Literatura científica selecionada sobre o tema "Gudomlighet"

Genom 2000-talets teknologiska framåtskridande finns förhoppningen om att en dag kunna skapa ett artificiellt medvetande, ett objekt med förmågan att tänka på att den tänker och med en egen fri vilja. Om eller när detta blir verklighet ställs frågorna vad exakt det är som människan har skapat och hur vi ska förhålla oss till det skapade. Dessa frågor ligger till grund för vad denna uppsats, genom ett innehållsanalytiskt tillvägagångssätt, undersöker, med syftet att analysera hur gestaltningen på film av artificiell intelligens (A.I.) kan förstås i relation till en kristen mytologi. Utifrån filmmanusen till The Imitation Game (2014) och Blade Runner 2049 (2017) analyseras de filmiska representationerna av A.I. med ett teologiskt avbildsbegrepp som dialogiskt förstoringsglas. Uppsatsen finner att fiktionen i detta sammanhang lyfter fram att strävan efter att skapa A.I. som avbild pekar på ett mänskligt sökande efter både närhet och kärlek.

This thesis focuses on how Göran Sonnevis poetry, particularly KOSTER 2002 in Oceanen (2005), and how the poem portrays how the main character encounters divine concepts of entirety using mathematic terminology. The divine concept of eternity is referred to as nunc-stans and hic-stans, terms coined by the philosopher Thomas Hobbes and explicitly referenced to in the poetry of Oceanen. The study locates where in KOSTER 2002 the encounters appears and accounts for how the mathematic terminology is affiliated with divinity and the concepts of nunc-and hic-stans. This study shows how the poem expresses an ontological view of the existence, which is a fundamental aspect of the poetry in Oceanen. The study concludes that the view of the existence is that “everything there is” is connected and integrated with one another. When the main character experiences fragments of nunc-and hic-stans this refers to the integration of existence, in which the particular (the main characters subjective experiences) is connected to the universal (concepts of eternity and mathematical theories) and vice versa.

The Pitted Ware culture on Gotland presents a multitude of material that allow archeologists to re-construct and visit the socio-economic structure of a middle-neolithic settlement in the Baltic sea. I will be analyzing the archaeological material in accordance to the ocean, and to what we can interpret as ritual and cosmological variables at the site through ritual theory, and with a method of comparative analogy and research. How maritime aspects of divinity manifested itself to the PWC, ontology and belief system could perhaps reveal how the cognitive, collective mind of one culture evolved and made connections to otherworldly entities. Often in the form of ancestral worship, which will be one of the main issues that will be analyzed and discussed throughout, in addition to mortuary ritual.
Den Gropkeramiska kulturen på Gotland demonstrerar ett extensivt material som tillåter arkeologer att rekonstruera och besöka den socioekonomiska strukturen hos en mellanneolitisk kultur i Östersjön. Jag kommer att analysera materialet i relation till havet, och försöka utgöra havets rituella och kosmologiska kopplingar till lokalen genom ritualteori och en analogisk, komparativ metod. Sättet som maritima aspekter av gudomlighet manifesterade sig inom den Gropkeramiska kulturen på Gotland, dess ontologi och trossystem kan möjligtvis avslöja hur det kollektiva, kognitiva sinnet hos en kultur utvecklades och skapade kontakter till utomvärldsliga ting. Ofta i form av förfädersdyrkan, som tillsammans med begravningsritualer kommer vara ett centralt ämne genom hela uppsatsen.

