Teses / dissertações sobre o tema "Kognitivt perspektiv"

I detta examensarbete undersöks hur informationstavlor vid Volvo PV AB, motor, Östra fabriken, Skövde påverkar montörerna som arbetar där i deras arbete. Uppdraget som undersökaren fick av Volvo var att undersöka vilken betydelse de informationstavlor som sitter vid varje modul/arbetsstation spelar i det dagliga arbetet. De här informationstavlorna visar hur många motorer som ska produceras per vecka. Metoden som användes i undersökningen var en kvalitativ intervjubaserad undersökning, med 24 deltagande montörer.

Resultatet visar att den information som fås via tavlorna är av stor vikt och behövs i någon form. Det finns dock vissa betydande brister som påverkar montörerna negativt på olika sätt. Framförallt upplevs de som stressande och det är lätt att tappa motivationen när tavlorna visar för stort minus (när produktionstakten inte hålls).

En övervägande del av montörerna anser vidare att de får för lite information via tavlorna. Därför har ett förslag på ett alternativt gränssnitt tagits fram där dessa synpunkter och andra kognitiva aspekter har tagits i beaktande. Hänsyn har tagits till människans olika sätt att uppfatta/varsebli information och vikten av att snabbt kunna tolka informationen. Viss information har också lagts till så att bl.a. både veckoackordet och dagsackordet kan utläsas.

Avslutningsvis i rapporten diskuteras de resultat som undersökaren har kommit fram till. Detta sker till stor del med hjälp av den litteraturstudie som genomfördes inledningsvis. Här kritiseras också den egna undersökning och förslag på framtida forskning ges.

Svensk äldreomsorg har diskuterats i media under våren 2002. Brister har uppdagats och två av de allvarligaste är svårigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i så hög utsträckning är långtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma långtidssjukskrivningarna är framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen äldre i samhället och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvård ju äldre de blir. Hemtjänstpersonalens arbetssituation är därför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krävande ur ett kognitivt perspektiv. Vid studiebesök uppmärksammades att ständig informationsöverföring skedde. Studiebesöken följdes upp med fältstudier, intervjuer och enkäter. Resultaten visar klart att personalen upplever oro för att glömma vidarebefordra information, att många har minneslappar i fickorna och att de ofta fått vetskap i efterhand om information som inte nått dem. Noterbart är att de flesta, trots viss ovana, anser sig vara positiva till ny teknik i hemtjänstarbetet.

Den här studien syftar till att undersöka hur riskhantering fungerar som ett stödsystem vid beslutssituationer. Människor kan ofta ta snedsteg och förenkla bedömningar och beslut. Inom organisationer kan man av den anledningen implementera stödsystem. Den här studien utgår från frågan: Hur påverkar riskhantering bedömningar i beslutssituationer? Genom en kvalitativ studie har tre organisationer undersökts utifrån ett teoretiskt ramverk som omfattar riskhantering, systemets verktyg och kognitiva bedömningsprocesser. Resultatet visar att det främst är genom regleringar och ansvar som riskhantering som system kan påverka bedömningar och dess utförande. Andra typer av verktyg kan aktualisera risker som ett problem, men ha varierande effekt på bedömningarna i sig. Verktygen kunde vid osäkerhet förlita sig på organisationens aktörer, hur detta verkligen fungerar och gruppdynamikens förmåga att ifrågasätta individuella uppfattningar är relevanta frågor för framtida forskning inom riskhantering.

Att berätta sin historia är något som länge varit och är en essentiell del av psykoterapier. Klientens berättelsen antas bidra till att förklara och organisera viktiga livshändelser som orsakar lidande. Sedan 1980-talet har J.W. Pennebaker intresserat sig för effekterna av att genom skrivande ge uttryck åt sina "djupaste tankar och känslor". Han skapade en enkel metod; deltagare ombeds att under tre dagar i följd, under ca tjugo minuter vid varje tillfälle, skriva om sina djupaste tankar och känslor rörande påfrestande, traumatiska eller starkt emotionellt laddade livshändelser. Denna skrivandemetod har varit/är föremål för omfattande experimentell forskning och har visat sig ge positiva effekter både på det emotionella och det somatiska välbefinnandet. Bakomliggande förklaringsmodeller vilka bygger på kognitions och emotionsforskning samt inlärningsteoretiska principer har diskuterats av flera forskare. Syftet med föreliggande undersökning var att systematiskt beskriva den expressiva skrivandeprocessen samt att diskutera huruvida denna kan förklaras utifrån ett kognitivt beteendeterapeutiskt perspektiv. Med en explorativ ansats och en kvalitativ analysmetod bearbetades arton deltagares texter. Resultatet visar att den expressiva skrivandeprocessens komponenter har beröringspunkter med en kognitiv beteendeterapeutisk behandlingsprocess. Expressivt skrivande leder till en aktivering av känslor associerade till traumatiska/svåra upplevelser och tycks bidra till en kognitiv omstrukturering genom en genererering av alternativa tankar. Studien ger underlag till vidare forskning på området

Larminstruktioner används av väktare då de ska åka på larmutryckning. En larminstruktion är ett papper innehållande information som kan vara viktigt för väktaren vid en larmutryckning, exempelvis kundens adress, koder och vägbeskrivning. Det är viktigt att dessa är lätta att förstå eftersom väktaren bör infinna sig på platsen så fort som möjligt efter att ett larm utlöst. Rapporten beskriver hur studien av företaget Securitas larminstruktioner har gått till för att som slutligt mål ta fram en ny mall för larminstruktionerna. Undersökningen gjordes utifrån ett kognitivt och människa-dator interaktions (MDI) perspektiv och metoder som användes var heuristisk utvärdering och intervju. Utifrån resultatet på intervjuerna och med hjälp av riktlinjer inom MDI:n togs en ny mall fram.

Abstract: During the past decade, media researchers have intensified the study of media scandals and the role of journalism as an institution that holds social actors responsible for malfeasance and wrongdoings. On a micro level of analysis, the main attention has beendirected towards the journalistic interview and its use to promote the impression of guilt and journalistic neutrality. However, such studies have not been able to address the editing dimension of TV journalism that transforms conversation to another type of communicativepractice – that of communication through TV-flows composed of speech sequences, pictures,and sounds. This doctoral thesis develops a theoretical framework for analysis of the functions of editing inthe process of guilt attribution by journalistic TV-flows – e.g. investigative TV reporting. The purpose is also to contribute to an understanding of the relationship between the communicative competences of viewers and the contextualization of speech acts through the composition of TV-flows. The developed perspective consists of three parts: 1) A division of viewers’ reception of TV-flows in two types of interpersonal relations (to a speaker and to the composer) that involves six levels of cognitive activities. This division is based on the Habermasian notion of communicative rationality; 2) An intent-model, that lists communicative intentions expressed by the composer when speech sequences are merged and pictures are inserted; 3) A guilt-model, that encompasses guilt as a mental structure of ontologically separated elements (e.g. deed,intention, norm) and the associative relations that the viewer uses to create a meaningful whole– a fabula of guilt. The conveyed analysis of three cases of investigative reporting illustrates how the developed framework can be applied in the study of guilt attribution. The analyses also describe several compositional strategies by which the viewer is encouraged to make certain meaning, evaluate, and judge. The strategies concern the following areas: promotion of certain understanding of speech, promotion of certain evaluation of the validity claims, and promotion of certain understanding of the speaker’s intentions. Also strategies of positioning of the reporter in constructed discourses, that enhance the impression of her performances and argumentation, are explored. Furthermore, the composer’s strategies for masking intentions to interfere with the speech acts, by increasing intent ambiguity, are described. The guilt-model is used to understand the workings of the TV-flow on an overreaching level of meaning (the fabula level). Here, the analysis explains the interplay between portrayed intentions and acts, and the different ways in which condemning norms can be activated and highlighted. Furthermore, the model explores the possible employment of categorization in theprocess of guilt attribution (e.g. when properties of an individual are transferred to a group). In sum, this thesis contributes to a new way of understanding the reception of current affairs programs and TV journalism, as relation building between composer and viewer, by means of contextualization of speech acts.

