Bibliografias temáticas / Kognitivt perspektiv

Índice

  1. Artigos de revistas
  2. Teses / dissertações
  3. Livros
  4. Capítulos de livros
  5. Trabalhos de conferências

Literatura científica selecionada sobre o tema "Kognitivt perspektiv"

Autor: Grafiati
Publicado: 4 de junho de 2021
Última modificação: 18 de fevereiro de 2022

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Selecione um tipo de fonte:

Consulte a lista de atuais artigos, livros, teses, anais de congressos e outras fontes científicas relevantes para o tema "Kognitivt perspektiv".

Ao lado de cada fonte na lista de referências, há um botão "Adicionar à bibliografia". Clique e geraremos automaticamente a citação bibliográfica do trabalho escolhido no estilo de citação de que você precisa: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

Você também pode baixar o texto completo da publicação científica em formato .pdf e ler o resumo do trabalho online se estiver presente nos metadados.

Artigos de revistas sobre o assunto "Kognitivt perspektiv"

1

Ingwersen, Peter, e Kalervo Järvelin. "Informationssøgning set i det Integrerede Kognitive Forskningsperspektiv". Dansk Biblioteksforskning 4, n.º 2 (27 de outubro de 2008): 17–32. http://dx.doi.org/10.7146/danbibfor.v4i2.97517.

Texto completo da fonte
Resumo:
Artiklen demonstrerer Laboratorie-perspektivet på informationssøgning og hvordan det er indeholdt i det Integrerede Kognitive Forskningsperspektiv. Først diskuteres Laboratorie-perspektivets underliggende antagelser og velkendte ulemper og begrænsninger. Dernæst diskuteres informationsinteraktion fra et Integreret Kognitivt Perspektiv. ’Ultra-light’ og interaktive ‘light’ eksperimenter med informationssøgning foreslås udført baseret på dette forskningsperspektiv gennem udnyttelsen af perspektivets kontekstuelle muligheder. Disse inkluderer uafhængige variable i relation til samlingen af dokumenter, genfindingsprincipper i søgesystemet og informationssøgerens situation og interessekontekst. Artiklen afsluttes med et konkluderende sammendrag.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Thellefsen, Torkild, e Martin Thellefsen. "Indeksering i semiotisk og kognitivt sementisk perspektiv". Biblioteksarbejde, n.º 54/55 (15 de dezembro de 2017): 49–76. http://dx.doi.org/10.7146/bibarb.v0i54/55.102692.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Jensen, Thomas Wiben. "Metaforicitet: Et kognitivt, økologisk perspektiv på metaforbrug i sproglig interaktion". NyS, Nydanske Sprogstudier 1, n.º 50 (4 de julho de 2016): 120. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i50.23800.

Texto completo da fonte
Resumo:
Med udgangspunkt i de nyeste tendenser inden for kognitionsforskning og kognitiv sprogforskning præsenterer og udfolder denne artikel begrebet metaforicitet. Hovedargumentet er, at begrebet om metaforicitet bør indtænkes i en økologisk begrebsramme for derved at kunne tilbyde et kraftfuldt teoretisk og analytisk alternativ til den kognitive metaforteori (CMT). Metaforicitet er et gradueret fænomen – noget som kan være mere eller mindre aktivt eller til stede. Metaforicitet har dermed ikke en lige så klar afgrænsning som en metafor, men det involverer altid en grad af dobbelt betydning i form af en konkret og en abstraheret merbetydning. Gennem to analyser af sproglig interaktion viser artiklen, hvordan begrebet om metaforicitet flytter fokus fra bagvedliggende skjulte betydningsoverførsler (som hos CMT) til i stedet at nærstudere den dynamiske sproglige og adfærdsmæssige proces, hvorigennem der skabes en betydningsmæssig dobbelthed. Med teoretisk afsæt i ideen om, at kognition er et fænomen, som fremkommer i relationen mellem et individ og dets omverden, påviser artiklen, hvordan metaforicitet kan ses som et medium, hvorigennem deltagere i social interaktion kan koordinere deres opmærksomhed og derved erfare og sammen opleve en betydningsmæssig dobbelthed, som kan åbne for nye måder at forstå et givent fænomen på.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Trasmundi, Sarah Bro. "Distribueret kognition og distribueret sprog: analyse af kognitive events i en akutmedicinsk social praksis". NyS, Nydanske Sprogstudier 1, n.º 50 (4 de julho de 2016): 55. http://dx.doi.org/10.7146/nys.v1i50.23798.

