1

Fransson, Carina, e Anneli Jessen. "Tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35313.

Texto completo da fonte

Resumo:

Fransson, Carina & Jessen, Anneli (2010). Tillgång och kompetens kring kompensatoriska hjälpmedel (Availability and competence on assistive technology). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med undersökningen är att kartlägga om elever med dyslexi har de kompensatoriska hjälpmedel som SKED anser att de behöver samt om eleven, elevens föräldrar och speciallärare/specialpedagoger har den kompetens som krävs för att ge eleven möjlighet att kunna använda dessa hjälpmedel optimalt.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt har vi genomfört 12 intervjuer med fyra elever, fyra föräldrar och fyra specialpedagoger från tre grundskolor i två kommuner.Kartläggningen visade att i den ena kommunen var tillgången till kompensatoriska hjälpmedel bra, utifrån SKED:s rekommendationer. I den andra kommunen var tillgången inte bra, utifrån SKED:s rekommendationer. Det var skillnader mellan de olika skolorna, vilket gav eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete. Det framkom också att samtliga elever, föräldrar och specialpedagoger ansåg sig sakna utbildning på kompensatoriska hjälpmedel.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Hultman, Siv, e Niklas Lindstrand. "Kompensatoriska hjälpmedel vid dyslexi – ur ett specialpedagogiskt perspektiv". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35128.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med arbetet är att undersöka hur de fyra intervjuade specialpedagogerna, använder sig av kompensatoriska hjälpmedel, till elever med dyslexi. Likheter och olikheter granskas utifrån specialpedagogernas olika arbetsplatser.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Persson, Sandra. "Kompensatoriska datorhjälpmedel : För elever med läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1403.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna undersökning syftar till att undersöka elevers och deras lärares uppfattningar av att använda kompenserande datorhjälpmedel i skolpraktiken. Undersökningar som ur ett elevperspektiv belyser uppfattningar kring detta ämne är förhållandevis få. De elever och lärare som tidigare studerats har ofta varit antagna till något speciellt projekt och har därför blivit sponsrade med både utbildning och hjälpmedel. Därför behövs en undersökning kring elever och deras lärare, direkt ur skolvardagen.

Undersökningen är kvalitativ och innefattar tre elevintervjuer och fyra lärarintervjuer. Alla eleverna har betydande läs- och skrivsvårigheter och kommer från tre olika skolor i samma kommun. Varje elev har en eller flera av sina lärare med i undersökningen. Eftersom det ännu är svårt att finna lärare och elever som arbetar kontinuerligt med kompensatoriska datorhjälpmedel i de lägre åldrarna valde jag att intervjua elever från mellan- och högstadiet.

Resultatet visar att både elever och lärare är positiva till användandet av kompensatoriska datorhjälpmedel. Eleverna kan rekommendera dem till en kamrat med läs- och skrivsvårigheter och lärarna till en kollega, att introducera för elever med liknande svårigheter. Lärarna talade om ett flertal vinster med att låta de språksvaga eleverna använda datorhjälpmedel. Något som nämndes var hjälp med stavning och uppläsning av texter. Andra positiva effekter som nämndes var att eleverna producerade större textmassor i bättre kvalitet samt att de med hjälp av talsyntes kunde lyssna på ”vilken text som helst”. Lärarna påpekade även att eleverna ökade sitt självförtroende och sin självständighet i skolarbetet. Elever och lärare kunde inte se några negativa konsekvenser för elevernas språkutveckling. Däremot påtalade de problem med tekniken och datasupport samt att misstycke från oförstående kamrater kunde påverka negativt.

Sammanfattningsvis visade resultatet att det behövs engagerade lärare, föräldrar och främst intresserade och motiverade elever för att arbetet med kompensatoriska datorhjälpmedel skall fungera i skolpraktiken och påverka elevernas språkutveckling positivt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Borgius, Svensson Britt-Inger, Lasson Cecilia Forss e Marie Rundqvist. "Specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om kompensatoriska hjälpmedel, ur ett likvärdighetsperspektiv". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9459.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att i tre kommuner kartlägga specialpedagogers/speciallärares uppfattningar om tillgången till och kompetensen kring kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi, ur ett likvärdighetsperspektiv. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning när det gäller kompensatoriska hjälpmedel för elever med dyslexi. Vi har gjort en kvantitativ undersökning i form av enkäter. Sammanlagt har vi delat ut enkäter till 37 specialpedagoger och speciallärare vid 15 skolor i 3 kommuner, varav 35 svarade. Studien visade att tillgången på kompensatoriska hjälpmedel är någorlunda likvärdigt i de tre kommunerna. Dock finns det skillnader när det gäller hemlån, vilket kan ge eleverna med dyslexi olika förutsättningar att lyckas med sitt skolarbete, eftersom kompensatoriska hjälpmedlen kan behövas vid läxläsningen. Det framkom att kompetensen kring de kompensatoriska hjälpmedlen var otillräcklig, vilket är något som vi måste arbeta med att förbättra i vår framtida yrkesroll. Det visade sig att fler flickor än pojkar i årskurs 4-6 hade diagnosen dyslexi i en av de undersökta kommunerna till skillnad från de andra två. Vi har valt att koppla vår studie till KASAM- teorin, eftersom det tydligt kommer fram i vårt arbete att känslan av sammanhang är viktig för att barn med dyslexi ska lyckas i skolan. Något som också har betydelse för vilka kompensatoriska hjälpmedel som finns och vilken kompetens som finns bland pedagoger på skolorna är vilka ramar som styr detta. Därför har vi valt att även koppla vårt arbete till Ramfaktorteorin. Lärande sker i all interaktion människor emellan, för att elever med dyslexi ska kunna använda sig av de kompensatoriska hjälpmedlen på ett funktionellt sätt, krävs att någon med tillräcklig kunskap kan introducera dem och visa dem hur de fungerar. Vi har därför även valt att koppla vårt arbete till det sociokulturella perspektivet.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Jönsson, Malin. "Användning av kompensatoriska hjälpmedel i klassrummet - En fallstudie i skolår 4". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32304.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjälpmedel vid läs- och skrivsvårigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lära mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tänkande i en inkluderande skola.Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolår 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjälpmedel används eller inte används. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förälder, klasslärare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslärarens förmåga att skapa struktur och sammanhang är för elever i allmänhet och för elever med dyslexi i synnerhet. Min slutsats är att en kombination av klassrumsundervisning med struktur och muntliga genomgångar och tidig introduktion av kompensatoriska hjälpmedel, där mycket stöd ges vid introduktionen ger elever med dyslexi goda förutsättningar att klara skolan. Önskvärt vore att kombinera struktur och sammanhang, med att använda datorn som ett naturligt verktyg för att läsa, skriva, tala och lyssna för alla elever. Då skulle kompensatoriska hjälpmedel kunna introduceras på ett inkluderande sätt i klassrummet. Detta är en stor utmaning för många pedagoger.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Nyqvist, Karin, e Pia Stenberg. "Pedagogernas kunskaper om kompensatoriska hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27359.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Möllerman, Caroline. "Elever med dyslexi i engelskundervisningen : Engelska för dyslektiska elever i år 4 och 5". Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för språkdidaktik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-128138.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med min studie är att beskriva och analysera hur engelskundervisningen i åk 4-5 är utformad för att stötta elever med dyslexi i relation till Skollagens föreskrifter (SFS 2010: 800) om hur alla barn och elever har rätt till att få utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar det sig att de dyslektiska eleverna inte alltid får en anpassad undervisning. Det visar sig också att de kompensatoriska hjälpmedlen används bristfälligt i samtliga ämnen samt att de flesta skolor anpassar undervisningen i form av stöd utanför den ordinarie klassen, trots att det enligt läroplanen sägs att undervisningen i första hand skall ges där (Skolinspektionen 2011:8). I min studie utgår jag från följande frågeställningar: Vilka strategier används av lärare för att stödja elever med dyslexi i engelskundervisningen? I vilken utsträckning upplever elever med dyslexi att de får stöd i engelskundervisningen? I vilken utsträckning används kompensatoriska hjälpmedel av dyslektiska elever i engelskundervisningen? Jag har använt mig av kvalitativa forskningsmetoder i form av intervjuer och observationer då de ger värdefull information om i vilken utsträckning engelskundervisningen är anpassad till de dyslektiska elevernas behov, om de dyslektiska elevernas syn på lärarens metod vid stöd samt vilka kompensatoriska hjälpmedel eleven har att tillgå. Resultatet av studien visar att den hjälp som den dyslektiska eleven får i ett integrerat klassrum inte alltid är optimal. För den dyslektiska eleven som får hjälp genom specialundervisning är undervisningen anpassad efter elevens individuella behov. Jag ser också att det finns kompensatoriska hjälpmedel på skolan, men de används sparsamt i engelskundervisningen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Sundberg, Ulrika, e Gunilla Öberg. "Kompensatoriska hjälpmedel/Alternativa verktyg i skolan rörande läs- och skrivproblematik : en enkätstudie". Thesis, Stockholm University, Department of Special Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28340.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Norberg, Erika. "Redskap för livet : Implementering av alternativa verktyg i olika stadier för elever med läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116718.

