose of the study. The questions made in the study to answer the main purpose are: What does the preschool teacher think of the term democracy in general? What do preschool teachers think about children's influence and how do they work practically with this in their daily work? How does the preschool curriculum define children's influence? To what extent does children's influence get limited in the daily work? The study has used previous research about children's influence in preschool andalso uses the preschool curriculum and the CRC. It shows that the participating preschool teachers working with children's influence within the various parts of preschool activities do so by taking advantage of the children's interests and opinions. At the same time, there may be situations where the children are not given as much influence. The study also shows that teachers assume the perspective of children and child perspective.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

48

Andersen, Liv-Heidi, e Victoria Gustafsson. "Litterära upplevelser i förskolan- En studie om förhållningssätt till läsning och bokval i förskolan". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32670.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika. Pedagogerna tog bort vissa böcker som barnen valde eftersom böckerna var enligt pedagogerna för små barn, medan barnen förklarade att böckerna är bra eftersom de är hållbara och har många bilder. Pedagogerna fokuserade på texten medan barnen fokuserade på bilderna.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

49

Eriksson, Sofia, e Sanna Sandklint. "De yngsta barnens inflytande i förskolan - Möjligheter och begränsningar : Sju pedagogers uppfattningar om deras arbete med de yngsta barnens inflytande och delaktighet i förskolan". Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40121.

Texto completo da fonte

Resumo:

Detta är en kvalitativ studie med syftet att analysera vilka olika uppfattningar samt arbetssätt det finns bland pedagoger i deras arbete med de yngsta barnens inflytande i förskolans verksamhet. Vår frågeställning till studien är: Vilka begränsningar och möjligheter uppfattar pedagogerna i sitt arbete när det kommer till de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? För att få svar på denna fråga har vi utfört observationer samt intervjuat sju pedagoger verksamma i kommunala förskolor belägna i mellersta samt norra Sverige. Genom att observera samt intervjua pedagoger fick vi möjlighet att både se hur pedagogerna arbetar med de yngsta barnens inflytande samt få höra deras uppfattningar och bakomliggande tankar kring arbetet. Därefter har vi med hjälp av Shiers delaktighetsmodell analyserat hur stort inflytande och delaktighet barnen uppfattas få av pedagogerna. Shiers modell bygger på följande fem olika nivåer av delaktighet och inflytande; Barn blir lyssnade till, Barn får stöd för att uttrycka sina åsikter och synpunkter, Barns åsikter och synpunkter beaktas, Barn involveras i beslutsfattande processer och slutligen Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. Genom att grundligt analysera pedagogernas intervjusvar har vi fått fram ett resultat som visar på olika uppfattningar om delaktighets- och inflytandenivåer i förskolorna. Enligt pedagogerna handlar arbetet med de yngsta barnens inflytande mycket om begränsningen i barnens verbala kommunikation vilket gör att pedagogerna lägger vikt vid att hitta andra sätt att kommunicera på, genom till exempel kroppsspråk eller med hjälp av konkret material. Möjligheter till inflytande beskrivs bland annat handla om att barnen får göra olika val, till exempel var de vill leka eller vad de vill leka med. Begränsningar i inflytandet beskrivs bland annat handla om barnens säkerhet, där till exempel vissa material plockas bort och läggs på hyllor. Resultatet visar att pedagogerna uppfattar området som komplext men att de tillämpar olika arbets- samt förhållningssätt för att på så sätt kunna möjliggöra för de yngsta barnens inflytande.

2019-12-20

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

50

Svanström, Sara, e Sofia Sandström. "Förskollärares förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande : Att skapa förutsättningar för att alla barn ska kunna vara delaktiga". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-129410.

Texto completo da fonte

Resumo:

I denna studie studeras pedagogers förhållningssätt till barns delaktighet och inflytande i förskolan. Hur pedagogerna arbetar för att göra barnen delaktiga och hur de ger dem inflytande och möjligheten att påverka över sin vardag. Studien undersöker även utformningen av miljön och hur den kopplas till barnens delaktighet samt att den synliggör hur barnen uppfattar sin delaktighet på denna förskola. Studien genomfördes på en förskola, på tre olika avdelningar med barn mellan 3-5 år. Den genomfördes med observationer och intervjuer av pedagoger och barn.Resultatet visar att pedagogers förhållningssätt och engagemang påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande samt hur miljön utformas och förändras. Resultatet visar också att det är ett arbete som kräver mycket reflektion och diskussioner i arbetslaget och med kollegor. Barnen däremot har inte bildat sig en (Större) uppfattning om hur mycket de faktiskt påverkar denna förskolas verksamhet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Teses / dissertações sobre o tema "Förhållningssätt/Synsätt och Delaktighet"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos