Literatura científica selecionada sobre o tema "Journalistisk hjälte"

Syftet med denna studie är att studera lagbrytande journalister och konstruerandet av den journalistiska hjälten i media. Med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder undersöker denna studie journalisters narrativ, gestaltningar, tankar och värderingar gällande tre olika händelser. I dessa tre olika händelser har svenska journalister i sitt yrke medvetet brutit mot svenska lagar med avsikten att granska. Samtliga tre händelser åtalades i svensk domstol och mediebevakningen av de tre målen rapporterades väl av svenska medier. Vidare syftar denna studie att fördjupa sig i de undersökande journalisternas sociala identiteter samt de gemensamma värderingarna för undersökande journalister. De tre teorier som används i studien är den sociala identitetsteorin, gestaltningsteorin samt MQuails figur om vinkling. Med hjälp av dessa olika teorier förklaras, jämförs och analyseras resultaten från studiens tre utvalda studieobjekt – händelserna – tillsammans med resultaten från fyra intervjuer med verksamma grävande journalister.  Resultatet från denna studies kvantitativa del visar att en merpart av artiklar gestaltar lagbrytande journalister som hjältar. Majoriteten av artiklarna saknar även innehåll av kritik gentemot journalisten som omskrivs. Resultatet visar vidare att majoriteten av artiklarna misslyckas med att uppnå en av journalistikens etiska riktlinjer; idealet om objektivitet; då nyhetsartiklarna ofta innehåller dolda vinklar som gestaltar de lagbrytande journalisterna som hjältar.  Resultatet från den kvalitativa delen visar att socialpsykologiska faktorer som status, ideal och normer påverkar gruppen “grävande journalister”, samt att en hjälte inte skapas per se genom att bryta lagen – det som avgör om journalisten gestaltas som hjälte är hur själva granskningen i sig själv uppfattas och mottas.

The aim of this study was to examine how heroes are constructed in two article series, “My local hero” and “Swedish Heroes”. The study intended to investigate similarities and differences between a local perspective and a national perspective, similarities and differences between the modern story of the hero and the myth of the hero and journalistic use of stereotypes. We used a rhetorical analysis to study 19 articles from Mitt i Stockholm and 7 articles from Aftonbladet. The result of our analysis showed that there are differences between the journalistic ways of describing the heroes qualities. In summary these are bravery, uniqueness, devotion, self-sacrifice and hard work. We found a pattern that showed that journalism use stereotypes in order to simplify and establish various roles in stories. The hero, as well as the battle and the vulnerable are ascribed stereotypical qualities that we consider establish these roles. We found similarities and differences regarding the journalistic way of describing the hero compared to the myth of the hero. Several dramaturgical differences was shown in the analysis. The hero did not always come from something humble but was placed straight into a battle and these stories contained a battle or a journey but not necessarily both. Our analysis also showed that the articles from Aftonbladet tended to offer stories with a focus towards details that where sensational, spectacular or shocking. Articles from Mitt i Stockholm occasionally had similar characteristics but more restrained and they often tended towards a concrete describing of the hero.

I ett snabbt förändrande medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arbete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till objektivitet ser ut i arbetet. Varför just fotbollsjournalistik? För att sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom sportjournalistiken.   Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring objektivitet, hur de själva anser att man borde bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar. De har även svarat på vad det finns för situationer som kan ställa till problem och om de anser att sportjournalister har en annorlunda syn på objektivitet jämfört med journalister som inte jobbar med sport.   Några av slutsatserna som kan dras av uppsatsen är att fotbollsjournalisterna saknar en enhetlig definition av begreppet samt ett enhetligt tillvägagångssätt för hur de bör bete sig, det finns en stor tilltro till den egna förmågan att vara objektiv. Kollegor och konkurrenter ifrågasätts dock, framför allt lokaltidningsjournalister samt kvällstidningsjournalister. Det tas även upp att många av fotbollsjournalisterna hejar på ett lag när de blir intresserade av fotboll, men att känslorna ska avta efter att de har blivit journalister.