Texto completo da fonte

Resumo:

This study investigates how the use of alternative tools are implemented in teaching in elementary school instruction for pupils with reading and writing difficulties in a municipality. The following questions are asked: What are the routines for the implementation of the alternative tools? How do pupils with reading and writing difficulties use alternative tools in their schoolwork? How do teachers enable the use of alter-native tools in the schoolwork for pupils with reading and writing difficulties? What is the role of the special education teacher in the implementation of the alternative tools in schoolwork for pupils with reading and writing difficulties in different stages in elementary school? Two methods were used, webb survey for principals, special education teachers and teachers and interviews with three pupils, three teachers and three special education teachers. The results showed that there are certain, but differing, routines in the municipality. Students use alternative tools in all grades. Teachers want to use the tools but doesn´t always enable it in their teaching. The special education teachers have a keyrole in the implemen-tationprocess. The conclusion is that routines and roles need to be properly specified throughout the im-plementationprocess. Students and teachers need more knowledge and continuous support in their use of tools.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Hård, Anneli. "Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla - Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34376.

Texto completo da fonte

Resumo:

Hård, Anneli (2007). Kompensatoriska hjälpmedel i en skola för alla – Specialpedagogers kunskap om och inställning till tekniska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter. (Adaptive and assistive technologies in a school for all- special educators knowledge of and view on technical assistant means for students in reading- and writingdifficulties ) Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Studiens syfte är att undersöka specialpedagogers kunskap om och inställning till kompensatoriska hjälpmedel samt att i ljuset av målet ”en skola för alla” analysera användandet av dessa hjälpmedel. Studien bygger på sex halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. Litteraturgenomgången och resultatet av intervjuerna ligger till grund för analysen och diskussionen. Sammanfattningsvis visar min studie att specialpedagoger är mycket positiva till att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få använda kompensatoriska hjälpmedel. De ser att hjälpmedlen kan göra att elever i läs- och skrivsvårigheter kan inkluderas i undervisningen i klassrummet. De anser dock att de har för lite kunskap för att på ett bra sätt tillgodose elevernas behov av hjälpmedel. De efterfrågar mer fortbildning. Kompensatoriska hjälpmedel kan användas som medel för att nå målet en skola för alla detta kräver dock att undervisnings-situationerna också ses över samt att kunskapen om kompensatoriska hjälpmedel ökar.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Westberg, Caroline. "Betydelse av att få en dyslexidiagnos : Fördelar och nackdelar med en dyslexidiagnos". Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-63013.

Texto completo da fonte

Resumo:

Ordet dyslexi beskriver en person med svårigheter för ord, dys = svårigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. Både miljö och biologi påverkar hur väl en elev lär sig läsa och skriva. Genetiska förmågor som t.ex. minne och förmåga till koncentration, ärvs samtidigt som olika förutsättningar i omgivningen blir avgörande faktorer. Vanliga problem vid dyslexi är svårigheter med att snabbt och säkert identifiera ord och stava korrekt. Skolan har till ansvar att ge alla elever en likvärdig utbildning samt möjlighet att tillgodogöra sig kunskap. Med rätt sorts behandling kan risken för att, de elever med läs- och skrivproblem utvecklar skuld, ångest och modlöshet förebyggas. Syfte är att söka svar på hur tre skolor arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt att undersöka om det finns resurser att hjälpa elever utan diagnostiserad dyslexi men som behöver läs och skrivstöd. För att söka svar på mina frågeställningar har jag som metod använt mig av en kvalitativ intervjustudie där jag intervjuat tre pedagoger. Utifrån dessa intervjuer har jag har kommit fram till att diagnosen dyslexi har betydelse för resurstilldelning. Att det finns resurser tillgängligt för de elever som inte har diagnostiserad dyslexi, men som ändå är i behov av extra stöd. Detta under förutsättning att det redan finns tillgängligt på skolan.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Bergström, Anna. "Elever med språkstörning : Skiljer sig strategierna för elevernas utbildning beroende av elevernas ålder?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65020.

Texto completo da fonte

Resumo:

This thesis investigates strategies used to include students with language disabilities in schools and whether they differ depending on the age of the students. A interview guide for qualitative interviews was used to interview two groups of respondents (teachers with longer and shorter experience) The material was categorized according to students ages (grade 5 and below respective grade 6 to 9) The results show that there is no common plan for how to work with children with language disabilities in the investigated municipality. However, similar strategies are used for both groups of students, but how the strategies are applied differs.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Cederhag, Christine, e Malin Svensson. "Vilka metoder och hjälpmedel underlättar för elever i läs- och skrivsvårigheter?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32968.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Rönnåsen, Björn, e Curt Ekstedt. "Dator som kompensatoriskt hjälpmedel : En studie om elevers datoranvändning vid bristande läs- och skrivförmåga". Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1336.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syfte

Syftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.

Metod

Studien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.

Resultat

Undersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.

Diskussion

Kompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Kazi, Farhana. "Läsinlärningsmetoder och kompensatoriska hjälpmedel för elever i läs- och skrivsvårigheter : Intervjustudie med lärare i årskurs F-3". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-20507.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka vilka läsinlärningsmetoder som intervjuade pedagoger tycker underlättar undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien undersöks dessutom vilka kompensatoriska hjälpmedel som pedagogerna tycker kan underlätta undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter i de lägre årskurserna f-3. Undersökningen genomförs med hjälp av sex kvalitativa intervjuer med pedagoger verksamma på tre olika skolor. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av olika metoder för att ta hänsyn till elevernas behov, främst sådana som passar eleven och även sådant som pedagogen känner sig säker med. De läsinlärningsmetoder som redovisas i bakgrunden och resultatet är bland annat Wittingmetoden, En läsande klass, LTG, helhetsmetoden, Läsa-högt metoden och Bornholmsmetoden. I resultatet framkommer det att pedagogerna oftast väljer metoder efter elevens behov och utveckling. I resultatet visas det att de flesta pedagoger använder sig av liknande kompensatoriska hjälpmedel, och det är oftast det som finns på datorerna som exempelvis Stava Rex, Claro read och Skolstil. Pedagogerna säger att de vill ha mer nivåanpassat när det gäller läromedel.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Einarsson, Angelica. "Jag visste ju att det var nå fel : En kvalitativ undersökning kring läs- och skrivsvårigheter, stöd och självkänsla". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27832.

Texto completo da fonte

Resumo:

Denna uppsats är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med syfte att undersöka huruvida respondenterna med läs- och skrivsvårigheter upplever att de fått det stöd de har rätt till i svenskundervisningen samt huruvida svårigheterna påverkat deras självkänsla. För att uppnå detta syfte gjordes intervjuer med fem personer med dokumenterade läs- och skrivsvårigheter som lämnat gymnasieskolan. Resultatet visar att majoriteten av respondenterna inte upplevde sig fått det stöd de anser sig behövt i form av lärarstöd och kompensatoriska hjälpmedel som exempelvis talsyntes, ljudbok och ordprediktion. De respondenter som haft talsyntes menade att detta hjälpmedel gynnat dem under skoltiden men inte efter. Fyra av respondenterna upplevde att självkänslan stärktes av att få läs- och skrivsvårigheterna dokumenterade. Den som inte höll med om detta menade att självkänslan sjönk av att få det bekräftat. Resultatet visade också att en av respondenterna upplevt mobbing till följd av svårigheterna. Resultatet mynnade ut i en kvalitativ analys där några av slutsatserna blev att lärarstöd är viktigt för elever med läs- och skrivsvårigheters självkänsla, men att bemötandet från klasskamraterna också spelar en stor roll. En annan slutsats är att kompensatoriska hjälpmedel kan gynna elevers självkänsla medan de är skolverksamma, men riskerar att sänka elevernas självkänsla efter att de plockats bort, eftersom den litterära världens portar då kan stängas för dem.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Nilsson, Monica. "Läs- och skrivsvårigheter och alternativa verktyg i skolvardagen". Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-98995.

