Literatura científica selecionada sobre o tema "Interaktion med djur"

Denna studie behandlar vad pedagoger anser påverkar barn av interaktion mellan barn och djur i förskolan. Genom sammanlagt åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare som arbetar med djur på olika vis på tre olika svenska förskolor, undersöks hur pedagogerna uppfattar att barn påverkas genom att arbeta med djur i förskolan. Intervjupersonernas svar har sedan jämförts med tidigare forskningsresultat inom området samt med observationer gjorda på två av förskolorna. Två av intervjuerna är gjorda vid ett studiebesök på en förskola som har egna får, höns, getter, grisar samt kaniner på gården. Vid samma besök genomfördes två observationer av tre barn då de interagerade med djuren. Två av intervjuerna gjordes vid ett studiebesök på en förskola som arbetar med fiktiva djur efter arbetsmaterialet Mini-REDE, samt genom att pedagogerna använder sig av de djur som finns naturligt i deras närmiljö. Även på denna förskola genomfördes två observationer med tre barn. Studien är gjord utifrån ett sociokulturellt perspektiv då lärandet och utvecklingen hos barnen i detta arbetssätt sker i samspel med andra, såväl barn och vuxna som med djur. De effekter av arbetssättet som undersöks genom intervjuer och observationer i studien är vilka utvecklingsområden hos barnen arbetssättet främjar, hur arbetssättet kan främja barns omtanke för natur och miljö samt vilka utmaningar som kan finnas inom arbetssättet. Resultaten i vår studie visar hur djur naturligt påverkar barn genom att väcka starka känslor.  Interaktionen mellan barn och djur främjar utvecklingen av den empatiska förmågan och ansvarskänslan genom att barnen får lära sig att ta hänsyn till djuren samt tänka efter vad djuren har för behov och vad vi som människor kan göra för att hjälpa djuren att få dessa behov tillgodosedda. Interaktionen mellan barn och djur ger även barn en förståelse för stora livsfrågor och naturens gång på ett naturligt och enkelt sätt. Djuren främjar även barns utveckling av kommunikationsförmågan, vilken enligt det sociokulturella perspektivet är centralt i allt lärande.

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen.

Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas.

Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt.

The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective.

Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects.

The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development.

The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development.

The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.

Syftet med den här uppsatsen har varit att med en fenomenologisk ansats undersöka hur personer med missbruksproblematik, som befann sig på behandlingshem där djuren hade en central plats, upplevde en interaktion med djur och hur interaktionen kunde vara behjälplig i behandlingen. Tidigare forskning visade på olika sätt hur djur kunde användas i terapeutiska sammanhang, vilka effekter djuren hade gentemot människor samt hur relationen mellan djur och människa kunde te sig. Åtta respondenter intervjuades på tre olika behandlingshem och resultatet utvisade sju teman; ansvar, meningsfull sysselsättning, självförtroende, adrenalinkick, relationen till djur, känslan av att vara behövd och djurens lugnande inverkan. Tillsammans formulerade temana essensen; djur istället för människor. Resultatet av studien visade att djur kunde ersätta den sociala, mänskliga kontakten och att respondenterna upplevde interaktionen med djur positivt samt att det hjälpte dem i deras behandling. Resultatet beskrevs i relation till tidigare forskning och till teorin om den symboliska interaktionismen, samt Goffman och Collins. Resultatet kopplades dessutom till två befintliga teorier om relationen mellan djur och människa och en avslutande diskussion fördes om resultatet i relation till vårt syfte och frågeställningar.