Texto completo da fonte
Resumo:
Denne artikels emne falder inden for ny kognitiv sprogforskning, og den diskuterer, hvordan distribueret kognition og distribueret sprog bidrager til studiet af menneskelig interaktion og betydningsdannelse. Artiklen falder i to dele: en teoretisk og en analytisk-empirisk. Første del vurderer og kontrasterer distribueret kognition og distribueret sprog i forhold til klassiske perspektiver på og tilgange til sprog, interaktion og betydningsdannelse (fx samtaleanalyse). Den analytisk-empiriske del præsenterer en analyse af, hvordan funktionelle diagnosticeringsprocesser i læge-patient-interaktioner er betinget af kropslig koordinering med omgivelserne. I forlængelse heraf præsenteres en analysemetode, kognitiv eventanalyse, der netop tager højde for de processer, der udspiller sig i de hurtige interkropslige dynamikker. Med udgangspunkt i autentisk videomateriale har analysen til formål at vise, hvorledes sproglige og kognitive processer udspiller sig i både normative, strukturelle dynamikker såvel som i synkroniserede interkropslige dynamikker, der ikke lader sig beskrive inden for rammerne af mere traditionelle tilgange inden for interaktionsforskningen. Med afsæt i analysen konkluderes det, at konsekvensen af det distribuerede perspektiv ikke kun afspejles på et teoretisk plan. Metodisk er der brug for en analysemetodik, der indfanger sproget som kropslige handlinger. Ydermere har et distribueret perspektiv praktiske implikationer for, hvordan man organiserer og designer omgivelser, hvor der skal træffes beslutninger, og hvordan man uddanner praktikere.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Fischer, Frank. "Gemeinsame Wissenskonstruktion - Theoretische und methodologische Aspekte". Psychologische Rundschau 53, n.º 3 (julho de 2002): 119–34. http://dx.doi.org/10.1026//0033-3042.53.3.119.

Texto completo da fonte
Resumo:
Zusammenfassung. Der Fokus dieser Arbeit liegt auf wichtigen theoretischen Perspektiven zur gemeinsamen Wissenskonstruktion: Die soziogenetische Perspektive, die kognitive Perspektive der Informationsverarbeitung, soziokulturelle und situierte Perspektiven, die Perspektive des argumentativen Diskurses sowie die Perspektive der kollektiven Informationsverarbeitung. Die einzelnen Perspektiven werden anhand ihrer Grundidee und zentraler Fragestellungen, theoretischer Aspekte zur gemeinsamen Wissenskonstruktion im Diskurs sowie der typischerweise verwendeten Methodologien beschrieben. Vor diesem Hintergrund werden Konsequenzen für die Theoriebildung und empirische Forschung gezogen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Stark, Robin. "Conceptual Change: kognitiv oder situiert?" Zeitschrift für Pädagogische Psychologie 17, n.º 2 (junho de 2003): 133–44. http://dx.doi.org/10.1024//1010-0652.17.2.133.

Texto completo da fonte
Resumo:
Zusammenfassung: Es werden zwei kognitive Ansätze zu Conceptual Change ausführlich dargestellt: der “Rahmentheorieansatz” von Vosniadou ( Vosniadou & Brewer, 1992 ) und der “Kategorisierungsansatz” von Chi (1992) . Vosniadou beschreibt Conceptual Change als graduelle Revision mentaler Modelle, bei Chi wird Conceptual Change als Überwindung von ontologischen Kategorisierungsfehlern konzipiert. Beide “Defizit orientierten” Ansätze werden aus einer situierten Perspektive kritisiert. Hierbei werden das Verdinglichungsproblem sowie Probleme des vernachlässigten Kontexts, der Wissensdiagnostik, der Fokussierung auf initiales Lernen in wohl strukturierten Domänen und schließlich das Problem des kognitiven Bias diskutiert. Als Beispiel für einen situierten Ansatz wird ein Kontextmodell von Caravita und Halldén (1994) vorgestellt. Zudem wird auf die “radikale” situierte Position von Säljö (1999) eingegangen. Im Ausblick werden Möglichkeiten einer gegenseitigen Befruchtung kognitiver und situierter Conceptual-Change-Ansätze diskutiert.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Gjørtz, Berit. "Det kognitive perspektiv". Biblioteksarbejde, n.º 40 (13 de março de 2018): 40–43. http://dx.doi.org/10.7146/bibarb.v0i40.104766.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Stodden, David, e Benjamin Holfelder. "Kein Kind bleibt zurück". Zeitschrift für Sportpsychologie 20, n.º 1 (janeiro de 2013): 10–17. http://dx.doi.org/10.1026/1612-5010/a000088.

