Teses / dissertações: "Kräkning"

1

Eriksson, Elida, and Emma Westerling. "Alternativa omvårdnadsåtgärder vid illamående och kräkning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-50692.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

2

Ericson, Jonna, and Eva Klaesson. "Komplementära behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning." Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-2272.

Texto completo da fonte

Resumo:

Illamående och kräkning är förekommande biverkningar hos patienter med cancer som behandlas med cytostatika och är därmed tillstånd som sjuksköterskan kommer i kontakt med. Om patientens illamående och kräkning inte förebyggs kan det leda till konsekvenser som att patienten blir dehydrerad, tappar aptiten, blir undernärd och försvårar skadad vävnad att återhämta sig från cytostatikabehandling. Trots att de flesta patienter får antiemetika lyckas inte deras illamående och kräkning förebyggas. Syftet var att belysa komplementära behandlingsmetoder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Studien är utförd som en litteraturstudie och baserad på 14 vetenskapliga studier. Resultatet visar att komplementära behandlingsmetoder har ett visst vetenskapligt stöd och är ett bra komplement till antiemetika. Akupressur är den behandlingsmetod som är effektivast för att förebygga cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Även akustimulation, elektroakupunktur och avslappning minskar patienternas illamående och kräkning. Mer forskning behövs för att ge mer styrka åt de olika komplementära behandlingsmetoder, eftersom sjuksköterskans arbete måste utföras utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom att sjuksköterskan får ökad kunskap om hur cytostatikarelaterat illamående och kräkning förebyggs kan patientens lidande minska.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

3

Kristiansson, Anette, and Jenny Andersson. "Icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24505.

Texto completo da fonte

Resumo:

Illamående och kräkning är en problematisk biverkning av cytostatikabehandling oavsett dos. Många patienter får antiemetika för att lindra illamående och kräkning. Trots detta lider många patienter av fortsatt illamående och kräkning vilket påverkar deras dagliga liv. Vad finns det då för icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder att tillgå utöver antiemetikaprofylax? Syftet med denna studie är att systematiskt sammanställa litteratur gällande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Metoden följer Goodmans sju steg (SBU, 1993). Litteratursökning äger rum i databaserna Cinahl och PubMed, där 17 kvantitativa studier erhålls för granskning och 11 inkluderas i resultatet. Resultatet visar på statistisk signifikans vad gäller effekten av akupressur, akupunktur/elektroakupunktur är lindrande tillsammans med antiemetika vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. Det finns begränsad statistisk signifikans gällande effekten av att massage och progressiv muskelavslappning (PMRT) tillsammans med antiemetika lindrar vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning. För att kunna formulera rekommendationer för vårdpersonal krävs fler och större studier. Nausea and vomiting are problematic side-effects of chemotherapytreatment irrespectively of dose. Many patients receive antiemetic prophylaxis to relief emesis, nausea and vomiting induced by chemotherapy. In spite of this many patients still suffer from continued nausea and vomiting which affects their daily life. Which non-pharmacological nursing actions are then available in addition to antiemetic prophylaxes? The aim of this degree thesis is to systematic compile literature in regards to non-pharmacological nursing at chemotherapy-induced nausea and vomiting. The method follows the seven steps of Goodmans Report (SBU, 1993). Search for literature occurs in the following data bases; Cinahl and PubMed where17 quantitavie studies are obtained for review and 11 are included in the result. The result show statistic significans in regards to the effect of acupressure, acupuncture/electroacupuncture togheter with antiemetic prophylaxis offer relief when it comes to chemotherapy-induced nausea and vomiting. There is limited statistic significans in regards to the effect of massage and progressiv muscle relaxation training togheter with antiemetic prophylaxis offer relief when it comes to chemotherapy-induced nausea and vomiting. To be able to formulate recommendations for nurses and other hospital staff demands more and larger studies.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

4

Kara, Johansson Hillewi, and Maria Klingblom. "Alternativa behandlingsmetoder för patienter vid postoperativt illamående och kräkning." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1102.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

5

Larsson, Veronica, and Annika Ortmon. "Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterat illamående och kräkning : en litteraturstudie." Thesis, University West, Department of Nursing, Health and Culture, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-936.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

6

Persson, Ingalill, and Annica Svensson. "Komplementär behandling av cytostatikarelaterat illamående och kräkning : en litteraturstudie." Thesis, University West, Department of Nursing, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-937.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

7

Nordensten, Per, and Mia Magnusson. "Akupressur som behandling av postoperativt illamående och kräkning : En litteraturöversikt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154443.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

8

Celander, Tomas, and Chalak Muhyadin. "Icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot postoperativt illamående och kräkning : Systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32404.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är utöver smärta bland de vanligaste biverkningarna för patienter som genomgår anestesi i det postoperativa förloppet. Individuella riskfaktorer för PONV anses vara kvinnligt kön följt av tidigare historia av åksjuka, att vara icke-rökare och användning av postoperativa opioider. Förutom ökat vårdlidande och ökat vårdbehov är PONV associerad med ökad risk för aspiration, och försämrad sårläkning och längre sjukhusvistelse. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter som framkommit för de icke- farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och transkutan elektrisk nervstimulering, mot postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna. Metod Systematisk litteraturstudie med beskrivande design valdes för att sammanställa resultat av relevant litteratur från tidigare studier gjorda inom problemområdet. Sökning av vetenskapliga artiklar gjordes i databasen PubMed. Efter urval och kvalitetsgranskning inkluderades 12 studier i resultatet. Granskning av de inkluderade artiklarnas kvalitet genomfördes utifrån rekommendationerna från Joanna Briggs Checklist for Randomized control trails. Huvudresultat Flera av de inkluderade studierna visade att de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS hade signifikanta positiva effekter mot PONV, det första postoperativa dygnet hos framförallt kvinnor under 50 år. Slutsats Utifrån de vetenskapliga artiklarna som har inkluderats i denna litteraturstudie, har det framkommit att de icke-farmakologiska behandlingsmetoderna akupunktur, akupressur och TENS har positiva effekter mot PONV hos framförallt kvinnor. Studien kan bidra till ökad förståelse för icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot PONV. Därför bör icke-farmakologiska behandlingsmetoder betraktas som ett komplement till sedvanlig behandling mot PONV till patienter som genomgår anestesi i det postoperativa

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

9

Agheli, Nahal, and Johan Svensson. "Patienters skattning av postoperativt illamående och kräkning efter robotassisterad prostatektomi." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-115.

Texto completo da fonte

Resumo:

Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie. 20 patienter deltog i studien. Resultatet visade att mer än en tredjedel av patienterna drabbades av postoperativt illamående och/eller kräkning inom 24 timmar efter operationsslut. Av samtliga 20 deltagare hade enbart en patient erhållit antiemetika i förebyggande syfte. Slutsatsen för denna studie var att man bör gå vidare och undersöka fler patienter för att se om behov finns för att eventuellt justera antiemetikaprofylax för denna patientgrupp i framtiden. Robotic assisted prostatectomy requires special circumstances for the patient regarding their positioning. They lay with the head tilted down 45 degrees in a position called Trendelenburg and their bowel is insufflated with carbon dioxide which both can cause nausea and vomiting. The aim of this study was to investigate the frequency of postoperative nausea and vomiting 24 hours after a robotic assisted prostatectomy. The patients valued their own nausea according to the MANE-scale which is a 7-pointed scale. The method used was a quantitative non- experimental pilot study. 20 patients participated in the study. The result showed that more than a third of the patients were nauseas or vomited within 24 hours after surgery. Of all 20 participants only one had received antiemetics in preventing purpose. The conclusion was that this study should be proceeded and a larger number of patients should be evaluated too see if there is a need to adjust the antiemethic prophylaxis for this patientgroup in the future.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

10

Rosén, Emma, and Anna Jacobsson. "Förebyggande och/eller lindrande omvårdnadsåtgärder vid illamående och kräkning efter operativa ingrepp." Thesis, Örebro University, Department of Health Sciences, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-700.

