Literatura científica selecionada sobre o tema "Hjärnans funktioner"

Syftet med föreliggande examensarbetet är att genom en litteraturstudie försöka generera teori för hur den specialpedagogiska verksamheten kan dra nytta av forskningsresultaten gällande hur hjärnans funktioner fungerar i samband med inlärning vid ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) och/eller autismspektrumtillstånd (AST). Metoden som valts för denna studie är en kvalitativ litteraturstudie, där resultatet analyserats efter Grounded Theory. Vi har tagit del av relevant forskning och litteratur gällande hjärnans funktioner och det pedagogiska fältet för individer med ADHD samt AST i åldern 6–16 år. Resultatet gällande hjärnans funktioner visar att grunden till ADHD samt AST är biologisk betingad. Resultatet gällande de pedagogiska implikationerna visar på flera möjliga sätt att anpassa undervisningen och inlärningen för att stödja och hjälpa dessa elever. Litteraturen beskriver bitvis hur de ser länkar mellan hjärnans funktioner och de svårigheter som elever med ADHD och AST kan ställas inför i skolmiljön. I litteraturen kring vilka implikationer som föreslås för elever med ADHD och AST framkommer många likheter och att de gynnas av liknande insatser, men på olika vis. De slutsatser vi drar av resultatet är att individer med ADHD och AST har avvikelser i hjärnans funktioner samt dess nervsystem vilket beror på biologiska orsaker. Slutsatserna av de pedagogiska implikationerna gör sig gällande för övergripande områdena inom miljö, visuella hjälpmedel, struktur, bemötande samt uppgifters upplägg. Vi ser genom analysen även ett samband mellan de annorlunda funktionerna i hjärnan hos elever med ADHD och AST och vilka metoder som föreslås vara mest gynnsamma för kunskapsinhämtning.
The purpose of this literature study is an attempt to generate theory for how the special education can benefit from the research results regarding how the brain's functions work in connection with learning in ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) and/or autism spectrum disorder (AST). The method chosen for this study is a qualitative literature study, where the results have been analyzed according to Grounded Theory. We have taken part of relevant research and literature regarding brain functions and the educational field for individuals with ADHD and ASD aged 6-16 years. The result regarding brain functions shows that the basis for ADHD and ASD is biologically determined, but the diagnoses should still not be defined as a disease but as a functional variation. The result regarding the pedagogical implications shows in several possible ways how to adapt the teaching and learning to support and help these students. The literature describes in part how they detect links between brain functions and the difficulties that students with ADHD and ASD may face in the school environment. Many similarities emerge in the literature regarding the implications proposed for students with ADHD and ASD and they benefit from similar efforts, but in different ways. The conclusions of the results regarding brain function of individuals with ADHD and ASD reveal that they have abnormalities in the brain's functions and its nervous system and are due to biological causes. The conclusions of the pedagogical implications apply to the overall areas within the environment, visual aids, structure, teacher’s response, and tasks. Through the analysis, we also see a connection between the different functions in the brain of students with ADHD and ASD and which methods are proposed to be most favorable for acquiring knowledge.