Texto completo da fonte

Resumo:

The purpose of this study was to investigate how two students at intermediate level in reading and writing disabilities and two special education teachers perceive the use of assistive tools in school. The questions used to answer the purpose was how assistive tools are used based on students´ perceptions, the purposes for which assistive tools are used based on special education teachers´ perceptions, what opportunities and/or barriers pupils and special education teachers experiences with assistive tools and how it works when assistive tools are implemented based on students´ and special education teachers´ perceptions. Data were collected by interviews. The results show that the assistive tools are mainly used for writing assignments and to “read-with-ears”, primarily to facilitate the learning process in the classroom. Assistive tools may also have a positive effect on students´ motivation. However, it is important that the assistive tools are modern – it can be crucial for their use.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Larsen, Katarina. "“Här kan ju alla göra det” Digitala lärverktyg som specialpedagogiska hjälpmedel". Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30353.

Texto completo da fonte

Resumo:

Sammanfattning/AbstractLarsen, Katarina (2019). “Här kan ju alla göra det” Digitala lärverktyg som specialpedagogiska hjälpmedel. “Here everyone can do it” Digital learning tools within special needs education. Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragI detta examensarbete undersöks vad det kan bero på att elever i läs- och skrivsvårigheter ibland väljer att överge sina digitala kompensatoriska hjälpmedel. Studien tar även upp vilken inverkan de digitala lärverktygen har på inlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att beskriva och analysera ett antal specialpedagogers, lärares och elevers syn på användningen av digitala lärverktyg generellt samt i vilken utsträckning verktygen används efter introducering av elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter.TeoriTeorierna som ligger till grund för detta arbete är systemteori och även då Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt det sociokulturella perspektivet. I den teoretiska tolkningen har det använts både nationell och internationell forskning.MetodMetoden som använts vid denna studie är intervjuer vilka är kvalitativa och semistrukturerade. Studien genomfördes på tre f-6 skolor i två olika kommuner där den ena kommunen har en 1:1 satsning och alla elever där har en egen Ipad. Efter att empirin analyserats tematiserades materialet utifrån systemteorin och det sociokulturella perspektivet.ResultatResultatet av detta arbete visar att anledningar som kan göra att elever väljer att överge sina digitala lärverktyg kan vara att de känner sig utpekade, att de tycker att verktygen är svåra att använda, att tekniken inte fungerar eller att de inte ser nyttan av att använda dem. Det kan även bero på att lärarna inte är tillräckligt förtrogna i hur verktygen fungerar och därför inte kan stödja eleverna på rätt sätt. Pedagogerna på alla skolorna var överens om att de behövde bli bättre på att följa upp i vilken grad de digitala lärverktygen användes av eleverna. De intervjuade pedagogerna upplevde att för elever som befann sig i läs- och skrivsvårigheter ökade deras motivation och självkänsla när de använde digitala lärverktyg. De fick också bättre förutsättningar att delta i undervisningen på samma villkor som sina klasskamrater.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet av denna studie framträder vikten av att regelbundet utvärdera hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplever sina digitala lärverktyg. Det är också av stor vikt att både lärare och specialpedagoger får utbildning i hur verktygen fungerar för att på så sätt kunna stötta eleverna och visa på vikten av att använda de digitala lärverktygen.Nyckelorddigitala lärverktyg, kompensatoriska hjälpmedel, läs- och skrivsvårigheter, sociokulturella perspektivet, systemteori

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

Gyllin, Eva. "Smartphone som ett alternativt verktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-21270.

Texto completo da fonte

Resumo:

För att elever i skolan ska kunna inhämta kunskaper behöver de ha fungerande verktyg. Att läsa och skriva är viktiga redskap för detta ändamål. Elever med läs- och skrivsvårigheter kan behöva använda sig av alternativa verktyg för att lyckas med sin kunskapsinhämtning. Det här arbetet var en del i ett större projekt på Linnéuniversitet. Syftet med studien var att bidra med förståelse för om ett multifunktionellt tekniskt verktyg, i detta fall smartphone, fungerar som ett alternativt verktyg som kan öka möjligheterna till en likvärdig utbildning för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan. Under arbetets gång utvecklades frågeställningen till att mer specifikt beröra hur användarvänliga de olika verktygen uppfattades samt vilka motiverande faktorer man kunde se hos användarna. Datainsamlingen gjordes genom intervjuer, fältstudier och olika enkäter. Både positiva och negativa faktorer redovisas i arbetet. Resultaten mättes i en teoretisk modell över hur mänskliga faktorer kan påverka framgångsfaktorn i användandet av alternativa verktyg. Generellt sett var motivationen hög och detta ökade framgångsfaktorn hos deltagarna i projektet. När det gäller de mer specifika redskapen verkar läsverktygen och studieverktygen vara de som tenderar att ha högst framgångsfaktor. Hur stor framgång verktyget får för den enskilde användaren kan bero på många olika mänskliga faktorer.
Alternativa verktyg; ett stöd för läs- och skrivutvecklingen

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Osmanbasic, Amela, e Tonje Natvig. "Att förebygga läs- och skrivsvårigheter : - möjligheter och hinder utifrån ett klassrumsperspektiv". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24022.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vår studie handlar om hur läs- och skrivsvårigheter kan förebyggas utifrån ett klassrumsperspektiv, samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå vid organisering av undervisningen. Undersökningen gjorde vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer för att få fram så mycket information som möjligt inom området. Utifrån ett klassrumsperspektiv undersöks först och främst elevers läs- och skrivsvårigheter och hur svårigheterna kan förebyggas och minimeras. Studien visar att tidiga insatser är en väsentlig åtgärd för att förhindra att elever i läs- och skrivsvårigheter etablerar felaktiga strategier och misslyckas, istället för att få erfara ”Jag- kan- upplevelser”. Det är också viktigt att lärarna har kännedom om olika läs- och skrivinlärningsmetoder för att kunna tillämpa rätt metod till rätt elev. Alla elever har rätt att få vara olika och det är läraren som i första hand måste acceptera detta genom att maximera möjligheterna för varje elevs framgång.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Broman, Tina, e Linda Plantin. "Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv : En jämförande studie på grund och gymnasieskola". Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-931.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.

För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ.

Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Bondesson, Elenore, e Zenita Nöretoft. "NPS-diagnostiserade elever med ett digitalt kompensatoriskt hjälpmedel : Betydelsen av kompetens ur ett lärarperspektiv". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19543.

Texto completo da fonte

Resumo:

I detta examensarbete har vi undersökt vilket område klasslärare ansåg att det krävdes mest kompetens inom. Vi har även undersökt vad som är den största utmaningen och inom vilket område klasslärarna önskar mer utbildning då de har en elev med NPS-diagnos i klassrummet som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. Då tidigare forskning pekar på att pedagoger har brister på kompetens inom IT, ville vi undersöka om det fortfarande var så med tanke på att den digitala utvecklingen är snabb. Vi har med hjälp av deltagande klasslärare i en enkätundersökning och tre korta semistrukturerade intervjuer analyserat och presenterat resultatet samt satt det i relation till forskningsbakgrunden i vårt arbete. Resultatet från vår undersökning pekar på att klasslärarna anser att lärarrollens betydelse för relationer och motivation är det område det krävs störst komptens inom då de har en NPS-diagnostiserad elev som tilldelats ett digitalt verktyg som kompensatoriskt hjälpmedel. De anser även att det relationella perspektivet är den största utmaningen då man har dessa elever i klassrummet. Motiveringen till dessa två svar var i stort sett desamma. Klasslärarna menade att om man inte har någon god relation så spelar det digitala kompensatoriska hjälpmedlet ingen roll. Vi fick även en indikation på att klasslärarna trots detta, önskade utbildning inom IT.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Löfgren, Anna. "Individanpassning av datorn : För elever med läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-86595.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Högvall, Malin. "Lärares strategier kring undervisning och stöttning för elever med dyslexi". Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-25037.

Texto completo da fonte

Resumo:

Dyslexi är ett av våra vanligaste funktionshinder idag då samhället sätter stor press på akademiska utbildningar. Dyslexi uppmärksammades allt mer under 90-talet och har nu fram till i dag gjort mycket forskning på hur funktionshindret uttrycker sig och vilka svårigheter dyslektiker har inom läs-och skrivsvårigheter. Det har även visats sig att elever känner sig dumma och förödmjukade på grund av sina svårigheter. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka vilka strategier lärare i årskurs 3-5 använder för att stötta och nå elever med dyslexi i undervisningen. Empirin som studien grundar sig på har samlats in genom två inspelade fokusgruppsintervjuer där totalt fem verksamma grundskolelärare medverkade med erfarenheter av att jobba med diagnotiserade dyslektiker. Resultatet i denna studie visar att lärare använder mycket kompensatoriska hjälpmedel för att stötta elever i sina svårigheter. Både stödprogram som hjälper eleven med sin primära svårighet, avkodning, så som den sekundära svårigheten, läsförståelsen. Detta för att hjälpmedlen underlättar det för eleven i sin läs-och skrivsvårigheter och ger eleverna lov att lyckas. Lärare använder även strategier som att använda mindre grupper för att fånga upp elever som behöver extra stöd samt strategier som innefattar elevens välmående. Det innebär att eleverna ges möjlighet att skapa förståelse och förmågan att ta in kunskap.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Wendick, Gunnel. "Datorstöd som åtgärd för elever i läs- och skrivsvårigheter - Vilka faktorer är avgörande?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30956.