Texto completo da fonte

Resumo:

En vanlig komplikation efter operativa ingrepp är illamående och kräkning, som många gånger kan anses som ett mindre problem. Det kan dock leda till både onödigt obehag och förlänga vårdtiden för patienten. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och/eller lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter. Frågorna som ställs är: Vilka omvårdnadsåtgärder kan (1) förebygga och (2) lindra illamående och kräkning efter operativa ingrepp hos vuxna patienter? Metoden är en litteraturstudie. Resultatet visar på ett flertal förebyggande och lindrande omvårdnadsåtgärder som: akupressur, akupunktur, elektrisk stimulering, vätska, syrgas, musik och vägledande bildspråk, inhalation av arom och allmänna omvårdnadsåtgärder. Akupressur kan ha en fördelaktig effekt i det förebyggande arbetet mot illamående och kräkning och en ökad intravenös vätsketillförsel kan både förebygga och lindra.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

11

Odelid, Elise, and Emilia Seldahl. "Kvinnors upplevelser av att leva med bulimi : - En litteraturstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-122861.

Texto completo da fonte

Resumo:

Titel: Kvinnors upplevelser av att leva med bulimi. Bakgrund: Bulimi karakteriseras av täta episoder av hetsätning följt av bland annat självframkallande kräkningar. Det förekommer en patologisk vikt- och utseendefixering. Bland de drabbade är cirka 90 % kvinnor. Känslor av skam, låg självkänsla och rädsla för stigmatisering är vanligt hos kvinnor med bulimi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bulimi. Metod: En litteraturstudie genomfördes för att skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet. Åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes, kvalitetsgranskades, analyserades, sammanställdes och presenterades till ett resultat. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier; tankar om bakgrunden till bulimin, hetsätningsbeteendet och att bli fri från bulimin. Slutsats: Samhälleliga ideal och normer kan ha stor betydelse för kvinnors negativa självbild och ätstörningsutveckling. Kvinnorna använde självdestruktiva metoder för att hantera och kontrollera ytliga och djupa underliggande känslor och tankar. Antalet återhämtade från bulimi har en låg siffra och nya behandlingsalternativ samt forskning kring dessa borde prioriteras. Title: Women´s experiences of living with bulimia. Background: Bulimia is characterized by frequent episodes of binge eating followed by e.g. self-induced vomiting. There is a pathological weight and appearance fixation. About 90% of all sufferers are women. Feelings of shame, low self-esteem and fear of stigma are common in women with bulimia. Aim: The aim of this literature study was to describe women´s experiences of living with bulimia. Method: A literature study was conducted to create a deeper understanding for the chosen phenomenon. Eight scientific articles were reviewed, discussed, analyzed and presented to a result. Results: The results were compiled into three categories; thoughts about the background to the bulimia, the binge behavior and to be free from bulimia. Conclusion: Societal ideals and standards can have a major impact on women´s negative self-image and eating disorder development. The women used self-destructive methods to manage and control the superficial and deep underlying feelings and thoughts. The number of recovered from bulimia are low and new alternative of treatment as well as research on this should be prioritized.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

12

Sonesson, Bruér Marcus. "Är musik ett komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamående, kräkning & smärta?" Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-175130.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans roll i det perioperativa arbetet innebär att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Genom historien har människan använt musik bland annat inom medicin. I nutid pågår evidensbaserad forskning om musikens effekt inom många områden, däribland som komplement till farmakologisk behandling vid postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Syfte: Att söka evidens för effekten på postoperativt illamående och kräkning samt smärta hos patienter som har lyssnat på musik i samband med anestesi. Metod: En litteraturstudie utformades i enlighet med den metod som används för systematiska litteraturöversikter. Fem databaser genomsöktes med olika sökordskombinationer och resulterade i 76 artiklar varav 18 stycken inkluderades i litteraturstudien. Alla studierna var kvantitativa och 16 av dessa var randomiserade kontrollerade studier. Resultat: Av 18 studier visade 13 på positiva effekter av att lyssna på musik med avseende på postoperativ smärtlindring. Ingen av studierna gav underlag för att musik skulle ha någon effekt på PONV. Konklusion: Att lyssna på musik per- eller postoperativt har en kompletterande effekt till analgetika, vilket borde utnyttjas i praktiken. Att riskerna är få och patientupplevelsen positiv stödjer argumentet även om effekter på postoperativt illamående och kräkning inte kunnat påvisas.Nyckelord: Översikt, Anestesi, Musik, Smärta, PONV Background: At various stages throughout history, patient care has been implemented through the use of music for medical purposes. Modern research has studied the effect of music as a complement to pharmacological treatment for postoperative nausea and vomiting (PONV) and pain. Aim: To study a selection of the available research in order to find evidence on the effects which listening to music has yielded during intra- and postoperative care to prevent PONV and postoperative pain. Method: The study was designed as a literature review. Searches in five databases yielded 76 hits from which 18 were included. The design of the studies was quantitative and 16 were performed as randomized controlled trials. Result: Thirteen of the articles contained evidence which proved that listening to music had positive effects on pain reduction. No study provided any evidence that listening to music reduces PONV. Conclusion: The study proved that letting patients listen to music during the intra- and postoperative phases has complementing effects on analgesics and should thusly be used in practice. There are few risks, and taken together with positive patient experiences furthermore supports the argument, even though the effect on PONV has yet to be proven.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

13

Bergman, Åsa, Anneli Ekdahl, and Anita Sandgren. "Påverkar anestesisjuksköterskan risken för postoperativt illamående och kräkning (PONV) genom att reversera muskelrelaxantia?" Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-705.

Texto completo da fonte

Resumo:

Postoperativt illamående och kräkning (PONV – Post Operative Nausea and Vomiting) är den mest frekventa komplikationen efter anestesi och är ett problem där orsakerna är många och skiftande. Ursprunget är multifaktoriellt med patientrelaterade, medicinska, anestesiologiska och kirurgiska faktorer. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om reversering av muskelrelaxantia ökar frekvensen av PONV. Metoden var en litteraturstudie baserad på 14 vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades utifrån frågeställningen: Påverkar anestesipersonalen risken för PONV genom att reversera muskelrelaxantia? Analysen resulterade i tre olika svar på om reverseringen påverkade frekvensen av PONV: Reversering ökar risken för PONV, reversering i kombination med atropin minskar risken för PONV samt reversering påverkar inte risken för PONV. De viktigaste resultaten var att majoriteten av studierna visade att neostigmin inte ökade risken för PONV. Det finns inte någon enhetlig definition av begreppet PONV, det är därför en svårighet att jämföra olika studieresultat. Det vore intressant att se och jämföra resultat från studier där PONV har definierats och analyserats på samma sätt samt att patienterna hade fått samma typ av premedicinering, anestesiform och postoperativ smärtbehandling. Dessutom vore det av intresse att göra studie för att se om den preoperativa informationen som anestesisjuksköterskan ger kan påverka frekvensen av PONV. Önskvärt vore att finna de metoder som minskar incidensen av PONV för det är inte bara en vinst för patienten utan innebär även en kostnadseffektiv vård.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

14

Amir-Barghi, Nina. "Akupressur och elektrisk stimulering som förebyggande åtgärder av postoperativt illamående och kräkning (PONV) : en litteraturöversikt." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2689.

Texto completo da fonte

Resumo:

Postoperativt illamående och kräkning (PONV) utlöses av faktorer förknippade med anestesin och det kirurgiska ingreppet. Utöver detta finns vissa patientspecifika och postoperativa faktorer som ökar risken för den enskilde att drabbas av PONV. En kombinationsbehandling av antiemetika har visat sig vara den medicinskt mest effektiva åtgärden för att förebygga PONV. Trots detta drabbas fortfarande en tredjedel av patienterna av PONV i det postoperativa skedet. Syftet var att belysa akupressur och elektrisk stimulering av akupunkturpunkt P6 som förebyggande åtgärder av postoperativt illamående och kräkning (PONV) hos vuxna patienter som genomgått kirurgi under generell anestesi. Tillämpad metod var en litteraturöversikt. Efter artikelsökningar i databaserna PubMed, Cumulative Index of Nursing and Allied Health [CINAHL] samt Web of Science, inkluderades 15 vetenskapliga originalartiklar i litteraturöversikten. Centrala sökord var postoperative nausea and vomiting, nausea and vomiting, acupressure, acupuncture points, meridians, electric stimulation therapy och electrotherapy. Artiklarna analyserades enligt integrativ analysmetod. Två teman identifierades: Förebyggande effekt av elektrisk stimulering för incidensen och svårighetsgraden av PONV samt förebyggande effekt av akupressur för incidensen och svårighetsgraden av PONV. Resultatet visade att elektrisk stimulering av P6 var effektivt för att förebygga framförallt PON i den tidiga postoperativa fasen. Elektrisk stimulering var även effektivt för att förebygga och minska risken för både PON och POV hos patienter med hög risk för PONV. Resultatet visade vidare att akupressur med akupressurband var mindre effektivt än elektrisk stimulering för att förebygga PONV. Slutsatsen var att elektrisk stimulering tycks vara mer effektivt än akupressur för att förebygga framförallt PON i den tidiga postoperativa fasen. Vidare tycks elektrisk stimulering vara en mer effektiv åtgärd för att förebygga PONV hos patienter med hög risk för PONV jämfört med patienter som har låg risk att drabbas. Nyckelord: Postoperativt illamående och kräkning, akupressur, elektrisk stimulering, perioperativ vård, perioperativ omvårdnad.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

15

Filipsson, Christina, and Christina Gunnarsson. "Läkemedelsinteraktion kan orsaka ökad postoperativ smärta & PONV för patienter som genomgår kirurgi i generell anestesi." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-202339.