In the North Scandinavian area of investigation, which is in focus in this dissertation, seal-hunting has been an important means of livelihood from prehistoric times up to the present. The Swedish-speaking seal-hunters' conceptual system for seal during the 20th century is analysed here. The analysis is mainly based on oral recorded interviews with hunters from the coastal areas around the Gulf of Bothnia – from Norrbotten and Västerbotten in Sweden, and Österbotten in Finland. A cognitive perspective is applied in the analysis, in which focus is on the hunters' knowledge of the seal with the purpose of investigating the construction of the hunters' conceptual system for seal. The dissertation's theoretical starting-point is taken in cognitive linguistics and cognitive anthropology. The investigated vocabulary contains 150 different words for seal. The analysis also includes the cultural and ecological context of the hunt. The hunters' conceptual system for seal is characterised by breadth and variation. There is regional variation in the construction of the conceptual system in the investigated area. In addition to that there is also variation with regard to different hunting seasons, something which is apparent both in the vocabulary and in the structure of the conceptual system. The summer and autumn hunt was not particularly complicated and there was consequently no need for categorising the seal. During this season a limited conceptual system with more general terms was used, which included all seals that were hunted at that time. The late winter and early summer hunt, on the other hand, required an immense amount of knowledge, for example with regard to ecology. In that connection the hunters used an extended conceptual system for seal. The analysis of the conceptual system of the late winter and early summer hunt is based on three different scenarios in which the categories for seal direct the actions of the hunters – in locating the seals in the ice environment, in the hunters' actions during the hunt and in the utilisation of the seal as a resource. A number of categories for seal which were used during the late winter and early spring hunt are the same in the whole area of investigation and can be said to constitute a cognitive and communicative basic level.
digitalisering@umu

Syftet med vårt arbete är att synliggöra de val en lärare ställs inför när det handlar om hur de vill arbeta med elevers läsinlärning. Vi vill med detta arbete fokusera på lärarnas egen uppfattning om varför de väljer som de gör. Vi vill undersöka om lärarna anser sig ha den kompetens som krävs och känner sig bekanta med den forskning som bedrivits i detta ämnet. Det har gjorts en del forskning om betydelsen av kompetens och fortbildning för lärarnas arbete i detta sammanhang och det presenterar vi i detta arbete. När det handlar om yttre faktorer som kan påverka så som ekonomiska resursers betydelse är forskningen betydligt mer begränsad. I vår empiriska studie har vi valt att följa ett fenomenologiskt förhållningssätt då vi vill undersöka lärarnas egna åsikter. Som metod har vi valt semistrukturerade intervjuer som vi sedan analyserar och diskuterar i vår studie. I studien har det framkommit att många lärare upplever att de har ganska goda möjligheter att välja läsinlärningsmetod men att de ändå behöver ha ekonomin i åtanke. Det har även visat sig att de flesta lärare väljer metod efter beprövad erfarenhet och i samarbete med kollegor. Deras val styrs inte i så stor del av vad forskning säger. Vi har även kommit fram till att lärarna i vår studie anser sig ha goda kunskaper om läsinlärning men att man aldrig kan bli fullärd.

In Swedish dialects we find the terms ris,skäver and skärva referring to illnesses in children. The words are also parts of various compounds which refer to variants of the illnesses. The terms are linguistic expressions denoting two folk categories of illnesses, RIS and SKÄVER/SKÄRVA. These categories are investigated from a cognitive semantic perspective. The cognitive perspective argues that we organize our understanding of reality by using Idealized Cognitive Models (ICM) based on our physical, mental and emotional experiences of the world. The aim is twofold: to demonstrate the bases on which an experienced illness is placed in a certain category, and to show how a folk conception of illness is reflected in the word formation strategies. The word formation strategies emanate from notions of characteristic symptoms, and from notions of causes of illnesses. Both categories, RIS and SKÄVER/SKÄRVA, are based on a number of ICM's. The category RIS is a radial structure, which means that the category is held together although its members have no structural criteria in common. The category SKÄVER/SKÄRVA is a concentrating structure, meaning that all members share all structural criteria. There is a strong connection between word formation strategies and the structures of the categories. Terms related to symptoms refer to members of a category which are part of a radial structure, while terms related to causes refer to members of a category which are part of a concentrating structure. This can be explained by two of the basic assumptions of cognitive semantics: semantic content is structred and symbolized overtly on the surface form of a language and categories are conventional, based on cultural assumptions about the world.
digitalisering@umu

Undervisningsbegreppet infördes inom förskolan i lagform 2010, och i styrdokumentet från 2018 betonas att undervisningen ska utveckla fakta- och färdighetskunskap. Detta upplevdes av verksamheten som något nytt som man inte hade arbetat med tidigare. Det visar sig dock att en viss undervisning sannolikt alltid har funnits i förskolan, men den har inte varit medveten och endast fragmentarisk. För att kunna utveckla fakta- och färdighetskunskap har den mänskliga hjärnan vissa biologiska förutsättningar vid informationsbearbetning, och det krävs kunskap av de som undervisar för att uppfylla dessa förutsättningar. Förutsättningarna har i studien har kallats faktorer som påverkar kognitivt lärande hos barn genom undervisning ur ett kognitionpsykologiskt perspektiv. I studien undersöks med innehållsanalys statliga utredningar och styrdokument med avseende på vilken information som dessa innehåller om ovanstående faktorer. Studien är gjord i ett historiskt perspektiv och omfattar den period där staten har haft inflytande på förskolans verksamhet, dvs år 1940 fram till idag. Resultaten i studien presenteras i diagram och analyseras teoretiskt utifrån normer om synen på lärandet, synen på hur verksamheten struktureras och på vilket sätt det uttrycks i dokumenten i respektive tidsepok. Resultaten jämförs med, och kompletterar, tidigare forskning om förskolans läroplaner och nutidshistoriska studier om förskolan. I resultaten framkommer att det finns viss information om de undersökta faktorerna i de tidiga dokumenten från den undersökta perioden, men i de senare dokumenten är det många faktorer som inte kan uttydas. Dokumenten ger alltså förskollärarna litet eller inget stöd eller vägledning i arbetet att skapa lärosekvenser som är avgörande vid undervisning i fakta- och färdighetkunskap. Detta gäller även förskolans läroplan från 2018. Denna kunskap måste alltså förvärvas på annat, t ex genom utbildningsystemet.

Syftet med den här undersökningen var att med stöd av fonetisk analys öka kunskapen om stavfel i texter skrivna av svenska elever i årskurs 3. Studien hade tre forskningsfrågor som vägledde arbetet och analys av resultat. De forskningsfrågorna var Vilka olika typer av stavfel finns i de undersökta elevtexterna?, Hur vanliga är olika stavfel i de undersökta elevtexterna? och Finns det något mönster gällande flickor och pojkar eller vissa typer av stavfel?. Den här undersökningens kvalitativa data bestod av 30 elevtexter från delprov F (berättande text) och delprov G (stavning och interpunktion) från vårterminen 2013 nationella prov i ämnet svenska i årskurs 3. Studien genomfördes i form av textanalys då materialet bearbetades vidare genom kategorier och tabeller samt analyserades i form av numerisk och icke-numerisk data. Teoretiska utgångspunkten för undersökningen var ett kognitivt perspektiv som handlar om människans tankeprocesser. Studien fokuserade på olika stavfel och yngre elevers stavningsutveckling. Resultatet av undersökningen visade att elevtexterna innehöll följande stavfel: utelämnad dubbelkonsonant, tillägg dubbelkonsonant, utbyten av bokstäver, särskrivning, sammanskrivning, utelämningar, tillägg av bokstav och omkastningar samt ytterligare slarvfel. Några av de felstavade orden innehöll ytterligare fler än ett stavfel. De vanligaste stavfelen var dubbelteckningsfel i form av utelämnad dubbelkonsonant samt utbyten av bokstäver ”ä” och ”e”. Därefter förekom segmenteringsfel och utelämningar. De ovanligaste stavfelen var tillägg av bokstav och omkastningar. Resultatet av den fonetiska analysen visade att eleverna gjorde mer fonetiskt oacceptabla än fonetiskt acceptabla stavfel. Det fanns inte någon stor skillnad mellan könen. Flickorna gjorde lite färre stavfel än pojkarna men för det mesta var resultaten lika. Av den totala ordmängden fanns det sex procent stavfel och en procent slarvfel, vilket visar att eleverna i årskurs 3 genomsnittligt har kommit långt i sin stavningsutveckling.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildläromedel för vuxna illitterata. Läromedlet, som är en bildordbok, används inom sfi-undervisningen i spår 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utsträckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt läsvärde utifrån ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgått från semiotisk bildteori och inspirerats av såväl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning på området. Mitt datamaterial har bestått av 60 sidor ur boken, vilket utgör 53 % av bokens totala sidantal. Datamaterialet är ett representativt urval, då det omfattar teman och arbetsområden som är vanligt förekommande inom sfi, kurs A. Resultatet av undersökningen visar att vissa delar av materialet har bra läsvärde ur perceptuellt och kognitivt perspektiv, medan andra delar har brister i fråga om såväl kontrast, skärpa och storlek på detaljer som om begriplighet och kontext. Ur sociokulturellt perspektiv har materialet stora brister, framförallt på grund av en normerande svenskhet. Ur pedagogiskt perspektiv fungerar vissa delar medan andra behöver kompletteras med annat material.

Denna kvantitativa studie är en undersökning om gymnasieskolans byggprogram och byggelevers uppfattning om sitt eget lärande. Syftet med studien är att undersöka byggelevers attityd till sitt eget lärande i karaktärsundervisningen, dels på skolan och dels på den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU), och vilka konsekvenser det får för deras utbildning i de olika lärmiljöerna. Informationen samlades in via en enkät som är utformad med likvärdiga frågeställningar mellan skola och APU, vilket utgör grunden för en generaliserbar resultatredovisning. Undersökningens slutsatser handlar i stora drag om att byggeleverna anser att APU:n är en mycket viktig del i deras utbildning och att eleverna har lättare att motivera sig på arbetsplatsen när det gäller både lärande till yrket och till användandet av artefakter (verktyg, skyddskor, tider). Resultaten har jämförts med tidigare forskning och resultaten sammanfaller i stora drag. I diskussionsavsnitten ges förslag till vad vidare forskning i frågan skulle kunna handla om.