Texto completo da fonte
Resumo:
Die Förderung von gesundheitsbewusstem Verhalten über die Lebensspanne hinweg ist ein weltweites Problem, das nicht nur Auswirkungen auf die gesamte physische Gesundheit hat (d. h. die Milderung der zunehmenden Rate an Adipositas und der Abnahme an körperlicher Aktivität), sondern auch auf die psychische und kognitive Gesundheit. Eine wachsende Anzahl an Studien zeigt, dass die Entwicklung von motorischen Fertigkeiten ein wichtiger direkter und/oder indirekter Mechanismus sein könnte, um positive physische und psychologische Gesundheitsverläufe in der Kindheit und im Erwachsenenalter zu fördern ( Stodden et al., 2008 ). Jüngste Untersuchungen zeigen außerdem, dass es zwischen körperlicher Aktivität und Adipositas sowie kognitiver Gesundheit und akademischer Leistung einen Zusammenhang gibt. Die direkte Integration der Entwicklung motorischer Fertigkeiten, als ein Schwerpunkt im Rahmen von Interventionen, könnte ebenfalls Aspekte der kognitiven Gesundheit beeinflussen. Aus einer entwicklungsorientierten Perspektive ist es wichtig, physische, psychologische und kognitive Gesundheit im frühen Kindesalter bereits anzusprechen, um positive Verläufe über die Lebensspanne hinweg zu fördern. Dieser Artikel stellt eine Übersicht über aktuelle Daten bezüglich der Zusammenhänge zwischen verschiedenen Aspekten der Entwicklung motorischer Fertigkeiten und körperlicher Aktivität, gesundheitsbezogener Fitness, Adipositas und psychischer Gesundheit dar. Des Weiteren liefert er Begründungen für Wissenschaftler, um den möglichen Einfluss der Entwicklung motorischer Fertigkeiten auf verschiedene Aspekte kognitiver Gesundheit zu untersuchen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Centa, Mateja. "Experiential imagining in ethical education as part of a synthesis of cognitive theory of emotion and Gestalt pedagogy". Metodički ogledi 25, n.º 2 (2019): 49–65. http://dx.doi.org/10.21464/mo.25.2.3.

Texto completo da fonte
Resumo:
Ovaj rad bavi se presjekom umjetnosti, imaginacije, emocija i etičkog obrazovanja iz perspektive inovativne sinteze kognitivne teorije emocija i Gestalt pedagogije. Jedan od elemenata ove sinteze kognitivna je teorija emocija kakvu podržava Martha Nussbaum. Emocije se shvaćaju kao procjene koje se odnose na percepciju svijeta oko nas. Emocije su naši stavovi, razumijevanja i evaluacije svijeta iz perspektive naših ciljeva i projekata. To se pokazalo kao odlična polazišna točka za proučavanje emocija i drugih domena unutar etike obrazovanja. U ovom radu uvodim pojam ‘iskustvene imaginacije’ i ukazujem na njezine metodologije koje smo razvili kao dio istraživanja preklapanja Gestalt pedagogije, kognitivne teorije emocija i pristupa etici iz perspektive umijeća življenja. Potom predstavljam sintezu kognitivne teorije emocija i Gestalt pedagogije, nakon čega razjašnjavam koncept iskustvene imaginacije, naglašavam njezinu ulogu u etičkom obrazovanju te zaključujem s nekolicinom osvrta na pristup umijeća življenja etici i etičkom obrazovanju.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Neumann, Eckhard. "Forschungsperspektiven integrativer klinischer Kunsttherapie am Beispiel einer Borderlineproblematik". Musik-, Tanz- und Kunsttherapie 12, n.º 4 (outubro de 2001): 171–87. http://dx.doi.org/10.1026//0933-6885.12.4.171.