Texto completo da fonte

Resumo:

AbstraktStudiens syfte är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för om elever iläs- och skrivsvårigheter får hjälp i form av datorstöd. Detta speglas motbakgrund av pedagogernas rektorsområde, undervisningsnivå, kön, ålder, egendatoranvändning, antal undervisningsår, fortbildningsbenägenhet och eventuellITiS-utbildning.Studien bygger på en enkätundersökning av alla vuxna som arbetar medelever i den pedagogiska verksamheten i grund- och särskolan, år 1-9, i en helkommun. Enkätfrågorna begränsas till frågor om den egna användningen avdatorn, tillgänglighet till olika programvaror och behärskandet av dessa,inställning till datorstöd och åtgärder i form av träningsprogram, talböcker,talsynteser, scanner, OCR-program, anpassning av dokument samt eget fortbildningsbehovi aktuella programvaror.Sammanfattningsvis visar resultaten i undersökningen att såväl tillgänglighetsom behärskande och användande av datorstöd till elever i läs- och skrivsvårigheterär lågt bland personalen. Däremot finns en mycket positiv attityd ochtilltro till datorstöd av olika slag som hjälp för elever i läs- och skrivsvårigheter.Dessutom är en stor del av personalen intresserad av att fortbilda sig inomaktuella programvaror.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Svegerud, Regnér Bodil. "Specialpedagogiskt arbete vid matematiksvårigheter". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35379.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie var att beskriva och granska vilka arbetssätt som specialpedagoger använder i arbetet med elever i matematiksvårigheter eller kombinationsproblemet matematik- läs- och skrivsvårigheter. Jag genomförde sju delvis strukturerade forskningsintervjuer med speciallärare/pedagoger i två olika kommuner kring följande områden: kartläggning, arbetssätt, kompensatoriska hjälpmedel och fortbildning – aktuell forskning. Resultaten av intervjuerna jämförde jag med aktuell forskning inom detta område. Luhmanns sociala systemteori utgör den teoretiska ramen.Resultaten visar att samtliga specialpedagoger lägger stor vikt vid att kartlägga sina elever, de anser att tidig kartläggning är viktig. Kartläggning sker genom tester och samtal mellan pedagoger och specialpedagogen. Både normerade och icke normerade tester användes. Specialpedagogerna hade stort inflytande på hur det specialpedagogiska arbetet organiserades. De flesta uppger att de specialpedagogiska insatserna på deras skolor är exkluderande, men de anser att om man kan ordna åtgärder inne i klassrummet, ett inkluderande arbetssätt, så kommer det att ge bättre resultat än några få tillfällen med specialundervisning i veckan. Kompensatoriska hjälpmedel är alla positivt inställda till, det används också på alla de undersökta skolorna. Specialpedagogerna som ingår i undersökningen kopplar sitt arbetssätt till aktuell forskning, de får tillgång till aktuell forskning och fortbildning genom att läsa böcker och artiklar. De har även möjlighet att gå en del kurser eller på någon föreläsning.
Difficulties in mathematics from a special education perspective

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Bonn, Stefan. "Om kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter : Erfarenheter från ett grundskoleprojekt". Thesis, Växjö University, School of Education, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1331.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syfte

Syftet med denna studie är utvärdera effekterna i en undervisningssituation för lärare och elever ute i daglig skolverksamhet, av den utbildning som lärarna fått genom att delta i projekt Kompenserande datorhjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i några av kommunens grundskolor. I arbetet ingår också en beskrivning av de kompensatoriska programvaror och funktioner som lärarna fått utbildning i.

Metod

Studien är baserad på en enkätundersökning riktad till 83 lärare, verksamma inom grundskolan (F-9) som i olika omgångar deltagit i gemensamma studiedagar och fått en utbildning om 4 x 2 timmar

Resultat

Nästan alla lärare anser att den utbildning de fått i att använda dator och kompensatoriska hjälpmedel har gett dem bättre förutsättningar att möta elevernas behov. Man anser att användningen av kompenserande hjälpmedel ger eleven bättre förutsättningar att klara skolarbetet samt att fler elever skulle ha nytta av dator och kompensatoriska hjälpmedel. Nästan alla anser också att användningen av kompenserande hjälpmedel har stor betydelse för att stärka elevens självförtroende och för att göra eleven mera delaktiga.

Diskussion

Tilltron till dator och kompensatoriska hjälpmedel förefaller hos lärarna vara större än vad arbetssätt och organisation i skolan tillåter deras elever att använda dem i det vardagliga skolarbetet. Utbildning, tid och organisation är viktiga faktorer för att ett framgångsrikt arbetssätt ska kunna uppnås. Hur skall flera lärare bli delaktiga i ett arbetssätt som av redan aktiva lärare uppfattas som en väg mot ökad framgång för eleven?

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Hansson, Julia, e Matilda Ingebretsen. ""Man måste förstå krumelurer..." : En undersökning om lågstadielärares och logopeds arbete kring läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-386149.

Texto completo da fonte

Resumo:

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lågstadielärare arbetar med elever vid läs- och skrivinlärning. Vi undersökte även hur lågstadielärarna och en logoped uppmärksammar elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärare stödjer elever i deras läs- och skrivutveckling. För att ta reda på detta har det använts kvalitativa intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval som verktyg för datainsamling. Metoden ger undersökningen konkreta och tydliga svar vilket gjorde att undersökningen fick ett brett underlag. Resultatet av undersökningen visar att samtliga informanter lägger tonvikt på den fonologiska medvetenheten när de introducerar läs- och skrivinlärning. När det gällde hur lågstadielärare uppmärksammar elever som uppvisar att de har svårigheter med läs- och skrivutveckling, hade informanterna olika metoder för att gå tillväga. Lågstadielärarna som intervjuades var positiva till kompensatoriska hjälpmedel men att utifrån forskning visade det sig att våra lärarinformanter inte hade koll på utbudet av kompensatoriska hjälpmedel. Nyckelord: Läs- och skrivsvårigheter, bornholmsmodellen, bedömningsstöd, fonologisk medvetenhet, kompensatoriska hjälpmedel.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

29

Broman, Tina, e Ewe Linda Plantin. "Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi ur ett specialpedagogiskt perspektiv : En jämförande studie på grund och gymnasieskola". Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-931.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur specialpedagoger på grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan är mer inriktad mot att eleverna ska nå målen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jämföra metoder och arbetssätt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en enkätundersökning som vi genomförde på 25 specialpedagoger inom respektive skolform. Enkäten som vi använt i undersökningen bestod av två delar, där den första delen handlade om kompensatoriska hjälpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frågorna i enkäten var slutna med fasta svarsalternativ. Undersökningen visar att vår uppfattning att man på grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssätt medan man på gymnasieskolan arbetade mer mot målen i kurserna stämmer. Kompensatoriska hjälpmedel används inom båda skolformerna i mycket hög grad, men specialpedagogerna har en önskan att öka användningen av dessa ännu mer. Resultatet i undersökningen visar att specialpedagogerna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter är inkluderade i mycket hög grad. Trots detta anger de att den vanligaste anpassningen av studiemiljön är enskild undervisning och arbete i enskilt rum.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