Texto completo da fonte

Resumo:

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden. Studien genomfördes på 60 dagkirurgiska patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi. Patienterna har med hjälp av en visuell analog skala (VAS) bedömt smärta samt PONV pre- och postoperativt och besvarat en patientenkät om smärtbehandling. Resultatet visar att det fanns en signifikant skillnad i VAS-skattning mellan grupperna avseende smärta vid ankomst till postoperativa avdelningen men ingen signifikant skillnad rörande PONV eller hur patienterna uppfattade smärtbehandlingen. Det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna rörande vilken smärtbehandling patienterna fick. Resultatet kan tolkas som att skillnaden i smärtskattning vid ankomst till postoperativa avdelningen beror på läkemedelsinteraktionen och att den har klinisk betydelse för patienterna. Förhoppningen är att studien ska leda till att stärka riktlinjer och policys avseende postoperativ smärtlindring när patienten har PONV i anamnesen.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

16

Lindholm, Christoffer, and Kristoffer Holmqvist. "Har patienters preoperativa förväntningar någon påverkan på postoperativt illamående och smärta?" Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-84968.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund: Det finns en uppfattning från författarnas erfarenheter att en positiv inställning hos patienter som genomgår kirurgi underlättar konvalescensen och påverkar tillfrisknandet. Mängden dagkirurgi ökar mer och mer i både antal och komplexitet. Vanliga problem vid dagkirurgi är postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Tidigare studier som har undersökt preoperativa förväntningar i förhållande till postoperativt utfall har både funnit samband och även funnit att det ej har haft betydelse. Ingen av tidigare studier har fokuserat på anestesirelaterade postoperativa komplikationer. Syftet med denna studie är att undersöka om patienters preoperativa förväntningar är relaterade till incidensen av postoperativ smärta och illamående inom dagkirurgi. Metod: Som metod användes en enkätstudie. 60 deltagare inkluderades i studien. Deltagarna svarade på enkäten när de väntade på att opererades då de befann sig på en dagkirurgisk avdelning. Utfallet hämtades postoperativt in från journaler. Deltagarna grupperades enligt positiva och negativa förväntningar och analyser genomfördes mellan dessa två grupper. Resultat: Av de 60 deltagarna hade 58,33% (n=35) negativa förväntningar gällande postoperativt illamående och smärta, 41,67% (n=25) hade positiva förväntningar. Det fanns en skillnad mellan de med negativa och positiva förväntningar gällande förekomsten av postoperativt illamående och smärta (68,6% respektive 44%, p-värde=0,057). Lång sövningstid visade sig vara en signifikant faktor för PONV och postoperativ smärta. Slutsats: Större vikt bör läggas vid postoperativ smärtlindring vid längre operationer. Det finns även tendenser att negativa förväntningar bör uppmärksammas som en riskfaktor för postoperativ smärta.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

17

Halatchev, Julia, and Viktor Triumf. "Postoperativt illamående och kräkning bland patienter i dagkirurgi : En studie om följsamhet till rutin vid ett medelstort regionsjukhus i Sverige." Thesis, Luleå tekniska universitet, Omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-64601.

Texto completo da fonte

Resumo:

Postoperativt illamående och kräkning är fortfarande ett vanligt förekommande problem i samband med anestesi. Förutom obehaget med detta finns även medicinska risker som aspiration av maginnehåll eller sårruptur. PONV går att förebygga till viss del med hjälp av läkemedel, pre-operativ riskskattning samt genom anpassad anestesimetod. Genom att göra en riskskattning kan personal uppskatta vilka patienter som ligger i riskzonen för PONV och därigenom anpassa behandlingen. Syftet med denna studie var att undersöka hur riktlinjerna för att riskbedöma och förebygga PONV följs vid en dagkirurgisk avdelning. Studien genomfördes som en prospektiv observationsstudie med en kvantitativ ansats. Sammanlagt deltog 49 patienter i studien. De fick svara på om de kände av illamående och/eller kräkningar 2 samt 4 timmar postoperativt. Datan analyserades sedan i Package for Social Science (SPSS). Resultatet visade att rutinen följdes i 63% av fallen och att förekomsten av PONV var på 16%. Slutsatser som kan dras ifrån detta är att rutinen för PONV följs i samma utsträckning som många andra rutiner inom hälso- och sjukvård och att förekomsten av PONV är som förväntat utifrån tidigare studier. Rutinen borde dock kunna följas i fler än 63% av fallen. Vidare forskning kring huruvida ökad följsamhet skulle kunna sänka förekomsten av PONV behövs.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

18

Juujärvi, Esteri, and Anna Strindberg. "Omvårdnadsåtgärder vid cytostatikarelaterade biverkningar : En systematisk litteraturstudie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-3719.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder gentemot patienter med cancer vid cytostatikarelaterat håravfall, fatigue, illamående och kräkning. De vetenskapliga artiklar som användes för denna litteraturstudie hämtades ur Högskolan Dalarnas databaser Elin@Dalarna och PubMed. Efter kvalitetsgranskning och betygsättning av artiklarna kvarstod 18 artiklar som ansågs relevanta och låg till grund för resultatet av denna studie. Samtliga artiklar bedömdes ha en god vetenskaplig kvalitet. Resultatet av denna litteraturstudie visade att behandling mot håravfall med kylmössa hade god effekt men att biverkningarna kunde vara svåra att uthärda. Information från sjuksköterskan om sminkningsteknik och användning av peruk, upplevdes av patenten vara viktig vid håravfall. Regelbunden träning och avslappningsövningar hade en positiv effekt på fatigue. Sjuksköterskans information till patienter om fatigue och egenvårdsåtgärder, visade sig också vara till hjälp för patienterna. Vidare lindrade akupressur besvären vid illamående och kräkning. Sjuksköterskornas regelbundna kontroller av cytostatikarelaterade biverkningar förbättrade omvårdnadens kvalitet

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

19

Bengtzén, Niklas, and Mikael Giorgetti. "Omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26466.

Texto completo da fonte

Resumo:

Postoperativt illamående och kräkning (PONV) är en besvärlig och vanlig komplikation i det postoperativa förloppet vilket kan leda till komplikationer, förlängd vårdtid och ökade kostnader. Många patienter har beskrivit det som att de hellre hade uthärdat smärta än att må illa och kräkas efter anestesi. Syftet med denna studie var att presentera omvårdnadshandlingar och åtgärder som allmänsjuksköterskan kan utföra för att lindra dessa besvär. Metoder som aromterapi och akupressur beskrivs och preventiva åtgärder som den preoperativa informationens betydelse och förberedelse med kolhydrater innan kirurgi behandlas. Aromterapi där patienten har fått inandats t.ex. isopropylalkohol, visade sig vara effektivt vid PONV, liksom akupressur och akustimulering, där stimulering av en akupressurpunkt på handleden (P6) med hjälp av antingen tryck eller svag elektrisk ström har gett goda resultat vid illamående och kräkning. Postoperative nausea and vomiting (PONV) are common and distressing postsurgical symptoms and persistent nausea and vomiting could result in postoperative complications such as electrolyte abnormalities and dehydration, delayed discharge and increasing medical costs. Nausea and vomiting are frequently listed by patients as their most important perioperative concerns even more concerning than pain. The purpose with this review was to discuss nursing interventions appropriate for the management of PONV. Different methods will be discussed such as aromatherapy and acupressure. Also the importance of preoperative information and preoperative carbohydrate loading is discussed.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

20

Borglin, Lina, and Sofia Westerlund. "Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-14362.