Texto completo da fonte
Resumo:
Zusammenfassung. Anhand einer Borderline-Fallgeschichte werden methodische Perspektiven integrativer klinischer Kunsttherapie aus der Kombination psychodynamischer und kognitiver Verfahren, unter Einschluß auch von Aspekten der Gestalttherapie, des Katathymen Bilderlebens und der Kognitiven Hypnotherapie, vorgestellt. Es war das Ziel, eine niedrigfrequente, effiziente Therapiemethode zu entwickeln, welche sowohl die psychodynamische Durcharbeitung des Verlassenheitstraumas als auch die Entwicklung von neuen Erlebnis- und Handlungskompetenzen ermöglichen sollte.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Teses / dissertações sobre o assunto "Kognitivt perspektiv"

1

Frenger-Franzén, Nina. "Undersökning av informationstavlor : ur ett kognitivt perspektiv". Thesis, University of Skövde, Department of Computer Science, 1998. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-221.

Texto completo da fonte
Resumo:

I detta examensarbete undersöks hur informationstavlor vid Volvo PV AB, motor, Östra fabriken, Skövde påverkar montörerna som arbetar där i deras arbete. Uppdraget som undersökaren fick av Volvo var att undersöka vilken betydelse de informationstavlor som sitter vid varje modul/arbetsstation spelar i det dagliga arbetet. De här informationstavlorna visar hur många motorer som ska produceras per vecka. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ intervjubaserad undersökning, med 24 deltagande montörer.

Resultatet visar att den information som fås via tavlorna är av stor vikt och behövs i någon form. Det finns dock vissa betydande brister som påverkar montörerna negativt på olika sätt. Framförallt upplevs de som stressande och det är lätt att tappa motivationen när tavlorna visar för stort minus (när produktionstakten inte hålls).

En övervägande del av montörerna anser vidare att de får för lite information via tavlorna. Därför har ett förslag på ett alternativt gränssnitt tagits fram där dessa synpunkter och andra kognitiva aspekter har tagits i beaktande. Hänsyn har tagits till människans olika sätt att uppfatta/varsebli information och vikten av att snabbt kunna tolka informationen. Viss information har också lagts till så att bl.a. både veckoackordet och dagsackordet kan utläsas.

Avslutningsvis i rapporten diskuteras de resultat som undersökaren har kommit fram till. Detta sker till stor del med hjälp av den litteraturstudie som genomfördes inledningsvis. Här kritiseras också den egna undersökning och förslag på framtida forskning ges.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Båvemyr, Ann-Kristin. "Informationsöverföring i hemtjänsten ur ett kognitivt perspektiv". Thesis, Linköping University, Department of Computer and Information Science, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1465.

Texto completo da fonte
Resumo:

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv. Vid studiebesök uppmärksammades att ständig informationsöverföring skedde. Studiebesöken följdes upp med fältstudier, intervjuer och enkäter. Resultaten visar klart att personalen upplever oro för att glömma vidarebefordra information, att många har minneslappar i fickorna och att de ofta fått vetskap i efterhand om information som inte nått dem. Noterbart är att de flesta, trots viss ovana, anser sig vara positiva till ny teknik i hemtjänstarbetet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Bjurstam, Jonathan, e John Hagfält. "Riskfylld intuition : Ett kognitivt perspektiv på riskhantering". Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-415334.

Texto completo da fonte
Resumo:
Den här studien syftar till att undersöka hur riskhantering fungerar som ett stödsystem vid beslutssituationer. Människor kan ofta ta snedsteg och förenkla bedömningar och beslut. Inom organisationer kan man av den anledningen implementera stödsystem. Den här studien utgår från frågan: Hur påverkar riskhantering bedömningar i beslutssituationer? Genom en kvalitativ studie har tre organisationer undersökts utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattar riskhantering, systemets verktyg och kognitiva bedömningsprocesser. Resultatet visar att det främst är genom regleringar och ansvar som riskhantering som system kan påverka bedömningar och dess utförande. Andra typer av verktyg kan aktualisera risker som ett problem, men ha varierande effekt på bedömningarna i sig. Verktygen kunde vid osäkerhet förlita sig på organisationens aktörer, hur detta verkligen fungerar och gruppdynamikens förmåga att ifrågasätta individuella uppfattningar är relevanta frågor för framtida forskning inom riskhantering.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Ingels, Ingela, e Damber Charlotta Strand. "Den Emotionella Skrivandeprocessen ur ett Kognitivt Beteendeterapeutiskt Perspektiv : en explorativ studie". Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-692.