Språk utgör kommunikation som är en naturlig del av interaktion mellan människor och som består av olika typer av språk till exempel talspråk, kroppsspråk och musik. Kommunikationen börjar redan vid födseln mellan barnet och dess moder genom olika ljud och gester. Så småningom utvecklas det till en allt mer avancerad teknik som kommer att kallas för talspråk. Språket utgör en viktig del i kommunikationen mellan människor men är även ett verktyg för kunskapsinhämtning och formulering av individens tankar och känslor. Hur språket tillägnas och används är av stor vikt samt beror på vilken miljö man befinner sig i. Man kan säga att språket är ett kulturellt medierat verktyg. Under mina år som förskollärare har jag märkt att barn har olika språkkunskaper beroende på i vilken sorts barngrupp på förskolan de befinner sig i. Min iakttagelse utgår från en barngrupp som är ålderrelaterad det vill säga att det i en barngrupp bara finns ettåringar, tvååringar etcetera och en blandad åldergrupp med barn i åldrarna ett till sex år. I den åldersblandade barngruppen kan barn vara väldigt talfärdiga och framåtgående jämfört med barn i samma ålder i den homogena gruppen. Barnen beter sig olika och deras lek och intresse för aktiviteter skiljer sig beroende på typ av barngrupp. Frågan är vad denna skillnad i barns agerande i de olika grupperna beror på. Syftet med denna uppsats är att försöka ge en förståelse för dessa skillnader utifrån det sociokulturella och det kognitiva perspektivet. Avslutningsvis presenteras en slutsats kring den pedagogiska betydelsen av olika konstellationer av barngrupper och dess inverkan på barns språkutveckling.

Det här är ett arbete som bygger på en undersökning om åtta lärares syn på hur de möter elevers språkliga erfarenheter med matematikens abstrakta språk. Arbetet ger också en bild av vad de här lärarna anser är viktiga delar i matematikundervisningen. Genom den här undersökningen kan arbetet bidra till undervisningen och synen av matematik och därmed stärka kunskapsutvecklingen inom området. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med de åtta lärarna som vi sedan analyserat och tolkat utifrån forskningslitteratur. Vi kom fram till att lärarna inte ser det som ett problem för eleverna att möta matematikens abstrakta språk. De känner att det är bara ord och elever tycker om att lära sig nya ord, men att förståelsen för ordet är viktig att man arbetar med. I matematikundervisningen kom vi fram till att lärarna har fyra delar som de anser som viktiga. Det är att alltid utgå från eleverna, kommunicera mycket matematik, arbeta praktiskt med konkreta material och att det är viktigt att eleverna får hållbara strategier.
This is a work based on a study of eight teachers 'views on how they meet students' language experiences with mathematics, abstract language. The work also gives an idea of ​​what these teachers believe are important parts of mathematics teaching. Through this study, the work can contribute to education and the vision of mathematics and thereby strengthening the development of knowledge in the field. We conducted qualitative interviews with eight teachers, which we then analyzed and interpreted by the research literature. We found that teachers do not see it as a problem for students to meet the mathematical abstract language. They feel it's just words and the students love to learn new words, but to the understanding of the word is important that you work with. In mathematics teaching, we concluded that the teachers have four parts, which they regard as important. That is always deleted from the students, communicating much mathematics, practical work with concrete materials and that it is important that students receive sustainable strategies.

I avhandlingen analyseras betydelsen hos partiklarna "in", "ut", "upp" och "ner" då dessa fungerar som verbpartiklar och tillsammans med verbet bildar partikelverb. Analysen omfattar såväl semantiskt regelbundna som lexikaliserade partikelverb och söker finna förklaringar till partiklarnas polysemi. Undersökningen är korpusbaserad och materialet består av nästan 900 olika partikelverb representerade med över 5 100 belägg. Beskrivnings¬modellen bygger huvudsakligen på den kognitiva semantiken. Verbpartiklarna analyseras i olika kontexter i såväl det fysiska rummets domän som i andra domäner varvid utgångspunkten för analysen alltid är partiklarnas prototypiska (spatiala) betydelse. Undersökningen visar att verbpartiklarnas olika, till synes disparata, betydelser är motiverade av föreställningsscheman (VERTICAL AXIS schema) och deras transformationer (vertikal axel  horisontell axel), samt av metonymier (DELEN FÖR HELHETEN) och metaforer (CENTRUM IS UP). Partiklarnas betydelser är länkade till varandra genom familjelikhet och bildar ett nätverk. Partikelverb bildade med in, ut, upp och ner uppvisar vanligen en avgränsad aktionsart, men verbpartiklarna har i de allra flesta en mer specifik betydelse än enbart den perfektiva. Verbpartiklarna upp och in betecknar i regel riktningen mot centrum och har ofta positiva konnotationer medan verbpartiklarna ut och ner denoterar rörelsen mot periferin och snarare har negativa konnotationer. Den vertikala orienteringen tycks dominera svenskans strukturering av det fysiska rummets domän; en rörelse i förhållande till en vertikalt orienterad behållare (behållare utan tak) beskrivs med de vertikala partiklarna upp/ner och inte med behållarpartiklarna in/ut. I vissa få speciella kontexter kan de undersökta partiklarna signalera talarens perspektiv.

The aim of this study is to learn more about how teachers experience student’s engagement and how they work to engage their students. The study focuses on teachers who teaches the lower grades. The essential method of the study is semi structured interviews with teachers who teach mathematics in grades 1-3. The study showed that teachers characterize student engagement in that students are positive, curious, involved, show interest and that they take initiative. This indicates a behavioural engagement. The teachers work with level adjustment and varying teaching to engage the students which indicates a cognitive engagement. Important prerequisites for a student involvement were smaller groups and to meet the students’ needs and interests. One condition that was considered to have a negative effect on student engagement was a lack of time in teacher’s planning and teaching. The conclusion shows that teachers look at student engagement through behavioural engagement but that they work to increase student engagement through cognitive engagement.

Kognitiva arbetsmiljöproblem är ett begrepp som funnits länge samtidigt som det fortfarande finns väldigt lite forskning som beskriver hur och varför människor blir påverkade av de olika problemklasserna som existerar. För att undersöka hur kognitiva arbetsmiljöproblem påverkar människan på moderna arbetsplatser, har en fallstudie designats utifrån en etnografisk ansats där datainsamlingsteknikerna orienterande observation, dokumentgranskning, videoinspelning och intervju har använts. Resultatet tyder på att teorierna distribuerad kognition och aktivitetsteori fungerar som två perspektiv i analysen och utgår från samma empiriska fältarbete som skett i ett kontorslandskap för ett omsorgsföretag. Analysernas resultat har jämförts för att se vad respektive teori bidrar med, där skillnader har identifierats i dels hur teorierna beskriver de kognitiva arbetsmiljöproblemens natur, men även varför de uppstår och hur förändringsförslag bör utformas. Distribuerad kognition identifierade 4 kognitiva arbetsmiljöproblem samtidigt som aktivitetsteori identifierade 3.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har på flera sätt underlättat arbetet för många användare, men kan också bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstår på den moderna arbetsplatsen, där tekniken är en mobil och integrerad del av användarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv på interaktionen mellan människan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den här uppsatsen föreslås ett distribuerat perspektiv på människans interaktion med teknik för att skapa en ökad förståelse för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut på fältet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för användaren. Även en välbeprövad enkät om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön. Resultatet av undersökningen är en ökad förståelse för teknikstressens orsaker i form av en rad nya kategorier och en ny definition av teknikstress, men också ny kunskap kring hur det distribuerade perspektivet kan skapa en ökad förståelse för hur teknikstress uppstår.

Föreliggande studie analyserar muntliga aktiviteter i elevböckerna och lärarhandledningarna tillhörande läromedlet ABC-klubben. Läromedlet analyseras utifrån ett kognitivt perspektiv med hjälp av Blooms reviderade taxonomi, vilket även utgör studiens teoretiska referensram. Taxonomin synliggör vilka kognitiva processer och kunskapsdimensioner aktiviteterna erbjuder eleverna att nå. Resultatet av analysen jämförs med lärarnas uppfattning om de muntliga aktiviteterna som läromedlet erbjuder. Det granskade läromedlet valdes ut efter att verksamma lärare på lågstadiet besvarat en enkät om vilket läromedel de använder i svenskundervisningen. Enkäten innehöll också frågor där lärarna bland annat svarade på i vilken utsträckning de anser att läromedlet bidrar till elevernas utveckling av de muntliga förmågorna. Resultatet av läromedelsanalysen visar att antalet muntliga aktiviteter är begränsade. Det visar också att aktiviteterna inte erbjuder eleverna att utveckla den högsta nivån av kunskapsdimensioner och i endast en liten utsträckning den högsta nivån av kognitiva processer. Lärarna upplever dock att läromedlet bidrar till att eleverna utvecklar förmågorna att tala, lyssna och samtala. Studiens slutsats är att eleverna borde få fler möjligheter att nå högre kognitiva processer och kunskapsdimensioner gällande muntlighet. Det kräver att muntliga aktiviteter får större plats i läromedlet.