Texto completo da fonte

Resumo:

Postoperativt illamående och kräkning (PONV- Postoperative Nausea and Vomiting) är en vanlig förekommande kirurgisk komplikation. Orsaken till PONV är inte helt fastställd, till skillnad från patofysiologin vid generellt illamående. För patienten innebär PONV ett ökat lidande och längre vistelse på sjukhus. För att förebygga och lindra tillståndet PONV kan sjuksköterskan identifiera riskfaktorer hos patienten. Kirurgiska ingrepp har visats ge olika grader av illamående. Exempelvis innebär laparaskopi en ökad risk för PONV. Betydelsefullt är att sjuksköterskan har kunskap och kan identifiera, samt uppmärksamma, tidiga tecken hos patienten. Dessa tecken kan vara blekhet, kallsvettighet eller en ökad hjärtfrekvens. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående och kräkning. Litteraturstudiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att kombinationen av antiemetika och icke farmakologiska åtgärder ger en viss lindring av PONV. Det vore önskvärt att upptäcka omvårdnadsåtgärder som minskar incidensen av PONV eftersom en stor andel av sjukvården utgörs av kirurgiska patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder klargörs inte helt och borde tydliggöras genom mer forskning inom området. Postoperative nausea and vomiting (PONV) is a common surgical complication. The cause of PONV is not precisely clear, in contrast to the pathophysiology of general nausea. Consequences of PONV include increased care suffering and longer duration in hospital care. To prevent or relieve PONV, nurses can identify risk factors. Surgical procedures have been shown to have various degrees of nausea, such as laparoscopy have an increased risk for PONV. It is significant that the nurse has knowledge about the relevant symptoms and can identify early signs of the patient. The aim of this study was to illuminate nursing interventions to prevent postoperative nausea and vomiting. The results of this literature study were based on 12 scientific articles. The results showed that the combination of antiemetic and non-pharmacological measures gave some relief of PONV. Desirable would be to identify nursing interventions that could decreased the incidence of postoperative nausea and vomiting of the surgical patients as they constitute a large proportion of patients within the health care. Recommended nursing strategies are not entirely clear and need to be clarified through further research on this topic, nursing care intervention.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

21

Oliva, Delmy, and Anna Hallingbäck. "Icke farmakologisk behandling av illamående och kräkningar hos kvinnor med bröstcancer som behandlas med cytostatika." Thesis, Jönköping University, HHJ, Dep. of Nursing Science, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12002.

Texto completo da fonte

Resumo:

Illamående och kräkningar hos kvinnor som behandlas med cytostatika mot bröstcancer är ettomfattande problem inom den onkologiska omvårdnaden. Många kvinnor upplever, trots välutvecklade läkemedel för att motverka cytostatika utlöst illamående och kräkningar denna, förmånga fruktade biverkan. Syftet med litteraturöversikten var att finna förebyggande ochlindrande icke farmakologiska metoder som kan hjälpa till att minska det cytostatika utlöstaillamåendet och kräkningarna som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer i samband medcytostatikabehandlingen och effekten av dessa metoder.Som teoretiskt stöd användes Orem´s egenvårdsteori och för att identifiera metoderna gjordesen litteraturöversikt med kvantitativa originalartiklar ur vetenskapliga tidskrifter. De ickefarmakologiska metoderna som studerades var akupressur, elektroakupunktur, yoga,fysiskträning, massage och utbildning.Användandet av dessa icke farmakologiska metoder visade på en minskning av cytostatikautlöst illamående och kräkningar, antingen som placeboeffekt eller som faktisk effekt. Sombifynd diskuteras ångest och stress effekt på illamående och kräkningar, eftersom metodernavisat sig kunna inverka och förbättra kvinnornas sinnesstämning genom suggestion.De studerade icke farmakologiska metoderna är förhållandevis lätta att tillämpa och är inte såtidskrävande. Även om metoderna visat en minskning av illamående och kräkningar utlösta av cytostatika, är kunskapsbasen med avseende på effekten inte fullständig och detbehövs mer forskning.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

22

Kling, Anna Maria, and Natalie Nyberg. "Icke-farmakologiska åtgärder mot postoperativt illamående och kräkningar hos patienter som genomgått laparoskopisk kirurgi : en litteraturöversikt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-403273.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund: PONV står för postoperative nausea and vomiting och är ett vanligt problem som drabbar cirka 25–30% av patienterna som genomgår ett kirurgiskt ingrepp under generell anestesi. Vid PONV är det vanligt med både illamående och kräkningar, vilket leder till obehag hos patienten som lider av dessa symtom. Vårdtiden kan bli upp till dubbelt så lång på den postoperativa avdelningen för de patienter som lider av PONV med samtida smärta postoperativt jämfört med de som inte gör det. Syfte: Att beskriva vilka icke-farmakologiska åtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra PONV i samband med laparoskopisk kirurgi och i vilken utsträckning de lindrar. Metod: Forskningsdesignen som användes var en beskrivande litteraturöversikt inkluderande 11 vetenskapliga randomiserade kontrollerade studier publicerade år 2009–2019. Resultat: De icke-farmakologiska åtgärder som identifierades var akupressur, elektrisk stimulering, preoperativ dryck och musik. Akupressur, elektrisk stimulering och musik visade sig överlag ha en signifikant antiemetisk effekt främst under den tidiga postoperativa perioden hos patienter som genomgått laparoskopisk kirurgi, medan effekten av preoperativ dryck inte kunde klargöras. Slutsats: Akupressur, elektrisk stimulering och musik som icke-farmakologiska åtgärder mot PONV kan lindra och minska lidandet för patienten under det första postoperativa dygnet efter laparoskopisk kirurgi. Effekten av preoperativ dryck på PONV kan inte helt klargöras då inkluderade studier gav två varierande utfall. Sammanfattningsvis är musik och elektrisk stimulering kostnadseffektiva åtgärder som till viss del praktiskt kan tillämpas för att lindra PONV efter laparoskopisk kirurgi, där musik dessutom kan främja delaktigheten i vården för patienten och minska beroendet av sjuksköterskan. Nyckelord: Postoperativt illamående och kräkning, icke-farmakologiska åtgärder, sjuksköterska, laparoskopi. Background: PONV stands for postoperative nausea and vomiting and is a common problem affecting about 25-30% of patients undergoing a surgical procedure under general anesthesia. At PONV, both nausea and vomiting are common, leading to discomfort in the patient suffering from these symptoms. The duration of care can be up to twice as long in the postoperative ward for patients suffering from PONV with contemporary pain post-operatively, compared to those who do not. Purpose: To describe what non-pharmacological interventions the nurse can use to relieve PONV in connection with laparoscopic surgery and to what extent they relieve. Method: The researchdesign used was a descriptive literature review including 11 scientific randomized control trials published in 2009–2019. Results: The non-pharmacological interventions identified were acupressure, electrical stimulation, preoperative drinking and music. Acupressure, electrical stimulation and music were generally found to have a significant antiemetic effect, especially during the early postoperative period, in patients who underwent laparoscopic surgery. The effect of preoperative drink could not be clarified. Conclusion: Acupressure, electrical stimulation, and music as non-pharmacological interventions against PONV can relieve and reduce the patient's suffering during the first postoperative day after laparoscopic surgery. The effect of preoperative drinking on PONV cannot be fully elucidated as included studies yielded two different outcomes. In summary, music and electrical stimulation are cost-effective interventions that can, to some extent, be practically applied to relieve PONV after laparoscopic surgery, in which music can further promote participation in patient care and reduce dependence on the nurse. Keywords: Postoperative nausea and vomiting, non-pharmacological interventions, nurse, laparoscopic