30

Arvidson, Petra, e Teresa Leckius. "Dyslexi - Att öka barnens studiemöjligheter i klassrummet". Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28418.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med detta arbete var att ta reda på vad de tio lärarna som vi intervjuade hade för uppfattning om vad dyslexi är, samt vad de anser att det innebär att ha dyslexi. Det vi vill få kunskap om, är hur barn med dyslexi kan erhålla adekvat hjälp i klassrummet. Dessa frågor önskar vi få besvarade av våra informanter genom denna kvalitativa studie.Under intervjutillfällena har vi samtalat utifrån ett kvalitativt förhållningssätt, eftersom vi önskade ta reda hur lärarna upplever barnens situation. Vi har använt den kvalitativa metoden då vi anser att den bäst möjliggör för det fördjupade samtal vi önskar. Informanternas absoluta anonymitet är en självklarhet, därför har vi valt att ge dem nya namn.Under denna studie har vi utgått ifrån Vygotskijs sociokulturella teori, det relationella och kategoriska perspektivet. Vygotskijs sociokulturella teori passar bra eftersom dyslektiska barn har behov av extra stöd och samtal för att utveckla sin proximala utvecklingszon. Vi har även valt att undersöka om lärarna arbetar utifrån ett kategoriskt eller relationellt perspektiv. Dessa perspektiv innebär att i det kategoriska ser lärarna barn med svårigheter. Medan i det relationella perspektivet ser läraren att barnen är i svårigheter.Våra resultat visade att barnen på de besökta skolorna gavs möjlighet att använda kompensatoriska hjälpmedel, samt få stöd av specialläraren. En ställd diagnos var inte behövlig för att kunna erhålla denna hjälp. Det var lärarna som avgjorde när de ansåg att hjälp erfordrades. Vår slutsats är att merparten av lärarna anser att dyslexi har en genetisk grund. Något entydigt begrepp om vad dyslexi är, framkom inte under våra intervjusamtal. Ytterligare en slutsats var att lärarna ansåg att kompensatoriska hjälpmedel var till stor nytta för barnen. Barnens användning av dessa hjälpmedel, var inte en förutsättning för att få tillgång till hjälp i klassrummet. Här är det endast lärarnas egen inställning till att inkludera samtliga barn som är av avgörande betydelse.
The purpose of this work was to find out what the ten teachers we interviewed had the perception of what dyslexia is, and what they think it means to have dyslexia. What we want to find out about, is how children with dyslexia can receive adequate help in the classroom. These questions, we have answered by our informants in this study.During the interview sessions, we talked on the basis of a qualitative approach because we wished to determine how teachers perceive the situation of children. We have used the qualitative method because we believe that the best possible for the in-depth conversations we desire. Informants absolute anonymity is a given, therefore we have decided to give them new names.In this study we have relied on Vygotsky's sociocultural theory, the relational and categorical perspective. Vygotsky's sociocultural theory fits well because dyslexic children need extra support and calls for the development of the proximal development zone. We have also chosen to investigate if teachers are working from a categorical or relational perspective. These perspectives means that in the categorical see teachers children with difficulties. While in the relational perspective, the teacher to the children is in difficulty.Our results showed that children in the schools visited were able to use compensatory aids, and support of special education teacher. A diagnosis was not necessary to obtain this help. It was the teachers who decided when they felt that assistance were required. Our conclusion is that the majority of teachers believe that dyslexia has a genetic basis. No clear concept of what dyslexia is, were not revealed during our interview calls. Another conclusion was that teachers felt that compensatory aid was of great benefit to the children. Children's use of these tools, do not be a prerequisite for gaining access to help in the classroom. Here, only the teachers' own attitudes towards the inclusion of all children is essential.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

31

Forsslund, Jennie. "Klasslärarens och specialpedagogens arbete med elever som har läs- och skrivsvårigheter : Kompensatoriska hjälpmedel som redskap i undervisningen hos elever med läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-8738.

Texto completo da fonte

Resumo:

The education in Swedish schools today should be for all children. This means that even if a pupil has reading and writing disabilities the education should be in the classroom with the rest of the pupils. The education should include every one. The aim of my study was to investigate the education with pupils that have reading and writing disabilities. I wanted to get a deeper knowledge about working methods that are used for pupils with these problems. In my study I have used qualitative research methods. I have used group interviews and observational studies. In addition to this I have also used informal interviews during the observational studies. One class teacher and one special teacher was interviewed and observed in the study. My results showed that pupils with reading and writing disabilities often were excluded from the classroom during a few lessons per week. The results also showed that the working methods that the class teacher and the special teacher use are different. The class teacher worked with the same working methods for all the children in the class while the special teacher was using the computer as a compensatory aid. For pupils with reading and writing disabilities the work with a computer as a compensatory aid is a motivating working method. The result also showed that cooperation between the class teacher and the special teacher is of great importance.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

32

Runnö, Andreas. "Talsyntesen – Dyslektikerns glasögonoch ett stöd för många läs- och skrivsvaga". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-7869.

Texto completo da fonte

Resumo:

According to the National Agency for Education 06-06-2010 are approximately 115 000 students graduating from Secondary School in the year of 2010. Out of these students, we know that thousands of them are hampered by reading and writing disabilities in various degrees. Have these students been given the best support needed when it comes to writing and reading? Compensation may be perceived as a goal for the pupil to catch up with the rest of the educational group or as a vehicle to go round the difficulties. In Sweden, diagnosed dyslexics are not allowed to use speech synthesis, a compensatory technical aid, during the 9th degree national tests. This study’s purpose is to discover if the usage of speech synthesis during the national test of Swedish and reading comprehension might work as a motivation booster for the students and consequently increase their test scores. This is a quantitative study including study including 15 pupils with diagnosed reading and writing disabilities. Seven of them are a part of a observation group and eight of them are a part of an experimental group. During week 6 all pupils carried out the national reading comprehension sample without aids. In week 18 the observation group did the test with the same instructions as before, while the experimental group implemented it with help from speech synthesis. The result showed that the pupils using speech synthesis improved their test scores by 20% excluding pre effect. The result also shows that the National Agency for Education’s rules for implementation of national tests in Sweden are not justified. According to today’s regulations it is ascertained that pupils with different sorts of functional disabilities are not treated equally.
Examensarbete Speciallärarutbildningen i Läs och skriv

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

33

Karlsson, Emma. "IKT i svenskundervisningen: möjligheter och hinder : En intervjuundersökning om användandet av IKT i årskurs F-3". Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-29374.

Texto completo da fonte

Resumo:

Huvudsyftena med den här studien är att undersöka hur IKT (informations- och kommunikationsteknik) används i svenskundervisningen av lärare i förskoleklassen till årskurs 3, samt en granskning av vad lärarna ser för möjligheter och hinder vid användning av IKT. För att uppnå detta syfte har jag valt att undersöka sju F-3 lärare. Frågeställningarna som har tagits fram för att svara på studiens syfte är: (1) hur används IKT i svenskundervisningen, (2) vilka möjligheter och hinder finns med IKT i undervisningen och (3) vilka attityder har lärarna till användningen av IKT som pedagogiskt redskap i svenskundervisningen? Kvalitativa intervjuer har genomförts med de sju lärarna i F-3-klasser. Det sociokulturella- och konstruktivistiska perspektivet har legat till grund för studiens analys. Resultatet visar att det finns samband mellan lärarnas användande av IKT och deras kompetens. Lärarna använder IKT på liknande sätt men i olika mängd. I svenskundervisningen använde lärarna IKT för att eleverna lättare ska kunna skriva och bearbeta längre texter. Lärarna använde även IKT för att visa bilder och filmer. De lärare som var mitt uppe i att lära eleverna att skriva bokstäver använde sig även av IKT för att lägga upp en bild på whiteboarden för att sedan skriva "på" bilder för att lättare visa eleverna vilka bokstäver som ska ner i "källaren" och vilka som ska upp på "vinden".

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

34

Andersson, Lotta, e Lena Johnsson. "Matematiksvårigheter i klassrummet. Möjligheter - hinder". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28971.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med vår studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn på sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bäst. Via en enkät, riktad till matematiklärare som undervisade år 5-9 vid två skolor, täcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lärare som sade sig ha elever med svårigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik är ett viktigt ämne, de vill lära sig trots de svårigheter de har i ämnet. Lärarna var eniga kring elevernas bristande baskunskaper, okoncentration men också svårigheten att penetrera den komplexa situation som en elev i matematiksvårigheter befinner sig i. Målet bör vara att låta eleven hitta förståelsen för vad matematik inbegriper samt att på ett vardagligt och naturligt sätt lära dem att använda sig av kompensatoriska hjälpmedel som skall finnas framme i deras klassrum.
Learning difficulties in mathematics in the classroom. Possibilities - difficulties.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

35

Larslin, Albin. "IKT och lärande : Ett specialpedagogiskt perspektiv". Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325365.