Det verkar finnas en allmän uppfattning om att matematiska texter är så speciella att man måste få lära sig en särskild typ av läsförmåga för att förstå sådana texter. Denna uppfattning verkar dock inte vara baserad på forskningsresultat eftersom det visar sig inte finnas mycket forskning genomförd som behandlar läsförståelse inom matematik. Huvudsyftet med denna avhandling är att undersöka om det krävs speciella kunskaper eller förmågor för att läsa matematiska texter. Fokus ligger på studerandes läsning av olika typer av texter som behandlar matematik från grundläggande universitetsnivå. Detta studeras utifrån två olika perspektiv, dels ett kognitivt, där läsförmågor och ämneskunskaper studeras i relation till läsförståelse, och dels ett metakognitivt, vilket innefattar uppfattningar och hur man som läsare avgör om man förstått en text. I avhandlingen ingår tre empiriska studier samt teoretiska diskussioner som bland annat utgår från två litteraturstudier, den ena om egenskaper hos matematiska texter och den andra om läsning i relation till problemlösning. I de empiriska studierna jämförs dels läsning av matematiska texter med läsning av texter med annat ämnesinnehåll och dels läsning av olika typer av matematiska texter, där speciellt symbolanvändningen och om innehållet berör begrepp eller procedurer studeras. Dessutom undersöks hur studerande uppfattar sin egen läsförståelse samt läsning och texter i allmänhet inom matematik, och huruvida variationer i dessa uppfattningar kan kopplas till läsförståelsen. Resultat från studierna i denna avhandling visar att de studerande verkar använda en speciell sorts läsförmåga för matematiska texter; att fokusera på symboler i en text. För matematiska texter utan symboler utnyttjas en mer generell läsförmåga, det vill säga en läsförmåga som används också för texter med annat ämnesinnehåll. Men när symboler finns i texten läses alltså texten på ett särskilt sätt, vilket påverkar läsförståelsen på olika sätt för olika typer av texter (avseende om de berör begrepp eller procedurer). Jämfört med när den generella läsförmågan utnyttjas, skapas sämre läsförståelse när den speciella läsförmågan används. Det verkar finnas ett behov av att fokusera på läsning och läsförståelse inom matematikutbildning eftersom resultat visar att kurser på gymnasiet (kurs E) och på universitetet (inom algebra och analys) inte påverkar den speciella läsförmågan. De nämnda resultaten påvisar dock att det primärt inte nödvändigtvis handlar om att lära sig att läsa matematiska texter på något särskilt sätt utan att utnyttja en befintlig generell läsförmåga också för matematiska texter. Resultat från det metakognitiva perspektivet påvisar en skillnad mellan medvetna aspekter, såsom avseende uppfattningar och reflektion kring förståelse, samt omedvetna aspekter, såsom de mer automatiska processer som gör att man förstår en text när den läses, där också metakognitiva processer finns aktiva. Speciellt visar det sig att uppfattningar, som undersökts med hjälp av en enkät, inte har någon tydlig och oberoende effekt på läsförståelse. Utifrån de texter som använts och de studerande som deltagit verkar det som helhet inte finnas någon anledning att betrakta läsning av matematiska texter som en speciell sorts process som kräver särskilda läsförmågor. Studerandes utveckling av speciella läsförmågor kan istället handla om att de inte upplevt något behov av (eller krav på) att läsa olika typer av matematiska texter där likheter med läsning i allmänhet kan uppmärksammas och utnyttjas.
There seems to exist a general belief that one needs to learn specifically how to read mathematical texts, that is, a need to develop a special kind of reading ability for such texts. However, this belief does not seem to be based on research results since it does not exist much research that focus on reading comprehension in mathematics. The main purpose of this dissertation is to examine whether a reader needs special types of knowledge or abilities in order to read mathematical texts. Focus is on students’ reading of different kinds of texts that contain mathematics from introductory university level. The reading of mathematical texts is studied from two different perspectives, on the one hand a cognitive perspective, where reading abilities and content knowledge are studied in relation to reading comprehension, and on the other a metacognitive perspective, where focus is on beliefs and how a reader determines whether a text has been understood or not. Three empirical studies together with theoretical discussions, partly based on two literature surveys, are included in this dissertation. The literature surveys deal with properties of mathematical texts and reading in relation to problem solving. The empirical studies compare the reading of different types of texts, partly mathematical texts with texts with content from another domain and partly different types of mathematical texts, where focus is on the use of symbols and texts focusing on conceptual or procedural knowledge. Furthermore, students’ beliefs about their own reading comprehension and about texts and reading in general in mathematics are studied, in particular whether these beliefs are connected to reading comprehension. The results from the studies in this dissertation show that the students seem to use a special type of reading ability for mathematical texts; to focus on symbols in a text. For mathematical texts without symbols, a more general reading ability is used, that is, a type of ability also used for texts with content from another domain. The special type of reading ability used for texts including symbols affects the reading comprehension differently depending on whether the text focuses on conceptual or procedural knowledge. Compared to the use of the more general reading ability, the use of the special reading ability creates a worse reading comprehension. There seems to exist a need to focus on reading and reading comprehension in mathematics education since results in this dissertation show that courses at the upper secondary level (course E) and at the university level (in algebra and analysis) do not affect the special reading ability. However, the mentioned results show that this focus on reading does not necessarily need to be about learning to read mathematical texts in a special manner but to use an existing, more general, reading ability also for mathematical texts. Results from the metacognitive perspective show a difference between conscious aspects, such as regarding beliefs and reflections about comprehension, and unconscious aspects, such as the more automatic processes that make a reader understand a text, where also metacognitive processes are active. In particular, beliefs, which have been examined through a questionnaire, do not have a clear and independent effect on reading comprehension. From the texts used in these studies and the participating students, there seems not do be a general need to view the reading of mathematical texts as a special kind of process that demands special types of reading abilities. Instead, the development of a special type of reading ability among students could be caused by a lack of experiences regarding a need to read different types of mathematical texts where similarities with reading in general can be highlighted and used.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge upphov till många olika funktionsnedsättningar som påverkar människans vardagliga liv. Sveriges befolkning blir idag allt äldre vilket innebär att risken att drabbas av stroke ökar. Kortare vårdtider på sjukhus leder till att en stor del av rehabiliteringsinsatserna kommer att ske av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam i klientens hem. En kvalitativ metod med deskriptiv ansats har använts där datainsamlingen skett genom intervjuer med sex arbetsterapeuter inom landstinget i Dalarna och Örebro. Som analysmetod har kvalitativ innehållsanalys använts där fem kategorier utvecklades: Vårdkedjan före och efter hemrehabilitering - ingen garanti för stöd vid kognitiva svårigheter, Hemrehabilitering - en fråga om problemupptäckt, målsättning och integritet, Tid, prioritering, kreativitet och kompensation – ett måste vid interventioner, Samverkan med andra professioner - en förutsättning för bra hemrehabilitering och Anhöriga har betydelse på många sätt. Studiens resultat visar att arbetsterapeuterna såg många fördelar med rehabilitering i hemmiljö för personer som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. Ett professionellt förhållningssätt krävdes dock med tanke på behovet av samverkan med klient, anhöriga och andra yrkesprofessioner, samt den risk som förelåg för intrång i klientens och familjens privatliv. Arbetsterapeuternas interventioner var till största delen av kompensatorisk art och betydelsen av en stimulerande miljö lyftes fram, liksom ett livslångt rehabiliteringsbehov hos klienterna. Arbetsterapeuternas långa erfarenhet gjorde att många aspekter framkom i studien, men ytterligare forskning om hemrehabilitering för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke behövs för att öka kunskapen om erfarenheter av hemrehabilitering ur olika perspektiv.

Cochleaimplantat (CI) är ett tekniskt hjälpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsättning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor hos barn med CI. Studien är en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 år. Jämförelser gjordes mellan prestationerna hos barnen med CI 2007, 2008 och 2009 samt mellan prestationerna hos barn med CI och normalhörande barn. Resultatet visade att barnen med CI hade en positiv utveckling av prestationerna i test av visuospatialt och komplext arbetsminne samt läsningens avkodningsdel. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av fonologiska representationer, fonologiskt arbetsminne, receptivt ordförråd samt läsförståelse. Den utplanande utvecklingen av fonologiska representationer kan vara en anledning till avsaknaden av positiv utveckling av fonologiskt arbetsminne och receptivt ordförråd.  Trots brister i fonologisk bearbetning kan barn med CI ha en positiv utveckling av läsning när det gäller avkodning. Samma tydliga positiva utveckling sågs inte av läsförståelse vilket kan bero på högre krav på arbetsminne och receptivt ordförråd. En grundlig utredning av varje barn bör göras för att upptäcka individuella styrkor och svagheter.

A Cochlear implant (CI) is a technical device given to individuals with severe to profound hearing impairment/deafness. CI can provide children with increased possibilities to develop cognitive and linguistic abilities. The purpose of this study was to investigate the development of cognitive and linguistic abilities in children with CI. This study is part of a longitudinal study previously carried out in 2007 and 2008. The participants were seven children with CI between the ages of 8;8 and 14;5. Comparisons were made both between the performances of the children with CI 2007, 2008 and 2009 and between the performances of the children with CI and the reference group of children with normal hearing. The result demonstrated that the children with CI showed a positive development of visuo-spatial and complex working memory as well as the decoding part of reading. This pattern of development was not seen in tests of phonological representations, phonological working memory, receptive vocabulary and reading comprehension. The poor development of phonological representations may be related to the poor development of phonological working memory and receptive vocabulary. Despite difficulties with phonological processing a positive development of the decoding abilities was seen. This pattern of development was not seen in reading comprehension which could be due to higher demands on working memory and receptive vocabulary. A thorough assessment of the strengths and weaknesses of each individual child should always be carried out.