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

23

Windling, Johan, and Johan Eriksson. "Anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-200591.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV, Post Operative Nausea and Vomiting) är ett vanligt problem efter anestesi. Även om många riktlinjer och riskbedömningsverktyg har utvecklats för PONV, så är implementeringen ofta svår. Attityder och kunskap kring ämnet har visat sig påverka implementeringen av riktlinjer. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka anestesipersonals kunskap och attityder kring PONV och kliniska riktlinjer för att förebygga PONV. Metod: Studien är utformad som en kvantitativ, deskriptiv enkätstudie. En totalundersökning genomfördes på en anestesiklinik på ett större sjukhus i Mellansverige. Enkäten innehöll frågor angående anestesipersonals attityder och kunskaper kring riktlinjer och PONV. Resultat: Anestesipersonalens kunskap om PONV var god och stämde överens med skattningen av de egna kunskaperna. Av respondenterna angav 45,5 % att PONV är ett vanligt problem inom anestesi medan 36,3 % såg det som ett stort problem på kliniken. Riktlinjer för PONV ansågs förbättra patientvården och vara av stort värde för att identifiera riskpatienter, men samtidigt framkom att endast 48,5 % uppgav att de använder riktlinjer för PONV dagligen. Större delen av respondenterna ansåg att det föreligger ett delat ansvar för att riktlinjer följs, men det rådde delade meningar om vilka som delade detta ansvar. Slutsats Orsakerna till den diskrepans som förelåg mellan respondenternas positiva attityder och användandet av riktlinjer kan inte till fullo utläsas i huvudresultat. Det kan dock med stöd av tidigare studier argumenteras att externa faktorer på kliniken spelar in. För att klargöra problemet vidare och hur riktlinjer bättre ska kunna implementeras i den kliniska verksamheten så krävs ytterligare studier i ämnet. Background: Postoperative nausea and vomiting (PONV) is a common problem after anesthesia. Even though many guidelines and risk assessment tools for PONV have been developed, implementation often is difficult. Attitudes and knowledge regarding the subject have been shown to influence the implementation. Aim: The aim of this study was to investigate anesthesia staffs knowledge and attitudes regarding PONV and guidelines. Method: The study is designed as a quantitative, descriptive questionnaire study. A census of an anesthesia clinic of a larger Swedish hospital was executed. The questionnaire contained questions concerning anesthesia staffs attitudes and knowledge about guidelines and PONV. Results: The anesthesia staffs knowledge of PONV was good and correlated with their self-assessment. Of the respondents 45,5 % stated that PONV was a common problem in anesthesia, while 36,3 % regarded it as a big problem in their clinic. Guidelines for PONV were seen as improving patient care and to be of great value for identifying risk patients, while only 48,5 % stated that they use PONV guidelines daily. The major part of the respondents deemed the responsibility for following guidelines as collective, however the opinion on exactly who shared this responsibility differed. Conclusion: The reason for the discrepancy that occurred between the respondents’ positive attitudes and the use of guidelines cannot be fully deduced from the main results. However, with the support of earlier studies it can be argued that external factors in the clinic contribute. Further studies of the subject is needed to clarify the problem.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

24

Blanc, Brita. "Smärtbehandling efter thoraxkirurgi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27074.

Texto completo da fonte

Resumo:

Thoraxkirurgiska ingrepp är kända för att vara smärtsamma procedurer. Patienterna bedömer smärtan som måttlig till svår. Syftet med denna litteraturstudie var att studera om det finns skillnad i smärtskattning mellan epidural analgesi jämfört mded intravenös analgesi de första dagarna efter thoraxkirurgiska ingrepp hos vuxna patienter och om epidural analgesi ger mindre postoperativa bieffekter i form av sedering, påverkan på lungfunktionen och illamående/kräkning. Metoden som användes var en systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades. Endast randomiserade kontrollerade studier godtogs. Resultatet visade att i sex av studierna gav epidural analgesi bättre smärtlilndring än intravenös analgesi och något bättre lundgfunktion efter thoraxkirurgi. Graden av sedering och postoperativt illamående/kräkning var endast obetydligt högre i gruppen intravenös analgesi. Denna studie har visat att epidural analgesi ger något bättre postoperativ smärtlindring och bättre lungfunktion versus intravenös analgesi. Mer forskning bör ske på mer individanpassad smärtlidnring och förbyggande av postoperativt illamående/kräkning och sedering. Thoracic operations are known to be painful procedures. Patients report moderate-to-severe pain. The aim of the literature reveiw was to study if there is a difference in pain relief with epidural analgesi verus intravenous analgesia in patients after thoracic surgery and if epidural analgesi gives less adverse effects like sedation, effects on lung function, nausea and vomiting. The method was a systmatic literature examination reviewing pertinent research in the area. Nine randomized controled trials were finally included. The results showed that epidural analgesia provided better pain relief than intravenous analgesia and higher pulmonary function after thoracic surgery. There were no difference regarding side effects like postoperative nausea and vomiting or regarding the incidence of sedation. This study has shown that the use of epidural analgesia in six of the studies resulted in better analgesia and better pulmonary function versus intravenous analgesia. Individually pain relief and preventing postoperative nausea/vomiting and sedation need more research.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

25

Blåder, Karin, and Karl Sunneskär. "Påverkar val av anestesimedel den dagkirurgiska patientens postoperativa återhämtning? : En jämförelse mellan Propofol och Sevofluran." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-26285.

Texto completo da fonte

Resumo:

Intravenös anestesi med Propofol eller inhalationsanestesi med gasen Sevofluran är de två vanligaste anestesiformerna i Sverige. Syftet med studien vara att undersöka om patienters postoperativa återhämtning skiljer sig åt beroende på om de sövts med Propofol eller Sevofluran. Datainsamlingen till studien genomfördes med systematisk litteraturöversikt baserad på integrativ metod. Både kvalitativa och kvantitativa studier samlades in, men enbart kvantitativa artiklar inkluderades. Resultatet visade att det under den postoperativa återhämtningen var vanligt förekommande med två postoperativa komplikationer, smärta samt illamående och kräkningar. Resultatet visar inga statistiskt signifikanta skillnader när det gällde dessa beroende på val av anestesimedel. Men vidare studier behövs inom ämnet, framför allt om kön eller ålder kan vara ytterligare påverkande faktorer. Intravenous anesthesia with Propofol or inhalation anesthesia with the gas Sevoflurane are the two most common forms of anesthesia in Sweden. The purpose of the study was to investigate whether patient's postoperative recovery differs depending on whether they have been anesthetized with Propofol or Sevoflurane. The data collection for the study was carried out with a systematic literature review based on integrative research Both qualitative and quantitative studies were collected, but only quantitative articles were included. The results showed that during postoperative recovery it was common with two postoperative complications, pain, nausea, and vomiting. The results show no statistically significant differences in these depending on the choice of anesthetic agents. However, further studies are needed in the subject, especially if gender or age can be additional influencers.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

26

Engström, Catrine, and Hanna Larsson. "Patienters upplevelse av cytostatikainducerat illamående och kräkningar." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23552.

Texto completo da fonte

Resumo:

Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i världen. Ett vanligt sätt att behandla denna grupp av sjukdomar är med hjälp av cytostatika. Biverkningar som ofta förekommer vid behandling med cytostatika är illamående och kräkningar. Syftet med denna uppsats var att undersöka patienters upplevelse av cytostatikainducerat illamående och kräkningar (CINV). Befintlig forskning kring patienters upplevelse av CINV sammanställdes till en litteraturstudie. Resultatet visade att CINV påverkar patienters liv och upplevelse av hälsa på ett negativt sätt. Många patienter vittnar om att den fysiska upplevelsen av CINV orsakar stort lidande, att symtomen gör att de får svårt att äta och sova samt bidrar till social isolering. Resultatet visade också att patienternas förmåga att utföra dagliga aktiviteter begränsas till följd av CINV. Patienter som drabbas av CINV använder olika strategier för att hantera symtomen, många använder sig av antiemetika trots biverkningar i form av bland annat förstoppning. Andra patienter använder sig av sömn och vila för att lindra symtomen. Framtida forskning skulle kunna fokusera på hur vårdpersonal genom bemötande och omvårdnadsåtgärder kan underlätta för patienter som drabbas av CINV.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

27

Anghel, Roxana, and Suzana Stankovic. "Icke-farmakologiska åtgärder mot postoperativt illamående och kräkningar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24133.