Texto completo da fonte
Resumo:

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser. Denna skrivandemetod har varit/är föremål för omfattande experimentell forskning och har visat sig ge positiva effekter både på det emotionella och det somatiska välbefinnandet. Bakomliggande förklaringsmodeller vilka bygger på kognitions och emotionsforskning samt inlärningsteoretiska principer har diskuterats av flera forskare. Syftet med föreliggande undersökning var att systematiskt beskriva den expressiva skrivandeprocessen samt att diskutera huruvida denna kan förklaras utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv. Med en explorativ ansats och en kvalitativ analysmetod bearbetades arton deltagares texter. Resultatet visar att den expressiva skrivandeprocessens komponenter har beröringspunkter med en kognitiv beteendeterapeutisk behandlingsprocess. Expressivt skrivande leder till en aktivering av känslor associerade till traumatiska/svåra upplevelser och tycks bidra till en kognitiv omstrukturering genom en genererering av alternativa tankar. Studien ger underlag till vidare forskning på området

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Göransdotter, Anna. "När larmen tystnar : En studie av väktares larminstruktioner ur ett kognitivt perspektiv". Thesis, University of Skövde, School of Humanities and Informatics, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-63.

Texto completo da fonte
Resumo:

Larminstruktioner används av väktare då de ska åka på larmutryckning. En larminstruktion är ett papper innehållande information som kan vara viktigt för väktaren vid en larmutryckning, exempelvis kundens adress, koder och vägbeskrivning. Det är viktigt att dessa är lätta att förstå eftersom väktaren bör infinna sig på platsen så fort som möjligt efter att ett larm utlöst. Rapporten beskriver hur studien av företaget Securitas larminstruktioner har gått till för att som slutligt mål ta fram en ny mall för larminstruktionerna. Undersökningen gjordes utifrån ett kognitivt och människa-dator interaktions (MDI) perspektiv och metoder som användes var heuristisk utvärdering och intervju. Utifrån resultatet på intervjuerna och med hjälp av riktlinjer inom MDI:n togs en ny mall fram.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Urniaz, Piotr. "Redigering och skuld : Ett kognitivt perspektiv på redigeringensfunktioner i ansvarsutkrävande tv-reportage". Doctoral thesis, Umeå universitet, Institutionen för kultur- och medievetenskaper, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-66907.

Texto completo da fonte
Resumo:
Abstract: During the past decade, media researchers have intensified the study of media scandals and the role of journalism as an institution that holds social actors responsible for malfeasance and wrongdoings. On a micro level of analysis, the main attention has beendirected towards the journalistic interview and its use to promote the impression of guilt and journalistic neutrality. However, such studies have not been able to address the editing dimension of TV journalism that transforms conversation to another type of communicativepractice – that of communication through TV-flows composed of speech sequences, pictures,and sounds. This doctoral thesis develops a theoretical framework for analysis of the functions of editing inthe process of guilt attribution by journalistic TV-flows – e.g. investigative TV reporting. The purpose is also to contribute to an understanding of the relationship between the communicative competences of viewers and the contextualization of speech acts through the composition of TV-flows. The developed perspective consists of three parts: 1) A division of viewers’ reception of TV-flows in two types of interpersonal relations (to a speaker and to the composer) that involves six levels of cognitive activities. This division is based on the Habermasian notion of communicative rationality; 2) An intent-model, that lists communicative intentions expressed by the composer when speech sequences are merged and pictures are inserted; 3) A guilt-model, that encompasses guilt as a mental structure of ontologically separated elements (e.g. deed,intention, norm) and the associative relations that the viewer uses to create a meaningful whole– a fabula of guilt. The conveyed analysis of three cases of investigative reporting illustrates how the developed framework can be applied in the study of guilt attribution. The analyses also describe several compositional strategies by which the viewer is encouraged to make certain meaning, evaluate, and judge. The strategies concern the following areas: promotion of certain understanding of speech, promotion of certain evaluation of the validity claims, and promotion of certain understanding of the speaker’s intentions. Also strategies of positioning of the reporter in constructed discourses, that enhance the impression of her performances and argumentation, are explored. Furthermore, the composer’s strategies for masking intentions to interfere with the speech acts, by increasing intent ambiguity, are described. The guilt-model is used to understand the workings of the TV-flow on an overreaching level of meaning (the fabula level). Here, the analysis explains the interplay between portrayed intentions and acts, and the different ways in which condemning norms can be activated and highlighted. Furthermore, the model explores the possible employment of categorization in theprocess of guilt attribution (e.g. when properties of an individual are transferred to a group). In sum, this thesis contributes to a new way of understanding the reception of current affairs programs and TV journalism, as relation building between composer and viewer, by means of contextualization of speech acts.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Edlund, Ann-Catrine. "Sälen och Jägaren : De bottniska jägarnas begreppssystem för säl ur ett kognitivt perspektiv". Doctoral thesis, Umeå universitet, Litteraturvetenskap och nordiska språk, 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-25394.