Syftet med uppsatsen ”Medmänsklighet och Gudomligt Beskydd – en receptionsestetisk studie av Maria (Återkomsten) och Skyddsmantelmadonnan” är att ur ett receptionsestetiskt perspektiv närma sig skulpturerna Maria (Återkomsten) av Anders Widoff och Skyddsmantelmadonnan av Lena Lervik. Skulpturerna finns i och i anslutning till Uppsala respektive Lunds domkyrka. Genom receptionsestetikens metod där man tittar på ett konstverks interna faktorer som rör verkets inre organisation samt externa faktorer såsom platsen där konstverken är placerade, andra konstverk som relaterar till verket, en myt eller berättelse som är viktig för förståelsen av konstverken etcetera, rör sig uppsatsen fram mot en diskussion kring vem som är verkens implicite betraktare, dvs. ideala betraktare. Uppsatsen ämnar även diskutera hur jungfru Maria gestaltas i de berörda skulpturerna: vilken bild konstverken ger av Maria. Metoden för att diskutera vem som är verkens implicite betraktare och hur betraktaren aktiverar konstverken i relation till platserna är besök på de platser där konstverken finns för att i denna miljö möta verken och läsning av relevant litteratur. Slutsatsen är att skulpturerna är medvetet placerade i anslutning till kyrkorum och att platserna utgör en viktig dialog med konstverken. Skulpturerna ger väldigt olika bilder av jungfru Maria: Maria (Återkomsten) gestaltar Marias mänskliga sida och Skyddsmantelmadonnan är mer av en gudinnegestalt, en Moder Jord och urmoder som beskyddar mänskligheten. Verkens implicite betraktare är någon som vistas på platsen och möter verken med en öppenhet; verken har båda en öppenhet i framförallt ansiktsuttryck som öppnar för olika tolkningar. Den implicite betraktaren – i meningen den ideala betraktaren – är en människa med en öppenhet för en andlig dimension men är inte nödvändigtvis troende. Betraktaren behöver inte ha kunskap om vem jungfru Maria är, verkens tillkomsthistoria, verk som kan tänkas relatera till skulpturerna etcetera men det kan fördjupa upplevelsen.
The purpose of the essay "Humanity and Heavenly Protection – a Study of Mary (The Return) and the Protective Cloak Madonna Based on the Theory and Method of Reception Aesthetics" is to approach the sculptures Mary (The Return) by the artist Anders Widoff, and The Protective Cloak Madonna by the artist Lena Lervik. The sculptures are placed inside Uppsala Cathedral and outside Lund Cathedral respectively, and the study is based on the theory and method of reception aesthetics, where one looks at an artwork's internal factors that relate to the work's internal organization, as well as external factors, such as the situation of the work, relating works, or myths or stories that are important to understanding the work. Through this theory, a discussion about the implicit (ideal) beholder of the works takes place. Furthermore, the essay aspires to discuss the representation of Virgin Mary in the sculptures: what images of her the artworks present. The discussion of the implicit beholder, as well as the question of how locations affect the viewer’s activation of the works, was based on visits to the sites, as well as the study of literature on the artworks and the theory used.  The conclusion is that the sculptures are intentionally placed in the vicinity of cathedrals, and that the sites constitute an important dialogue with the artworks. The sculptures present very different images of the Virgin Mary: Mary (The Return) embodies Mary's human side, while the Protective Cloak Madonna is more of a Goddess figure, a Mother Earth and ancestor who protects humanity. The implicit beholder of the works is someone who visits the sites and encounters the works with an open mind; the sculptures have openness to them, especially in the facial expressions that invite different interpretations. The implicit (ideal) beholder is a person with an open mind to a spiritual dimension, but is not necessarily a Christian. The viewer does not need to know who Virgin Mary is, nor the history of the artworks or relating works, even though such knowledge might deepen the experience.

The subject of this essay is the concept of omnisubjectivity, which is a form of omniscience introduced by Linda Zagzebski. I will analyse the concept in detail, its possible implications, objections and further developments and critically examine these.      Omnisubjectivity is the idea that God has constant access to our consciousness and all our mental states and that God can grasp all conscious creatures’ first-person perspectives at the same time as God has his own first- and third-person perspective. As a model for this Zagzebski uses human empathy, where she means that God has perfect total empathy which implies that God has constant access to all our mental states at the same time as God never forgets that those mental states aren’t God’s own.      Some of the possible implications that I bring up in this essay are that omnisubjectivity can explain how God hears prayers, how God’s love and providence can deepen, how God might or might not be affected by humans’ mental states, especially their failings and immoral actions and thoughts, and how God’s judgement can be perfectly fair. The objections concern Zagzebski’s use of empathy as a model for omnisubjectivity, the definition of perfection, God’s relation to time and what the first-person perspective contributes to. The developments concern Thomas Aquinas thought of God as everything’s first cause and christology.      This essay’s conclusion is that omnisubjectivity is, to a large extent, already a part of omniscience, but that it also contributes with new aspects and opens up for new questions and deepens the meaning of omniscience and God’s relation to his created creatures.