Texto completo da fonte

Resumo:

Det är ingen hemlighet att den svenska specialpedagogiken i skrivandets stund upplever stora förändringar. Den allt mer digitaliserade svenska skolan skapar möjligheter till särskilda anpassningar som för 10 år sedan specialpedagogerna bara kunde drömma om. Digitala verktyg som datorer och iPads möjliggör helt andra typer av det man kallar för ”särskilt stöd”. Plötsligt kan dyslektiker både läsa och skriva och elever med koncentrationssvårigheter kan arbeta hela lektioner i sträck. Samtidigt så måste ju någon veta hur de kompensatoriska verktygen skall användas för att gynna elevernas lärande. Denna någon måste vara en specialpedagog. Trots att en hel del forskning redan gjorts på hur elever påverkas av att arbeta med digitala verktyg så är det tydligt att det i den tidigare forskningen också finns ett stort tomrum: Ingen har frågat sig hur specialpedagogerna upplever att skolans digitalisering påverkat deras profession? Denna studie vill försöka bidra till att fylla just detta tomrum. Hur påverkas den specialpedagogiska professionen av skolans digitalisering? Och på vilka sätt förändrar digitaliseringen specialpedagogernas möjligheter att bidra till elevers lärande? Det är dessa frågor studien försöker besvara genom att kvalitativt intervjua sex specialpedagoger om deras upplevelser av digitaliseringen. Explicit kan studiens frågeställningar uttryckas enligt följande: På vilka sätt anser verksamma specialpedagoger att deras yrkesutövning påverkats av digitaliseringen av skolan och användningen av ikt-verktyg i undervisningen? På vilka sätt förändrar digitaliseringen av skolan och användandet av ikt-verktyg i undervisningen verksamma specialpedagogers möjligheter att bidra till elevers lärande och utveckling? Studiens resultat visar på stora förändringar inom den specialpedagogiska professionen. Många upplever att yrket fått en mer handledande roll, att det är lättare att individualisera och anpassa undervisningen efter elevernas behov, att kommunikationen på arbetsplatsen förändrats till det bättre och att det är lättare att skapa engagemang kring olika uppgifter med hjälp av ikt-verktyg. Specialpedagogerna har också lyft att man arbetar mer i team kring lever och att det är lättare för all personal på skolan att sätta sig in i en elevs specifika behov.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

36

Thorling, Åsa, e Anne-Marie Cederberg. "Hur tränas och kompenseras elevernas läs- och skrivsvårigheter? : Tre specialpedagoger och två speciallärare tar datorn till hjälp". Thesis, Stockholm University, Department of Special Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28141.

Texto completo da fonte

Resumo:

Hur säger specialpedagoger/speciallärare att de anpassar datorbaserad träning och kompensation för elever i läs- och skrivsvårigheter? Uppfattar specialpedagoger/speciallärare att elevernas motivation för skolarbetet påverkas? Anser de att eleven ser sina framsteg och måluppfyllelser på ett tydligt sätt? Visar studien att specialpedagoger/speciallärare anser att eleverna ska träna mer på det de inte kan? Eller väljer de istället att kompensera för svårigheterna och visar på alternativa vägar för att eleverna ska ha möjlighet att inkluderas i den ordinarie undervisningen? Genom kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och två speciallärare har denna studie undersökt hur de individanpassar datorbaserat arbete för elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är inriktad på specialpedagoger/speciallärare som arbetar praktiskt nära elever i skolår 1-6. Studien visar att specialpedagoger/speciallärare säger sig utgå från elevens behov och initierar inte alltid diagnostisering i första hand. Enligt informanternas uppfattningar är det inte antingen träning eller kompensation, utan både och. Individanpassningen visade sig variera beroende på kompetens, tillgång till datorer, attityder samt samverkan inom organisationerna. Alla specialpedagoger och speciallärare talade varmt om datorn som komplement till den ordinarie undervisningen. De ansåg att datorn är motivationshöjande och leder till ökad koncentrationsförmåga. Eleverna kan enligt informanterna tydligt se sina framsteg vilket bidrar till positiva effekter för eleven.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

37

Montén, Bitte. "Alternativa verktyg främjar lärandemöjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter - sett ur pedagogers perspektiv". Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25368.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie är att få fördjupad förståelse av några pedagogers erfarenheter av och inställningar till alternativa verktyg, när elever är i läs- och skrivsvårigheter med frågeställningarna: Vilken inställning har pedagoger till alternativa verktyg? Hur beskriver pedagoger att alternativa verktyg används när elever är i läs- och skrivsvårigheter? På vilket sätt kan alternativa verktyg främja lärandemöjligheter när det gäller elever i läs- och skrivsvårigheter sett ur pedagogers perspektiv? Vilka utmaningar finns, enligt pedagoger, i användningen av alternativa verktyg?

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

38

Larsson, Margareta. "Elevers skrivande av faktatexter : Lågstadielärare beskriver hur de arbetar med faktatextskrivande i sina klasser". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-142248.

Texto completo da fonte

Resumo:

Vi lever i en skriftspråklig kultur, där det är en demokratisk rättighet att kunna uttrycka sig skriftligt. Människor förmedlar sig med varandra genom sociala medier men det är också fler arbeten än tidigare som kräver en skriftspråklig kunskap, för att utföra uppgifter både inom landet och globalt. Detta är en kvalitativ studie som genomförts ur ett sociokulturellt perspektiv. Den har som syfte att undersöka hur lärare på lågstadiet i den kommun där jag arbetar, beskriver sitt arbete med faktatextskrivande i sin undervisning. Lärarna beskriver också hur de stöttar elever i läs-och skrivsvårigheter i sitt skrivande av faktatexter. Det är sex lärare på fyra olika skolor som blivit intervjuade med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Skolorna har valts i möjligaste mån utifrån höga resultat på nationella provet i faktatextskrivande våren 2016. Den tidigare forskning som jag hittat i min undersökning, handlar om hur lärare ser på skrivundervisningen i Sverige, USA, Nya Zeeland och Australien. De transkriberade intervjuerna har analyserats genom tematisk analys. Resultatet har redovisats under huvudtemana Innan skrivandet börjar, När skrivandet håller på och Efter skrivandet. Det som framkommit i undersökningen är att lärarna arbetar målmedvetet med att skriva faktatexter redan från årskurs 1. Alla börjar med att lära eleverna skillnaden mellan en faktatext och berättande text. Fem av de sex lärarna börjar sedan modellera hur en faktatext ser ut, nästa moment är att lärare och elever skriver en text gemensamt innan eleverna börjar skriva själva. Den sjätte läraren arbetar utifrån en tankekarta, för att lära eleverna att hitta underrubriker, som de ska skriva om.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

39

Stengel, Marie. "Elever med läs- och skrivsvårigheter och deras olika uppfattningar om användande av talsyntes". Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-21998.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att undersöka elever med läs- och skrivsvårigheters skilda sätt att uppfatta användandet av talsyntes. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i grundskolans årskurs tre till nio. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats. I resultatet framkommer sex skilda uppfattningar om användandet av talsyntes. De sex kategorierna är: talsyntesen i användning, viktiga andra, autonomi och självständighet, lärande, delaktighet och förändring samt engagemang och attityd. Majoriteten av eleverna upplever användandet av talsyntes positivt. Studien pekar på att talsyntesen ökar elevernas lärande, motivation och delaktighet hos de allra flesta av eleverna. Elever med läs- och skrivsvårigheter är en heterogen grupp med olika behov beroende av vad som orsakar deras svårigheter och talsyntesens betydelse och användningsområden kan därför variera. Studien visar att det är viktigt att införandet av talsyntes sker i dialog med eleven och att hon eller han har stora möjligheter att själv bestämma över när, hur och var den ska användas. Resultatet visar också att det är viktigt att det finns en god stöttning i början av användandet.
The aim of the study is to examine students with reading and writing difficulties different ways of perceiving the use of text-to speech. Qualitative interviews were conducted with nine students in the primary grades three to nine. The study was based on a phenomenographic approach. The result shows six different views on the use of text-to-speech. The six description categories are: text-to-speech in use, significant others, autonomy and independence, learning, participation and change and commitment and attitude. The majority of students experience the use of text-to-speech positively. The study indicates that text-to-speech increases student learning, motivation and participation of the vast majority of students. Students with reading and writing difficulties are a heterogeneous group with different needs depending on what is causing their difficulties and the importance and use of text-to-speech may therefore vary. It is important that the introduction of text-to-speech through discussion with the student and that she or he has great opportunity to decide when, how and where to use it. The result also shows that it is important with scaffolding at the beginning of use.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

40

Boras, Annica, e Daniel Lövgren. "Specialpedagogiskt arbete vid läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35362.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med följande arbete var att få en bild av hur tio specialpedagoger, på olika skolor i två kommuner i södra Sverige, arbetar med elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi ville ta reda på deras metoder, arbetssätt och organisation. Vi utförde tio kvalitativa intervjuer med specialpedagoger kring följande frågeområden: Kartläggning, arbetssätt och metoder, kompensatoriska hjälpmedel och organisation. Resultatet av intervjuerna jämförde vi med aktuell forskning inom samma område. Sammanfattningsvis visade vårt arbete på att specialpedagogers arbetssätt varierar och det ser olika ut på olika skolor. Tidig kartläggning av elevers kunskaper var viktiga. Både normerade och icke normerade tester förekom. Gemensamt för de intervjuade specialpedagogerna var att deras yrke krävde kunskap om flera olika metoder för att kunna möta varje elevs individuella behov. Kompensatoriska hjälpmedel användes inte så mycket på de undersökta skolorna, vilket delvis berodde på resursbrist men också att några av de intervjuade ansåg att dessa hjälpmedel lämpade sig bättre för de äldre eleverna. Det var också viktigt enligt specialpedagogerna att stärka elevernas självkänsla för ett bra lärande. Olika svårigheter hos eleverna krävde också olika organisation av det specialpedagogiska stödet. Vi fann att specialpedagogerna arbetade med en till en undervisning, små grupper eller med handledning för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