Texto completo da fonte
Resumo:
In the North Scandinavian area of investigation, which is in focus in this dissertation, seal-hunting has been an important means of livelihood from prehistoric times up to the present. The Swedish-speaking seal-hunters' conceptual system for seal during the 20th century is analysed here. The analysis is mainly based on oral recorded interviews with hunters from the coastal areas around the Gulf of Bothnia – from Norrbotten and Västerbotten in Sweden, and Österbotten in Finland. A cognitive perspective is applied in the analysis, in which focus is on the hunters' knowledge of the seal with the purpose of investigating the construction of the hunters' conceptual system for seal. The dissertation's theoretical starting-point is taken in cognitive linguistics and cognitive anthropology. The investigated vocabulary contains 150 different words for seal. The analysis also includes the cultural and ecological context of the hunt. The hunters' conceptual system for seal is characterised by breadth and variation. There is regional variation in the construction of the conceptual system in the investigated area. In addition to that there is also variation with regard to different hunting seasons, something which is apparent both in the vocabulary and in the structure of the conceptual system. The summer and autumn hunt was not particularly complicated and there was consequently no need for categorising the seal. During this season a limited conceptual system with more general terms was used, which included all seals that were hunted at that time. The late winter and early summer hunt, on the other hand, required an immense amount of knowledge, for example with regard to ecology. In that connection the hunters used an extended conceptual system for seal. The analysis of the conceptual system of the late winter and early summer hunt is based on three different scenarios in which the categories for seal direct the actions of the hunters – in locating the seals in the ice environment, in the hunters' actions during the hunt and in the utilisation of the seal as a resource. A number of categories for seal which were used during the late winter and early spring hunt are the same in the whole area of investigation and can be said to constitute a cognitive and communicative basic level.
digitalisering@umu
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Johansson, Martha, e Sara Starheim. "Vad påverkar en lärares val av metod för arbetet med elevernas läsinlärning?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19538.

Texto completo da fonte
Resumo:
Syftet med vårt arbete är att synliggöra de val en lärare ställs inför när det handlar om hur de vill arbeta med elevers läsinlärning. Vi vill med detta arbete fokusera på lärarnas egen uppfattning om varför de väljer som de gör. Vi vill undersöka om lärarna anser sig ha den kompetens som krävs och känner sig bekanta med den forskning som bedrivits i detta ämnet. Det har gjorts en del forskning om betydelsen av kompetens och fortbildning för lärarnas arbete i detta sammanhang och det presenterar vi i detta arbete. När det handlar om yttre faktorer som kan påverka så som ekonomiska resursers betydelse är forskningen betydligt mer begränsad. I vår empiriska studie har vi valt att följa ett fenomenologiskt förhållningssätt då vi vill undersöka lärarnas egna åsikter. Som metod har vi valt semistrukturerade intervjuer som vi sedan analyserar och diskuterar i vår studie. I studien har det framkommit att många lärare upplever att de har ganska goda möjligheter att välja läsinlärningsmetod men att de ändå behöver ha ekonomin i åtanke. Det har även visat sig att de flesta lärare väljer metod efter beprövad erfarenhet och i samarbete med kollegor. Deras val styrs inte i så stor del av vad forskning säger. Vi har även kommit fram till att lärarna i vår studie anser sig ha goda kunskaper om läsinlärning men att man aldrig kan bli fullärd.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Westum, Asbjørg. "Ris, skäver och skärva : folklig kategorisering av några barndomsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv /". Umeå : Umeå univ, 1999. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb37713518x.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Westum, Asbjörg. "Ris, skäver och skärva : Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv". Doctoral thesis, Umeå universitet, Litteraturvetenskap och nordiska språk, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-51634.