Texto completo da fonte

Resumo:

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva de icke-farmakologiska åtgärder som kan göra att incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskar. Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar som har noggrant valts ut och kvalitetsgranskats. Resultaten visar att de icke-farmakologiska åtgärder som sjuksköterskan kan utföra och som visar sig hjälpa mot postoperativt illamående och/eller kräkningar är baserade på den österländska läran om människan. Med stimuleringar av vissa bestämda punkter på kroppen kan incidensen av postoperativt illamående och kräkningar minskas. Det finns flera sätt på vilka de stimuleringarna kan göras, samt olika punkter som kan stimuleras. I den kinesiska akupunkturen är det punkt P6 på handleden och i den koreanska handaku-punkturen är det punkter K-K9 och K-D2 som har visat effekt i prevention och behandling av illamående och kräkningar. De åtgärderna har visat sig fungera själva, men också som komplement till de farmakologiska behandlingarna. De icke-farmakologiska åtgärderna ger inte biverkningar samtidigt som de är mindre kostsamma än de farmakologiska. Fler studier behövs dock för att evidensen kan konstateras, samt andra icke-farmakologsika åtgärder visas. The aim of this literature overview was to describe nonpharmacologic treatments which can decrease incidence of Postoperative Nausea and Vomiting (PONV). This literature overview is based on ten scientific articles which have been systematically searched and critically appraised. Our findings show that the non-pharmacologic treatments which have decreased PONV and which a nurse can achieve are based on Asian traditional medicine like acupressure and acupuncture. By stimulating specific points on the body the incidence of PONV decreases. There are many ways that the stimulation can be achieved. In the Chinese acu-pressure it is the P6 acupoint on the wrist and the K-K9 and K-D2 points in the Korean Hand Acupuncture, that have shown efficacy in preventing and treating PONV. The treatments appeared to have an effect if lonly applied or as a complement to pharmacologic treatments. The nonpharmacologic treatments have no side effects and they are less expensive than pharmacologic treatments. However further studies are required to determine the scientific evidence of our findings and to bring light on some others nonpharmacologic treatments.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

28

Lindroos, Marlene, and Ljungberg Hanna. "Hur kan komplementära metoder lindra illamående och kräkningar vid cellgiftsbehandling?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7308.

Texto completo da fonte

Resumo:

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid. Syfte: Syftet var att beskriva hur komplementära metoder kan lindra cytostatikaframkallat N/V. Metod: Studien var en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades. Resultat: Efter sammanställningen av resultaten sorterades metoderna in i olika kategorier: Stimuli, Kost och Aktivitet. Diskussion: Det finns komplementära metoder som lindrar N/V vid cytostatikabehandling. En kombination av olika komplementära metoder kan förebygga, reducera och/eller lindra cytostatikaframkallat N/V. Däremot syntes inte alltid effekten förrän några dagar efter påbörjad cytostatikabehandling. Oro inför cytostatikabehandling är förknippat med graden och förekomst av N/V och utveckling av betingat N/V. Sjuksköterskans arbete utförs utifrån forskningsbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Det är önskvärt med mer forskning kring komplementära metoder vid cytostatikaframkallat N/V, för att kunna erbjuda varje enskild patient den optimala behandlingen. Every fourth patient experience nausea and vomiting (N/V) of varying degrees during chemotherapy treatment and a lot of patients feel it is the most painful and debilitating with cancer during treatment. Treatment of N/V is given as prevention and does not guarantee full protection for each patient. Complementary methods are used for both treatment and prevention of N/V. In fear of N/V, a lot of patients choose not to have chemotherapy or discontinue their chemotherapy treatment prematurely. Aim: The aim was to describe how complementary methods can relieve chemotherapy-induced N/V. Method: The study was a literature review and eleven scientific articles were analysed and compiled. Result: After compiling the results, the complementary methods could be divided into different categories; Stimuli, Diet and Activity. Discussion: There are complementary methods that relieve N/V during chemotherapy treatment. A combination of different complementary methods can prevent, reduce and/or relieve chemotherapy-induced N/V. However, the effect was not noticeable until a few days after initiation of chemotherapy. Anxiety before chemotherapy is associated with the degree and the presence of N/V and development of anticipatory N/V. Since nurses work must be performed after research-based- and experienced knowledge more research is needed to give strength to the complementary methods.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

29

Simenstad, Synnøve, and Elisabeth Tejlerdal. "Förebyggande och/eller lindrande omvårdnadsåtgärder vid postoperativt illamående och kräkningar." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-18873.

Texto completo da fonte

Resumo:

Postoperativt illamående och kräkning (Postoperative nausea and vomiting, PONV) är en vanligt förekommande komplikation som drabbar 20 -30 % av patienterna, vilket kan leda till starkt obehag, aspirationspneumoni, sårruptur och förlängd vårdtid. Risken att drabbas av PONV orsakas av flertal faktorer såsom bl.a. kön, ålder, fetma, preoperativ oro, långvarig fasta, användning av opioider och operationsställe. Anestesisjuksköterskans icke-farmakologiska åtgärder i samband med detta tillstånd är av stor betydelse för att kunna tillgodose patientens fysiska och psykiska behov, men är inte evidensbaserade i samma utsträckning som vid farmakologisk behandling. Syftet med denna litteraturstudie, med analys av kvalitativ och kvantitativ forskning, är att studera vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga/ lindra PONV, och vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan utför, samt belysa patienters upplevelser och möjligheter till egenvård vid detta tillstånd. Analysen av artiklarna baseras på Evans (2002) innehållsanalysmodell där resultatet presenteras i kategorier – subkategorier. De mest frekventa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan utförde var att uppmana patienten till djupandning, placera en sval tvättlapp på pannan samt utföra munvård. Dokumentationen av dessa omvårdnadshandlingar utfördes inte rutinmässigt och ansågs som ”naturliga”. God information har stor betydelse för att minska oro och därmed risken för PONV. Några av de egenvårdhandlingar som patienterna utförde var att avskärma sig från starka ljud, ljus och lukter. Akupressur har även visat god effekt vid förebyggande och lindring av PONV, vilket både sjuksköterskan och patienten själv kan utföra. Denna litteraturstudie ger oss uppfattningen att icke-farmakologiska metoder är effektiva för att öka patientens välbefinnande och bör därmed användas i allt större utsträckning. Vi anser även, att det är av stor betydelse att komplettera de redan använda omvårdnadsåtgärderna med patienternas egenvårdsaktiviteter. Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvårdUppsatsnivå: D

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

30

Burmérius, Isak, and Linda Karlsson. "Förekomst av postoperativt illamående och kräkningar : En jämförande retrospektiv studie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76182.

Texto completo da fonte

Resumo:

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är en vanlig komplikation i samband med anestesi och drabbar cirka 30% av alla patienter. Kvinnor som genomgår gynekologiska laparoskopiska operationer är en särskilt utsatt grupp. Många individer som drabbas upplever ett onödigt lidande. Anestesisjuksköterskan har ett centralt ansvar i att arbeta preventivt och på så sätt lindra samt förebygga komplikationer. Genom att studera och jämföra olika enheter kan problemet med PONV uppmärksammas och eventuellt reduceras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka skillnader i förekomst av postoperativt illamående och kräkningar hos kvinnor som genomgår laparoskopiska gynekologiska steriliseringar på två olika operationsenheter i södra Sverige. Metod: Kvantitativ retrospektiv jämförande studie med journalgranskning av 95 patienter som genomgått gynekologisk laparoskopisk sterilisering på ett länssjukhus i södra Sverige. Förekomsten av PONV och skillnader samt korrelation mellan enheterna har jämförts avseende profylaktiska interventioner i förhållande till riskfaktorer. Resultat: Utfallet av PONV blev 13% kontra 8% på respektive enhet. Ingen statistisk signifikant skillnad påvisades mellan enheterna. Korrelationen mellan antal riskfaktorer och antal profylaktiska interventioner visade på en svag icke signifikant korrelation på bägge enheter. Slutsats: Endast en liten del av de kvinnor som genomgår laparoskopiska steriliseringar drabbas av PONV. Bättre dokumentation skulle underlätta kartläggningen av olika faktorer som bidrar till PONV. Individernas riskfaktorer beaktas inte och patientperspektivet är inte i fokus. Gemensamma rutiner skulle kunna leda till bättre förutsättningar för god vård och minskat lidande hos fler individer. Förslag på framtida forskning är en prospektiv studie där utfallet av PONV studeras över längre tid. Background: Postoperative nausea and vomiting (PONV) is a common complication associated with anesthesia and affects an average 30% of all patients. Women who go through gynecological laparoscopic surgery are a particularly vulnerable group. Many individuals experience an unnecessary suffering due to PONV. The nurse anesthetist has a central responsibility in working preventively, thus alleviating and reducing complications. By studying and comparing different units, the problem can be noted and possibly reduced. Aim: The aim of this study is to examine differences in postoperative nausea and vomiting in women undergoing gynecological laparoscopic sterilization at two different operating units in southern Sweden. Method: Quantitative retrospective comparative study with journal review of 95 patients undergoing gynecological laparoscopic sterilization at a county hospital in southern Sweden. The outcome of PONV with differences and correlation between the units has been compared with regard to prophylactic interventions in relation to risk factors. Results: The outcome of PONV was 13% versus 8% on the respective unit. No statistically significant difference was detected between the units. The correlation between the number of risk factors and the number of prophylactic interventions showed a weak, non-significant correlation on both units. Conclusion: Only a small proportion of women undergoing laparoscopic sterilization suffer from PONV. Better documentation would favor the mapping of various factors contributing to PONV. Risk factors are not considered for each individual and therefore the patient perspective is not in focus. Common routines could lead to better conditions for good care in more individuals, thereby reducing suffering. A proposal for future research is a prospective study where the outcome of PONV is studied over a longer period of time.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

31

Reimertz, Ann-Charlotte, and Ann-Catrin Svensson. "Akupressur - Komplement till traditionell terapi vid postoperativt illamående och kräkningar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26106.