Hur kan man genom grafisk design främja lärandet om en eller flera delar av hjärnans kapaciteter? Också, hur kan man genom grafisk design gynna utvecklingen av en eller flera delar av hjärnans kapaciteter? Med grafisk design har jag skapat ett verktyg som hjälper dig att planera dina studier samt hjälper dig att stimulera hjärnan inför studierna. Beteendedesign, metakognition och gamification är de teoretiska grunder arbetet vilar på. Jag vill uppmana dig som läser detta att reflektera kring din egen hjärnkapacitet. Upplever du ofta svårigheter med att fokusera, att sova eller kanske att planera? Det finns många sätt att stimulera hjärnan så att svårigheter kan bli lättare. Det sistnämnda är just det Charlie kan hjälpa dig med, att planera. En app som i nuläget är en prototyp hjälper dig att skapa vanor kringdina studier och utmanar dig att utveckla dina beteenden. Charlie uttryckeroch kombinerar planeringsverktyg och kunskap om hjärnstimulans på ett sätt som inte gjorts förut. Intrycket målgruppen får lämnar ett avtryck där beteendeförändring blir möjlig. Kunskap om och beteenden som främjar hjärnans kapacitet kombineras effektivt med de stunder då en använder stora delar av hjärnan, vilket gynnar förändringen i sig. Testa att utmana dig själv i vad din hjärna är kapabel till. Du sitter inte fast, du kan ändra dina vanor när du vill!
How can you through graphic design encourage schooling of one or multiple parts of the brain’s capacity? Furthermore, how can you through graphic design promote the evolvement of one or multiple parts of the brain’s capacity? With the help of graphic design, I have created a tool that helps you schedule your studies as well as it stimulates your brain pre-studying. Behavioral design, metacognition, and gamification are the theoretical foundations this study relies on. I want to encourage you, the one reading this, to reflect on your own brain capacity. Are you having a hard time focusing, sleeping, or planning things ahead? There are multiple ways to stimulate your brain so these difficulties become easier. The latter is the one Charlie can help you with, to plan ahead. An app, that’s currently a prototype, helps you create new habits around your studies, and challenges you to expand your behavior. Charlie, with the help of planning tools and knowledge about brain stimulation, coaches you in a way that’s never been done before. The impression my target group gets leaves a print where behavior change becomes a possibility. Knowledge about the behavior that encourages the brain’s capacity combined with the moments when we use most parts of our brain, benefits the evolution itself. Have the courage to challenge yourselves in what your brain is capable of. You’re not stuck, you can change your habits whenever you want!

An alteration in the function of the brain caused by an external force is called a Traumatic Brain Injury (TBI). There are language features located in different areas of the brain, and depending on where a person gets a TBI, the person can experience different communicative difficulties. These can manifest as aphasia, dysarthria or cognitive communicative disorders. The experiences of TBI that have been discovered in previous studies are for instance about how persons with TBI experience their diminished functions, life adjustment after the injury, the role and support of the relatives, that the environment treats them differently after the injury and emotional consequences. For the purpose of investigation and intervention, ICF is a useful tool since the difficulties that a person may have can be connected to its various components. The purpose of this study is to examine what experiences persons with TBI have regarding their brain injury and their communicative difficulties, and also how these can be connected to ICF. To answer the research questions, a qualitative method involving content analysis was used, based on semi-structured interviews with four participants. The participants expressed that their TBI had affected them in various ways, communicative, cognitive, physically and socially. The participants experienced their injuries and difficulties as limiting and that some periods had been lonely. However they also stated that there were some positive aspects in the situation, for example improved family relations and that they valued life in another way. Although the injuries, difficulties and rehabilitation of the participants have differed, the participants stories have been similar to some extent. In the future it would be interesting to conduct further studies in Sweden that examine which experiences persons with TBI have regarding the injury itself, but particularly regarding their communication after the TBI. It is important with more studies since that would give speech language pathologists a greater understanding for how people with TBI experience their situation and their communication after the injury.
Traumatisk hjärnskada (TBI) innebär att ett yttre våld har orsakat en förändring av hjärnfunktionen. I hjärnan finns språkliga funktioner som är belägna inom olika delar av hjärnan. Beroende på var i hjärnan en person får en TBI, leder det till olika kommunikativa svårigheter. Svårigheterna kan yttra sig som afasi, dysartri eller kognitiva kommunikativa störningar. De upplevelser av TBI som har framkommit i tidigare studier handlar bland annat om hur personer som har TBI upplever sina nedsatta funktioner, livsomställningen efter skadan, anhörigas roll och stöd, att omgivningen behandlar dem annorlunda efter skadan och emotionella konsekvenser. Vid utredning och behandling är ICF ett användbart verktyg eftersom att en persons svårigheter kan kopplas till ICF:s olika komponenter. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka upplevelser personer som har TBI har erhållit i relation till sin hjärnskada, deras kommunikativa svårigheter samt hur dessa kan kopplas till ICF. För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av fyra personer och innehållsanalys av dessa. Deltagarna i föreliggande studie uttryckte att deras TBI hade påverkat dem på olika sätt: kommunikativt, kognitivt, fysiskt och socialt. Deltagarna upplevde sina skador och svårigheter som begränsande och att de i vissa perioder hade upplevt isolering. De berättade dock att det fanns positiva aspekter av situationen såsom förbättrade familjerelationer och att livet värderades på ett annat sätt. Trots att deltagarnas skador, svårigheter och rehabilitering har skiljt sig åt, har deltagarnas berättelser haft likartad karaktär, även om de också till viss del har varierat. I framtiden vore det intressant med fler svenska studier som undersöker vilka upplevelser personer som har TBI har i relation till sina hjärnskador, men framförallt gällande sin kommunikation efter hjärnskadan. Det skulle vara betydelsefullt med fler studier eftersom att det skulle ge logopeder en större förståelse för hur personer som har TBI upplever sin situation och sin kommunikation efter skadan.