 

 

Bakgrund: Demenssjukdom beror på kognitiv svikt i hjärnan, är kronisk och en av de mest snabbväxande sjukdomarna i Sverige. Problem: Utifrån patienters och närståendes perspektiv uppstår olika hinder när patienter med demenssjukdom vårdas på sjukhus. Dessa patienter har kognitiva och beteendemässiga symtom som kan förvärras i samband med sjukhusvård då dessa patienter hamnar i en obekant miljö och deras behov inte blir tillgodosedda. Det ställs högre krav på sjukvården då dessa patienter har ett större vårdbehov än andra. Syfte: Att beskriva vad som påverkar sjuksköterskors upplevelser i vårdandet av patienter med demenssjukdom på sjukhus. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Det framkom två huvudteman (hämmande- och främjande aspekter i vårdandet) och sju subteman (brist på tid, fysiska miljön, brist på kommunikation och förståelse, brist på kunskap och utbildning, att bekräfta patienten genom beröring och närvaro, att vårda patienten genom engagemang samt att skapa förtroende i en vårdrelation) för att beskriva sjuksköterskors upplevelser i vårdandet av patienter med demenssjukdom på sjukhus. Slutsats: Att öka kunskaper om demenssjukdomar hos sjuksköterskor, anpassa sjukhusmiljön för dessa patienter, ägna mer tid till dem samt förbättra kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter kan bidra till bättre vård. Nyckelord: kognitiv funktionsnedsättning, kommunikation, sjukhusmiljö, sjuksköterskors upplevelser, vårdande.

Örebro Universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Arbetsterapi C Arbetets art: Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng inom ämnet arbetsterapi Svensk titel: Arbetsterapeuters perspektiv på arbetsterapi på strokeenhet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke – en kvalitativ intervjustudie. Engelsk titel: Occupational therapists perspective on occupational therapy in a stroke-unit for persons with cognitive impairments after stroke – A qualitative interview study Författare: Hichri Hanna; Tobiasson Yvonne Datum: 2014-01-14 Antal ord: 7660 Sammanfattning: Bakgrund: Stroke är en av de största orsakerna till att människor drabbas av funktionsnedsättningar och avlider i västvärlden. Ca 65% av alla strokedrabbade upplever någon form av funktionsnedsättning och 84% vårdas initialt på en strokeenhet. Syftet: Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters perspektiv på arbetsterapi för personer med kognitiv funktionsnedsättning på strokeenhet. Metod: För att besvara uppsatsens syfte användes kvalitativ metod där datainsamlingen gjordes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta arbetsterapeuter där materialet bearbetades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudtemat i resultatet Arbetsterapeuten på strokeenhet – kompetent, anpassningsbar och frustrerad visar att kunskapen gällande arbetsterapeutens uppdrag på strokeenheten är bristfällig hos övriga yrkeskategorier inom vården. Arbetsterapeuterna upplevde en kollision avseende det perspektiv man arbetade efter där bedömning leder till intervention. Ofta fick arbetsterapeuterna anpassa sig till förutsättningarna. Trots detta kände sig arbetsterapeuterna både unika, uppskattade och missförstådda. Arbetsterapeuterna beskrev även en känsla av hög kompetens och duglighet. Slutsats: Arbetsterapeuterna beskriver känslan av att ha en unik roll i teamet på strokeenheten då de ser till hela individen. Arbetsterapeuterna uttryckte även en känsla av att inneha en hög kompetens gällande kunskapen om kognition och sin yrkesroll överlag. Kunskapen och förståelsen för arbetsterapeutens arbete med bedömningar och rehabilitering gällande kognition är dock bristfällig. Mer forskning i ämnet efterfrågas därför. Sökord: Arbetsterapi, kognition, stroke, strokeenhet

Följande studie handlar om att ur ett kognitiv-lingvistiskt perspektiv studera innehållet i appar, som används i språkundervisningen för elever med autismspektrumtillstånd (AST), i en gymnasiesärskola i den form apparna presenteras i sina färdiga produkter. Centralt för den kognitiv-lingvistiska teori som används är metaforers och figurativt språks roll i människors vardag, samt olika variationer av förståelse både i relation till språket och vardagen. Syftet är att både nyansera förståelsen av apparnas innehåll och att belysa viktiga faktorer som kan vara relevanta när användaren av dem är personer med AST. Studien kan ses i linje med regeringens nya direktiv om digitaliseringens möjligheter, likvärdig tillgång och användning.   Materialbeskrivning och analysprocess görs med hjälp av forskning från mjukvaruutveckling, för att enklare beskriva relevanta element i apparnas gränssnitt när de riktas till personer med AST. Analys genomförs med Blendmodellens samling av analysverktyg för att identifiera olika kognitiva processer eller strategier för meningsskapande, som apparnas design erbjuder en tolkande person, samt olika svårighetsgrader, och uppgifters samverkan med apparnas inre kontext. Dessa processer eller strategier innehåller distinktioner av app-designens anspråk på kognitiva resurser, utifrån CBTs ramverk.   Resultaten från analysen visar ett antal olika designstrategier bl.a. avsedda för att korta ned instruktioner till övningar och göra dem mer lättillgängliga, t.ex. apparnas belöningssystem, och olika former av historier kopplade till de audiovisuella händelserna. Designstrategier visade olika för- och nackdelar, främst med ökad detaljkomplexitet i åtanke. Apparnas övningar visade på låg frekvens av hög kognitiv belastning, men kombinerat med belöningssystem och historier kunde detta öka.   I sin helhet finns det stor potential för utvidgning av apparna med designtillägg som är anpassade för personer med AST, t.ex. genom tillgång till mind-maps med semantiska och fonologiska relationer under uppgiftstillfällen, och ett större utnyttjande av de specifika sociala och multimodala möjligheter som app- och spelmediumet har. Det sistnämnda har ett extra nämnvärt exempel: progressiv svårighetsgrad.   Genom denna precisering av de olika kompensatoriska hjälpmedel och begränsningar i relation till de mentala processer som krävs av användaren, kan klarhet av apparnas pedagogiska meningspotential för elever i gymnasiesärskolan ges. Jag gör anspråk på att slutsatser från analysen kan användas i samband med fortsatta studier med annan metod, t.ex. användaranalys eller intervju/enkät med designers, lärare eller brukare. Den skulle även potentiellt kunna ge underlag för diskussion om apparnas varudeklaration.

Spänningsfältet mellan självbestämmande och ett gott liv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som befinner sig i omsorgsverksamheter är ett område där ett etiskt resonemang måste föras. När och hur får någons autonomi inskränkas? Till vår hjälp behöver vi omsorgsetikens syn på autonomi eftersom det klassiska liberala sättet att se på autonomi inte tar hänsyn till självbestämmande i relation till kognitiva funktionsnedsättningar. Med hjälp av ett etiskt ramverk, framtaget av Page och Hejlskov Elvén med flera (2019), kan vi tydliggöra vilka argument som krävs för att vi ska få lov att begränsa den andres autonomi, och hur. Det etiska ramverket tillsammans med empati som etiskt imperativ och informerat samtycke, även detta sett ur ett omsorgsetiskt perspektiv, syftar till att säkerställa att människans värdighet och livskvalitet inte sätts ur spel när vi överväger att inkräkta på någons autonomi och bör ses som en etisk modell för personal att använda sig av när de står inför etiska dilemman.
The tension between autonomy and a good life for people with cognitive disabilities in care practices is an area where an ethical discussion must take place. When and how may someone´s autonomy be restricted? We need to turn the ethics of care for help since the classical liberal tradition doesn´t take into account autonomy related to people with cognitive disabilities. With the help of an ethical framework, made by Page and Hejlskov Elvén et al.(2019), we can clarify what arguments are required for us to be allowed to limit someone´s autonomy, and how. The ethical framework together with empathy as an ethical imperative along with informed consent, also seen from the perspective of care ethics, aim to ensure that human dignity and quality of life are not jeopardized when we consider infringing someone´s autonomy and should be seen as an ethical guide for staff to use when faced with ethical dilemmas.

Enligt den situerade ansatsen ses kognitionen/tänkandet som en process i människans hjärna (neurala funktioner) och kropp (sensomotoriska mekanismer) påverkbar av omgivningen via sociala interaktioner. Den materiella och sociala omvärlden nyttjas av människan som verktyg för att stödja fysiska aktiviteter eller avlasta kognitiva processer. På samma sätt används olika typer materiella och kognitiva verktyg i grundskolundervisningen, t.ex. papper och penna eller iPads/datorer med webb-baserade läromedel. Eleven behöver omgivningens stöd vid lärandeaktiviteter. Syfte med aktuellt examinationsarbete är att undersöka via fältstudier på vilket sätt stödjer den materiella och sociokulturella kontexten eleven i lärandet som är baserad på verktygsanvändning. Studieobjektet är en högstadieskola som nyttjar en uppsättning av materiella och kognitiva verktyg i undervisningssyfte. Undersökningen utfördes genom intervjuer och observationer med ett antal elever och lärare. Insamlad data analyserades tematisk. Resultatet tyder på att elevens lärande stöds genom användning av specifika element samintegrerade till ett fungerande helhetssystem (skolans kultur) som är kvalitativt större än summan av de enskilda delarnas begränsade förmåga.