41

Söderqvist, Tord. "Alternativa verktyg för tillgänglighet och delaktighet : Implementering och användning av it i klassrummet". Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-75313.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur lärare skapar mening åt alternativa verktyg/kompensatoriska hjälpmedel i sin undervisning. Det empiriska materialet utgörs av inspelade samtal från fyra fokusgrupper bestående av sammanlagt 19 personer från fyra grundskolor. Resultatet visar att informanterna i första hand ser möjligheter, men även begränsningar, med att använda it i klassrummet. De är eniga om att verktygen är användbara, men visar att det är viktigt att fundera kring hur de ska användas pedagogiskt. I pedagogernas berättelser framgår att elever har fått bättre självförtroende, blivit mer motiverade för skolarbete och klarat studierna bättre tack vare de alternativa verktygen. De medverkande pedagogerna visar sig också ha ett pragmatiskt förhållningssätt till it och alternativa verktyg. Datorn används till såväl träning som kompensation. Funktionen står i fokus och även allmänna it-verktyg som interaktiva tavlor används för att göra undervisningen tillgänglig för elever i behov av stöd. Informanterna har själva börjat använda alternativa verktygen i samband med att de har haft elever i stora behov av stöd och har då känt ett inre krav på att ta till sig tekniken. Dessutom har det funnits yttre krav, exempelvis från föräldrar och skolans styrdokument. Implementeringen av it i skolan har underlättats av att en skola har befunnit sig i en positiv spiral. Olika samverkande, positiva, faktorer har gjort personalen mer förändringsbenägen. Praktiknära strategier och rutiner skulle ytterligare kunna underlätta implementering och användning. Kompetensutvecklingen inom it-området bör enligt pedagogerna vara kollektiv och processinriktad. Slutligen efterfrågas en hög datortäthet i klassrummen, snabb teknisk och pedagogisk support samt tid för att utveckla detta arbete. Denna magisteruppsats kan bidra till en ökad medvetenhet om komplexiteten i specialpedagogisk it-användning. Det handlar inte endast om att köpa en dator till varje elev som hamnar i skolsvårigheter, utan snarare om att skapa en inkluderande skolmiljö där undervisningen är tillgänglig för alla elever och där alla kan känna delaktighet och uppnå målen för sin utbildning.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

42

Levander, Ann. "Samverkan mellan bibliotekarie och lärare kring elever med dyslexi : En intervjustudie av fyra bibliotekariers erfarenheter kring elever med dyslexi och samverkan med lärare kring dyslektiska elever". Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5600.

Texto completo da fonte

Resumo:

This research focus on key groups; students with dyslexia, librarians and teachers, and interaction between these two professional groups regarding students with dyslexia. In searching for the exchange of knowledge and experience to meet dyslexic students needs, I have in this study turned the attention to librarians and their experiences with students with dyslexia.The purpose of the research has been through semi-structured qualitative interviews with four librarians, to explore and describe how they experience their work, in working with pupils with severe reading and writing problems, dyslexia, and interaction with teachers on this user group. The qualitative approach in the gathering of the empirical evidence is based on a desire to have an indepth and thoroughly understanding of the librarians experience.All informants in this study indicate that they see it as a natural part of their duty to keep themselves updated about dyslexia and what materials to suit the dyslexic user group. The informants have knowledge of dyslexia and have great knowledge and keep abreast on the latest technology of compensatory aids - alternative tools.The informants have primary a consulting and supply function for teachers and dyslexic students, where they are consulted on suitable material in both fiction and facts in various disciplines. The informants highlights the importance of planning and preparation time to find suitable material, as audio books or easy read, so students who have a need for this also can be provided. They also have a major role in seeking information, then todays school is very demanding on the students to seek information themselves. The informants experience is that this requirement pose serious difficulties for dyslexic students.There is some discrepancy in the informants role depending on the library that they are employed at, where assignments and resources are of importance. Interaction between teacher and librarian occurred in a greater proportion with the secondary scool librarians than with the municipal and city librarian. Secondary school libraries are direct target at school activities and assignments and secondary school librarians are situated in school. They have transparency and participation in school activities, facilitating the work to catch up and assist the dyslexic students needs, as well as interaction with teachers and school staff.The informants desire greater interaction and requested guidance to specify their work both on their own behalf, but above all to be clear externally. Since their experience is that teachers have little knowledge of what the library and the librarian may contribute with as resource in general and in particular for students with dyslexia and compensatory aids. This was particular the teachers who are referred to the municipal and city library, ie. those teachers who do not have the librarian in their immediate vicinity. The informants request more knowledge from the teachers regarding librarian skills to utilise the libraries potential as a collaboration partner.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

43

Rydh, Annette. "IKT som ett av verktygen i det första läs- och skrivlärandet?" Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-7506.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

44

Brink, Camilla. "Tankar om talböcker : elevperspektiv på Legimus". Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19755.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv undersöka vilka hinder samt möjligheter som kan identifieras i elevers användande av talböcker samt att få en uppfattning om hur elever uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område. Den metod som jag använt är enkäter som besvarats av elever i åk 4-9 som har ett Legimuskonto. Resultatet av enkätsvaren redovisas som tabeller och diagram samt genom redovisning av ett representativt urval av citat från respondenternas svar. Resultatet tolkas utifrån ett sociokulturellt perspektiv (Vygotskij, 2001) samt utifrån en teori om stigmatisering (Goffman, 2014). Sammanfattningsvis visar resultaten att respondenterna i denna studie till största delen är positivt inställda till att använda talböcker. De menar att talböcker gör det lättare att förstå texter och ger dem möjlighet att uppleva spännande böcker som de annars hade haft svårt att läsa. Att kunna läsa samma böcker som sina klasskamrater ansågs också som en viktig aspekt. Trots den i grunden positiva inställningen hos flertalet respondenter framkom ett antal negativa faktorer såsom bristen på inlevelse hos inläsaren, att det är pinsamt att använda talböcker samt att de uppfattar det som att deras lärare tycker att fysiska böcker är bättre. Då det gäller hur respondenterna uppfattar lärares attityd och kompetens inom detta område visar resultaten på stora variationer.
The purpose of this study is to analyze the obstacles and possibilities that can be identified in students’ use of Talking Books and to get a sense of how students perceive teachers' attitudes and skills in this area. The method I used was a questionnaire answered by students in grade 4-9 that has a Legimus account. The result of the questionnaire is presented in tables and diagrams as well as a representative selection of quotes from the respondents. The results are interpreted based on a socio-cultural perspective (Vygotskij, 2001) as well as a theory of stigmatization (Goffman, 2014). In summary, the results show that respondents in this study for the most part are in favour of using Talking Books. They allege that Talking Books make it easier to understand texts and give them the opportunity to experience exciting books that they otherwise would have difficulty reading. Being able to read the same books as their classmates was also considered an important aspect. Despite the positive attitude of the majority of respondents, a number of negative factors was identified, such as the lack of expression in the reciter, the feeling that it is embarrassing to use Talking Books and the sense that their teacher thinks printed books are a better option. When it comes to how respondents perceive teachers’ attitudes and skills within the field, the results show great variations.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

45

Wallin, Linda. "Hur man genom kreativt arbetssätt kan gynna barn med läs- och skrivsvårigheter". Thesis, Karlstad University, Faculty of Arts and Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4407.

Texto completo da fonte

Resumo:

Abstract

People who have problems with the written language will face serious difficulties in todays society. Our social structur is based on the criterium that every individual has to be able to read and write, and for this reason it is important that pupils with learning difficulties receive help. The purpose of my investigation is to examine how children with reading- and writing difficulties can benefit throught creative methods. Children with reading- and writing difficulties are in need of these creative methods that exist today. Amongst all of our public healht issues, dyslexia is one of the biggest problem we have today and children are therefor in need of these creative methods.