Vår avsikt med denna uppsats var att undersöka huruvida det finns skillnader i tankar kring och arbete med läs- och skrivsvårigheter, om utbildade lärare även har kunskaper i neurovetenskap utifrån vidare utbildning. För att undersöka detta har vi valt att använda oss av ett frågeformulär bestående av kvalitativa intervjufrågor som metod för insamlig av data. Sex lärare deltar i undersökningen varav hälften av dessa även har en utbildning inom funktionsinriktad musikterapi, vilken har sin grund i neurovetenskap. Forskningsbakgrunden visar på vad forskare anser inom området neurovetenskap kopplat till pedagogik och läs- och skrivsvårigheter. Vi har även redogjort för den funktionsinriktade musikterapin som metod. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan lärarna i definitionen av läs- och skrivsvårigheter. Lärare med neurovetenskapliga kunskaper ser till bakomliggande orsaker till barns läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar även på skillnader i hur lärare med olika bakgrund möter barns behov i arbetet med läs- och skrivsvårigheter. Lärare med kunskaper inom neurovetenskap ser barnets utveckling ur ett helhetsperspektiv, vilket ligger till grund för deras arbete med läs- och skrivsvårigheter. Det handlar om att skapa förutsättningar för barnets utveckling snarare än att träna själva svårigheten. För detta ser vi lärarkompetens som viktigaste resurs. Därför bör lärare redan under utbildningen få kunskaper i neurovetenskap och dess betydelse i arbetet med läs- och skrivsvårigheter.

Dr. Eleine Mad är Madeleine Jacobsssons talesperson för dom vetenskapliga och paranormala upptäckter som uppstår i hennes världar. Hon beskriver innehåll, teknik och estetik utifrån ett kategoriseringssytem där konsten delas upp som olika typer av komponenter och därefter avkodas dessa allteftersom. För att förstå intuitionens inblandning i arbetsprocessen omförvandlas den till tre separata roller av en Sökare, Samlare och Myntare. Med rollerna försöker jag beskriva på vilka sätt som intuitionen är till gagn eller av förödelse för det konstnärliga arbetet. Sagan om M handlar om en grodlik karaktär, Delop, som lämnar sin hemplanet för att uppsöka andra världar. I sitt sökande hittar Delop ett folkslag vars syn och levnadssätt skiljer sig från hennes erfarenheter av “verkligheten” såsom hon lärt sig att överleva i den.
Dr. Eleine Mad is Madeleine Jacobsson's spokesperson for the scientific and paranormal discoveries that arise in her worlds. She describes content, tecniques and aesthetics based on a categorization system where art is divided into different types of components and then decoded as they go. To understand the intuition's involvement in the work process, it is transformed into three separate roles by a Seeker, Collector and a Myntare(In swedish language the one who is a "myntare" -is verbally declaring a concept or term). With these roles I try to describe in what ways intuition is beneficial or devastating to the artistic work. The story of M is about a frog-like character, Delop, who leaves the home planet to seek out other worlds. In her search, Delop finds a world whose views and lifestyles differ from her experiences of "reality" as she learned to survive in it.

Recorded sound and image material of the presentation is available for private use.