År 2006 tog sig popkulturen återigen in i nattklubbarnas epicentrum. Genom ett ägarbyte på Spy Bar övertogs svenskt nattlivs mest kända institution – efter att länge varit ett tillhåll för tv-kändisar med mycket pengar – av modefolk, konstnärer, DJ: s och skribenter. Många förstod inte vad som hände, men i mitten av nittiotalet var det de människorna som var med och utvecklade svenskt nattliv. Kanske är det återigen dags för ett maktskifte? I tre artiklar berättar vi om ägarbytet, om människorna och musiken.

Av: Kristofer Andersson

Reportage: Ljudet av en kulturkrock sida 2 - 5

Faktaartikel: I hjärtat av technon sida 6 - 8

Personporträtt: Med kärlek till klubbkultur sida 9 - 11

Vi hade en tes när vi började arbetet med den här uppsatsen och den var att rapporteringen om hiv och aids ur ett Sverigeperspektiv har minskat. Det var vår utgångspunkt när vi utvecklade vårt syfte med uppsatsen. Syftet blev därför att undersöka hur hiv och aids beskrivs, när det beskrivs ur ett Sverigeperspektiv i svensk press. Med Sverigeperspektiv menar vi artiklar som berör Sverige och landets befolkning. Vårt material har bestått av artiklar från två av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter och Expressen. Artiklarna är hämtade från tre månader under år 1986 (januari, februari, mars) och från åren 2006 och 2009. Genom att använda kvalitativ textanalys har vi kunnat se bland annat att det fortfarande är stort fokus på riskgrupperna, detta då det är personer som omfattas av riskgrupperna som porträtteras och omnämns i artiklarna. Rapporteringen har även visat sig vara stereotyp och vi har kunnat se hur texterna delar in personer i grupper som offer och förövare, kriminella och goda. Vårt material visar även på att rapporteringen ur ett Sverigeperspektiv har minskat.

This thesis examines how the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen portrays heroes in the aftermath of the sinking of the M/S Estonia in September of 1994. Our research questions are 1) How is heroism portrayed in the news reports about the Estonia disaster in the newspapers Expressen and Aftonbladet? 2) Are there similarities and distinctions between female and male heroes?   We have approached our material from a qualitative perspective analyzing 12 articles using critical discourse analysis.   Upon completion of our research we found that both men and women can be heroes, but regardless of gender heroes are all portrayed with traditionally male attributes, such as being aggressive, rational and courageous. To find and understand the hero in news context, the victim plays a periphery but important role. Our result also shows that the victim is needed in order for the hero to perform his or her actions. The victim can be both male or female, but are all described with female attributes as being weak, dependent and fragile.   The results of our study may be of use to understand how the journalistic practice actively uses stories about heroes to 1. personify a disaster, 2. summarize a fragmented chain of events and 3. project a distinction between the contemporary aspect of male and female.

The aim of this bachelor thesis was to examine how news journalism represented the two swedish journalists Kim Wall and Nils Horner, when describing their posthumous reputation after they were murdered during assignments. The research questions examined were: How does the journalism, in describing their posthumous reputations, portray the story of Kim Wall, and Nils Horner? What differences and similarities can be found in how they are portrayed as journalists, and as victims? We used Faircloughs critical discourse analysis (CDA) to find reoccurring discourses in the description of Horner and Wall. By examining the characteristics they were assigned and what conclusions the audience were offered to draw about their journalistic competence and about them as victims of murder, we found many similarities between Horner and Wall. They are both described as exceptionally competent. They are also portrayed as born with a “calling” towards the journalistic profession, and in both cases, they are ascribed with next to supernatural characteristics. As victims of murder we found them to be portrayed as idealistic, with some variations in relation to the description of the content of their character, and where the murder took place. Our study shows that the discourses we found contribute to the creation of heroic myths in the news journalisms description of them. They are elevated, and our conclusion is that by elevating their murdered colleagues as heroes, the news journalists are also elevating themselves and, in turn, the journalistic profession.