Bakgrund: Forskning visar att människor i stor utsträckning påverkas positivt av interaktion med djur. Då hälsa är ett mångdimensionellt begrepp är det viktigt för psykiatrisjuksköterskan att ha kunskap om omvårdande insatser som främjar upplevelsen av välbefinnande och skapar mening i tillvaron. Djurens betydelse vid behandling av psykisk ohälsa är således viktig att belysa. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa beskriver att interaktion med djur kan påverka deras psykiska hälsa. Metod: En litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre olika databaser och 11 vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Resultatartiklarna analyserades med en tematisk innehållsanalys. Resultat: Deltagarnas erfarenheter av interaktion med djur beskrevs genom tre huvudteman. Dessa var; En meningsfull relation, Att få må bra och En förändringsprocess. Sju underteman framkom, dessa var; En källa till värme, kärlek och stöd, Accepterad som den man är, Förtroende och ansvar, En upplevelse av glädje och välmående, Att kunna hantera symtom vid psykisk ohälsa, Utveckling av identitet och självkännedom och Ökad förmåga och funktion i vardagen. Slutsats: Interaktion med djur kan ha flera hälsofrämjande effekter för personer med psykisk ohälsa, såsom att minska självstigma, lindra symtom, bidra till personlig utveckling och upplevelse av välmående. En ökad integrering av djurunderstödd behandling skulle därför kunna vara värdefullt inom psykiatrisk vård.
Background: Research shows that people are essentially positively affected by interactions with animals. As health is a multidimensional concept, it is important for the psychiatric nurse to have knowledge of nursing interventions that promote the experience of well-being and create meaning in life. Thus, it is important to shed light on the value of animals in mental health treatment. Aim: The aim was to investigate how people with mental illness described their mental health being affected by interactions with animals. Method: A literature review with a systematic approach was chosen as method. The literature search was performed in three databases and 11 original scientific articles were included. The result articles were analysed with a thematic content analysis. Results: The participants' experiences of interaction with animals were described through three main themes. These were: A meaningful relationship, To feel good and A process of change. Seven sub-themes emerged, these were: A source of warmth, love and support, Accepted as you are, Trust and responsibility, An experience of joy and well-being, Being able to manage symptoms of mental illness, Development of identity and self-awareness and Increased ability and function in everyday life. Conclusion: Interaction with animals has several health-promoting effects for people with mental illness, such as reducing self-stigma, reducing symptoms, contributing to personal development, and experiencing well-being. Increased integration of animal-assisted treatment could therefore be valuable in psychiatric care.

The purpose of this work is to study children’s social interaction with animals and if it could be affected to any possible connections to interaction with animals, linked to a socio-cultural perspective. This survey was conducted by a kind of a case study. Interviews were conducted with two teachers where the answers then was analyzed and compared with observations. The results are discussed from the perspective of the sociocultural theory of children's learning, their development and previous research on children's interactions with animals.   Scientific research with children and animals show that their relationship affects the child's development positively. This was made visible not only to children, but humans have a natural attraction to animals and which social relationships provide an expression of social learning in humans. Results from interviews and observations of this study indicate that children more easily create an understanding of his fellow human beings and that empathy is strengthened amongst the children because of their relationships with the animals.
Syftet med denna undersökning är att synliggöra barns sociala samspel och ifall det kan påverkas genom interaktion med djur, sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Denna undersökning genomfördes genom något som kan kallas för en fallstudie. Intervjuer har genomförts med två pedagoger där svaren sedan analyserats och jämförts i relation till observationer. Resultaten diskuterades i relation till den valda sociokulturella teorin om barns lärande, deras utveckling samt tidigare forskning om barns interaktion med djur. Studier med barn och djur visar på att deras relation påverkar barns utveckling positivt. Dessa synliggjordes att inte bara barn, utan människan har en naturlig dragning till djur och där sociala relationer ger ett uttryck för socialt lärande hos människan. Resultat från denna studies intervjuer och observationer tyder på att barn lättare skapar en förståelse för sina medmänniskor och att empatin stärks barnen emellan på grund av deras relationer till djuren.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vad relationen med hundar kan betyda för några personer med funktionsnedsättning. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med stöd av en observationsguide. Urvalet bestod av sex personer med funktionshinder, vilka arbetar i en daglig verksamhet som bedrivs som ett hunddagis. Intervjuteman var välmående/psykisk hälsa, självkänsla/självförtroende, hänsyn samt empati. Resultatet visade att hundarna bidrog till välmående på flera olika vis, bland annat genom att vara en källa till trygghet, vänskap och glädje. I studien framkom också att man hyste empati och förståelse för hundarna, samt att de bidrog till personlig utveckling dels genom sin roll som självobjekt och dels genom att man ställdes inför olika utmaningar i umgänget med hundarna. Rollen som omsorgsgivare belystes också. I diskussionen berördes aspekterna att känna ömsesidighet i en relation, att känna glädje samt att få växa och utvecklas.