Texto completo da fonte
Resumo:
In Swedish dialects we find the terms ris,skäver and skärva referring to illnesses in children. The words are also parts of various compounds which refer to variants of the illnesses. The terms are linguistic expressions denoting two folk categories of illnesses, RIS and SKÄVER/SKÄRVA. These categories are investigated from a cognitive semantic perspective. The cognitive perspective argues that we organize our understanding of reality by using Idealized Cognitive Models (ICM) based on our physical, mental and emotional experiences of the world. The aim is twofold: to demonstrate the bases on which an experienced illness is placed in a certain category, and to show how a folk conception of illness is reflected in the word formation strategies. The word formation strategies emanate from notions of characteristic symptoms, and from notions of causes of illnesses. Both categories, RIS and SKÄVER/SKÄRVA, are based on a number of ICM's. The category RIS is a radial structure, which means that the category is held together although its members have no structural criteria in common. The category SKÄVER/SKÄRVA is a concentrating structure, meaning that all members share all structural criteria. There is a strong connection between word formation strategies and the structures of the categories. Terms related to symptoms refer to members of a category which are part of a radial structure, while terms related to causes refer to members of a category which are part of a concentrating structure. This can be explained by two of the basic assumptions of cognitive semantics: semantic content is structred and symbolized overtly on the surface form of a language and categories are conventional, based on cultural assumptions about the world.
digitalisering@umu
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Livros sobre o assunto "Kognitivt perspektiv"

1

Strzelecka, Elżbieta. Svenska partikelverb med in, ut, upp och ner: En semantisk studie ur kognitivt perspektiv. Uppsala: Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet, 2003.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Liebert, Wolf-Andreas. Metaphernbereiche der deutschen Alltagssprache: Kognitive Linguistik und die Perspektiven einer kognitiven Lexikographie. Frankfurt am Main: P. Lang, 1992.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Habel, Christopher, Siegfried Kanngießer e Gert Rickheit, eds. Perspektiven der Kognitiven Linguistik. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-07678-0.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Hotz, Arturo. Qualitatives Bewegungslernen: Sportpadagogische Perspektiven einer kognitiv akzentuierten Bewegungslehre in Schlusselbegriffen. Zumikon: SVSS-Verlag, 1986.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Lenz, Alexandra N. Vom 'kriegen' und 'bekommen': Kognitiv-semantische, variationslinguistische und sprachgeschichtliche Perspektiven. Berlin: De Gruyter, 2013.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Bol, Cornelis. Frühgriechische Bilder und die Entstehung der Klassik: Perspektive, Kognition und Wirklichkeit. München: Utz, 2005.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

2003), Landauer Semantikkonferenz (6th. Stabilität und Flexibilität in der Semantik: Strukturelle, kognitive, pragmatische und historische Perspektiven. Frankfurt am Main: P. Lang, 2004.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Martin, Kurthen. Das Problem des Bewusstseins in der Kognitionswissenschaft: Perspektiven einer "Kognitiven Neurowissenschaft". Stuttgart: Enke, 1990.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Der Wellness-Effekt: Die Bedeutung von Anglizismen aus der Perspektive der kognitiven Linguistik. Frankfurt am Main: P. Lang, 2007.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Gerbracht, Ludger. Wahrheit und kognitive Perspektive: Zur gleichberechtigten Vorrangstellung und zu den unterschiedlichen Anwendungsbereichen korrespondenztheoretischer und kohärenztheoretischer Warheitskonzeptionen. Würzburg: Königshausen & Neumann, 1996.

Encontre o texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Mais fontes

Capítulos de livros sobre o assunto "Kognitivt perspektiv"

1

Strohner, Hans. "Perspektiven der Kognitionswissenschaft". In Kognitive Systeme, 209–18. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1995. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-94240-1_12.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
2

Kollhoff, Sebastian. "Transfer – Theoretische Perspektiven". In Analyse von Transferprozessen in der Entwicklung des Bruchzahlbegriffs, 1–97. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-33981-4_1.

Texto completo da fonte
Resumo:
ZusammenfassungDie Suche nach Erklärungen für Transfer, Transfermechanismen, transferförderliche Instruktionsmethoden sowie Erklärungen für das Ausbleiben von Transfer brachte eine Vielzahl von Theorien hervor, die Transfer aus zum Teil sehr unterschiedlichen epistemologischen Perspektiven beschreiben. Für eine theoretische Rahmung dieser Arbeit werden in diesem Kapitel verschiedene Transfertheorien und die mit ihnen verbundenen zentralen empirischen Befunde unter drei Paradigmen diskutiert: Kognitionspsychologische Theorien, Perspektiven der Situierten Kognition und integrierende Theorien vom Transfer beim Mathematiklernen.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
3

Metz-Göckel, Hellmuth. "Perspektive und Erinnerung". In Gestalttheorie und kognitive Psychologie, 183–93. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2016. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-658-12666-7_22.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
4