Samhällets digitalisering innebär stora möjligheter till spridning och återbruk av informationsamtidigt som digitala klyftor skapas. Bland de medborgare som inte till fullo anammat den nyatekniken återfinns en stor grupp äldre, något som påverkar dessa individers möjligheter till en höglivskvalité i form av delaktighet, oberoende och god rörlighet. En aspekt i detta sammanhang äräldres möjligheter att åka kollektivt och på egen hand planera och genomföra resor, något somförutsätter en god tillgång till och förståelse av kollektivtrafikinformation. Föreliggandeexamensarbete avser här att belysa kognitiva effekter av det skifte i interaktionsmiljön som sker närkollektivtrafikens tids- och linjeinformation digitaliseras. Studien baserar sig på en situerad ansats tillmänniskans kognition, ett teoretiskt perspektiv som innebär att tänkandet baserar sig påmultimodala konceptuella erfarenheter. De fynd som studien resulterar i pekar på att digitaliseradetjänster kan erbjuda viss problemlösande avlastning, men att dessa samtidigt belastar det episodiskaminnet och har emotionell påverkan.

SAMMANFATTNING Kognitiv sjukdom är ett stort hälsoproblem och betraktas som ett obotligt tillstånd. Den palliativa vården av personen med kognitiv sjukdom har fokus på optimal symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Det finns svårigheter för närstående till personen med avancerad kognitiv sjukdom att vara delaktig i diskussion när det gäller palliativ vård. Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en person med kognitiv sjukdom i palliativt skede på ett särskilt boende. Metoden var en litteraturöversikt. Inklusionskriterierna var artiklar med fokus på vuxna närståendes perspektiv som publicerats på engelska under de senaste tio åren.Resultatet bestod av fem kategorier: närståendes positiva känslomässiga reaktioner, närståendes negativa känslomässiga reaktioner, närståendes ambivalenta reaktioner, närståendes behov av trygghet och säkerhet samt närståendes behov av information, stöd och delaktighet. De huvudsakliga fynden var ambivalensen mellan känslan av frihet och lättnad och blandade känslor av sorg, skuld och dåligt samvete som de närstående upplevde efter flytten till särskilt boende. Närstående hade behov av trygghet och säkerhet som kunde uppnås när sjuksköterskan var skicklig och omtänksam, kunde identifiera förändringar samt kunde känna personens behov. Närstående hade svårigheter att förstå och vara förberedda när personen med kognitiv sjukdom behövde vård i livets slutskede; övergången till palliativ vårdmedförde ofta stress, belastning och depression hos närstående. Slutsatsen är att sjuksköterska kan bidra till ökad trygghet till närstående genom att ge säker och god palliativ vård till personen med kognitiv sjukdom samt kunskapsstöd och emotionellt stöd till närstående. Det finns ett behov av nya forskningen och utvecklingen av familjecentrerad vård för personer med kognitiv sjukdom och deras närstående inom palliativ vård. Nyckelord: Kognitiv sjukdom, närståendes perspektiv, palliativ vård, upplevelser
ABSTRACT Cognitive disease is a major health problem and is considered an incurable condition. The palliative care of patients with cognitive disease has a focus on optimal symptom relief, teamwork, communication and close family support. There is a difficulty for caregivers to the person with advanced cognitive disease to be involved in discussions regarding the palliative care. The aim was to describe the experience of being caregiver to a person with cognitive disease in palliative phase at a nursing home.The method was literature review. The inclusion criteria were articles focusing on the adult caregiver’s perspective published in English over the last ten years. The data analysis was performed using an integrated analysis.The result consisted of the five categories: the caregiver’s positive emotional reactions, the caregiver’s negative emotional reactions, the caregiver’s ambivalence reactions, the caregiver’s need for security, and the caregiver’s need for information, support and participation. The main findings were ambivalence between the feeling of freedom and relief and mixed feelings of sadness, guilt and bad conscience that close caregivers of people with cognitive illness in palliative phase experienced after the move to a nursing home. Caregivers needed security and safety that could be achieved when nurses were skilled and caring, able toidentify changes and to perceive the person’s needs. Caregivers often experienced stress and had difficulties understanding and being prepared when a person with cognitive disease needed end of life care. The conclusion is that the nurse can contribute to an increased safety for the caregivers by providing safe and good palliative care to the person with cognitive illness, knowledge support and emotional support to caregivers. There is a need for new research and the development of family-centered care for people with cognitive disease and their caregivers. Keywords: Caregiver’s perspective, cognitive disease, experiences, palliative care

Syftet med studien är att ta reda på vad en problemspelare anger för motiv till att sluta spela och hur personen väljer att göra det. De tre frågeställningarna är: Vad förmår någon att sluta spela, Hur gör man som problemspelare när man slutar spela och Vad har varit till hjälp och till hinder för att sluta spela? Den teoretiska utgångspunkten har varit det kognitiva och det behavioristiska perspektivet och metoden vi har använt har varit kvalitativ. Vi har använt halvstrukturerade intervjuer. De viktigaste resultaten vi fått fram är att anhöriga är mycket viktiga och att man behöver något att ersätta spelandet med. En positiv livsomställning kan göra att man slutar spela medan en negativ gör att man börjar spela mer. Alkohol och gemen-skap är faktorer som gör det svårt att sluta spela. Spelautomater har varit huvudspelet för fle-ra av informanterna som inte ser andra spel som något problem. Samtliga informanter anser att om Jack Vegas maskinerna skulle försvinna så skulle situationen förbättras väsentligt för personer med spelproblem.

This study examines journalism student’s information use atSödertörn University during the writing process of theirbachelor thesis. The students are divided in two groupsfollowing the schools main bachelor programs majoring injournalism.The method used in this study has been a reference analysisof the student’s bibliographies along with five semistructuredinterviews. The study stems upon a socioculturalperspective and drives the thesis that information use is asituated activity. In order to analyze which criteria used bythe students to determine source credibility, the concept of“cognitive authorities” has been used.The results of the reference analysis show that the studentsuse a large quantity of empirical material, first and foremostnewspaper articles. Monographs and anthologies are alsofrequently used and a high quantity of those could also befound in the students’ curriculums.The interview study shows that the respondents are verymuch aware about the differences in writing a news articleand writing a bachelor thesis. But even if the information uselooks different between these two, the demands from thestudents of the sources are similar to the demands found inearlier research on active journalists; they ought to be current,easy to access and credible.This study strengthens the thesis that information use issituated and that the information use among these journalismstudents differs from earlier research groups.
Program: Bibliotekarie

The main purpose of this Master’s thesis is to contribute to anincreased understanding of student teacher’s informationseeking for their studies. The role of cognitive authorities andapproaches to the critical evaluation of sources are taken intoaccount as well as what student experiences of informationseeking imply for their future profession. The study takes asociocultural perspective and the empirical material is based oninterviews with six student teachers at the end of theireducation. The interviews have been analysed with a departurepoint in the research questions to the following themes; seekingand finding information, critical evaluation of sources and,analysing and using information.The major findings concern the teacher students’ emphasis onthe importance of the critical evaluation of sources and theirscepticism towards Internet use, both for their own studies aswell as for their future pupils. The student teachers expressedawareness of cognitive authorities when seeking information informal printed sources, but they were not fully aware of the roleof teachers and supervisors as cognitive authorities. Several ofthe informants expressed a need for teaching methods related toinformation seeking.
Program: Bibliotekarie

Många av de skador som inträffar inom ridsport är ofta orsakat av ett trauma (Havlik, 2010) vilket för det mesta resulterar i allvarliga skador. De psykologiska reaktionerna som uppkommer hos skadade ryttare är mångfacetterade och rehabiliteringsprocessen och resultatet är ofta en följd av ryttarens kognitiva värdering av sin skada (Wiese-Bjornstal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). Syftet med studien var att ur ett holistiskt perspektiv (1) skapa en förståelse över vilka psykologiska reaktioner ryttare upplever efter att ha råkat ut för en allvarlig idrottsskada, (2) förstå hur deras upplevelse av rehabiliteringsprocessen påverkade deras kognitiva värdering samt (3) förstå vilka faktorer som underlättade eller försvårade vägen tillbaka till aktiv ridsport igen. En kvalitativ metod i form av narrativa intervjuer användes och analysmetoden var holistiskt-innehåll (II), holistiskt-form (III) och kritisk narrativ analys (VI). Antalet deltagare var två ryttare som har tagit sig tillbaka till ridsporten efter en allvarlig skada. Resultatet av holistiskt-innehålls analysen redovisas enligt studiens frågeställning. Resultatet av holistiskt-form analysen visade 4 vändpunkter i ryttare A´s berättelse och 5 vändpunkter i ryttare B´s berättelse. Den kritisk narrativa analysen visade att ryttare A och B berättade om sig själva i relation till 3 olika teman. Resultaten diskuteras i relation till teoretiska referensramen samt tidigare forskning.
Many of the injuries occurring in equestrian sports are often caused by some form of trauma (Havlik, 2010) and they often results in a serious injury. The psychological reactions that equestrian riders may experience are multifaceted and the rehabilitation process and the result is often a result of the rider's cognitive appraisal of the injury (Wiese-Bjorn Stal, Smith, Shaffer & Morrey, 1998). The purpose of this study was from a holistic perspective (1) create an understanding of the psychological reaction a equestrian rider may feel after having suffered a serious sport-related injury, (2) understand how their experience of the rehabilitation process affected their cognitive appraisal, and (3) understand the factors that helped/did not help them get back to equestrian-sport. A qualitative approach through narrative interviews were used and the analysis was holistic-content (II), holistic-form (III) and critical narrative analysis (VI). Two equestrian riders who made a comeback to equestrian-sport after a serious injury participated. The result of the holistic-content analysis was reported according to the study questions. The result of the holistic-form analysis indicate 4 turning points in the rider A's story and the 5 turning points in the rider B's story. The critical narrative analysis illustrates that rider A and B described themselves in relation to 3 different themes. The results are discussed in relation to the theoretical framework and previous research.