Through qualitative interviews with two educationalists there has been established thad the creative way of working benefits children in many ways if it is preformed correctly. The methodes and the course of action has to be suited to every individual pupil and his or her way of learning. The two intervjues has showen that a good way of working with children can be established when the educationalist selects the best parts of different methods and through these parts creates his of her own way of working.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

46

Lundqvist, Stenlo Rebecca. ""Man har ju bättre minne när man lyssnar" : En studie om andraspråkselevers läsförståelse, svåra uppgifter och hur längre tid och tillgång till inläst material kan vara en framgångsfaktor". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89021.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet är att undersöka hur förlängd tid och inläst material kan förbättra provresultatet i läsförståelse för en grupp andraspråkselever på gymnasiet, vilken typ av uppgifter som kan vara särskilt problematiska, samt hur eleverna själva ser på sin egen läsförståelse. Såväl på nationella prov som i internationella studier såsom PISA och PIRLS får andraspråkselever generellt sämre resultat än förstaspråkselever och därför är det viktigt att ta reda på vilka svårigheter som finns och hur de kan övervinnas. Urvalsgruppen i studien består av elva pojkar i kursen svenska som andraspråk 1. Samtliga elever studerar på de yrkesförberedande programmen på gymnasiet. Genom prov, enkäter och intervjuer togs materialet fram. Resultaten visade att de elever som hade varit i Sverige längre tid generellt inte hade bättre resultat än elever som kommit till Sverige för fem år sedan eller mindre. Eleverna själva bedömde sin läsförståelse som relativt god, trots att ingen nådde upp till ett godkänt resultat på det första läsförståelsetestet. Eleverna hade svårare för uppgifter som krävde att de använde sig av inferenser, medan uppgifter som gick ut på att hitta information eller dra enkla slutsatser var lättare. När eleverna hade längre provtid och tillgång till inläst material förbättrades elevernas resultat väsentligt. Just inläst material visade sig vara en stor framgångsfaktor för många elever. Såväl minnet, koncentrationen och ordförståelsen blev bättre när eleverna fick lyssna på texterna. Resultaten kan vara av vikt när vi planerar, genomför och utvärderar andraspråkselevers undervisning för att eleverna ska få en chans att ta till sig innehållet och få visa sina kunskaper.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

47

Axelsson, Anne, e Gunilla Olsson. "Pedagogisk tjänstehund som externt kompensatoriskt hjälpmedel : För ökad motivation, självkänsla och läsförmåga". Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-150052.

Texto completo da fonte

Resumo:

Sammanfattning Dagens samhälle ställer stora krav på läsförmåga för att vara en del av samhället. Förutsättning för inlärning bottnar i en god läsundervisning. Läsprocessen innehåller flera faktorer såsom språkförståelse, avkodning och motivation. Tidigare forskning beskriver pedagogisk tjänstehund som en möjlig och tänkbar motivator för ökad läslust hos elever. Studiens fokusområde har varit att undersöka speciallärare/specialpedagogers erfarenheter beträffande pedagogisk tjänstehund som ett externt kompensatoriskt verktyg i skolsammanhang. Syftet med studien är att öka kunskapen om pedagogiska tjänstehundens betydelse för att öka elevens motivation i samband med läsinlärning. Relevanta centrala begrepp i studien är motivation och självkänsla. En kvalitativ metod med intervju som datainsamlings instrument har använts. Ett induktivt arbetssätt har varit aktuellt eftersom vi valt att utforska i empirin. Studiens resultat har tolkats utifrån tematisk analys och sex steg har presenterats, vilket resulterat i olika teman. De teman som identifierats och finns med i uppsatsen är; erfarenheter från specialpedagoger/lärare som gör att pedagogisk tjänstehund rekommenderas i undervisningen, den pedagogiska tjänstehundens roll i samband med elevens läsutveckling, ledningsansvar, speciallärare/pedagogers erfarenheter av resultat beträffande hundassisterad pedagogik och vikten av en välorganiserad verksamhetsplan. Studien visar att hunden kan vara ett möjligt externt kompensatoriskt verktyg i interventioner, då man arbetar utifrån uppställda mål och kontinuerlig utvärdering, för att skapa läslust och ökat läsflyt. Beroende på aktivitet eller intervention kan man se skillnad på elevens progression. Tidiga insatser för att främja lust och bibehålla elevens självkänsla är viktiga förutsättningar för att undvika en beteendeproblematik och i värsta fall utanförskap för den enskilda eleven.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

48

Sjöberg, Mia. "Läxfritt : Rektorers resonemang och lärares beskrivningar om sina erfarenheter utifrån ett läxfritt arbetssätt som ett kompensatoriskt hjälpmedel". Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106258.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna studie är att utveckla en ökad kunskap om hur rektorer resonerar och lärare beskriver sina erfarenheter utifrån ett läxfritt arbetssätt som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Läxor regleras inte inom styrdokumenten och ger således läraren ansvar om att besluta om läxor ska utgöra en del av elevens undervisning eller inte. Läxan tenderar till att skap samhällsdebatter och utifrån forskning synliggörs läxan som en naturlig del av elevens undervisning som bidrar med stora skillnadder för elevens lärande. Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att skillnader i elevers kunkskapsmässiga förutsättningar och behov kan kompenseras i arbetet med stöd av tid och resurser. Fortsättningsvis visar resultaten att eleven krävs vara ansvarstagande och självkritisk i relation till sin egen förmåga.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

49

Söderqvist, Tord. "En till en – för alla? : En dator per elev i inkluderande lärmiljöer". Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139166.

Texto completo da fonte

Resumo:

Satsningar på en-till-en, det vill säga en dator eller pekplatta per elev, blir allt vanligare i svensk skola, men det finns begränsad forskning om hur detta påverkar elever med funktionsnedsättning och/eller i behov av stöd. I en inkluderande skola behöver tekniken vara tillgänglig för alla och användas i ett meningsfullt sammanhang. Studiens syfte var att undersöka hur en-till-en-satsningar kan påverka elevers möjligheter i skolan,alla elever oavsett funktionsförmåga inräknade. I detta ingick att identifiera såväl positiva som negativa aspekter av att ha ständig tillgång till en dator per elev i undervisningssituationen och hur detta förhåller sig till den inkluderande skolan. Metoder som användes i insamlingen var fallstudien som metod, deltagande semistrukturerade observationer på två skolor samt semistrukturerade elevintervjuer på en av dessa skolor. Som stöd för analysen av materialet användes en modell för undervisning och lärandeprocesser som bygger på ett didaktiskt designperspektiv. Resultatet visar att en-till-en, om tekniken används inom ramen för en medveten pedagogisk tanke hos läraren, ger många möjligheter i form av anpassningar utifrån varje elevs behov. Eleverna är ofta positiva till datorn och kan komma runt sina svårigheter utan att sticka ut i klassrummet. Dessutom ökar möjligheten för läraren att kommunicera enskilt och i grupp med eleverna, vilket ger rikliga tillfällen till formativ bedömning och ytterligare individanpassning. Samtidigt identifieras stora svårigheter med IKT i klassrummet, bland annat att vissa elever får väldigt lite skolarbete gjort på grund av att de inte kan motstå sociala medier, spel och annat som en Internetuppkopplad dator ständigt erbjuder. Med andra ord finns en risk för att lärmiljön blir otillgänglig och exkluderande, särskilt för elever med koncentrationssvårigheter. Allt detta behöver pedagoger vara medvetna om för att genom kollegialt lärande kunna utveckla fungerande strategier som gynnar alla elevers lärande.
Investing in one-to-one computing (1:1), i.e. a computer or tablet per student, is increasingly common in Swedish schools, but there is limited research on how this affects students with disabilities or with special educational needs. The purpose of the study was to investigate how 1:1 may affect students with disabilities or special educational needs. The purpose included identification of positive and negative aspects related to the constant access to personal devices in the classroom, as well as an analysis of how that relates to the concept of inclusive education. The methods used in the case study were semi-structured observations in two schools and semi-structured interviews with students at one of these schools. The analysis of the research material was made with the support of a model for teaching and learning processes based on a didactic design perspective. The results show that 1:1 can provide many possibilities in the form of adjustments based on each student’s needs, providing the technology is used in accordance with the teacher’s intentions with her or his teaching. Many students enjoy their computers and can overcome personal difficulties without showing it to their classmates. The use of personal devices also leaves more time for teachers to communicate individually or in small groups with their students, i.e. opportunities for formative assessment and further individualization. However, the study also identifies major difficulties with ICT in the classroom. Some students perform poorly as they cannot resist the social media, computer games and other issues that Internet connected devices can offer. In other words, there is a risk that the learning environment becomes inaccessible and excluding, especially for pupils with special needs. Teachers need to be aware of these possibilities as well as limitations with one-to-one computing in order to find strategies that benefit all pupils.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Teses / dissertações sobre o tema "Kompensatoriska hjälpmedel"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos

Abstract