Ziem, Alexander. "Wozu Kognitive Semantik?" In Linguistische Diskursanalyse: neue Perspektiven, 217–40. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-18910-9_6.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
5

Wentura, Dirk, e Christian Frings. "Die kognitionspsychologische Perspektive in den anderen Teilfächern der Psychologie". In Kognitive Psychologie, 153–79. Wiesbaden: Springer Fachmedien Wiesbaden, 2013. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-531-93125-8_7.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
6

Wrobel, Heike, e Gert Rickheit. "Kognitive Aspekte von Koordinationsprozessen". In Perspektiven der Kognitiven Linguistik, 185–210. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-07678-0_8.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
7

Sucharowski, Wolfgang. "Empirische Perspektiven der Sprachforschung". In Sprache und Kognition, 19–47. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-322-95664-4_2.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
8

Maurer, I., S. Zierz, I. Hasse-Sander e H. J. Möller. "Kognitive Funktionen bei Adrenoleukodystrophie". In Aktuelle Perspektiven der Biologischen Psychiatrie, 86–87. Vienna: Springer Vienna, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-6889-9_14.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
9

Lange, K. W. "Kognitive Funktionen der Basalganglien". In Aktuelle Perspektiven der Biologischen Psychiatrie, 12–16. Vienna: Springer Vienna, 1996. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-7091-6889-9_2.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
10

Felix, Sascha, Siegfried Kanngießer e Gert Rickheit. "Perspektiven der Kognitiven Linguistik". In Sprache und Wissen, 5–36. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 1990. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-663-05395-8_1.

Texto completo da fonte
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Trabalhos de conferências sobre o assunto "Kognitivt perspektiv"

1

Jakovljevć, Miro. "MODEL LEĆE: PROMOCIJA NEUROREZILIENCIJE I ZDRAVLJA MOZGA U STARIJOJ DOBI". In Simpozij Neurogerijatrija/ neurologija starijeg životnog doba. Academy of Sciences and Arts of Bosnia and Herzegovina, 2020. http://dx.doi.org/10.5644/pi2019.194.07.

Texto completo da fonte
Resumo:
Poticanje zdravog i uspješnog starenja i uključenosti starijih osoba u društvene aktivnosti, odnosno učinkovita prevencija negativnih posljedica starenja, iznimno je važna ne samo medicinska i humanistička već i socijalna, ekonomska i politička tema. Promjene mozga koje počinju u pedesetim godinama života ne oštećuju samo pamćenje nego i druge kognitivne funkcije, kao što su naša sposobnost obavljanja više radnji, brzo procesiranje informacija i usmjeravanje pažnje na detalje, a smanjuje se i naša kreativnost, kvaliteta življenja, životna energija i želja za životom. Mnogo je pogrešnih stavova i iskrivljenih mišljenja o mozgu i starenju. Gerontologija se sve više usmjerava na prepoznavanje specifičnih kvaliteta i sposobnosti starijih osoba i njihov mogući doprinos zajednici i društvu. Reziliencija predstavlja skup zaštitnih i salutogenih (kako neurobioloških tako i psihosocijalnih i spiritualnih) čimbenika koji moduliraju pozitivne ishode u stresnim i nepovoljnim situacijama, tijekom starenja i u bolesti. Do unazad dva-tri desetljeća vjerovalo se da naš mozak stvara nove neurone samo u ranoj mladosti. Međutim, istraživanja pokazuju da mozak zahvaljujući svojoj neuroplastičnosti ima sposobnost mijenjati se tijekom cijelog života stvaranjem novih neurona i veza između njih pa čak i povećati svoju veličinu. Naše spoznaje o neuroplastičnosti mozga u stalnom su porastu, a povećanje reziliencije našeg mozga veliki je izazov za temeljne i kliničke neuroznanosti. Individualna SSPP (Snaga, Slabost, Prilike, Prijetnje) analiza, koja uključuje jedinstvene resurse i perspektive ljubavi, moći, slobode, sreće i smisla, predstavlja model leće kroz koju se prelamaju izazovi starije životne dobi i predviđa uspješno starenje. U tekstu se prikazuje model leće za uspješno starenje kroz promociju reziliencije.
Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.
Você também pode estar interessado nas extensas listas de trabalhos sobre o assunto "Kognitivt perspektiv":
Artigos de revistas Teses / dissertações Livros
Oferecemos descontos em todos os planos premium para autores cujas obras estão incluídas em seleções literárias temáticas. Contate-nos para obter um código promocional único!

Vá para a bibliografia