Magisteruppsatsen studerar pedagogers erfarenhet av motstånd mot genusarbete samt försöker förklara motståndet utifrån socialpsykologiska teorier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som arbetar med skolans äldre åldrar. Samtliga lärare var engagerade i genusarbete på sina skolor. Tidsbrist samt ointresse var två former av motstånd som kollegor och skolledning utövade. En svårare form av motstånd visade sig vara tillmötesgående motstånd – då motståndsaktörer ger sken av att vilja arbeta med genusperspektiv men i själva verket låter det bero. Ett annat hinder är pedagogers goda självbild vilken försvårar medvetandegörande av genusstrukturerna. Lärarna lyfte också fram genusarbetets känsliga natur som ett skäl till varför motstånd uppstår. Socialpsykologiska teorier kring förändringens fyra rum, kognitiv dissonans samt inkongruens används för att förklara motstånd mot genusarbete. Slutsatsen är att dessa svårigheter med att förändra perspektiv beror på att människor ofta försöker motstå förändring då det nya är arbetsamt att hantera. Motståndet kan också förklaras utifrån människans strävan mot att uppnå kongruens, denna strävan kan dock även förklara varför förändring kan ske. Slutligen betonas vikten av att uppmärksamma motståndets effekter.
Semi-structured interviews were conducted with teachers working with teenagers. The teachers all had experience in working with gender perspectives in a school context. This thesis studies the resistance against gender equality efforts that these teachers had experienced coming from colleagues and principals. Resistance was shown through blaming (rightfully or wrongfully) an inability to work with gender issues to lack of time or interest. A more difficult type of resistance to manage is the type that appears to be accommodating – the person says that he or she will take on a gender perspective but in the end there is nothing done. The teachers also view the sensitive nature of gender issues to play a large roll in why the different types of resistance emerge. The thesis then tries to explain why resistance exists through social psychological theories. Theories about cognitive dissonance, incongruence and the four rooms of change explain why humans have a problem with changing their views and perspectives and therefore show resistance. People resist change (such as gender equality efforts) since the unknown is difficult to handle. Another reason for why a change of views does not occur is due to the pursuit towards congruence, though this tendency also explains why change does occur. Finally the importance of paying attention to the effects of the resistance is stressed.

Detta är en kvalitativ studie för att undersöka attityd gentemot processen för retargeting. Processen sker från att användardata samlas in med hjälp av cookies till att den bearbetas och når ut till konsumenten. Detta sker i form av annonser på sociala medieplattformar som Facebook och Instagram. För att kunna undersöka konsumentens attityder närmare utgick studien från ett teoretiskt ramverk som kallas för trekomponentsmodellen. Modellen inkluderar konsumentens kognition, affektion och beteende som tre olika typer av attityd. För att få en djupare förståelse kring attityd och konsumentbeteende är studien baserad på intervjuer. Intervjuerna genomfördes på högskolestudenter mellan åldrarna 18-29 år, som regelbundet använder Facebook och Instagram samt har en tidigare erfarenhet av retargeting. Det förekommer en kognitiv dissonans där det upplevs en oro av att dela med sig av sin användardata samtidigt som de godkänner cookiesavtal utan att läsa igenom dem, vilket visar på att attityd inte går ihop med beteende. Tillsammans med denna bakomliggande oro fanns även en uppskattning för retargeting, då detta kan leda till annonser som upplevs merrelevanta kontra massmarknadsföring. Detta skapar möjlighet att hitta nya produkter och tjänster som annars hade kunnat missats, som exempelvis ny musik.
This is a qualitative study aiming to seek a greater understanding of consumer attitude regarding retargeting. The process of retargeting occurs when user data is collected by cookies. The data is then processed and developed into retargeting advertisement on social media platforms, such as Facebook and Instagram. To analyse consumer attitude we used a theoretical framework named the Three Component Model. This model includes cognition, affection and behavioural attitude as three different types of attitude. To get a greater understanding of attitude and consumer behaviour this study were based on interviews. The interviews were delimited to university students between the age of 18-29, who all frequently use Facebook and Instagram and have been exposed to retargeting advertisement. A cognitive dissonance occured where the consumer acknowledges a perceived risc regarding data sharing, even though they tend to accept cookies agreements without reading them, which is a sign for attitude not being coherent with behaviour. Together with this concern there was also an appreciation for retargeting, because it can create advertisement which is more relevant than mass marketing. This creates an opportunity to find new products and services which otherwise could be overlooked, such as new music releases. This essay is further written in swedish.

Syftet med studien var att ta reda på meningen med äldres akademiska studier ur ett individuellt perspektiv och ur ett samhällsperspektiv. Med äldre avses individer 65 år och äldre. Studien är kvalitativ, och det kunskapsteoretiska perspektivet är tolkningsinriktat. Resultatet bygger på intervjuer. Informanterna studerar eller har studerat på grund- och avancerad nivå, i uppdragsutbildning och i doktorandutbildning på större universitet i mellersta och södra Sverige. Även handledarna i uppdragsutbildningen har intervjuats. Studien omfattar totalt 30 personer. Intervjuerna tolkades, tematiserades och resultatet redovisas under temana Meningar och möjligheter för individen, Samhällsrelevans och Äldres erfarenheter och akademin. Temat Meningar och möjligheter handlar om hur akademiska studier bidrar till ökad självkänsla, kunskapsgemenskap och verkar som livselixir, nämligen hälsa, rollövergång, att få ge tillbaka och relationer. Vad seniorstudenterna upplevde som meningsfullt för individen ansågs oftast också ha samhällsrelevans. Temat Samhällsrelevans handlar om hur individens möjligheter att vara livsvarigt aktiv medborgare ökar genom akademiska studier. Samhällets konstruerade normer kring åldrande kan dock ibland fungera hindrande. Ett par doktorander upplevde åldersdiskriminering. När det gäller äldres erfarenheter och akademin visar resultatet att erfarenheter kan vara både en tillgång och ett hinder. Handledarna exemplifierar hur äldre påverkar gruppdynamiken och samtalet i undervisningen samt tillför praktisk kunskap. Äldres erfarenheter blev hinder för lärande när kunskaperna var tidsbundna eller de äldre ansåg sig veta hur saker är utan förmåga att reflektera över det egna perspektivet. Resultatet analyserades med hjälp av teorier om lärande, teorier om norm och livsroller samt teorier om det multigenerella klassrummet. Analysen visar att äldres akademiska studier har existentiella och sociala värden med betydelse för livsrollen. Äldres närvaro inom akademin skapar multigenerationella klassrum som ger didaktiska utmaningar med outforskade möjligheter. De äldres egen kunskapsproduktion i form av uppsatser och avhandlingar har samhällsrelevans liksom de äldres upplevelse av hälsa, av att kunna och klara av samt finna ett meningsfullare liv genom studier. Den demografiska utvecklingen påkallar att samhället adresserar och planerar för det självklara livslånga lärandet fritt från diskriminering, ett relevant krav i ett civiliserat kunskapssamhälle på 2010-talet.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers arbetssätt med barns språkutveckling i relation till första- respektive andraspråk. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat pedagoger på två förskolor. Det går att urskilja varierad erfarenhet vid arbetet med flerspråkiga barn på de respektive förskolorna. Förskollärare samt barnskötare är en stor del av barnens språkliga arena därav urvalet att inkludera båda yrkesgrupperna i studien. Förskollärare ansvarar för den pedagogiska undervisningen men då barnskötare är delaktiga i den dagliga verksamheten beslutade vi oss för att ta del av hela arbetslaget. Då barns språkutveckling är en stor del av undervisningen i förskolan har vi valt att fokusera på hur pedagogers arbetssätt ser ut. Den reviderade läroplanen innehåller numera begreppet undervisning vilket gjorde att vi ville studera pedagogers arbetssätt. Studien är baserad utifrån ett kognitivt perspektiv med en konstruktivistisk, sociokulturell samt sociokognitiv teori. Med dessa teorier i grunden för vårt arbete har vi även funnit lärmiljöns betydelse för barns språkutveckling intressant. Resultatet visade att pedagogerna på de respektive förskolorna hade många liknande arbetssätt men tankesätten varierade. Pedagogerna som intervjuades talade om lärmiljöns betydelse för att väcka intresse för språket. Utifrån de svar vi fått på frågan om hur pedagoger ser på sitt uppdrag om barns språkutveckling kan vi se att pedagogerna har en förståelse för vikten av deras uppdrag att få barn att intressera sig och få ett nyanserat och berikande språk.