Texto completo da fonte

Resumo:

Postoperativt illamående och kräkningar, PONV, har sedan anestesins begynnelse vållat patienten stort lidande. Tillståndet kan förlänga den postoperativa vistelsen och är en av de vanligaste orsakerna till oplanerad inläggning av patienter i samband med dagkirurgi. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka den förebyggande effekten av akupressur som ensam intervention eller i kombination med viss farmakologisk antiemetisk terapi vid postoperativt illamående och kräkningar hos vuxna patienter efter allmänkirurgi. En systematisk litteraturstudie genomfördes och tio vetenskapliga artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Sökning utfördes i databaserna PubMed, EBSCO HOST och Cochrane Library. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet visade att akupressur på en speciell triggerpunkt, P6, har en förebyggande effekt mot PONV. Ondansetron och akupressur är lika effektivt mot PONV, medan Droperidol verkar ha bättre effekt än akupressur. Slutsatsen var att akupressur har en plats som profylaktisk antiemetika för att förebygga PONV. Postoperative nausea and vomiting (PONV) has since the beginning of anesthesia caused the patient great suffering. It can prolong the post-operative stay and is one of the most common reasons for unplanned admittance of patients in connection to day surgery. The aim of this work was to study the preventive effect of acupressure as the lone intervention or in combination with certain pharmacological antiemetic therapies for post-operative nausea and vomiting in adult patients who have undergone general surgery. A systematic literature review was conducted and ten articles were included and each study subjected to a quality assessment. A PubMed, EBSCO HOST and Cochrane Library Database were conducted and a manual search of the literature references completed the search.The results showed that acupressure at the P6 meridian point has a preventive effect against PONV and that Ondansetron and acupressure are similarly effective against PONV, while Droperidal seems to have a better effect than acupressure. The conclusion was that acupressure can be used prophylactic to prevent PONV.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

32

Henning, Anna. "Akupressur som icke-farmakologisk behandling av postoperativt illamående och kräkningar En litteraturstudie med systematisk sökning." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-79495.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

33

Sahsi, Sandip. "Akupressur för att förebygga postoperativt illamående och kräkningar (PONV) hos patienter efter anestesi och kirurgi." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55354.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

34

Wangmo, Stridh Linnea. "Hur anestesisjuksköterskan kan förebygga postoperativt illamående och kräkningar efter kejsarsnitt under regional anestesi : en systematisk litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65535.

Texto completo da fonte

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

35

Engberg, Sandra. "Stärka barnens integritet : En kvalitativ studie om hur förskolan arbetar med att stärka barnens integritet och förebygga sexuella kränkningar mot barn." Thesis, Högskolan i Gävle, Folkhälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23514.

Texto completo da fonte

Resumo:

2440 cases of sexual child abuse was reported in 2015 in Sweden that is about one out of five children. Research shows that prevention strategies that focus on strengthening children’s integrity have proven effective for helping children recognize abusive behaviors as well as gain confidence to disclose. The aim of this study is to investigate and describe the preschools role in strengthening children’s integrity to prevent child abuse, and describe how the work is done. The study has a qualitative approach with mix of semi-structured and unstructured interviews, called a qualitative interview form. This study used a purposive selection, four informants with management position within preschool were interviewed. The interviews were recorded and then transcribed, which will serve as a database for analysis. For this study a content analysis was chosen. The results showed that the preschool work aims to strengthen children’s integrity, but that the pre-schools do not use any specific strategies to strengthen children’s integrity with the aim of preventing child abuse. The conclusion showed that the preschool does not work consciously to prevent sexual child abuse, instead they are focusing in strengthening children’s integrity and values.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

36

Torkelsson, Edvin. "Effekten av kolhydratrik dryck på postoperativa välbefinnandet hos patienter som genomgår kirurgi med anestesi, en litteraturöversikt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-438127.

Texto completo da fonte

Resumo:

Background: Mouth dryness, hunger, thirst, pain, nausea and vomiting are common postoperative unpleasant experience that are connected to decrees patient’s wellbeing and increases risk for postoperative complications. Patients need to fast preoperative to minimize the risk for respiratory aspiration during anaesthesia. The fast can contribute to patients decreased feeling of well being and increase unnecessary suffering. In new guidelines preoperative carbohydrate rich drinks is described to minimize patients metabolic stress and increase patient’s postoperative wellbeing. Aim: The purpose of this study aims to compile current research about carbohydrate rich drinks effect on patients postoperative wellbeing when undergoing anaesthesia . Method: a litterateur review with descriptive design of eleven RCT- studies. Result: Mouth dryness, thirst and hunger were significantly lower in patients receiving preoperative carbohydrate rich drinks. The effect in postoperative nausea and vomiting could not be determined. Significantly less pain was experienced in patients receiving preoperative carbohydrate rich drinks. Conclusion: Patients experienced less postoperative mouth dryness, thirst and hunger if they were given carbohydrate rich drinks preoperative. The effect on pain cannot be determined because of the small sample of studies. The effect on postoperative nausea and vomiting cannot be determined because only 40 percent of the reviewed studies has shown a statistically significant improvement. Despite this, carbohydrate rich drink has an effect on patient’s postoperative wellbeing and should be given to patients undergoing surgery with general anaesthesia. keywords: carbohydrates, preoperative care, Wellbeing, Postoperative nausea and vomiting Bakgrund: Muntorrhet, hunger, törst, smärta, illamående och kräkningar är vanliga postoperativa besvär som påverkar patienters välbefinnande negativt och som ökar risken för stora komplikationer. Inför kirurgiska ingrepp behöver patienter fasta för att minimera risken för aspiration under anestesin. Fastan kan påverka patienters välbefinnande och leda till onödigt lidande. I relativt nya riktlinjer beskrivs att preoperativ administrering av kolhydratrik dryck kan minska patienters metabola stresspåslag och därmed förbättra patienters postoperativa välbefinnande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa aktuell forskning om kolhydratslösnings postoperativa effekt på patienter som genomgår anestesi. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design med elva RCT-studier. Resultat: Muntorrhet, törst och hunger minskade signifikant i flera studier hos patienters som druckit kolhydratrik dryck preoperativt. Effekten av kolhydratrik dryck kan inte helt fastställas. Smärta minskade i signifikant i en majoritet av studierna hos patienter där kolhydratrik dryck administrerades. Slutsats: Muntorrhet, törst och hunger minskade hos patienter som fått kolhydratrik dryck administrerat. Effekten på smärta var god men på grund av litet urval kan inga slutsatser dras kring effekten på smärta. Effekten på patienters postoperativa illamående och kräkningar kan inte fastställas då 40 procent av studierna såg en signifikant minskning av PONV. Slutgiltigen påverkar Kolhydratrik dryck patienters postoperativa välbefinnande och borde därav administreras till patienter som skall genomgå kirurgi. Nyckelord: Kolhydrater, Preoperativ vård, välbefinnande, Postoperativt illamående och kräkningar

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

37

Hansson, Marie. "Salutogenetiskt/hälsofrämjande i en Elevhälsas arbete mot kränkningar och trakasserier : - Fokusgruppstudie utifrån fenomenografisk utgångspunkt." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-29598.

Texto completo da fonte

Resumo:

Skolan är en av de viktiga frågorna i politiska sammanhang. Elevhälsan har i uppdrag att vara stödjande för elevernas utveckling mot utbildnings målen, de ansvarar också för att minska kränkningar och trakasserier. Men det har även i förankring i skolans olika intuitioner. När en skola nämner hur de ska arbeta från ett salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv, för att minska riskfaktorer och öka friskfaktorer blir det intressant att kolla närmare på uppfattningen av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Utifrån här har fokusen varit hur ett Elevhälsoteam uppfattar salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv och vilka implikationer det får för deras arbete. Syftet är att undersöka ett Elevhälsoteams uppfattning av salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv. Vidare är det att undersöka uppfattningen av implementering samt uppfattning av hinder/möjligheter att kunna arbeta utifrån perspektiven mot kränkningar och trakasserier. Det i sig syftar i att skapa en förståelse för salutogenetiskt/hälsofrämjande arbeta för Elevhälsans strävan mot att minska kränkningar och trakasserier. De frågeställningarna som ska besvaras är, a) Hur uppfattar ett Elevhälsoteam salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv? b) hur uppfattas implementering av salutogenetiskt/hälsofrämjande arbete, för att minska kränkningar och trakasserier? c) Vad uppfattas som hinder/möjligheter i arbetet med salutogenetiskt/hälsofrämjande? Studien var kvalitativ med fenomenografisk inriktning och genomfördes som en fokusgruppsdiskussion med tre deltagare från en skolas Elevhälsoteam. Salutogenetiska perspektiv uppfattas som att stärka det friska, fungerandet och om förhållningssätt vuxna gentemot vuxna, vuxna och barn samt mellan barnen. Alla kände sig inte bekväma att beskriva perspektivet. Vidare uppfattades salutogenetiskt och hälsofrämjande som förebyggande i vardagen. Dessutom uppfattas hälsofrämjande arbete som inriktar sig mot miljö, kost och motion. Samtidigt framhävdes värdegrundsarbetet som något viktigt för ett, i sammanhanget, salutogenetiskt arbete. Det framkom att hur viktigt det är att personal- och ledningsgruppen är eniga för få fokus på frågorna. Det gällde även för den undervisande pedagogen att tänka på hur klassklimatet är. Vidare menade Elevhälsan att deras Strategierna som Elevhälsan uttryckte var lite otydliga men de menade samtidigt att det borde finnas en mer kontinuitet i arbetet och att alla ska vara involverade. Det övergripande arbete uppfattades som att Elevhälsan utgick ifrån var förebyggande eller åtgärdande. Samtidigt visade en i Elevhälsan att denne hade goda kunskaper om det salutogenetiska/hälsofrämjande perspektivet. Det som däremot kom fram var hur Elevhälsan många gånger inte kopplar samman hälsoperspektivet när de talar om salutogenetiskt/hälsofrämjande. Den organisatoriska strukturen uppfattades inverka på Elevhälsoteamet arbete att implementera strategier själva. Det blev tydligt hur Elevhälsan anser att det är bra att ta tag i problemen innan det uppstår, samt hur alla ska vara involverade. Det var förslag på forskning som lyfte fram salutogenetiskt/hälsofrämjande perspektiv i befintliga strategier.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

38

Engström, Johan. "Högstadieskolor och kriminalitet : En undersökning av fyra högstadieskolors förebyggande och åtgärdande arbete." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-14930.

Texto completo da fonte

Resumo:

Misshandel, stölder eller hot är inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock är detta verklighet för många lärare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer från egna erfarenheter, där jag har diskuterat med lärarkollegor som har mått dåligt och oftast har det handlat om grova kräkningar från eleverna. När jag inte fick några konkreta svar från rektorn på min VFU-skola, angående vad det finns för rutiner eller dokument angående dessa situationer med lärare som mår dåligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att kräkningar, trakasseringar eller hot och våld uppstår. Därför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som är känd för att ha hög kriminalitet, förebygger och åtgärdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien är utformad som en fallstudie där fyra rektorer och lärare på fyra högstadieskolor har blivit intervjuade. Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsägelsefult. När samma fråga kom till lärarna menade de att generellt är likabehandlingsplanen just vad rektorerna nämnde, ett dokument. I arbetet mot kriminalitet visade det sig att deltagarna ansåg att skapandet av en djupare relation med eleverna var ett sätt att fånga upp många elever som mår dåligt.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

39

Jysky, Camilla. "Poliklinisering och dess samband med cytostatikarelaterat fördröjt illamående och kräkningar hos patienter som genomgått autolog stamcellstransplantation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-218159.

Texto completo da fonte

Resumo:

Introduktion Autolog stamcellstransplantation är idag en vanlig behandling vid myelom och högmaligna lymfom hos patienter <65 år utan omfattande komorbiditet. Behandlingen delas upp i fem faser: induktionsbehandling, stamcellsmobilisering, stamcellsskörd, konditionering med högdoscytostatika och stamcellsåtergivning/transplantation. Initialt behandlades alla patienter som genomgick autolog stamcellstransplantation inom slutenvården under den sista behandlingsfasen, det vill säga i samband med konditionering och stamcellsåtergivning. Sedan 1990-talet har man dock på många håll i världen övergått till poliklinisk vårdform för denna patientgrupp. Detta innebär att patienten genomgår stamcellstransplantationen inom slutenvården men efter detta behandlas som öppenvårdspatient med fasta återbesök på sin hemklinik under posttransplantfasen. Poliklinisk vårdform har visat sig vara en säker, uppskattad och kostnadseffektiv vårdform som inte medför större risker för patienten och som inte ökar mortalitet och/eller morbiditet i samband autolog stamcellstransplantation. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om det föreligger skillnad i grad av cytostatikarelaterat fördröjt illamående och kräkningar mellan patienter som vårdats polikliniskt jämfört med patienter som vårdats inneliggande på vårdavdelning efter autolog stamcellstransplantation. Metod Studiepopulationen utgörs av 91 patienter varav 33 vårdades polikliniskt och 58 vårdades inom slutenvården efter autolog stamcellstransplantation. Patienterna fyllde i en illamåendedagbok i samband med behandlingen varpå dessa analyserades utifrån variabler gällande cytostatikarelaterat fördröjt illamående och kräkningar. Resultat Resultatet visar att de polikliniserade patienterna mår generellt bättre än de icke- polikliniserade patienterna vad gäller cytostatikarelaterat fördröjt illamående och kräkningar. Sammanfattning Föreliggande studie indikerar ett positivt samband mellan poliklinisk vårdform och lägre incidens av cytostatikarelaterat fördröjt illamående och kräkningar hos patienter som genomgår autolog stamcellstransplantation. Introduction Treatment for myeloma and lymphoma today typically involves autologous stem cell transplantation for patients <65 years without coexisting comorbidity. The treatment consists of five stages: induction treatment, stem cell mobilisation, stem cell harvest, conditioning with high dose chemotherapy and stem cell rescue (transplantation). Historically all patients treated with autologous stem cell transplantation received treatment as inpatients but this practice has since the 1990ies, due to for instance financial reasons, gradually shifted into an outpatient approach to this line of care. Thus, for the patient the outpatient approach entails myeloablative conditioning and stem cell transplantation as inpatient followed by post transplant care as outpatient part of the home clinic’s outpatient program. Outpatient care following autologous stem cell transplantation has proven to be a safe, highly appreciated and cost effective method of care without any adverse effects on behalf of the patients with regards to clinical outcome, mortality and/or comorbidity. Objectives The aim of this study is to ascertain whether or not there is a difference in degree of chemotherapy-induced delayed nausea and vomiting between an outpatient population and an inpatient population following autologous stem cell transplantation. Methods A total of 91 patients, 33 of whom were included in an outpatient program while remaining 58 were treated as regular inpatients, participated in the study. Patients each day filled out a diary with regards to nausea and emesis during the entire treatment phase. Submitted data was then analysed concerning parameters related to chemotherapy-induced delayed nausea and vomiting. Results The result shows that the outpatient population suffers less in general than the inpatient population in terms of chemotherapy-induced delayed nausea and vomiting. Conclusion To conclude, this study suggests a positive correlation between outpatient care following autologous stem cell transplantation and a lower incidence of chemotherapy-induced delayed nausea and vomiting.

Estilos ABNT, Harvard, Vancouver, APA, etc.

Teses / dissertações sobre o tema "Kräkning"

Crie uma referência precisa em APA, MLA, Chicago, Harvard, e outros estilos