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv.

Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen.

Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt. Genom teorin synliggjordes att barn tillsammans med djur har bättre chanser att erhålla ett starkt självförtroende, samt att de blir vana vid ansvar. Vidare bidrar umgänget med djur till fler kommunikativa situationer samt att barns hälsa främjas. Studier om barns behov visade att dessa fördelar i umgänget med djur torde göra att barns utveckling gagnas.

Resultat från analysen av enkäterna tillsammans med bedömningarna från lärarna, visar samband som tyder på att tiden barn tillbringar med djur skulle kunna påverka barns lärande positivt.

The purpose of this work is to show possible connections between children’s interaction with animals and the child’s learning in a sociocultural perspective.

Through literature studies proceeded analyses about what issues affect a child’s development and learning. Furthermore was an opinion poll made to discover the pupils contact with animals in two classes in the sixth grade. This was compared with a review on each pupil’s learning, made by one teacher in theoretical subjects and one teacher in social and mobility subjects.

The result was discussed from theories about learning, children’s interaction with animals and children’s needs for psychological, cognitive and social development.

The discussion showed that children together with animals get better opportunities to develop a stronger confidence, and get used to responsibility. It also showed that the interaction with animals also contribute to more communicative situations and a better health for the child. Studies about children’s needs indicated that these advantages could have good influence on the child’s development.

The results from the opinion-polls together with the teachers reviews, interprets that pupils who engage with animals for a longer period a day could possibly show a higher grade of adequate learning than the ones who didn’t.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur progressionen i läsförståelse avseende process tre, att sammanföra och tolka information idéer samt reflektera, ser ut mellan årskurs 5 och 6. Genom studien skapas en inblick i hur resultaten i läsförståelseprocess tre skiljer sig mellan årskurserna och om det sker en progression. Valet av studiens metod är av kvantitativ och komparativ karaktär där en sekundäranalys genomförs av två rådatainsamlingar från Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, samt projektet Inkludering genom lärande i grupp, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. De teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, kognitiv mognad samt transaktionsteorin för att fånga olika aspekters påverkan på elevers läsförståelse. Resultatet visar att elever i årskurs 6 presterar bättre än elever i årskurs 5 i majoriteten av uppgifterna. Detta kan bevisas genom att eleverna i årskurs 6 tillhandahåller fler elever inom de högre poängangivelserna i relation till årskurs 5. En intressant iakttagelse är att detta resultat är överensstämmande på majoriteten av uppgifterna förutom på en där eleverna i årskurs 6 har ett större elevantal inom den lägsta poängangivelsen i jämförelse med eleverna i årskurs 5.

I denna uppsats har jag utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv undersökt elevers olika tolkningar av analysbegreppet genom att undersöka elva elevers skriftliga analys av en konflikt som en del av en examination. Detta har gjorts induktivt i en tematisk analys med förhoppningen att kunna öka förståelsen för elevers uppfattning om analysbegreppet. I analysen har fyra olika teman skapats utifrån hur eleverna tolkade uppgiften ochi relation till litteratur på området: analys som personligt tyckande, analys som förklarande text, analys som utredande text och analys som kritisk granskning. Den tematiska analysen visar att majoriteten av eleverna gjorde tolkningen analys som förklarande text, vilket kan anses vara problematiskt då genren förklarande text inte innehåller de språkliga drag som krävs för att skriva de typer av utredande och kritiskt granskande texter som bättre överensstämmer med vad lärare förmodligen förväntar sig av en samhällsvetenskaplig analys och som utmärker de högre betygsnivåerna. Vikten av att utveckla elevers litteracitet belyses därmed och även att läraren har koll på sina förväntningar och hur de förmedlas. En diskussion förs kring analyshämmande faktorer som outtalade och motstridiga krav på vetenskaplighet, hur vetenskapligt språk och text kan fungera analyshämmande samt hur ofta reflexmässiga positivistiska och liberala tankesystem kan hindra analysen. Grundläggande har varit att undvika så kallad kognitiv reduktionism, alltså att söka enkla, övergripande förklaringar till varför eleverna inte uppnår förväntade studieresultat och att skillnader i elevers prestation är att de tänker fundamentalt olika. Relationen mellan tänkande och språk, intentionen bakom handlingar och de vetenskapliga begreppens betydelse för lärande är centralt. En viktig lärdom är att förståelse inte innebär passivt upprepande utan aktiv reflektion och att den genererade kunskapen är beroende av hur vi tolkar våra upplevelser, vilket innebär att lärandet måste börja i elevernas föreställningsvärld. Analys används med speciell betydelse inom många vetenskapliga områden samtidigt som en analys kan se ut på olika sätt och vara på olika nivåer. Det är viktigt att läraren är medveten om elevers (och kanske även sin egen) osäkerhet kring analysbegreppets mångtydighet. Samtidigt är det angeläget med mer empirisk forskning på området för att reda ut analysbegreppet och klargöra dess innebörd i olika kontexter och även utöka processkunskap om vad analytisk förmåga egentligen innebär.

Den svenska skolan är en ”skola för alla”, trots det har många elever i kognitiva svårigheter svårt att få det stöd de behöver för att utveckla sitt lärande. Syftet med studien var att ta reda på vilka metoder som lärare, verksamma i skolår 1-6 i grundsärskolan och grundskolan, använder för att ge alla elever möjlighet till utveckling och lärande. Sex lärare verksamma i de två skolformerna djupintervjuades utifrån deras uppfattning om arbete med formativ bedömning och dess effekter. Studien visar att alla lärare använder formativ bedömning i olika grad och att metoderna varierar. Lärarna menar att de behöver öka sin kompetens för att utveckla gynnsamma metoder och arbetssätt i sina klassrum. För att nå framgång behöver de mer tid och resurser samt en organisation som skapar kontinuitet kring fortbildning och kollegialt lärande.
The Swedish school is a “school for everyone”, despite this, many pupils with cognitive disabilities have difficulties getting the support they need to develop in their learning. The purpose with this study was to discover what methods teachers, in the school years 1-6 in primary school and special needs school, utilise to give all students abilities for developing and learning. Six teachers active in the two school forms were deep interviewed about their perception of working with formative assessment and its affects. The study shows that all the teachers utilise formative assessment of various degrees and that the methods vary. The teachers believe that they need to increase their skills in order to develop favourable methods and work for their classrooms. To reach success, they will need more time and resources as well as an organisation that creates continuity among further training and peer learning.

Bakgrund: Personer med demenssjukdom påverkas och är känsliga för sin omgivning och hur den är utformad. En rörig och orolig miljö kan ha negativa inverkan på dessa personers hälsa jämtemot en miljö som är anpassad och rogivande. Miljön kan användas som en resurs i vårdandet och kan då bidra med hälsofrämjande effekter för människan. Problem: Tidigare forskning har fokuserat på personer med demenssjukdom och deras upplevelser av miljön. Forskning kring vårdares upplevelser av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom är dock mindre beforskad. Som vårdare är det betydelsefullt att få kunskap om utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom och därigenom förhindra ytterligare lidande för dessa personer. Syfte: Var att beskriva vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturöversikt innehållande tolv vårdvetenskapliga artiklar, sex mixad metod, fyra kvalitativa och två kvantitativa artiklar. Resultat: Fyra kategorier identifierades som hade betydelse för vårdares erfarenheter av utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom. Dessa kategorier var: gemenskap, inverkan på fysisk hälsa och kognition, inverkan på välbefinnande och meningsfullhet. Vårdare erfor att utomhusmiljöns inverkan på personer med demenssjukdom ofta hade en positiv inverkan, dock kunde även utomhusmiljön skapa negativa upplevelser. Slutsats: Utomhusmiljöns positiva inverkan på personer med demenssjukdom bör användas som en hälsofrämjande resurs.
Background: People with dementia are sensitive and easily affected by their environment and how it is designed. A messy and uneasy environment can have a negative impact on health compared to an environment that is adapted and calming. The environment can be seen as an important tool when caring for people and has a health-promoting effect. Problem: Previous research has focused on people with dementia and their experiences of the environment. Research on caregivers’ experiences of the outdoor environment's impact on people with dementia is limited and needs to be examined further. It is important as a carer to gain knowledge about the impact of the outdoor environment on people with dementia and thereby prevent them from further suffering. Aim: To describe caregivers' experiences of the impact of the outdoor environment on people with dementia. Method: A literature review containing twelve care science articles, six articles were of mixed method, four were qualitative and two were quantitative. Results: Four categories were identified that were of significance in caregivers’ experiences of the impact of the outdoor environment for people with dementia. These categories were: community, meaningfulness, impact on physical health and cognition and impact on well-being. Caregivers experienced that the impact of the outdoor environment on people with dementia often had a positive impact, however, the outdoor environment could also create negative experiences. Conclusion: The positive impact of the outdoor environment on people with dementia should be used as a health-promoting resource.